Denna studie har undersökt förutsättningar, strategier och förhållningssätt som varit positiva för transpersoner i relation till sexuell hälsa. Studien placerar sig inom aktionsforskning och har undersökt transpersoner som upplever sexuellt välbefinnande. Empirin bygger på tio informanters berättelser. Alla deltagare beskriver upplevelse av ökad dysfori och social dysfori under varseblivningen av transidentiteten samt i väntan på utredning och behandling. Analysen har mynnat ut i sex övergripande teman, varav de tre första temana berör förutsättningar för sexuellt välbefinnande genom identitetsskapande, könsbekräftande behandling och att bli respekterad utifrån könsidentitet, vilket korrelerar positivt med sexuell hälsa. De tre senare berör strategier och förhållningssätt som kan gynna sexuell lust och njutning. Onani har varit centralt i utforskande och att lära känna (den föränderliga) kroppen. Att märka kroppens egna gränser, hur dessa kan flyttas, och nya delar kan integreras i sexualiteten, har varit positiva i såväl relation till den egna sexualiteten som sexuell interaktion med andra. Vidare så har det faktum att transidentiteten behöver benämnas i interaktion varit positivt i relation till kommunikation, vilket skapat en öppning att tala om lust och kroppsliga gränser. Fantasi har också varit central för många, och att föreställa sig kropp och identitet som kongruenta, har hjälpt flera att trivas med sin kropp, egen sexualitet och sexualitet tillsammans med andra. De informanter som har en icke-binär förståelse av kön, beskriver att de genom det queera communitiet, upplevt det lättare att bryta normer när de har en normbrytande identitet och att det givit en sexuell frihet. Andra informanter, med en binär förståelse av kön, beskriver en
frihetskänsla genom att de blivit mer sig själva, och inte längre försöker leva upp till det tilldelade könets performativa förväntningar.
Att passa in i kulturens genusnormer kan verka lätt och oproblematiskt på ytan, men när man tittar närmare på människors upplevelse av hur deras identitet stämmer överens med kulturens genusnormer, ses en stor variation också hos cis- personer (Jacobson & Joel, 2019). Cis-personer lägger stor ansträngning på att leva upp till genusnormer genom att forma kroppen med träning, kläder,
kosmetiska och kirurgiska ingrepp, och en naturligt orakad kvinnokropp kan till exempel framkalla negativa känslor i vissa (sub)kulturer. Denvor (2016) föreslår att den stora skillnaden mellan transpersoner och cis-personer kanske inte ligger i könsinkongruens och transition, utan istället i transpersoners medvetenhet om att de aktivt måste förhandla och anpassa sig efter genusnormer.
Inledningsvis argumenterade jag för att det främst är kulturen som sätter normen för vår sexualitet och det som vi uppfattar som normalt. Vi evaluerar om vi är nöjda med vår livssituation genom social jämförelse och är därför viktigt för självkänslan att vara normal och passa in i kulturen (Tiefer, 2004). Många
människor upplever svårigheter att efterleva dessa normer, och åtskilliga sexuella problem som personer söker behandling för, kan ofta härledas till att personer upplever att deras kropp inte kan leva upp till deras tolkning av normalitet, som så är kulturellt format. Forskare som undersökt genusnormers påverkan på den sexuella upplevelsen, har till exempel visat att individer vars självkänsla, inte
bygger på andras godkännande och anpassning utifrån genusnormer, upplever sexuell upphetsning, möjlighet till orgasm och sexuell tillfredsställelse i större utsträckning än individer som försöker att leva upp till genusnormers
förväntningar (Elmerstig, 2012). Jag vill därför argumentera för att de handlingsstrategier som denna studie lyft fram inte bara vänder sig till
transpersoner, utan även till cis-personer. Cis-personer behöver också erkänna och acceptera sig själva utifrån en inre känsla av själv, som inte är samstämmig med genusidentitet, för att kunna märka sina egna gränser för vad som är lustfyllt och vad som inte är det. I relation till kroppskomplex dvs. att inte uppleva att kroppen leva upp till samtidens kroppsideal, kan onani och fantasi vara verksamt för att distrahera tankar och fokusera på njutning, vilket på sikt kan bidra till ökad kroppsacceptans och sexuellt välbefinnande. Vidare skapar verbalt kommunicera om sexualitet med partners bättre förutsättningar för sexuell hälsa. De sexuellt givna normerna är svåra för människor att leva upp till, och det kan vara en förklaring till diskrepansen mellan kulturellt givna normer och människors
sexuella vanor. Att gå utanför normerna, kan ge nya möjligheter för människor att känna efter vad de själva tycker om och kan bidra till att utveckla en större
repertoar av sexuella praktiker som ger mer sexuell njutning och påverkar de kulturella scriptens innehåll i en riktning som tar mer hänsyn till kroppsliga förutsättningar. Således kan queer ge mer.
REFERENSLISTA
Ahmed, S. (2004). The cultural politics of emotion. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Ahmed, S. (2006). Queer phenomenology: orientations, objects, others. Durham, N.C.: Duke University Press.
American Psychiatric Association (1980). Diagnostic and statistical manual of
mental disorders. (3. ed.) Washington, D.C.: Amer. Psychiatric Assoc..
American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and statistical manual of
mental disorders: DSM-IV. Quick reference to the diagnostic criteria from DSM-IV. Washington, D.C.: American Psychiatric Assoc..
Benjamin, H. (1966). The transsexual phenomenon. New York: Julian.
Bettcher, T. M (2014). When selves have sex: What the phenomenology of trans sexuality can teach about sexual orientation. Journal of Homosexuality. 61(5), 605:620. DOI: 10.1080/00918369.2014.865472
Blanchard, R (2005). Early History of the Concept of Autogynephilia. Archives of
Sexual Behavior, (4), 439-446. Doi 10.1007/s10508-005-4343-8
Bowman, C. P. (2014). Women’s Masturbation: Experiences of Sexual
Empowerment in a Primarily Sex-Positive Sample. Psychology of Women
Quarterly, 38(3), 363–378. https://doi-
org.proxy.mau.se/10.1177/0361684313514855
Bremer, S. (2017). Kroppslinjer: kön, transsexualism och kropp i berättelser om
könskorrigering. (Andra upplagan). Diss. Göteborg : Göteborgs universitet,
2011. Göteborg.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Bullough, B. & Bullough, V. L. (2016). Transsexualism: historical, and cross- cultural aspects of transsexualism. I D. Denny (Red.) Current Concepts in
Transgender Identity (s. 15-34) (Andra upplagan). New York: Garland Pub.
Butler, J. (1990). Gender trouble: feminism and the subversion of identity. New York: Routledge.
Butler, J. (1993). Bodies that matter: The Discursive Limits of Sex. New York: Routledge.
Cameron, d. & Kulick, D. (2003). Language and Sexuality. Cambridge: Cambridge University Press.
Coleman, E. (2003). Masturbation as a mean to achieve sexual health. I E.J. Coleman, V.O Bockting & E. Coleman (Red.). Masturbation as a mean to
achieve sexual health (s. 5-16)[Elektronisk resurs]. Routledge.
Cotton T. T. (2012). The jury’s still out: Rethinking the verdict on female-to-male genital surgery. In T. T. Cotton Hung Jury – Testimonies of genital surgery
by transsexual men (s 1-11). Oakland: Transgress Press.
Denvor, H. (2016). Sexual-orientation identities, attractions, and practices of temale-to- male transsexuals. I D. Denny (Red.) Current Concepts in
Transgender Identity (s. 249-275) (Andra upplagan). New York: Garland
Pub.
Doorduin T. & van Berlo W. (2014). Trans People’s Experience of Sexuality in the Netherlands: A Pilot Study, Journal of Homosexuality, 61:5, 654-672, DOI: 10.1080/00918369.2014.865482
Egidius, H. (2005). Psykologilexikon. (3., utvidgade utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Elmerstig, E. (2012). Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. I L. Plantin & S. A. Månsson (Red.) Sexualitetsstudier (s. 46-62) (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för
transpersoner: en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige.
Solna: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsmyndigheten (n. d.). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtat den 2 januari 2020 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell- halsa-hivprevention/srhr/
Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia Bd 1 Viljan att veta. ([Ny utg.]). Göteborg: Daidalos.
Gäredal, Mina & Orre, Carolina (2011). Trygga sammanhang gör mig kåt! – En studie om transpersoners upplevelser och tankar om sex samt behov av kunskap och insatser rörande sexuell hälsa. Stockholm: RFSL Ungdom. Haraway, D. (2004). Situated Knowledges: The Science Question in Feminism
and the Privilege of Partial Perspective. I S. Harding (Red.) The feminist
standpoint theory reader intellectual&political controversies (s. 81-102).
New York: Routledge.
Holmberg, M., Arver, S. & Dhejne, C. (2019). Supporting sexuality and
improving sexual function in transgender persons. Nature reviews. Urology, 16, 121–139 doi:10.1038/s41585-018-0108-8
Hubbard, Ruth. (2016). Gender and Genitals: constructs of Sex and Gender. I D. Denny (Red.) Current Concepts in Transgender Identity (s. 45-54) (Andra upplagan). New York: Garland Pub.
Jacobson, R. & Joel D. (2018). Self-reported gender identity and sexuality in online sample of cisgender, transgender and gender-diverse individuals: An
exploratory study. The Journal of Sex Research, 56 (2), 249-263, Doi: 10.1080/00224499.2018.1523998
Johnsdotter, S. (2012). Sexualitet och kultur. I L. Plantin & S. A. Månsson (Red.)
Sexualitetsstudier (s. 63.-81) (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Jutel, A (2010). Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder. Social Science & Medicine, 70, 1084-1090.
Kessler, S.J. & McKenna, W. (1978). Gender: an ethnomethodological approach. New York: Wiley.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsson, M & Johnsdotter, S. (2015). Introduction: At the convergence of the
cultural and the individual. In M. Larsson & S. Johnsdotter (red). Sexual
fantasies: at the convergence of the cultural and the individual(s. 9- 19).
Frankfurt am Main: Peter Lang.
LaSala, M.C. (2005). Queering ideas: The descriptive and therory-building potential of qualitative research with lesbian and gay families. Journal of Gay and Lesbian Social Services, 18(2),61-72. https://doi-
org.proxy.mau.se/10.1300/J041v18n02_04
Laqueur, T. (1994). Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion.
Leiblum, S. R. (2010). Introduction and overview – Clinical perspectives on and treatment for sexual desire disorders. S. R. Leiblum Treating sexual desire
disorders – A clinical casebook (s.1-22). New York: Guildford Press.
Lev, A.I. (2004). Transgender emergence: therapeutic guidelines for working
with gender-variant people and their families. Binghamton, N.Y.: Haworth.
Lindroth, M., Deogan, C. & Mannheimer, L. (2016). Rätten till hälsa [Elektronisk
resurs] Hur normer och strukturer inverkar på transpersoners upplevelser av sexuell hälsa. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Lindroth, M., Zeluf, G., Mannheimer, L. N., & Deogan, C. (2017). Sexual health among transgender people in Sweden. International Journal of
Transgenderism, 18(3), 318. Doi: 10.1080/15532739.2017.1301278
Mallory, A. B., Stanton, A. M., & Handy, A. B. (2019). Couples’ Sexual Communication and Dimensions of Sexual Function: A Meta-Analysis.
Journal of Sex Research, 56(7), 882-898.
https://doi.org/10.1080/00224499.2019.1568375
Mayerson, B. (2010). Neuroendokrin reglering av sexuellt beteende. I P.O. Lundberg och Lotta Löfgren-Mårtenson (Red.)(3. Uppl.), Sexologi (s. 39- 52). Stockholm: Liber.
Månson, S. A. (2012). Kinsey och den moderna sexualitetsforskningens
genombrott. I L. Plantin och S. A. Månsson (Red.), Sexualitetsstudier (s 13- 28). Malmö: Liber.
Nichols, M. & Shernoff, M. (2007). Therapy with sexual minorities. I S.R Leiblim (red.) Principles and practice of sex therapy (4th ed.)(379-415). New York: Guilford.
Nikkelsen, S.W.C & Kreukwla B. P. C. (2017). Sexual Experiences in Transgender People: The Role of Desire for Gender Confirming
Interventions, Psychological Well-Being, and Body Satisfaction. I Journal of Sex and Marital Therapy 44(4), 370-381. DOI:
10.1080/0092623X.2017.1405303
Riksdagen (n.d.). Upprättelse för transpersoner som har tvångssteriliserats. Hämtat 27 december 2019 från Riksdagen
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig- fraga/upprattelse-for-transpersoner-som-har_H211407
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) (n.d). Könstillhörighetslagen – en historia. Hämtat den 27 december 2019 från https://www.rfsl.se/verksamhet/vard-for-
transpersoner/konstillhorighetslagen-en-historia/
Riksförbundet för sexuell upplysning (2015). Sex och trans. Stockholm: RFSU. Rosenberg, T. (2005). Inledning. I T. Rosenberg (Red.) Könet brinner!: Judith
Butler (s.7-34). Stockholm: Natur och kultur.
Rubin, G. S. (1975). The traffic in women: Notes for a radical theory of the politics of sexuality. I R.R Reiter (red.), Toward an anthropology of women (s. 157-210). New York: Monthly Review Press.
Rubin, G. S. (1984). Thinking sex: Notes for a radical theory of the politics of sexuality. I C. S. Vance (red.), Pleasure and Danger: Exploring Female
Sexuality (s. 267-319). Boston, London: Routledge & Kegan Paul.
Sages, R. (2003). Truths as unveiling. In J. Lindén, & P. Szybek (Eds.),
Validation of Knowledge Claims in Human Science (s. 51-80). Lyon:
l´Interdisciplinaire.
SFS 1972:119. Lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Stockholm:Riksdagen.
Simon, W. & Gagnon, J. H. (1986). Sexual scripts: Permanence and change.
Archives of Sexual Behaviour. 15(2), 97-120.
Socialstyrelsen (n.d). Transsexualism. Hämtat 27 december 2019 från
Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik- halsa-vard-och-omsorg/hbtq/transsexualism/
Sokolowski, R. (2000). Introduction to Phenomenology. USA: Cambridge University Press.
Socialstyrelsen (2010). Transsexuella och övriga personer med
könsidentitetsstörningar: rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2015a). God vård av vuxna med könsdysfori: nationellt
kunskapsstöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2015b). God vård av barn och ungdomar med könsdysfori:
nationellt kunskapsstöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2007:16 Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag. Betänkande av könstillhörighetsutredning.
SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige: förslag för stärkt ställning och bättre
levnadsvillkor. Betänkande av utredningen om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner.
Stryker, S. (2017). Transgender history: the roots of today's revolution. (Second edition.) New York, NY: Seal Press.
Tiefer, L. (2004). Sex s not a natural act & other essays (2. uppl.). Colorado: Westview.
Thurston, M. D. & Allan, S. (2018). Sexuality and sexual experiences during gender transition: A thematic synthesis. Clinical Psychology Review, 66, 39–50. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.cpr.2017.11.008
Transformering (n.d). Vad är trans. Hämtat dem 29 december 2019 från Transformering: http://transformering.se/vad-ar-trans
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wicks, P, Reason, P & Bradbury H. (2008). Living Inquiry: Personal, Political and Philosophical Groundings for Action Research Practice. I P. Reason & H. Bradbury (red.). The SAGE handbook of action research: participative
inquiry and practice. (2. ed.)(s. 11-13). Los Angeles: SAGE.
Wierckx, K., Elaut, E., Van Hoorde, B., Heylens, G., De Cuypere, G., Monstrey, S., T’Sjoen, G. (2014). Sexual desire in trans persons: associations with sex
reassignment treatment. The Journal of Sexual Medicine, 11(1), 107–118. https://doi.org/10.1111/jsm.12365
Wincze, J. P. & Carey, M. P. (2001). Sexual dysfunction: a guide for assessment
and treatment. (2 uppl). New York: Guilford Press.
The World Professional Association for Transgender Health (WPATH) (2012).
Standards of Care for the Health of Transsexual, Transgender, and GenderNonconforming People. Hämtat 27 december 2019 från Wpath:
https://www.wpath.org/media/cms/Documents/SOC%20v7/SOC%20V7_En glish.pdf
Öberg. P. (2015). Livshistorieintervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.)
Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (s. 44-
Bilaga 1.
Informationsbrev
Projektets titel:
Transpersoners sexuella lust och njutning
Datum:
2018.12.14 Studieansvarig:
Frida Björklund
frida.bjorklund.124@gmail.com
Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Masterutbildning i Sexologi Nivå: Masternivå
Hej
Jag läser sista terminen på Mastersprogrammet i Sexologi, och ska göra ett fältarbete som kommer att ligga till grund för min avslutande masteruppsats. Transpersoner som grupp beskriver ofta en stor variation av upplevelser i förhållande till kropp, sexualitet och njutning. Att ha en fysiologisk kropp som inte stämmer överens med upplevelsen av ens kön kan för vissa personer göra att det känns svårt att passa in i utbredda föreställningar om sexualitet, samtidig som det för andra kan ligga en potential i att utveckla en sexualitet som ligger utanför de kulturellt givna normerna. Forskning lyfter ofta fram sexuell ohälsa hos transpersoner, och det läggs mindre fokus på de möjligheter som finns i att utforska och utveckla sexuell njutning i olika faser av sin transition. Jag vill därför i denna studie undersöka positiva aspekter av transpersoners sexualitet och njutning. I studien vill jag lyfta fram faktorer som kan främja transpersoners sexuella hälsa. Det kommer att finnas utrymme att benämna och prata om utmaningar, men fokus kommer att vara på hur man förhållit sig till och lärt sig att hantera dessa. Min förhoppning är att resultatet kommer att kunna användas i sexualrådgivning för transpersoner och därmed bidra till sexuell hälsa. Denna studie vänder sig till personer som definierar sig som transperson, är över 18 år, har genomgått social transition och har funnit sitt eget könsuttryck.
Medicinsk transition eller önskan om detta är alltså inte ett krav. Fältarbetet kommer att ske i två steg där informanter i första steget deltar individuellt genom att skriva en text eller delta i intervju, och i andra steget deltar nya informanter genom att diskutera de teman som vuxit fram i texterna och intervjuer. Du väljer om du önskar delta i första eller andra steget. All information kommer att
avidentifieras, det som framkommer i första delen (skriven text eller intervju) eller i andra delen (fokusgruppsintervjuer) kommer inte att kunna kopplas till enskilda individer. Intervjuer och fokusgrupper kommer att spelas in och transkriberas, förutsatt att du godkänner det, annars finner vi andra lösningar.
Skriven text eller individuell intervju
I första steget av studien, ombedes du att skriva en text eller delta i en individuell intervju med personligt möte (primärt i Skåne) eller över Skype, genom att förhålla dig till följande:
Skriv ner/berätta om dina tankar, känslor, erfarenheter och associationer utifrån din sexuella utveckling, i relation till kropp, dysfori,
självstimulering, sexuella fantasier, sexhjälpmedel/leksaker, flirtande, kommunikation och eventuell ”komma ut process” i sexuella möten,
positiva upplevelser och sexuellt välmående. Skriv gärna om hur du har upplevt att din uppfattning och förståelse av kulturella sexuella normer har påverkat din sexuella utveckling och dina erfarenheter.
Försök att uttrycka dina tankar och känslor så fritt som möjligt och med egna ord. Det är ingenting som är rätt eller fel att skriva. Det är dina egna subjektiva upplevelser och personliga sexuella utveckling som är av intresse för studien. Skriv gärna omkring 1-2 A4 sidor, och underteckna även samtyckesblankett för att delta i studien.
Upplys gärna din ålder, könsidentitet, etnicitet, utbildning, yrke samt var du är i din sociala och eventuella medicinska transition samt din
relationsstatus. Detta är dock frivilligt. Fokusgrupp
De teman som växer fram i analysen av skriven text/individuella intervjuer kommer att utgöra grunden för samtalet i fokusgruppen där 3-4 personer träffas. Fokusgruppsamtal och diskussion kan ge en fördjupad förståelse av resultatet, och du som deltar har då möjlighet att kommentera resultatet samt dela personliga upplevelser av sexuellt bekräftande upplevelser. Det råder tystnadsplikt i gruppen. Fokusgrupperna kommer att äga rum i Malmö, i Malmö Universitets lokaler. Rekrytering av informanter kommer att pågå från december 2018 till april 2019.
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Konfidentialitet eftersträvas i
undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för mig som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö Universitet eller i annan form av publicering kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. All insamlade data (ljudfiler, anteckningar och transkriberingar) förstörs efter att uppsatsen blivit godkänd. Personuppgifter kommer att behandlas utifrån EU:s
datahanteringsregler (GDPR). Alla informanter kommer att få ta del av ett utkast till resultatet och har möjlighet att kommentera och diskutera det med mig, samt kontakta mig om de önskar att något de berättat om inte ska beskrivas i
uppsatsen.
Härmed tillfrågas du om deltagande i studien. Meddela vilken del av studien du vill delta i, dvs. skriva text, delta i individuell intervju eller i fokusgrupp. Har du frågor är du välkommen att kontakta mig:
Frida Björklund Leg. Psykolog
Kandidat i Genusvetenskap
Student på Masterprogrammet i Sexologi. Email: frida.bjorklund.124@gmail.com Tlf. 0733826572