I detta kapitel presenteras en sammanfattande diskussion av vad som framkommit i analysen och avslutas med en diskussion om framtida studier inom detta forskningsfält.
Sammanfattande diskussion
Den 1 januari 2019 bildades Region Kalmar län då Kalmar läns landsting omvandlades till region samtidigt som den nya organisationen övertog ansvaret för regional utveckling från Regionförbundet i Kalmar län. Med hjälp av en explorativ ansats har uppsatsens syfte varit att studera hur kommunpolitiska företrädare för några av Kalmar läns mindre kommuner upplever primärkommunens möjligheter att påverka arbetet med regional utveckling i länet. För att förstå de små kommunernas begränsade möjligheter var det samtidigt nödvändigt att studera de problem och utmaningar som uppkommit som en följd av de omfattande demografiska förändringar som Sverige och många andra länder har genomgått de senaste decennierna. Utifrån uppsatsens syfte formulerades följande frågeställningar:
• Vilka problem och utmaningar uppkommer som en följd av långvarig befolkningsminskning
i många av Sveriges kommuner?
• Har små kommuners möjligheter till inflytande på regional utveckling ändrats på grund av
regionbildningen i Kalmar län efter den 1 januari 2019?
Utifrån den empiri som har samlats in går det att dra slutsatsen att de tre kommunerna Hultsfreds, Nybros och Emmabodas problem och utmaningar i mångt och mycket stämmer överens med det som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade lokalpolitikerna ger uttryck för att det framförallt är ekonomin och framtida kompetensförsörjning som utgör de främsta utmaningarna för att kommunerna även i framtiden ska kunna ge den service till invånarna som föreskrivs enligt lagar och förordningar. Som en följd av den knappa ekonomin blir det också svårt att konkurrera med de större kommunerna i fråga om kompetensförsörjning vilket på sikt kan medföra att de små kommunerna får prioritera bland arbetsuppgifterna, och frågan är om regional utveckling ligger högst på den prioriteringslistan när mer akuta och kortsiktiga frågor måste hanteras. Som framkommit handlar också regional utveckling mycket om infrastruktur och transportmöjligheter för små kommuner för att de på sikt ska kunna knytas samman i större arbetsmarknadsregioner vilket är en viktig beståndsdel för att människor ska kunna bo kvar och att fler ska ha möjlighet att flytta dit. Lyckas inte denna målsättning är risken stor att befolkningsminskningen fortsätter och att prognoserna om en ökad försörjningskvot i de små kommunerna besannas.
Hur har då de små kommunernas inflytande över den regionala utvecklingspolitiken förändrats sedan den 1 januari 2019? Något entydigt svar på den frågan går inte att fastställa utifrån denna studie, men beroende på kommunernas bristande resurser är möjligheterna till tillväxt genom regional utveckling troligtvis fortsatt något begränsade, oavsett vem som har ansvaret för politikområdet. Organisationsförändringen har emellertid lett till en tydligare ansvarsfördelning vilket skulle kunna bidra till en ökad demokratisk legitimitet och ett större engagemang för dessa frågor. Utifrån analysen går det att sammanfatta svaret på uppsatsens andra frågeställning i tre punkter.
För det första är det nog så att det i första hand är kommunens egna resurser i form av pengar och personal som är avgörande för hur stort inflytandet i slutändan blir. Ju större en kommun är desto mer resurser har den på att utreda, förhandla och komma med motbud till regionen vilket på sikt kan öka fördelarna för den stora kommunen gentemot en mindre kommun. Dessa makt-asymmetrier kan leda till snedfördelning av regionala satsningar vilket kan bidra till att de små kommunerna blir den minst gynnade parten på lång sikt, när det i själva verket är i den lilla kommunen satsningarna troligtvis skulle ha mest effekt och göra störst skillnad. Makt-asymmetrierna kan dock se olika ut i olika län beroende på geografisk storlek och antal kommuner i länet. En liten kommun i Kalmar län kan troligtvis uppleva att de kan påverka mer än en liten kommun i exempelvis Västra Götalands län som består av 49 kommuner. Med tanke på att många av de svenska kommunerna är så pass befolkningsmässigt små torde kommunsammanslagningar vara en önskvärd reform för att öka kommunernas möjligheter att utgöra funktionella enheter.
För det andra är det avgörande att regionen utövar ett tydligt ledarskap inom regional utveckling och att den lyckas mobilisera aktörer inom alla tre dimensioner, vilket Hofstad och Hanssen belyser i sin forskning. Regionen bör staka ut en strategisk riktning och få alla parter att sluta upp kring denna och hjälpa de små kommunerna i planeringsarbetet. Enligt tidigare forskning är det också tydligt hur den regionala identiteten påverkar möjligheterna för att öka engagemanget för dessa frågor, vilket troligtvis är svårt utifrån hur länsindelningen ser ut i Småland i dagsläget. Ett tydligare regionalt ledarskap och en känsla av regional tillhörighet kan bidra till att motverka uppkomsten av kommunala särintressen vilket upplevs ha förekommit tidigare då de ansvariga politikerna för regional utveckling var indirekt valda av kommunerna. Reformen kan således ha en positiv effekt genom att minska de regionala politikernas koppling till sin hemkommun nu när de är valda att representera och verka för hela Kalmar läns bästa.
Avslutningsvis är det tydligt att regional utveckling till stora delar handlar om infrastruktur för en liten kommun. Tidigare forskning har hanterat denna fråga som en av många andra och oftast med hänseende till vem som ska ansvara för framtagande av infrastrukturplaner. För kommunpolitiker i Kalmar län betraktas det dock som en avgörande fråga för att det överhuvudtaget ska vara möjligt att få till en positiv utveckling i länet. Möjligtvis kan det vara så att behoven av förbättringar och nybyggnation av
framförallt järnvägar och vägar är stora i Kalmar län vilket ökar betydelsen av just infrastrukturfrågor gentemot andra län med en bättre utbyggd infrastruktur.
Sammantaget går det att konstatera att de resultat som framkommit i denna studie stämmer väl överens med vad tidigare forskning har kommit fram till angående små kommuners möjligheter att påverka den regionala utvecklingspolitiken.
Vidare forskning
En uppenbar fortsättning på denna studie om små och minskande kommuners möjligheter att påverka regional utveckling i Kalmar län är att genomföra studien utifrån regionens perspektiv. På grund av det begränsade formatet i en C-uppsats har detta inte varit möjligt att genomföra då en sådan studie hade blivit för omfattande och tidskrävande. En sådan studie skulle ge en mer komplett bild av hur politikområdet fungerar och hur de regionala politikerna ser på svårigheterna att samordna och mobilisera alla olika aktörer utifrån sitt perspektiv.
Det hade också varit intressant att forska vidare i något av de teman som har framkommit i denna studie. Exempelvis skulle en studie i det regionala ledarskapet kunna ge insikter om hur den nya organisationen på bästa sätt kan ta tillvara de samlade resurserna i länet. Forskningsfältet ligger vidöppet för intresserade forskare eller studenter som vill bidra med kunskaper och insikter inom regional utveckling.