En del av kampen för att uppnå hegemoni inom genusordningen är användandet av kultur för att uppnå sådana disciplinära mål: att skapa en standard, hävda allmänt samtycke och ge vanrykte åt dem som inte duger något till. På detta sätt är skapandet av en ideal maskulinitet nödvändig för den hegemoniska maskulinitetspolitiken.156
Till exempel fyller en sådan idealmaskulinitet en viktig funktion under krig, då myten om soldatens mod och lojalitet blir viktig att förmedla.157 I denna uppsats har det visats hur en hegemonisk maskulinitet hävdats i Sverige under mitten av fyrtiotalet i den populärkulturella tidningen Rekordmagasinet. Tydliga gränspunkter har kunnat urskiljas i serierna där maskuliniteterna positioneras olika. Slutsatsen blir då att dessa egenskaper som markerar manlighet blir viktiga för läsarna att förhålla sig till. Nu är det dags att sammanfatta innehållet i det maskulina manuskriptet.
Egenskaper som mod, beslutsamhet, handling framför ord, förmåga till självbehärskning och självkontroll samt lojalitet med kamrater och kolleger betonas. Den kropp som idealiseras mest är den starka, seniga, muskulösa, friska och solbrända. Ett exempel på hur en större kropp ändå betonats som kraftfull har noterats. Tre möjligheter att erhålla maskulin status har påvisats och diskuterats, nämligen genom våld, intelligens och idrott. Det våld som accepteras av det maskulina manuskriptet är med knytnävarna. Det gäller med undantag av regelrätt krig då även vapen accepteras av det maskulina manuskriptet. Intelligens är en möjlig väg att hävda sig på, men den ges inte lika hög maskulin status som till exempel boxningsfärdigheter. Idrotten ger rika möjligheter att bevisa egenskaper från det maskulina manuskriptet som till exempel mod, styrka, uthållighet och lojalitet. I frågeställningen ingick även frågorna om hur kvinnor och andra etniciteter representerades i serierna. Kvinnorna ges ofta en komplementroll i relation till männen, då de fungerar som stöd och inspiration. Könsrollsuppdelningen är tydlig och traditionell. Andra etniciteter fyller i serierna funktionen att förstärka bilden av det maskulina manuskriptet som bärare av civilisation, modernitet, pålitlighet och normalitet.
156 Connell, 2008, s. 223.
”Aggressivitet, kampvilja, stridslystnad, ursprunglig virilitet och instinktivt handlande”, skriver Ljunggren, ”har i så gott som alla kulturer på ett eller annat sätt associerats med manlighet”.158 Hur positioneras det maskulina manuskriptet mot dessa begrepp? Den maskulinitet som Ljunggren beskriver ter sig något primitivare än den som urskiljts i Rekordmagasinet. En stor skillnad är Rekordmagasinets maskulina manuskripts betoning av självbehärskning och självkontroll, vilket den har gemensamt med scoutkårens maskulinitet.159 Liknande tankar återfinns även i gymnastikens maskulinitet, men de ges inte där samma centrala roll.160 Denna förändrade syn på självbehärskningens roll för maskuliniteter kan spåras till industrialiseringen och det är en manlig företeelse.161 Ekenstam för en diskussion om detta i artikeln ”Kroppen, viljan och skräcken att falla” där han refererar forskaren Norbert Elias:
Den individ som Elias menar ha börjat planera och beräkna de fördelar han kunnat uppnå genom att ålägga sig självkontroll, var manlig. Det disciplinerade jag, som kunde nå strategiska fördelar genom att underkasta känslor instrumentella mål, var maskulint i den mening att kvinnligheten antogs härbärgera känslomässighet och kroppslighet.162
Förmågan till självbehärskning och självkontroll förtjänar en central roll i denna sammanfattning, då betoningen på rationellt beteende framför impulsivitet är mycket framträdande i texterna.
Avslutningsvis ska vi återkoppla till Connells maskulinitetsbegrepp. Som tidigare nämnts kan det maskulina manuskriptets maskuliniteter benämnas som hegemoniska. Maskuliniteter med annan etnisk bakgrund skulle mycket väl kunna tolkas som marginaliserade. Inga representanter från andra etniska grupper lyftes fram som bevis på maskulinitet i något avseende. Detta skulle i så fall vara ett tecken på samarbete där den marginaliserade maskuliniteten auktoriserar hegemonin, men några sådana fall har inte uppmärksammats i serierna.163 Snarare beskrivs karaktärerna med annan etnisk bakgrund som annorlunda och deras maskulinitet underbetonas. De maskuliniteter som inte lever upp till det maskulina manuskriptet skulle kunna ses som underordnade, men den diskussionen är svårare att föra. De kan nämligen lika 158 Ljunggren, 1998, s. 125. 159 Nilsson, 1999, s. 55. 160 Ljunggren, 1998, s. 143. 161 Ekenstam, 1998a, s. 32. 162 Ekenstam, 1998a, s. 32. 163 Connell, 2008, s. 118-119.
gärna tolkas som delaktiga, då de i stora drag spelar efter de regler som den hegemoniska maskuliniteten bestämmer, de är bara inte lika framgångsrika. De karaktärer som förlöjligas i serierna representerar en underordnad maskulinitet, då de inte ses som riktiga män. Detta görs genom att de tappar självkontrollen eller betonas som lustiga.
Ljunggren menar att ”paralleller mellan krig, tävlingsidrott, och fostran lätt kunde dras” i gymnastikrörelsens retorik.164 Det är frestande att påstå att dessa begrepp visar släktskap även i Rekordmagasinet. Tidningen tillhandahöll en maskulin arena där huvudpersonerna hävdar sig genom bland annat våld och idrottsframgångar, och därefter skapade tusentals pojkar vid läsningen av Rekordmagasinet uppfattningar om manligt beteende och manliga egenskaper.
164 Ljunggren, 1998, s. 144.
Referenser
Källor
Rekordmagasinet, 1944:1-5, Göteborg.
Litteratur
Ambjörnsson, Ronny, Mansmyter. James Bond, Don Juan, Tarzan och andra
grabbar, Stockholm, 2001.
Berggren, Anne-Marie (Red.), Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv, Uppsala, 1999.
Connell, R.W, (Sv. översättning: Linden, Åsa), Maskuliniteter, Göteborg, 2008. Ehn, Billy, Frykman, Jonas & Löfgren, Orvar, Försvenskningen av Sverige, Stockholm, 1993.
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, Kulturanalyser, Malmö, 2001.
Ekberg, Kristoffer, ”Kvinnotyperna på modet”. Nöje, arbete och kvinnlighet i Charme 1924, Malmö, 2007.
Ekenstam, Claes, Kroppens idéhistoria. Disciplinering och karaktärsdaning i Sverige
1700-1950, Smedjebacken, 1993.
Ekenstam, Claes, ”Kroppen viljan & skräcken att falla: ur en manliga självbehärskningens historia” i Rädd att falla. Studier i manlighet, Södertälje, 1998. Ekenstam, Claes, ”En historia om manlig gråt”, i Rädd att falla. Studier i manlighet, Södertälje, 1998.
Ekenstam, Claes, Johansson, Thomas & Kuosmanen, Jari (Red.) Sprickor i fasaden.
Holgersson, Ulrika, Populärkulturen och klassamhället. Arbete, klass och genus i
svensk dampress i början av 1900-talet, Stockholm, 2005.
Lindgren, Simon, Populärkultur. Teorier, metoder och analyser, Malmö, 2005.
Ljunggren, Jens ”Mellan natur och kultur: Mannens kropp och gymnastikens uppgift”, i Rädd att falla. Studier i manlighet, Södertälje, 1998.
Nilsson, Bo, Maskuliniteter. Representation, retorik och ideologi, Smedjebacken, 1999.
Wolf, Lars, Snabbare, högre, starkare. Idrottsmotivet i svensk ungdomslitteratur