Enligt Ingrid Claezons (2004) forskning är ungdomars råd till sina utredande och placerande socialsekreterare att lyssna. Ungdomarna betonar vikten av sin egen individualitet, de vill inte bli "satta i fack" utan bemötta för de individer de är. För att som socialsekreterare kunna tillmötesgå dessa ungdomars berättigade behov, i enlighet med din roll som gräsrotsbyråkrat, krävs det att du inte har upp till 30 ärenden
samtidigt som några av mina respondenter haft, och det krävs också att du kan utnyttja din arbetstid till att arbeta. Dras det bort i snitt tio timmar i veckan av en heltidstjänst till olika möten men antal ärenden består är det kanske nära till hands att "sätta i fack"? Är man då en socionom som, likt mina respondenter, tar sin gräsrotsbyråkrat-roll på allvar så blir det sjukskrivning eller byta jobb. Gräsrotsbyråkraten vill att alla parter ska vara nöjda samtidigt som lösningen ska vara väl underbyggd (Svensson ). Om vi ponerar att mina respondenter är fyra socialsekreterare vilkas klienter är fyra ungdomar. Enligt Claezon (2004) längtar dessa ungdomar oerhört mycket efter att kunna känna förtroende för sin socialsekreterare. Ungdomarna säger samtidigt att det krävs mycket för att en socialsekreterare ska få deras förtroende. Det är en svårlöst ekvation.
Mitt material visar att samtliga respondenter gick från att ha varit anställda
socialsekreterare hos kommunen till att gå över till att arbeta som uthyrda konsulter via ett bemanningsföretag. Materialet visar tydligt en stor besvikelse, ett missnöje och en stark vilja att förändra situationen för kommunalt anställda socionomer. Jag tolkar det som i många fall ren desperation eller överlevnadsinstinkt som fick mina respondenter att ta steget att gå emot sina egna värderingar och börja hyra ut sina tjänster privat. Ingen av mina respondenter vill egentligen arbeta som konsult och de väntar på att få slippa det. Men det är först den dagen som, enligt dem, beslutande politiker och chefer börjar ta vara på sina socionomer. Samtliga respondenter säger att pengar har extremt lite att göra med deras val att bli konsulter. Några säger att de inte ens tjänar så mycket som många tror eller att konsulters lön är vad alla socionomer borde tjäna. En
respondent tycker att hon tjänar för mycket för att vara riktigt bekväm med det, utifrån sin privata politiska ståndpunkt. Respondenten som fick lönen höjd med 40 % genom att bli konsult istället, har gått ner i lön igen och arbetar i en kommun som inte tar in konsulter. Detta talar för att lönen inte är det viktiga för dessa socionomer.
Analysen har antytt att grundpersonligheten antagligen är viktig redan i valet till socionomutbildningen, men det har fallit utanför ramen för mitt syfte.
Socionomutbildningen kan sedan utveckla och rusta studenterna i att tänka kritiskt och att lösa problem. Är du redan en person som känner en stark känsla av sammanhang kan det resultera i att du blir den nyexaminerade socionom som inte ”ger upp” utan hittar lösningar när oväntade problem dyker upp. Tre av mina respondenter hade en otroligt tuff start i arbetslivet som socionomer men de såg till att ”hitta en väg”. En av respondenterna fick en bra och trygg start som socionom. ”Mina” respondenter hittar lösningar och ”kämpar på”, men de säger även ifrån när måttet är rågat, vilket också kan ses som ett sätt att lösa ett problem på ett aktivt sätt. Eftersom det inte ingått i intervjun så kan jag bara spekulera i huruvida mina respondenter upplevde en känsla av sammanhang som studenter. En av respondenterna upplevde utbildningen som
alltigenom positiv och han lärde sig massor. Främst om livet och samhället överlag, säger han. De andra tre respondenterna upplevde att utbildningen var givande men även förvirrande då det var svårt för dem att överföra sina skolkunskaper till arbetslivet. Hur mina fyra respondenter sedan upplevt tillvaron som kommunalt anställda socionomer tycker jag talar för sig självt, via deras utsagor i Resultat-delen i denna uppsats. Så för
39
mig ter det sig uppenbart att deras upplevelser som nyexade socionomer påverkade beslutet att ”säga stopp” och bli privata konsulter istället.
Jag har svårt att generalisera mitt resultat, då jag har intervjuat blott fyra personer och de sökte upp mig av okänd anledning (egentligen). Men mitt resultat tycker jag talar sitt tydliga språk: mina fyra respondenter upplevde personlig utveckling som studenter på socionomprogrammet. Tre av fyra fick det otroligt jobbigt som nyexaminerade
socionomer på sina första arbetsplatser. Den fjärde fick det bra på sin första arbetsplats men säger att det sedan blev jättejobbigt. Jag gör tolkningen att mina respondenter tar sitt gräsrotsbyråkratskap på stort allvar och därmed lider de svårt när de inte kan vara den socionom som de vill vara. Två av mina respondenter kan sägas ha en lite lägre dos av känsla av sammanhang och därför går Magnus och Sara tillbaka som
kommunanställda socionomer med lägre betalt och massor av andra saker som de anser är outhärdliga med en kommunal anställning. Sara är närmare sextio än femtio, hon fick inga arbeten när hon ville byta jobb trots att hon är vidareutbildad och erfaren, hon förstod inte varför. Sara verkar känna sig lite ensam i rollen som konsult utan kollegor och utan chans att kunna påverka. Sara kan nog sägas ha blivit konsult i ett riktigt krisläge. Lite samma med Magnus, han upplevde sig illa behandlad och avbröt ett vikariat, kanske för att de verktyg han hade med sig inte räckte till för att hantera situationen. Magnus är relativt ung och man bland mestadels kvinnor. Han säger att han därmed aldrig känner sig som ”en i gänget”. Han har på några få år arbetat i nio
kommuner, inräknat kommunen han nu gått tillbaka till. Jag värderar inte deras beslut, jag försöker analysera vad som kan göra att hälften går tillbaka då alla fyra haft samma upplevelser. Anna och Linda har mer kontroll över sin roll som konsulter, de kan påverka och de ser tydligare kopplingar mellan handling och skeende i sin tillvaro. De har även trygga stabila nätverk – hög grad av känsla av sammanhang.
Så, slutligen; Mina respondenters upplevelser av sin utbildning och av sina erfarenheter på sina arbetsplatser påverkade deras beslut att bli konsulter. Samtliga blev konsulter i samband med att de ville ha en bättre arbetsplats där de kunde göra ett bra jobb, tre av fyra tog steget i samband med en konflikt på arbetsplatsen. Samtliga respondenter säger att lön och förmåner haft väldigt liten del i deras beslut att bli konsulter. En respondent lockades med 12.000 kr i högre lön om han blev konsult, han är dock en av dem som gått ner i lön igen och återvänt. Så vad det är som gör att två av respondenterna återgått till en mycket lägre lön och allt det olidliga som de faktiskt berättat om är en annan uppsats. Jag har härmed svarat på mina frågeställningar och mitt syfte.
Avslutande tankar och förslag till vidare forskning
Kolumn 5 ”Nya problem”
Man har ingen riktig plats
Borta från familj, förväntas klara sig själv
Människor har fördomar om det man gör
Slitsamt i längden
Högre förväntningar på sig
Sättet att arbeta på strider mot ens värderingar
Istället för stressen, ångesten, sömnsvårigheterna, akutlösningar utan kompetens. Istället för intrigerna och alla möten och alla tunga ärenden och chefer som inte kändes
40
rätt, så kom de existentiella problemen upp. Ingen arbetsplats kan leverera allt så alla blir nöjda. Konsultjobbet gav dem lösningarna på alla problem som de hade när de arbetade för kommunen. Nu kan man utifrån tabellerna ovan tolka in ensamhet,
rotlöshet, utsatthet samt att göra något som samtliga säger att de inte skulle göra om de fick välja; att arbeta inom ett hjälpande yrke för människor i kris, via ett vinstdrivande företag som tar ganska kraftiga arvoden. Jag säger inte för kraftiga, men det finns mycket kostnader inblandat. Kanske är detta anledningarna till att Sara och Magnus återgår till den upplevda negativa men ändå ganska trygga kommunala anställningen? Här återkommer vi till begripligheten, upplevelsen av meningsfullhet samt
hanterbarheten, känslan av sammanhang, igen. Kanske drabbades Magnus och Sara hårdast av dessa ”nya problem” som uppstod efter att man åtgärdat de initiala problemen genom att bli konsult. Detta skulle kunna vara något att forska vidare på. Dock krävs mer forskning om socionomkonsulter överlag. Kanske blir någon forskare intresserad av tankegången kring att socionomer inte är jämförbara med vårdpersonal och kanske blir någon intresserad av en dimension av konsulters tillvaro som hittills varit okänd. Att alla konsulter inte vill hyra ut sina tjänster, att vissa till och med skäms lite över att hyra ut sin socionomkompetens.
41
REFERENSER
Akademikerförbundet SSR (2013) Etik i socialt arbete Etisk kod för socialarbetare Stockholm: Akademikerförbundet SSR [broschyr]
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_i_socialt_arbete.pdf [2016-04-25] Becker, H. S. (2008) Tricks of the trade – Yrkesknep för samhällsvetare, Slovenien; Liber AB
Bergmark, Å. (1998) Nyckelbegrepp i socialt arbete, Lund; Studentlitteratur
Bernspång, A. & Saarikari, E. (2016) ”Du vill inte bli konsult?” En kvalitativ studie
om varför socionomer lämnat socialtjänsten för att arbeta som konsulter inom samma verksamhet. Lunds universitet, socionomprogrammet Id: 8564293 [2016-04-14]
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm; Liber
Christensen, T. et al. (2005) Organisationsteori för offentlig sektor, Stockholm; Liber Claezon, I. (2004) Mötet med makten – ungdomars möte med socialtjänsten I:
Plantin, L. (red) Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund; Studentlitteratur Dunér, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of
Social Work, 9 (4)
Eliasson, R. (2012) Forskningsetik och perspektivval. 2. Uppl. Malmö; Studentlitteratur
ETC. Socionomer flyr tjänsten. Tillgänglig: http://www.etc.se/inrikes/socionomer- flyr-tjansten [2016-08-04]
Fattigvårdslag (SFS 1847:23)
Fridh, B. och Norman, G. (2008) Att utreda när barn far illa - en handbok om
barnavårdsutredningar i socialtjänsten, Växjö; Gothia Förlag
Hall, P. (2012) Managementbyråkrati -organisationspolitisk makt i svensk offentlig
förvaltning, Egypten; Liber AB
Högskoleförordning (SFS 1993:100)
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa / Allmänmedicin vid Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Tillgänglig:
http://www.Infovoice.se [2016-09-01]
Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Anmäl missförhållande – Lex Sarah. Tillgänglig: http://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/anmal-missforhallande---lex- sarah/ [2016-08-11]
Jacobsson, A. & Sunesson, A. (2015) Privata utförare i socialtjänsten Om
användandet av socionomer från privata bemanningsföretag i den sociala barnavården. Linnéuniversitetet, socionomprogrammet [2016-03-25]
42
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (SFS 1990:52) Lantz, A. (2013) Intervjumetodik, Lund; Studentlitteratur AB
Ledarna. Välbefinnande på jobbet. Tillgänglig:
https://www.ledarna.se/Chefsguider/Arbetsmiljo/Forebygg-ohalsa/Valbefinnande-pa- jobbet-/ [2016-04-01]
Lindqvist, A-L. (2014) [rapport] Bemanningsbolag i socialtjänsten Akademikerförbundet SSR Tillgänglig:
https://akademssr.se/sites/default/files/fileH49lC8 [2016-03-17]
Lipsky, M. (1980) Street-level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public
Services. New York: Russell Sage Foundation
Lundkvist, A. (2016) [dagstidning internetversion] Tillgänglig:
http://www.arbetarbladet.se/gavleborg/sandviken/emelie-hedstrom-valde-att-bli- socionom-trots-yrkets-daliga-status Arbetarbladet den 2 juli 2016 [2016-08-04] Morén, S. (2010) Att studera socialt arbete – vadan och varthän. I: Sandström, G-B.
Att vara socionom -från utbildad till erfaren, Lund; Studentlitteratur AB
Omni. Socionomer flyr till bemanningsbolag. Tillgänglig: http://omni.se/socionomer- flyr-till-bemanningsbolag/a/30ef151e-57b5-418f-977e-9a928cd79cb4 [2016-08-04] Petterson, U. (2001) Socialt arbete, politik och professionalisering, Stockholm; Natur & Kultur
Centrum för salutogenes. Högskolan Västs resurscentrum i salutogenes. Tillgänglig:
http://www.salutogenesis.hv.se/swe/Salutogenes.64.html [2016-05-01] Socialtjänstlag (SFS 2001:453)
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008), Handlingsutrymme -
Utmaningar i socialt arbete. Stockholm; Natur & Kultur
Svenska Akademiens ordlista 2015
Vetenskapsrådet (2002) [broschyr] Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning ISBN: 91-7307-008-4 [2016-08-18]
Walter, L. (2005) Som hand i handske. En studie av matchning i ett
personaluthyrningsföretag. Kungälv; Bokförlaget BAS
Walter, L. (2012) Matchningsfabriken. Tillgänglig: https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:614540/FULLTEXT01.pdf [2016-08-01]
43
Sidan ”Examensarbete Socionomutbildningen” på Facebook. Skärmdump smartphone.
44
Presentation av mitt projekt på Facebooksidan ”Examensarbete Socionomutbildningen”.
45
Malmö april 2016