Den här uppsatsens syfte var att undersöka professionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljön för elever med skolsvårigheter.
Resultatet visar att hunden påverkar elevernas lärandemiljö genom att bidra till skolklimat, social interaktion, lek och välbefinnande. Hunden påverkar
skolklimatet genom att skapa glädje, gemenskap, motivation och en familjär miljö. Den sociala interaktionen påverkas genom att de eleverna som annars har
svårt att interagera med barn eller vuxna, istället kan ”träna” detta tillsammans med hunden. Hunden bidrar även till kommunikation mellan elev och lärare, vilket långsiktigt även skulle kunna påverka relationen. Jag kunde även se att hunden bidrog till ökad empati hos eleverna genom att de får lära sig att ta ansvar för och visa hänsyn till en annan individ. Hunden uppmuntrade även till lek. Elever som inte brukade leka med andra barn, och kanske inte visste hur man skulle göra, kunde nu få känna hur det var att leka med en hund och på så vis träna på ”orsak-verkan”, t.ex. om man kastar en boll, springer hunden iväg och hämtar den. Hunden kan även användas som motivator till att spela t.ex. mattespel eller läsa en bok. Slutligen fann jag även att hunden bidrog till elevernas
välbefinnande genom att skapa trygghet, lugn och möjlighet för återhämtning. Samtliga punkter i resultatet kan mycket väl ha betydelse för elevernas framtida psykiska hälsa med tanke på dess samband med lärandemiljön.
Avslutningsvis vill jag även diskutera de begränsningar som de professionella uttalade sig om för att även lyfta in de aspekterna av fenomenet. I skollagen (2010:800) 1 kap. 4 § kan läsas:
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
De begränsningar som de professionella uttalade sig om, alltså främst allergi och hundrädsla ska definitivt tas hänsyn till på grund av deras behov. De elever som uppvisar skolsvårigheter som den här uppsatsen beskriver, har också behov. Deras behov kan tillgodoses genom en Social tjänstehund i skolan, och därför bör man inte ställa dessa behov mot varandra. Till exempel kan hunden tas in genom en enskild väg och endast hållas i ett rum på skolan, där elever med allergi och hundrädsla normalt inte vistas. Många hundar är dessutom allergen-testade, vilket innebär en lägre risk för allergi hos individen. Aspekten om brist på medvetenhet om Social tjänstehund i skolan, motiverar den här uppsatsens betydelse men också att mer svensk forskning behövs om hundar i skolmiljö.
Metoddiskussion
Jag har redan i metodavsnittet diskuterat uppsatsens tillförlitlighet, kvalitet och etiska överväganden. Det här avsnittet ska ge en överblick om hur min
datainsamling fungerat, vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra. En fördel med mitt val av metod och urval var att det var enkelt att få tag på
intervjupersoner. Som jag diskuterade i metodavsnittet kunde det annars varit en problematisk del i forskningsprocessen, med tanke på bristen på Sociala
tjänstehundar i skolan. Det hade dock varit önskvärt att börja med intervjuerna lite tidigare. Jag fick avvakta med intervjuerna därför att praktiken fortfarande pågick. Jag och min kontaktperson på skolan ansåg att det var bäst om praktiken hunnit avslutas innan intervjuerna började. Att det blev i senaste laget gjorde att jag kände en viss stress med att skriva klart uppsatsen. Det är ju trots allt resultatet som binder ihop allting till en röd tråd, hur mycket man än har skrivit innan. Med tanke på att jag ville att intervjupersonerna skulle prata fritt om den Sociala tjänstehunden och eleverna, var halvstrukturerade intervjuer en relevant metod att utföra undersökningen på. Hade jag haft mer strukturerade intervjuer, kanske
svaren inte hade blivit lika omfattande och mättade. Det hade dock varit intressant att kombinera studien med att intervjua och observera de elever som hunden har träffat, för att ge kunskapsfältet en ytterligare dimension.
Jag upplever även att intervjuerna hela tiden blev bättre efter hand. Det beror antagligen på att jag själv kände mig mer bekväm i t.ex. hur jag skulle ställa frågorna och vilka följdfrågor som passade osv. Som jag nämnde tidigare så upplever jag en slags mättnad i svaren eftersom det i stort sett var samma saker som kom upp i de sista intervjuerna. Jag hann med andra ord mjölka ur de teman som jag ville åt, samtidigt som det inte blev alltför mycket text som behövde slaskas. Man kan därför tänka sig att fem intervjupersoner var både nödvändigt och rimligt för den här uppsatsen. Frågorna i intervjuguiden har vidare varit relevanta, med undantag för en som jag tog bort innan tredje intervjun: ”kan du
tänka dig att samarbeta med Sociala tjänstehundar i framtiden”. Eftersom de alla
hade en väldigt positiv inställning så var den här frågan överflödig och redan indirekt besvarad.
Jag har tidigare i det här examensarbetet beskrivit objektivitet och subjektivitet i relation till samhällsvetenskaplig forskning och att det är i stort sett omöjligt för en forskare att vara helt objektiv (Bryman 2004). Enligt Gilje och Grimen (2007) ska en vetenskaplig undersökning däremot vara intersubjektiv, alltså presenteras på ett sätt så att andra forskare kan upprepa forskningen. Den här undersökningen är subjektiv på så vis att det är min tolkning av vad intervjupersonerna berättar och min analys av detta. Å andra sidan är undersökningen objektiv i det större perspektivet eftersom det ligger i linje med tidigare internationell forskning. Undersökningen är en viktig del i den samhälleliga och därmed objektiva
kunskapen, eftersom denna i Sverige inte ännu har utvecklats. Med tanke på min undersökning pekar åt samma riktning som tidigare forskning, kan man även tänka sig att intervjupersonerna inte har blivit påverkade av min roll som
hundförare och att jag tolkat materialet på ett korrekt sätt. Intervjuguiden visar de frågor jag har ställt och svaren syns i form av citat i avsnittet om resultat och analys. Genom att ge en tydlig redogörelse kring både min förförståelse i form av praktik och genomförande av intervjuprocessen, är det fullt möjligt för andra forskare att genomföra samma undersökning. Min undersökning kan därför anses som intersubjektiv, men med reservation för svårigheten att finna relevanta informanter.
Framtida forskning
Avslutningsvis vill jag diskutera framtida forskningen inom det här
kunskapsfältet. Framförallt behövs det fler svenska studier om Social tjänstehund i skolan. Jag har tidigare nämnt att det hade varit intressant att ta del av barnens egna uppfattning om hunden, genom t.ex. observationer och intervjuer för ett mer subjektivt perspektiv. På så vis hade man t.ex. kunnat analysera välbefinnandet genom olika självskattningsformulär i relation till den Sociala tjänstehunden och eventuellt bekräfta det som de professionella har kommit fram till. Jag kan även se möjligheter för hälsoekonomiska studier i ämnet, dvs. kostnadseffektiviteten av insatser med Social tjänstehund och vilka fördelar det har för samhället. Ponera t.ex. att införa tidiga insatser av Social tjänstehund i skolan istället för insatser inom hälso- och sjukvård och hur detta kan påverka vårdens resurser. En annan aspekt hade varit att se vilka effekter det finns hos elever med hund som husdjur hemma, respektive de som inte har hund hemma och hur detta visar sig i skolan.
En gemensam nämnare för den här uppsatsen och tidigare forskning är behovet av längre undersökningsperioder. Med tanke på de positiva resultaten som studierna hittills har visat, blir man nyfiken på hur effekterna hade blivit i ett
långtidsprojekt. Vad jag förstår handlar detta mycket om bristande resurser vilket motiverar fler sådana här studier inom fältet, så att intresset växer och resurserna blir större. Det hade kanske även behövts fokuseras mer på de eventuellt negativa effekterna hunden har i skolan. Är allt verkligen så positivt som det verkar? Varför finns det då inte fler hundar i skolorna? Jag har ingen bra förklaring på det, utan lämnar med varm hand över frågan att besvara för framtida forskare.
REFERENSER
Allodi W A, (2010) Pojkar och flickors psykiska hälsa i skolan: en
kunskapsöversikt (Statens offentliga utredningar, 2010:79). Stockholm, Fritzes
offentliga publikationer.
Allodi W A, (2011) Det sociala klimatet: Den dolda sidan av skolan som lärandemiljö. Psykisk hälsa, 4, 59-64.
Andershed H, Andershed A, (2005) Normbrytande beteenden i barndomen: Vad
säger forskningen? Stockholm, Gothia Fortbildning.
Anderson K L, Olson M R, (2006) The value of a dog in a classroom of children with severe emotional disorders. Anthrozoös. 19, 35-49.
Arbetsmiljöverket (2017) Arbetsmiljön i skolan. >http://www.av.se< PDF (2019- 05-26).
Brelsford V L, Meints K, Gee N R, Brelsford K P, (2017) Animal-Assisted Interventions in the Classroon: A Systematic Review. International Journal of
Environmental Research and Public Health. 14, 669.
Bryman A, (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Stockholm, Liber. Datainspektionen (u.å.) Känsliga personuppgifter.
>http://www.datainspektionen.se< HTML (2019-05-14). Etikprövningslagen 2003:460.
Fine A H, Beck A, (2010) Understanding our kinship with animals: input for
health care professionals interested in the human/animal bond. I: Fine A H,
(Eds.) Handbook on Animal-Assisted therapy: Theoretical Foundations and
Guidelines for Practise. (3. uppl.). Cambridge, Academic Press inc.
Folkhälsomyndigheten (2018) Psykisk ohälsa bland barn och unga måste tas på
allvar. >http://www.folkhalsomyndigheten.se< HTML (2019-07-12).
Folkhälsomyndigheten (2019) Skolbarns hälsovanor 2017/18. >http://www.folkhalsomyndigheten.se< PDF (2019-04-16).
Gilje N, Grimen H, (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg, Daidalos.
Grafström M, (2018) Från beteendeproblem till livskvalitet: Handbok för
beteendedetektiver. Stockholm, Natur & Kultur.
Handlin L, (2010) Human-Human and Human-Animal Interaction: Some
Common Physiological and Psychological Effects. Doktorsavhandling, Sveriges
Handlin L, Nilsson A, Lidfors L, Petersson M, Uvnäs-Moberg K, (2018) The Effects of a Therapy Dog on the Blood Pressure and Heart Rate of Older Residents in a Nursing Home. Anthrozoös. 31, 567-576.
Hergovich A, Monshi B, Semmler G, Zieglmayer V, (2002) The effects of the presence of a dog in the classroom. Anthrozoös. 15, 37-50.
Imsen G, (2006) Elevens värld: Introduktion till pedagogisk psykologi. (4.uppl.) Lund, Studentlitteratur.
Kotrschal K, Ortbauer B, (2003). Behavioral effects of the presence of a dog in the classroom. Anthrozoös, 16, 147–159.
Kvale S, Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. (2.uppl.). Lund, Studentlitteratur.
Lerner H, (2014) Risker för djur och risker för människor. I: Lerner H,
Silfverberg G (Red.) Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling
och terapi. Stockholm, Ersta Sköndal Högskola.
Lerner H, Silfverberg G, (2014) En inblick i terminologin. I: Lerner H, Silfverberg G, (Red.) Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård,
behandling och terapi. Stockholm, Ersta Sköndal Högskola.
le Roux M C, Swartz L, Swart E, (2014) The Effect of an Animal-Assisted Reading Program on the Reading Rate, Accuracy and Comprehension of Grade 3 Students: A Randomized Control Study. Child Youth Care Forum. 43, 655-673. Linder D E, Mueller M K, Gibbs D M, Alper J A, Freeman L M, (2018) Effects of an Animal-Assisted Intervention on Reading Skills and Attitudes in Second Grade Students. Early Childhood Educ J. 46, 323-329.
Malmö Universitet (u.å.) Sök i Libsearch. >http://www.mah.se< HTML (2019-05- 14).
Nationalencyklopedin, (2019) Välbefinnande. >http://www.ne.se< HTML (2019- 05-20).
Nationell Psykiatrisamordning (2006) Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell
psykiatrisamordning ger sin definition av begreppet psykiskt funktionshinder
(Statens offentliga utredningar, 2006:5). Stockholm, Fritzes offentliga publikationer.
oTranscribe (u.å) oTranscribe. >http://www.otranscribe.com< HTML (2019- 05-09).
Patel R, Davidsson B, (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (4. uppl.). Lund, Studentlitteratur.
Pedagogiska Magasinet (2014) I Vygotskijs zon.
Person M-E, Trottier A-J, Bélteky J, Roth L-S-V, Jensen P, (2017) Intranasal oxytocin and a polymorphism in the oxytocin receptor gene are associated with human-directed social behavior in golden retriever dogs. Hormones and Behavior, 95, 85-93.
Pettersson M, Uvnäs- Moberg K, Nilsson A, Gustafson L-L, Hybring-Sandberg E, Handlin L, (2017) Oxytocin and Cortisol Levels in Dog Owners and Their Dogs Are Associated with Behavioral Patterns: An Exploratory Study. Hormones and
Behaviour. 8, 1-8.
Richards R, (2008) Writing the Othered Self: Autoethnography and the Problem of Objectification in Writing About Illness and Disability. Qualitive Health
Research. 18, 1717-1728.
Schad E, Tideman E, (2017) Elevernas utveckling under skolåren. I: Milerad J, Lindgren C, (Red.) Evidensbaserad elevhälsa. (2.uppl.). Lund, Studentlitteratur. Skollagen 2010:800.
Skolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm, Fritzes offentliga publikationer.
Skolverket (2015) Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning: En
sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994–2014.
Stockholm, Fritzes offentliga publikationer.
Socialstyrelsen (2014) Hundar i vård och omsorg: vägledning gällande regelverk. >http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2019-05-03).
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2017) Vad innefattas i begreppet
”lärmiljö”? >http://www.spsm< HTML (2019-05-26).
Stevenson K, Jarred S, Hinchcliffe V, Roberts K, (2015) Can a dog be used as a motivator to develop social interaction and engagement with teachers for students with autism? Support for learning. 4, 341-363.
Svenska Kennelklubben (u.å) Årets sociala tjänstehund. >http://www.skk.se< HTML (2019-05-22).
Sveriges Hundföretagare (u.å) H-märket. >http://www.sverigeshundföretagare.se< HTML (2019-05-22).
Tjernberg C, (2013) Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en
praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling,
Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Urkund (2005) Om Urkund. >http://www.urkund.com< HTML (2019-04-05). Utbildningsnämnden (2015)Definition av huvudområden vid fakulteten för Hälsa och samhälle. Dnr HS 50-2013/1. >http://www.mah.se< PDF (2019-08-16).
Vetenskapsrådet (2017) God forskningsed. >http://www.publikationer.vr.se< PDF (2019-04-03).
Vygotskij L S, (1978) Mind in society: The Development of Higher Psychological
Processes. Cambridge, Harvard University Press.
Vygotskij L S, (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg, Daidalos. Vygotskij L S, (1999) Tänkande och språk. Göteborg, Daidalos.
Wall S, (2006) An Autoethnography on Learning About Autoethnography.
International Journal of Qualitative Methods. 5, 146-160.
Zasloff R L, Hart L A, DeArmond H, (1999) Animals in Elementary School Education in California. Journal of Applied Animal Welfare Science. 2, 347-357. Zents C E, Fisk A K, Lauback C W, (2017) Paws for Intervention: Perceptions About the Use of Dogs in Schools. Journal of Creativity in Mental Health. 12, 82- 98.
BILAGA 1: INTERVJUGUIDE
- Hur mycket visste du om Social tjänstehund i skolan innan jag och Stella kom hit?
- Hade du några förhoppningar eller förväntningar?
- Vilken är din generella uppfattning om hur det har varit att ha en Social tjänstehund i skolan?
- Kan du beskriva vad som hände i rummet med Stella och eleverna? - Vad tänker du att eleverna har tränat på i samband med Stella?
- Kan du se någon förändring hos de barnen som har haft besök av Stella? Positiva, negativa eller inga alls?
- Tror du en Social tjänstehund kan ha påverkan på elevernas välbefinnande? Varför? Varför inte?
- Har din relation med eleverna påverkats? - Vilken respons har du fått från eleverna?
- Vilken respons har du fått från anhöriga och annan personal? - Har du upplevt eller tänkt på några svårigheter med att ha hund i
skolmiljön?
- Varför tror du inte det finns fler Sociala tjänstehundar i skolan? - Hur tänker du att barn lär och utvecklas bäst?
- Vad anser du vara en god respektive dålig inlärningsmiljö?
- Tror du att en Social tjänstehund skulle kunna bidra till inlärningsmiljön? Positivt eller negativt eller inte alls. Motivera!
- Har du några tankar om hur du i din profession skulle kunna använda en Social tjänstehund i skolan?
- Tror du att en Social tjänstehund i skolan skulle kunna främja olika skolsvårigheter och psykisk ohälsa hos elever?