Båda konstverken kan anses ha gotiska inslag. Målningarna inger en känsla av otrygghet. I Larsons målning ”Skeppsbrott” gestaltas ett stormigt hav med ett skepp som kanske går mot sin undergång. Friedrich målning ”Klostret i ekskogen” ger en känsla av närheten till döden med kistan och gravstenarna. Ruinen är också en historisk påminnelse om en förlorad helhet och perfektion.135 I Friedrich målning kan ruinen stå för ett katolskt monument som förstörts under reformationen (protestantismen).136 Detta kan vara intressant att notera då det går att läsa i olika texter att Friedrich var protestant. Något han kanske ville visa i sin konst. Larson däremot, har en fyr som lyser i bakgrunden, skeppet är vänt från fyren som kan symbolisera ett avståndstagande från kristendomen.
För att förstärka dramatiken i sin målning har Larson använt sig av färger såsom svart och rött som står i stark kontrast till varandra. Friedrich har använt en mer nedtonad färgskala i grått för den suggestiva känslan i motivet.
Båda konstnärerna har använt ljuset för att förstärka det centrala i målningarna, skeppet respektive ruinen.
Sammanfattande diskussion
Människorna hade genom industrialiseringen kommit ifrån naturen och det bidrog till en längtan tillbaka till naturen och dess själsliv. Den sociala strukturen i samhället påverkade konsten i stort. Landskapsmotiv efterfrågades under tidigt 1800- tal och fick därmed högre status. Här kan man se att både Larson och Friedrich tagit intryck av romantikens ideologi i sin konst.
Friedrich mer återhållsamma stil medan Larson är mer dramatisk och explosiv i sin konst. Det stämningsfulla respektive dramatiska landskapet är något båda svarar mot då dessa motiv var populära under denna tid. Båda konstnärerna var verksamma i de tyska akademierna, det vill säga Dresden och Düsseldorf. Friedrich var verksam i Dresden där man satte fokus på den andliga naturen i konsten. I de motiv han väljer står hans hieroglyfiska bildspråk för det religiösa. Filosofen Schelling tar upp i sin natur- och konstfilosofi att anden ständigt är närvarande i naturen och att konstnärens uppgift är att gestalta det oändliga i konsten, och här höll Friedrich med.
135 Dillon s. 11
Larson som hörde till akademin i Düsseldorf riktade in sig mer på det rent naturalistiska i konsten. Båda såg sig som konstnärsgenier. En uppfattning som redan fanns under
förromantiken och som såg konstnärsyrket som ett kall.
Konstnärerna hämtade sin inspiration från de nordiska och tyska landskapen. Larsons konst kännetecknas av den typiskt svenska romantiken i valet av vildmarksmotiv med den otämjda naturen.
Båda konstnärerna var noga med sina detaljstudier när de tecknade naturen. Friedrich satt gärna i naturen och tecknade. Larson kunde utnyttja kameran som hjälpmedel för ytterligare precision i sitt skapande. Larson beskrivs vara en snabb målare. Han började alltid måla i det vänstra hörnet. Han skissade inte alltid utan målade direkt på duken. Anmärkningsvärt är att notera att Larsons psykiska hälsa (psykoser) säkerligen bidrog till uppkomsten av vissa verk. Även om Friedrich konst inte ska ses som en bärare av ett bestämt litterärt innehåll är det svårt att bortse ifrån att det litterära inte haft någon påverkan på hans konst. Efter att ha studerat den gotiska litteraturen som blev positivt mottagen under tiden för Friedrich levnad, kan man se samband med genren. Kanske hade predikningarna av prästen Kosegarten gjort ett omedvetet intryck i Friedrich konst. Hos Friedrich vilar ofta en sublim känsla i landskapet som ofta indikerar liv och död. Även det arkitektoniska i hans konst kan uppfattas som gotisk på grund av förekomsten av ruiner innehållande gotiska arkitekturinslag som
spetsbågsfönster, spetsvalv. Konsten speglar stämningar av vädrets skeenden i form av mörker, dimma, kyla, dysterhet, månen och den ödslighet som leder till en melankolisk känsla.
Noteras kan att Friedrich traumatiska upplevelse då han maktlöst bevittnade när brodern drunknade, kan ha skapat ett trauma som visat sig omedvetet i hans konst som väl stämmer överens med den gotiska litteraturens känsla av olösbarhet.
Litteraturens känsloyttringar ses i båda konstnärernas konst eftersom den subjektiva föreställningen är svår att bortse ifrån då konsten berör ämnen som liv, död, förfall och undergång.
De starka och yttre makterna i form av naturens krafter i jämförelse med människan, syns i Larsons konst. Den subjektiva känslan i hans konst står nära den gotiska litteraturens
yttringar. Känslan av undergång, maktlöshet och avsaknad av Guds närvaro känns i hans konstverk.
Med fokus på romantikens konst och litteratur är det svårt att inte antyda att det i
Friedrich och Larsons konst finns en gotisk prägel. Skräckromanen förknippas med
man se en sublim ton som ger utrymme för en öppen tolkning om att det gotiska inslagen kan tolkas in i deras konst. Båda konstnärerna har typiska motiv som var utmärkande för
romantiken, med stillsamma naturskildringar samt med dramatiska motiv som skepp som förliser. Den svårmodiga skymningen, det skrämmande nattmörkret, det svärmiska månskenet är starkt förankrat i romantikens konst.
Eftersom konstnärerna är döda och man endast har litterära texter och konstverk att utgå ifrån, hoppas man att denna tolkning inte skulle ha förargat dem. Som Friedrich uttryckte, att om bilden är sann och äkta i känslan, kan andra tolkningar bara göra liten skada.