LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation (IKK) Konstvetenskap och visuell kommunikation C-uppsats
Romantikens sköna och sublima konst
konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson
The beautiful and sublime art in the romanticism
the Artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson
VT 2015
Författare: Frida Hemmingson Handledare: Anna Ingemark Milos
Linköpings Universitet Filosofiska fakulteten Linköpings Universitet Faculty of Art and Sience
Institutionen för kultur och Konstvetenskap och visuell kommunikation Kommunikation History of Art and Visual Communication Department of Culture and
communication
Projekt: C- uppsats i ämnet konstvetenskap och visuell
kommunikation
Projekt: Bachelor Thesis in History of Art and Visual communication
Titel: Romantikens sköna och sublima konst,
konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larson
Title: The beautiful and sublime art in the romanticism, the
Artists Caspar David Friedrich and Marcus Larson Författare/
Author: Frida Hemmingson
Handledare/
Supervisor: Anna Ingemark Milos
Språk: Svenska
Language: Swedish
Sammanfattning: Uppsatsen undersöker om konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om det i deras bildkonst kan finnas kopplingar till den gotiska litteraturens tematik.
Abstract: This thesis explore how the artists Caspar David
Friedrich and Marcus Larson can have been influed by the romanticism and if it is possible that the gotic novel have inspiered their art.
Nyckelord: Caspar David Friedrich, Marcus Larson,
landskap,konst, litteratur, natur, sublim, gotik
Keywords: Caspar David Friedrich, Marcus Larson, landscape,
Innehållsförteckning
Inledning ... 4
Syfte och frågeställning ... 5
Avgränsningar ... 5
Metod och teori ... 6
Gotiska inslag ... 7
Tidigare forskning och litteratur ... 8
Disposition ... 10
Bakgrund ... 10
Romantikens konst, arkitektur och landskap ... 14
Romantikens litteratur ... 16
Schellings filosofiska tankar ... 18
Konstnärerna ... 19
Caspar David Friedrich ... 19
Biografi ... 19
Konstnären Friedrich ... 21
Marcus Larson ... 22
Biografi ... 22
Marcus Larson- hans psykiska tillstånd ... 23
Larsons konstnärskap ... 24
Den gotiska litteraturen ... 27
Uppkomst ... 27
Syftet med den gotiska berättelsen ... 28
Gotiken i Europa ... 29
Bildanalys ... 30
Jämförelse mellan Friedrich och Larsons konstverk ... 32
Sammanfattande diskussion ... 32 Käll-‐ och litteraturförteckning ... 35 Otryckta källor ... 35 Tryckta källor ... 36 Bildförteckning ... 38
Inledning
Konsthistoriskt har romantiken (1700- 1800- talet) haft stor betydelse. Människans drömmar kunde gestaltas genom den storslagna, orörda naturen. Konstnärerna skildrade inte några samhällsproblem i sina bilder, utan den kom att innebära en flykt från den verklighet som ofta rådde. Epoken karakteriseras av stora himlastormande känslor i kontrast till upplysningstidens tilltro till förnuftet.
Konstnären Caspar David Friedrich (1774- 1840) landskapsmålningar fångade tidigt mitt intresse med den sublima tonen i hans konst som väcker vemod och leder till eftertanke om livet och döden. Lika vackert som den otämjda naturen skildras, lika fasansfullt kan det verka med sina kusliga miljöer, mörka skyar, karga landskap och ruiner.
Konstnären Marcus Larsons (1823- 1864) landskapskonst kan som Friedrich konst upplevas återhållsam och väcka eftertanke i naturens rum. Flera av Larsons marinmålningar innehåller däremot mycket dramatik, skepp som förliser i stormiga hav skildrar naturkrafterna med eftertryck.
De valda konstnärerna levde nästan 20 år samtidigt under romantiken, med naturen som modell för sin konst. Funderingarna över hur konstnärerna tagit intryck från sin samtid och om de arbetat på liknande sätt är intressanta.
I och med det ökade intresset för människan och det psykologiska under denna tid får romangenren en framträdande roll. Även här är det intressant att se om Fredrich och Larsons bildkonst tagit intryck ifrån skönlitteraturen.
Syfte och frågeställning
Uppsatsens syfte är att undersöka hur tidsandan under romantiken kan ha påverkat
konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons bildkonst. Med hänsyn taget till de västerländska kulturströmningarna samt vilken status konstnärerna hade vid denna tid. En bildanalys kommer att genomföras för att se om konstnärerna kan ha tagit intryck från den gotiska litteraturen i sin konst.
Formulerade frågeställningar till uppsatsen
- Hur kommer romantikens tidsanda till uttryck i konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons bildkonst?
- På vilket sätt kan den samtida litteraturen gjort avtryck i deras bildkonst?
-
Hur skiljer sig Caspar David Friedrich konstverk Abbey in the Oak Forest (1809- 1810) från Marcus Larsons Skeppsbrott (u.å.)?Avgränsningar
Romantiken sträcker sig över en tid på ca 100 år mellan ca 1700- 1800- talet.
Beskrivningen av romantiken sker utifrån ett socialhistoriskt och europeiskt perspektiv. För att se hur romantiken kan ha påverkat konstnärers bildkonst, genom litteratur och andra sociala faktorer har vikten lagts vid två europeiska konstnärer som levde samtidigt under två decennier i denna epok.
Den tyske konstnären Caspar David Friedrich och den svenske konstnären Marcus Larson med sina landskapsmålningar jämförs med hjälp av en bildanalys. När gotiken (som uppkom redan under 1100- talet) gjorde sitt återtåg till romantiken ses detta som ett förtydligande att det gotiska gjort avtryck i den samtida konsten.
I uppsatsen är några kända personligheter nämnda som bidragit och format det som
kännetecknar romantiken. Filosofiska och litterära verk från Jean- Jaques Rousseau, Friedrich Schelling och Johann Wolfgang Goethe är några av de personer som satt sin prägel på
epoken. Uppsatsens frågeställningar begränsar uppsatsens spännvidd.
Metod och teori
Studiens metod grundar sig på hur konsthistorikern Arnold Hauser (1892- 1978) såg på konsten och litteraturen utifrån ett socialhistoriskt perspektiv. Politiska förändringar i samhället påverkade också synen på konsten och litteraturen.1 Hauser beskriver i The Social
history of Art från 1951 för att kunna förstå vår samtid är det nödvändigt att förstå vår
historia.2
Hauser såg marxismen som ett tillvägagångssätt för att se hur samhällets förändringar inom det socioekonomiska området påverkat historien.3 Genom marxismens principer försöker Hauser få en socialhistorisk förståelse genom att analytiskt undersöka och beskriva historiens klassamhällen och vad det sociala och kulturella arvets ideologier kan ha haft för avgörande influenser på den ekonomiska produktionen av konst och litteratur. Denna identifikation är basen för hans marxistiska ”sociala” konsthistoria. 4
Att tillämpa Hausers marxistiska synsätt för att tolka ett konstverk kan naturligtvis vara svårt med tanke på det mångfacetterade sättet att se på konsten. Det kan finnas en risk att övertolka och lägga in aspekter i konsten som inte var konstnärens intention. Däremot kan det vara det enda sättet att kunna tolka exempelvis ett konstverk från romantiken ur ett historiskt perspektiv då inget annat ursprungsmaterial finns att tillgå.
Bildanalysen genomförs med hjälp av litteraturvetaren och semiotikern Roland Barthes (1915- 1980) artikel om semiotik i Rhétorique de límage, ”Bildens retorik” från 1964. Att valet föll på Barthes teori beror på att han utgår ifrån ikonologin.5 En tolkningsmetod som kan vara lämplig för att eventuellt se ett symbolspråk i dessa konstverk. Barthes utvecklar bildanalysen ytterligare genom ett kommunikationssystem (de tre meddelanden) som kan passa in i min kommande bildanalys.6
Semiotiken är vetenskapen om tecken. Den behandlar tecknens specifika natur, dess bildande av teckensystem och vad de kan ha för betydelser. Teckensystemets betydelse kan variera beroende på vilka grundläggande symboliska kultur- och samhällsmönster det råder där teckensystemet finns.
1Arnold Hauser, The social history of art. Vol. 3, Rococo, Classicism and Romanticism, 3. ed., Routledge, 2 Hauser s. xxv ”General Introduction”
3 Hauser s. xix ”General Introduction” 4 Ibid, s. xi, xix, xxv-xxx ”Introduktion”
5 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Ikonologi är vetenskapen om
bildmotivens innebörd och utveckling t.ex. religiöst, mytologiskt, symboliskt Sökord: Ikonologi http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ikonografi (Hämtad: 2015- 01- 07)
6 Lars Olof Larsson, Metoder i konstvetenskap, 4., [uppdaterade och reviderade] uppl., Norstedt, (Stockholm,
Semiotikerna skiljer mellan två meningsnivåer i bilden, den uppenbara och det
underliggande i bilden. Den första nivån kallas för denotation det uppenbara, vad bilden föreställer. Den andra nivån är konnotation är det underliggande i bilden, det vi läser in i bilden.
Barthes har utvecklat en egen teori inom semiotiken som innefattar tre meddelanden för att kunna tolka in denotationen och konnotationen i bilden.
Det första är det språkliga meddelandet som undersöker om det finns ett lingvistiskt meddelande i form av exempelvis en titel till bilden. Lingvistiken är vetenskapen om
mänskligt språk.7 Andra meddelandet, det symboliska meddelandet undersöker om det finns ett kodat, ikoniskt meddelande, om det finns något symboliskt i bilden. Det symboliska meddelandet vägleds av det språkliga meddelandet som hindrar att konnoterade innebörder mångfaldigas så att tolkningen av bilden inte blir alltför inviduell. Tredje meddelandet, det
bokstavliga meddelandet är det icke- kodade ikoniska meddelandet. Bilden tolkas bokstavligt,
det vi ser och förstår vad bilden står för. Detta betyder att bilden blir denoterad. Det
bokstavliga meddelandet naturaliserar alltså det symboliska meddelandet och är förbindelsen mellan det språkliga och symboliska meddelandet. Då hjälper det språkliga meddelandet det bokstavliga meddelandet att ge en denoterad beskrivning av det bilden föreställer.8
Dock är det symboliska och det bokstavliga meddelandet svårt att skilja åt, menar Barthes eftersom de båda meddelandena äger samma ikoniska substans. Barthes menar att för att kunna göra en strukturell beskrivning istället för en naiv analys som nöjer sig med att räkna upp elementen i en bildanalys, byter han plats på det symboliska och bokstavliga
meddelandet. Detta görs för att få en solidaritet mellan termerna i en struktur. Det bokstavliga meddelandet blir då underlaget för det symboliska meddelandet.9
Gotiska inslag
För att finna förståelse för vad som räknas till det gotiska och vad som uppfyller kraven för att få kalla sig gotiskt ligger två doktorsavhandlingar i litteraturvetenskap till grund.
Yvonne Leffler (f. 1959) professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och har i sin doktorsavhandling I Skräckens lustgård, 1991 haft som syfte att undersöka skräcklitteraturen i
7 Kurt Aspelin & Bengt A. Lundberg, (red.), Tecken och tydning: till konsternas semiotik, PAN/Norstedt,
(Stockholm, 1976) s. 7
8 Ibid s. 118- 126 9 Ibid s. 277, 119
svenska 1800- tals romaner och hur den kommer till uttryck och vad den utländska skräcklitteraturen haft för influenser på den svenska.10
Mattias Fyhr (f. 1970) Fil dr. i litteraturvetenskap skriver i sin doktorsavhandling De mörka
labyrinterna, Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, 2003 om gotiken som begrepp och
hur den tar sig i uttryck bl.a. i litteraturen. Fyhr ser gotiken i litteraturen som ett semiotiskt system. Hans syfte är att definiera gotik så att dess olika nivåer inbegrips.11 Lefflers metod inleds med en bakgrundsteckning av den utländska skräckromanen (gotiska) därefter en beskrivning av genren som avslutas med en diskussion av definitionen med vad hon kallar skräcklitteratur, dvs den gotiska litteraturen.12
Tidigare forskning och litteratur
Universitetslektorn Jonathan Harris, verksam vid Universitetet vid Keele skriver om konstvetaren Arnold Hauser. I introduktionen till The social history of art. Vol. 3, Rococo,
Classicism and Romanticism, 1999 presenterar Harris Arnold Hausers forskning om det
socialhistoriska under historien. Hauser utgick ifrån ett socialhistoriskt perspektiv i sin forskning från stenåldern till filmåldern. Fördelen med Hausers forskning är att han ser på konsten i ett brett perspektiv genom att han tar hänsyn till samhällets rådande normer rörande det politiska, sociala och ekonomiska. Dock menar Harris att Hausers forskning kan leda till ett abstrakt sätt att analysera konst och andra artefakter. Det kan innebära en risk att
tolkningen inte blir tillräckligt konkret.13
Teorin som ligger till grund för undersökningens bildanalyser är baserad på semiotikern Roland Barthes semiotiska teori som den presenteras i artikeln Rhétorique de límage, Bildens retorik från 1964. Artikeln är en av flera i boken Tecken och tydning, till konsternas semiotik texter valda av Kurt Aspelin och Bengt A. Lundberg, 1976. Jan- Gunnar Sjölin är professor i konstvetenskap vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Att tolka bilder: bildtolkningens
teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag, 1998. Han tar upp
en annan text Den tredje betydelsen av Roland Barthes, publicerad 1970 som även den
10 Yvonne Leffler, I skräckens lustgård: skräckromantik i svenska 1800-
talsromaner = In the delightful garden of horror : the Gothic tradition in the Swedish nineteenth century novel. Diss.(Göteborg : Univ. ,1991). s. 14
11 Mattias Fyhr, De mörka labyrinterna: gotiken i litteratur, film, musik och rollspel, Ellerström, Diss.
Stockholm : Univ, (Lund, 2003) s. 63
12 Leffler s. 14
behandlar semiotiken med ett kommunikationssystem som den presenteras i artikeln ”bildens retorik”.14
Barthes La chambre claire (Det ljusa rummet) från 1980 anses vara ett av hans viktigaste arbete som analyserat fotografiets grundläggande egenskaper.15
Mattias Fyhr har grundat sin forskning kring gotiken i sin doktorsavhandling på klassiska engelska litterära texter från 1764- 1820, exempelvis Walpoles The Castle of Otranto, 1764.16 Yvonne Leffler har använt sig av litteraturhistoriska studier av svensk 1800- tals litteratur i samband med Carl Jonas Love Almqvist. Även litteraturforskaren Elisabeth Tykessons (1906- 1962)17 avhandling som är en bred upplagd litteraturhistorisk studie av rövarromanenens karakteristiska drag, dess spridning och mottagande i Sverige. En stor teoretiker framför andra Eduard Burke (1729- 1797) har Leffler refererat till i A Philosophical Enquiry into the Origin
of Our Ideas of the Sublime and Beautiful (1757).
Han anammade uppfattningen om det sublima som en estetik, som svarade emot naturens oändlighet och själens storhet.18 Leffler redogör för flera utländska gotiska romaner så som Horace Walpoles The Castle of Otranto, 1764 och Mary Shellys (1797- 1851) roman
Frankenstein, 1818.19
Litteraturen som har varit bärande för min uppsats är Janson F. J. Billeskov Litteraturens
världshistoria, Förromantiken, 1972 och Litteraturens världshistoria, Romantiken, 1973 som
skrivit om kända filosofer och skalder, om deras tankar och litterära verk. Här beskrivs det känslofulla själslivet som bejakades under denna tid som ledde in i romantiken.
Ragnar Josephson och Bo Lindwall (red.), Levande konst genom tiderna, Från rokoko till
impressionism, 1975 och utställningskatalogen Folke Lalander, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973 Här beskrivs hur naturen tog en central plats i epoken.
Trädgårdarnas utformning skulle inspirera och erbjuda överraskande vyer.
I boken Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, 2009 med Synnöve Clason och andra framstående författare, tar de upp flera viktiga händelser under hans levnad.
14 Jan- Gunnar Sjölin (red.), Att tolka bilder: bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av
bilder från 1850 till i dag, 2. uppl., Studentlitteratur, (Lund, 1998) s. 30- 31
15 Nationalencyklopedin www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Roland Barthes
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/roland-barthes (Hämtad 2015- 01- 04)
16 Fyhr s. 12- 13
17 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida)Sökord: Elisabeth Tykesson
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elisabeth-tykesson (Hämtad 2015- 01- 04)
18 Leffler s. 11- 15 19 Leffler s. 17
Utställningskatalogen Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida
1800-1850, 1980, beskriver hans konstnärsgärning i Dresden.
Författaren Axel Gauffin har skrivit biografi om Simon Marcus Larsson: 1825-1864 : ett
svenskt konstnärsöde, 1907-1908 Denna bok ligger till grund för att beskriva Marcus Larsons
livsöden.
Disposition
Uppsatsen börjar med ”Bakgrund” som i stora drag förklarar uppkomsten till romantiken. Nästa avsnitt behandlar ”Romantikens Konst, och arkitektur” och ”Romantikens litteratur” för att utifrån ett socialhistoriskt perspektiv se hur dessa artefakter format epoken. De valda konstnärernas ”Biografi” presenteras för att få en inblick i deras liv och konstnärskap. Avsnittet om den ”Gotiska litteraturen” tar upp det som är igenkännande för genren. Den utgör också ett kompletterade avsnitt till bildanalysen. Därefter kommer ”Bildanalys” baserat på Barthes kommunikationssystem, som med bildens denotation och konnotation ska fungera som ett stöd, när Leffler och Fyhrs avhandlingar vägs in i analysen för att eventuellt kunna se kopplingar mellan den gotiska litteraturens stämningsmiljöer och konventioner i Friedrich och Larsons bildkonst.
Uppsatsen avslutas med en ”Sammanfattande diskussion” där eventuella slutsatser dras.
Bakgrund
Uppkomsten av epoken romantiken beror på flera olika socialhistoriska händelser.
Den industriella revolutionen 1760- 1850, den amerikanska revolutionen 1775- 1789 och den franska revolutionen 1789- 1799 är exempel på händelser som satte sin prägel på omvärlden. Den industriella revolutionen tog sin början i England där det skedde en förskjutning av människans arbetskraft till det maskinella. Den amerikanska revolutionens stridande för självständighet från det brittiska styret, blev en inspiration till den franska revolutionen och störtandet av den hierarkiska makten över folket.20
Upplysningstiden under 1700- talet i Frankrike bidrog också till den franska revolutionen. Upplysningsfilosofen Francois- Marie de Voltaire (1694- 1778) var en bland många som kritiserade kyrkan och religionen för dess vidskepelse, maktmissbruk och åsiktsförtryck.21
20 Per Dahlström (red.), Skräckromantikens landskap: från Marcus Larson till goth, Göteborgs konstmuseum,
(Göteborg, 2014) s. 30- 32
21 Svante Nordin, Filosofins historia: det västerländska förnuftets äventyr från Thales
Landskapsmotiv började efterfrågas redan under tidigt 1800- tal. Befolkningen lämnade landsbygden och det vardagliga förhållandet till naturen genom urbaniseringen till städerna på grund av industrialiseringen och den starkt ökande handeln. Den borgerliga stadsbon fick ett nytt perspektiv på naturen eftersom man levde längre ifrån naturen. Naturen idealiserades eftersom man längtade tillbaka till lantlivet och det bidrog till att landskapsmåleriet fick högre status än tidigare. Däremot så såg man annorlunda på landskapet ur bondesamhällets
perspektiv. Där sågs den bördiga åkern som en symbol för rikedom och blev idealbilden för det vackra i konsten. Intresset för den orörda vildmarkens konst väcktes vartefter
bondekulturen avtog. Det kunde man tydligt se i det svenska landskapsmåleriet från och med år 1850.22
Begreppet romantiken härstammar från det franska ordet Romantique samt det engelska
Romantic. I Frankrike såg upplysningsmännen sin samtida litteratur som romantique, det vill
säga överdriven, fantastisk och hysterisk. Ordet fick dock ett positivt anseende då franske filosofen Jean- Jacques Rousseau (1712- 1778) i sin Rêveries du promeneur (Den ensamme vandrarens drömmerier), 1782 använde ordet romantique för att beskriva vad han ansåg vara romantiskt. Redan under 1600- talet hade engelsmännen använt ordet romantic som beskrev en tilltalande och behaglig natur. Romantic hade förknippats både positivt och negativt av engelsmännen. För fransmännens romantique som engelsmännens romantic ansågs begreppet vara ”onaturlig så som i romanerna”. Det är först under 1700- talets sista decennier ”en romantisk plats” inte endast är en stilla, rofylld och vacker plats, utan även förknippas med att platsen är romantisk för att den uppfyller en viss stämning i själen för den människa som vistas där.23
Romantiken delas in i två perioder, förromantiken och romantiken. Förromantiken inleder romantiken och kännetecknas av att man predikar människans återgång till naturen. För att lära sig moral, ska man söka sig till naturen och dess krafter, som ses moraliserande och likställs med människans egna känslor och moralvärden. I naturen finner man det religiösa. Naturen ses som ett uttryck för den gudomliga idén.24 Rousseaus texter om att människan är lyckligast när hon befinner sig i ett naturtillstånd, det vill säga, en fri ensam vandrare i naturen som vandrar i det fria utan att äga något. Rousseau säger: ”akta er för denne bedragare: ni är förlorade om ni glömmer att jordens frukter tillhör alla och att jorden själv tillhör ingen!”.
22 Eva- Lena Bengtsson, (red.), Signums svenska konsthistoria. [Bd 10], Konsten 1845-1890, Signum, (Lund,
2000) s. 403- 404
23 Ragnar Josephson & Bo Lindwall (red.), Levande konst genom tiderna. [D. 5], Från rokoko till
impressionism, Natur o. kultur, (Stockholm, 1975) s. 190- 191
Denna ”fria människan” med sin längtan till naturen, väcks och blir förebilden för hur den romantiska människan vill leva sitt liv.
Den tyska filosofen Friedrich Schelling (1775- 1854) hade även han uppfattningen om att det gudomliga fanns i naturen. Schelling återgick till äldre uppfattningarna som den
nederländska filosofen Baruch Spinoza (1632- 1677) hade om att anden är en del av naturen.25
Utvecklingen från förromantiken till romantiken kanske tar sitt starkaste uttryck i den förändrade synen på människan och konstnärens ”frihet”. Under 1700- talet hade liberalismen lagt grunden för idén om individens frihet och jämlikhet. Under förromantiken såg man endast till konstnärsgeniets frihet. Under romantiken talar man om att varje begåvad individ har rätt till sin frihet och rätt att få uttrycka sig fritt, inte endast konstnären som geni är förbehållen den rätten.26 Känslan och det emotionella blir det centrala för uttryckandet av det man vill säga från hjärtat och själen.
Upplevelsen av den franska revolutionen hade skakat om världen och människorna med sitt ifrågasättande om den tid de levde i, både rörande det rådande styrelseskicket, religionen och kyrkan. Romantikens rädsla för sin samtid resulterade i att man sökte finna förståelse från den tidigare historien för att förstå sin samtid bättre. Under romantiken rannsakar man sig för att komma underfund med sig själv, som människa och för att komma i närmare kontakt med sin själ. Man vänder sig bort från verkligheten och det rationella tänkandet för att söka sitt inre.27 Under romantiken växte även medelklassen fram i Europa. Genom uttryck som invidualism och emotionalism fick medelklassen ett intellektuellt övertag gentemot aristokratin, då dessa uttryckte sitt missnöje över aristokratins klassicistiska världssyn. Klassicismen stod i kontrast till det emotionella som medelklassens författare ville föra fram.Författarna vände sig emot aristokratins konservatism och dess konventioner. 28 Konsten under romantiken fick då sin prägel av det politiska som tog intryck från bl.a. litteraturen, filosofin och det sociala.29 I Tyskland påverkades de konservativa av den franska revolutionen och invasionen av den franske kejsaren Napoleon Bonaparte (1769- 1821) i Tyskland. De konservativa var rädda att de tyska demokratiska liberalerna skulle göra uppror som kunde leda till ännu en revolution. De konservativa såg Napoleon som en av förgrundsgestalterna till revolutionen, medan de
25 Nordin s. 378- 379, 412- 414 26 Hauser s. 143, 147 27 Ibid s. 157- 159, 169- 170 28 Ibid s. 50- 53, 57 29 Ibid s. 143
liberala poeterna i Tyskland såg revolutionen som en grund till en filosofisk diskussion om hur den påverkat framgångar respektive motgångar.30
I staden Jena i Tyskland blev universitetet ett centrum för den tyska romantiken.31 Här samlades bl.a. den litterära skalden Johann Wolfgang Goethe (1749- 1832) och deltog i det naturforskande sällskapets sammanträden.32
Goethe hade i sina ungdomsår varit med i Sturm und drang rörelsen,33 som formade den romantiska epoken i sitt sätt att uttrycka känslor i sina texter. Goethes verk ger en föraning om hur känslokulten utvecklades, som är typiskt för romantiken. I det litterära får genren romanen ett uppsving. Goethes brevroman Die Leiden des jungen Werthers, (Den unge Werthers lidanden) från 1774 är ett exempel.34
Under romantiken får man en ny litteratur genre ”The Gothic novel” eller ”Den gotiska romanen”. Genren innehåller starka effekter av känslor och det sublima, som står för vällust och fasa.35 Den ställde sig mot de rationella och de realistiska elementen och sökte sig istället till en medeltida miljö innehållande mystisk och skräck36.
Fascinationen för det sublima fanns även i konsten. Den engelske tänkaren och statsmannen Edmund Burke (1729- 1797) gjorde en psykologisk konststudie där han skrev om den sköna respektive sublima konsten. Motiv som skeppsbrott, höga berg och eldsvådor är exempel på det som beskrivs sublimt och som drog publiken till sig.37
Det sköna, sublima och människans vilja att kunna få uttrycka sina känslor är några centrala delar som formar den epok som vi valt att kalla romantiken.
30 Hauser s. 172- 173 31 Dahlström, s.38
32 F.J. Jansen Billeskov & Sven Rinman (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 6], Förromantiken, Norstedt,
(Stockholm, 1972) s. 329
33 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Sturm und Drang
En rörelse som gick emot upplysningens förnuftstro.
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sturm-und-drang (Hämtad 2015- 01- 08)
34 Billeskov s. 296, 304- 307
35 Folke Lalander, Klassicism och romantik: Norrköpings museum 1.7-30.9 1973, (Norrköping, 1973) s. 6- 7 36 Billeskov Jansen, F. J. (red.), Litteraturens världshistoria. [Bd 7], Romantiken, Norstedt, (Stockholm, 1973)
s. 59- 60
Romantikens konst, arkitektur och landskap
Under romantiken fann man naturen fascinerande och den likställdes med människans humör och känsloliv. Förklaringen var naturens oförutsägbarhet och dess ständiga förändring.38 Romantikens landskapsmålare som Caspar David Friedrich och Marcus Larson gör oss påminda om naturens starka, dramatiska krafter men också om den stillsamma,
eftertänksamma stämningen i naturen som kan väcka starka men också sentimentala känslor hos betraktaren. Emancipationen för konstnären sker under romantiken då man inte ser konstnären tillhöra en speciell grupp utan att konstnären verkar för sig själv, som en individ.39 Romantiken menade att en plats var romantisk när den uppfyllde en stämning i själen hos människan. Upplevelsen av det oändliga blev i romantiken en längtan efter naturen och en önskan att kunna identifiera sig med den. För konstnärerna blev deras uppgift att måla det oändliga. På så sätt blev det oändliga som de såg i naturen, indicier för Guds existens.40 Friedrich var tysk och protestant och den tyska protestantiska religiositeten tog intryck av naturforskningen. Den tyske filosofen Friedrich Schelling menade att naturen inte var en anhopning död materia. Naturen hade ett kraftspel där Gud uppenbarade sig. Schelling menade att världssjälen verkar i alltet som människosjälen i kroppen. Friedrich hade som Schelling samma uppfattning att: ” Gud är överallt, även i minsta sandkorn”.
Friedrich menade att den som ägnar sig åt konst måste lyssna till sitt inre. Det inre hos oss människor är konsten och den är i förbindelse med naturen, som är förmedlaren mellan människan och Gud.41 Konsten sågs som ett verktyg för att nå en högre religiös förståelse för den gudomliga uppenbarelsen.42
Romantikens konst skulle vara skön och sublim. Konsten skulle väcka starka känslor hos betraktaren. Det sköna i konsten stod för vällusten och det sublima för fasa och vällust. Konstnärerna hämtade sin inspiration för gestaltandet av det sublima hos det litterära bl.a. Bibeln, Ossians sånger, Dantes Gudomliga komedi och Goethes litterära verk Faust.43
Inspiration hämtades även från historiska och samtida händelser och från konstnärernas egna fantasier med målet att stimulera betraktarens sentimentala känslor.44
38 Marilyn Stokstad, Michael Cothren, Watt & Asher, Frederick M., Art history, 4. ed., Prentice Hall/Pearson,
(Upper Saddle River, N.J., 2011) s. 953
39 Hauser s. 60, 143- 144 40 Josephson s. 190- 193 41 Josephson s. 193 42 Hauser s. 168 43 Lalander s. 7 44 Stokstad s. 920, 944
Motiv föreställande månsken, skymning och nattmörker var några av konstnärernas teman för att komma åt känslan av det oändliga som man ville fånga och som sågs kunna förmedlas starkare under de mörka timmarna.45
Under romantiken blir Paris ett konstcentra, så som Italien var under renässansen ca.1300- 1600- talet. Den franska revolutionen gjorde det möjligt för konstnärerna att ställa ut i salongerna, även de som inte var medlemmar i den franska akademin. Den konservativa akademin blev mindre framträdande när de demokratiska liberalerna år 1792 såg till att museet i Louvren öppnades för alla konstnärer. Tidigare var det bara öppet för kungligheter och de stora konstsamlarna. Detta medförde att unga, icke etablerade konstnärer kunde komma och studera konst av de stora mästarna utan att behöva resa utomlands. Alla hade inte privilegiet att få göra en så kallad Grand Tour.46 Konstintresset ökade i och med att fler museer öppnades för allmänheten under romantiken. Det blir en trend att se konst utan att behöva köpa den. 47
Gotiken återföds i romantiken. Gotiken är en stilriktning som speciellt var förankrad inom arkitekturen under medeltiden vid 1100- talet. Katedralen Notre Dame i Paris, grundad år 1163 är ett exempel på en gotisk byggnad med sina spetsbågar och strävbågar. Författaren Horace Walpoles (ses vara grundaren till den gotiska romanen) ”lilla gotiska slott”
Strawberry Hill från 1747 är uppfört i gotisk stil.48 Från att tidigare avfärdat den medeltida konsten då man ansåg att den förkvävt den klassiska antika konsten får man nu upp ögonen för denna stil. Aristokratin och hovet började finna intresse för renässanstraditionens
tornerspel och carrouseller som man förknippade med medeltidens riddarväsen. Under 1700- talet benämnde man gotik som en term i motsats till klassiskt inom arkitekturen. Med
perioden klassisk menar man perioden efter Roms fall till renässansen där ibland även renässansen är innefattad under epitetet klassiskt.49 Efter att det gotiska gjort sitt inträde i romantiken blev det i konsten och litteraturen en utveckling av känslan, att konstnärsindividen förlitade sig till sina känslor i skapandet.50
45 Josephson s.191
46 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Grand tour
Bildningsresa i Europa som främst adliga ynglingar gjorde under 1500- 1700- talen för att bli internationellt bildade i sitt valda ämne. http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grand-tour (Hämtad 2015-01- 08)
47 Hauser s. 149-152 48 Hauser s. 61
49 Josephson s. 176- 177 50 Hauser s. 155
Romantikens ideal för hur landskapet och trädgårdarna skulle anläggas var också influerad av det sköna och sublima. Den franska trädgårdsstilen hade under det tidiga 1700- talet varit dominerande. Trädgårdarna var hårt tuktade och geometriskt planerade. I Slottets eller herrgårdens centrala rum skulle man få en överblick av sin trädgård. Anläggningar av skulpturer och dammar var av intresse. Slottet Versailles i Frankrike är ett exempel på en sådan trädgård som med sin stil specifikt kallas för barockträdgård.51 Motreaktionen av den
franska trädgårdsstilen blev den engelska trädgården. Den engelska trädgårdsstilen skulle främst vara naturlig och inte hårt tuktad utan få växa fritt.52 Inspirationen kom ifrån den franske konstnären Claude Lorrains (1600- 1682) landskapsmålningar, som hyllades under romantiken. I trädgården skulle vandraren bli överraskad av de visserligen anlagda men vildvuxna trädgårdspartierna. I sin vandring skulle hon mötas av emotionella hållplatser så som minnesstenar av bortgångna anhöriga eller av litterära gestalter. Fascinationen för
antiken, framförallt för arkitekturen av palladianismens53 rundtempel försåg trädgårdarna med dessa vackra tempel. De kinesiska paviljongerna väckte det exotiska intresset som man också hade under denna tid. Herresätet Adelsnäs i Östergötland är ett exempel på en engelsk
trädgård. 54
Romantikens litteratur
Romantiken indelas i litteraturvetenskapen i två grenar förromantik och romantik. När den franska revolutionen inleddes 1789 hade litteraturen genomgått en förändring. Författaren var inte längre beroende av varken kungen eller den adliga mecenaten för att kunna försörja sig på sina verk. Författaren stod inte heller under kyrkans beskydd och var heller inte lika hårt styrd för vad litteraturen skulle handla om. Författarna gick från att vara officiellt anställda till rörelseidkare.55 Ett uppvaknande skedde då man upptäckte vilken makt litteraturen ägde. I början av 1790- talet i revolutionens andra fas- kallat skräckväldet, bidrar det till ett starkt avtryck i litteraturens historia. Poeter och frihetskämpar som fått oanad makt genom vad deras idéer åstadkommit, drog sig tillbaka- bort från politik och samhällsfrågor. Rädda om sitt eget skinn vände de tillbaka till naturen och det inre livet. Reaktionen fick namnet romantiken.
51 Lalander, s. 8-9 52 Hauser s. 61
53 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Palladianism en
arkitekturstämning som utgår ifrån Andrea Palladios idéer och byggnader.
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/palladianism (Hämtad 2015- 01-03)
54 Lalander s. 9
55 Staffan Bergsten & Lars Elleström, Litteraturhistoriens grundbegrepp, 2., [rev.] uppl., Studentlitteratur,
Ur ett idéhistoriskt perspektiv är romantiken en reaktion mot 1700- talets rationalism som istället väljer att fullfölja förromantikens känslokult.56
Filosofiska tankar och litterära rörelser under förromantiken ca 1750- 1800 kan ses som en förförståelse till romantiken. Filosofer som Rousseau och litterära texter av Goethe leder fram till romantiken. Litteraturen var känslofylld och sentimental. Den skulle fördjupa sig i
själsrörelser, känslolivet och den enskilda människans relation till naturen.57
I Du Contrat social ou Principes du droit publique (Om samhällsfördraget eller Statsrättens grundsatser) 1762 talar Rousseau om att makten skall utgå ifrån folket och dess allmänvilja. Rousseau ville minska klyftorna i samhället mellan fattiga och rika. Han ville skapa en ny stat. Han talade om den goda naturen, naturtillståndet när människan inte hade privat egendom och kunde röra sig fritt.58
Sturm und drang rörelsen i Tyskland dit Goethe tillhörde var en rörelse som inriktade sig på att ge utrymme åt skrivandet av individens känslor. Romanen fick en framträdande roll i och med dess möjlighet att beskriva människans olika psykologiska avvikelser. Goethes
brevroman Die Leiden des jungen Werthers, (Den unge Werthers lidanden) 1774 är lidelsefull i sin berättelse om den unge Werthers passion till kvinnan han älskar men inte får, som slutar i ett självmord. Genom Goethes användning av brevromanen eller brevformen, blir den för läsaren väldigt personlig eftersom romanen är upplagd som en dagbok. Brevromanen tillämpades för att ge uttryck åt känslostormar.59
Brytpunkten kommer med den franska revolutionen 1789- 1799 som leder in i romantiken.
Då blir författaren företrädare för moralen i sina berättelser om livet. Författaren vägleder läsaren i berättelsen med sitt konsulterande av vad som är den rätta vägen att gå för att handla etiskt och moraliskt. Medelklassens författare hade ett intresse för det psykologiska, vilket gör att författaren försöker binda en viss intimitet med läsaren. Detta leder till att läsningen blir mer känslofylld i sitt närmande för att nå en subjektiv förståelse för människan och hennes bekymmer. 60 56 Bergsten s. 66, 68 57 Billeskov, Förromantiken, s. 11- 12 58 Nordin, s. 378- 381 59 Billeskov, Förromantiken, s. 11, 14, 16, 307 60 Hauser s. 63- 65
Schellings filosofiska tankar
Tyska filosofen Schelling hade samma filosofiska grundåskådning som Baruch Spinozas panteism61. Spinoza och Rousseau hade liknande synsätt på hur de ville att en stat skulle styras. De betonade den enskildes frihet och förespråkade en republik mer än monarkin.62 Schelling blir 1798 kallad till en filosofiprofessur i universitetsstaden Jena stödd av bl.a. Goethe.
Naturfilosofin hos Schelling blir en reaktion mot den mekaniska och materiella grundsyn som dominerat under 1600- talet och det tidiga 1700- talet. Fascinationen för den samtida vetenskapen Schelling hade, uttrycks i hans sätt att tala om att naturens fundament är krafter och motkrafter. Naturen är inte död materia utan ett levande spel av krafter som Schelling förklarar med ord som magnetism och elektricitet. Varje del av naturen är ett mikrokosmos där universum ses som helheten. Slutsatsen menar Schelling, är att världssjälen verkar i alltet som människosjälen i kroppen. Schelling var influerad av romantikerna i Jena och hur de såg på konsten.
Schelling förklarade i sin konstfilosofi att konstnären eller skalden var en siare som skapade på ett medvetet sätt, men hämtade sin inspiration från dennes undermedvetna. Konsten ses som det ändliga som fångar det oändliga i sitt skapande. För att fånga det oändliga, det andliga i konsten, använder sig konstnären av symbolspråket.63 Den gränslösa naturen kan tolkas som ett symbolspråk för den självförglömmande identifikationen med världssjälen. Nyckelord som romantiken väljer att använda för att kunna bilda en förståelse och insikt för livet och moralen blir ord som livet, meningen, natur, kultur, historia, evighet, ensamhet, samhälle, revolution och tradition.64
61 Nationalencyklopedin, www.ne.se (Åtkomst via Linköpings universitets hemsida) Sökord: Panteism En
teologisk doktrin att gud och världen är ett och detsamma.
http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/panteism (Hämtad 2015- 01- 08)
62 Nordin s. 318- 319 63 Ibid s. 412- 414 64 Hauser s. 168- 169
Konstnärerna
Caspar David Friedrich
BiografiCaspar David Friedrich föddes i hamnstaden Greifswald den 5 september år 1774. Greifswald låg i den del av Pommern som tillhörde Sverige under åren 1630- 1815. Grundandet av staden berodde delvis på uppförandet av cistercienserklostret Eldena under 1200- talet. Eldena klosterruin är ett återkommande motiv i Friedrich målningar. Friedrich far var djupt troende protestant. 65 När Friedrich var tretton år gammal gick hans bror tragiskt bort i en
drunkningsolycka när de skulle åka skridskor. Denna traumatiska händelse resulterade i att Friedrich försökte ta sitt liv. Detta berättades först efter Friedrich död år 1840 då hans vän Carl Gustav Carus (1789- 1869) i sina memoarer skrev:
Friedrich upplevde som en ung pojke under skridskoåkning det förfärliga att hans särskilda älskade bror, med vilken han befann sig på isen vid Greifswald, gick ned sig framför hans ögon och uppslukades av djupet. Detta tillsammans med en mycket hög föreställning om konsten, en från början dyster läggning och ett djup missnöje med egna prestationerna gör det förståeligt hur han en gång verkligen kunde känna sig frestad till att begå självmord. Han bevarade alltid detta i djup hemlighet, men det är förståeligt hur just en sådan i rättan tid förhindrad gärning måste kastat en mörk skugga på en sådan personlighet.66
Friedrich hyste tidigt en nationell fosterkärlek till Sverige. Napoleon besatte Pommern år 1807. Friedrich använde då politiskt förtäckta symboler i sin konst, samtidigt som han bar den förbjudna gammeltyska dräkten för att på så sätt visa sitt missnöje över Frankrikes
övertagande av Pommern.67 När den svenske skalden Per Daniel Amadeus Atterbom (1790- 1855) var på genomresa genom Tyskland 1817- 1818 skall han ha träffat Friedrich som gjorde ett uttalande om att han såg sig som ” half Svensk”. Friedrich som var protestant såg den svenske kungen Gustav II Adolf (1594- 1632) som protestantismens beskyddare. Friedrich döpte sin son till Gustav Adolf och för att ytterligare visa sin sympati för Sverige använde han den svenska flaggan i sin konst.68
Under åren 1790- 1794 studerade Friedrich vid konstakademin i Köpenhamn.
Undervisningen var gratis och det var många nordtyskar som studerade här bl.a. konstnären
65 Synnöve Clason, Caspar David Friedrich: den besjälade naturen, Nationalmuseum, Stockholm, 2009 s. 27 66 Ibid s. 105
67 Ibid s. 29
68 Pontus Grate(red.), Romantiken i Dresden: Caspar David Friedrich och hans samtida 1800-1850 :
Philip Otto Runge (1777- 1810). Konstinriktningen var klassicistisk enligt den franska akademikonsten. Dock stod landskapsmåleriet i Köpenhamn högt. I Friedrich teckningar och akvareller från den här tiden i Köpenhamn finns många danska landskapsmotiv.
År 1798 reser Friedrich till Dresden där han bodde resten av sitt liv. I Dresden blev Friedrich granne med den norske konstnären Johan Christian Dahl (1788- 1857). De blev goda vänner och 1823 bosatte de sig i samma hus. Där fanns elever som de undervisade. Om Friedrich konst säger Dahl att: ”Han har samma mening som jag, nämligen att ett konstverk främst skall påverka alla människor, kännare eller inte”.69
Under 1801- 1802 börjar Friedrich bli allmänt känd efter sin resa till Rügen med sina landskapsteckningar i brun sepialavering.
År 1805 får Friedrich dela pris för sina två landskapsteckningar i en konsttävling som Goethe och Weimarer Kunstfreundes föreslog honom att delta i.
På akademiutställningen i Berlin 1810 får han ett erkännande med sin målning Munk vid
havet och Klostret i ekskogen, båda målade år 1809. Han blir då invald i den preussiska
konstakademin.
Friedrich sålde konstverk till den danske kronprinsen Christian Frederik (1786- 1848) samt den blivande ryska tsaren Nikolaus I (1796- 1855). En del av Friedrich verk finns att beskåda i Eremitaget i Petersburg.70
År 1824 blev Friedrich invald i Dresdenakademin men får ej den lediga ordinarie
professuren i landskapsmåleri, till sin stora besvikelse. Hans konst kan ha ansetts för ensidig och dyster. Man var motvillig till Friedrich konst, man förstod inte att Friedrich ville att hans konst skulle bidra till betraktarens egen tolkning. Friedrich själv var väldigt öppen i sin tolkning till sina verk. Det väcktes också en politisk motvilja till hans demokratiska inställning.71 69 Grate s. 12, 15-16 70 Clason, s. 28-29, 32 71 Ibid s. 32, 37
Konstnären Friedrich
Friedrich levde större delen av sitt liv under förromantiken och delade dess syn på genidyrkan hos konstnärerna, att det var ett kall man tog emot. Det är allmänt känt att ungromantikerna i det protestantiska Nordeuropa sökte sin gudsupplevelse i naturen, påverkade av bl.a. Shellings transcendentala filosofi och identitetslära.72
Friedrich använde symboler i sin konst som i bildvärlden ses som kristna. Kors, ankare, klippor, kala eller grönskande träd, krucifix, katedraler, ruiner och fartyg är objekt som man kan se i hans landskapskonst. Uttrycket att ”Gud finns i allt, även i minsta sandkorn” sagt av Friedrich kan tolkas panteistiskt. Friedrich uttrycker sin religiositet i naturen med de kristna symbolerna i sin bildkonst.73 Man brukar tala om att Friedrich hade ett hieroglyfiskt
bildspråk.
Friedrich tillhörde Konstakademin i Dresden. Där hade man fokus på den andliga naturen i sitt bildskapande. Konstakademin i Düsseldorf representerade den andra generationens romantiker med sitt mer naturalistiska måleri.74
Friedrich föredrog att skissa direkt efter naturen, där detaljrikedomen av naturen blev realistisk i hans konst. Han använde linjal, passare och utgick ifrån det gyllene snittets proportioner. Förklaringar av Friedrich verk har man inte funnit. De flesta titlarna till
konstverken är heller inte Friedrich egna. Friedrich menar att: ”Målaren skall inte endast måla vad han ser framför sig, utan även vad han ser inom sig. Ser han dock inget inom sig bör han även avstå från att måla vad han ser framför sig”.75
I Friedrich konst kan man se kyrkogårdar, ruiner och döda skelett. Friedrich kan ha hämtat sin inspiration från prästen Gotthard Ludwig Kosegarten (1758- 1818) som höll frilufts predikningar på Rügen. I sina predikningar var han påverkad av den engelska naturpoesin. Kosegarten använder ett bildspråk innehållande nordisk forntid med stendösar, månbelysta landskap och gamla ekar. Verket Promenad i Skymningen från 1830- 1835 innehåller detta bildspråk som Kosegarten predikade om. 76
72 Grate, s. 17-18 73 Ibid, s. 8- 9, 18 74 Ibid, s. 7,10 75 Clason, s. 43- 47 76 Ibid, s. 54- 56, 59
Marcus Larson
BiografiMarcus Larson föddes på släktgården Örsätter den 5 januari 1825 i Östergötlands län. Hans far var rusthållaren Arvid Larson. Han försåg sina barn med informator i hemmet. När Marcus hade åldern inne fick han börja i Katedralskolan i Linköping. 77 Familjen Larson hade kontakt med den adliga familjen Adelswärd i herresätet Adelsnäs i Åtvidaberg. Det framgår då att baronen J.C. Adelswärd hade velat skänka en fänriksfullmakt i faddergåva till Marcus storebror Ludvig.
Marcus Larsons estetiska intresse tros ha väckts när familjen tog hjälp av en sadelmakare för att han skulle göra vagnsreparationer på gården. Larson blev så inspirerad av
sadelmakarens yrke att han själv lät sig tillverka en vagn. Vagnen som Larson lät bygga blev baron J.C. Adelswärd mycket förtjust i, vilket resulterade till att han köpte den för
50 riksdaler. 78
När Larsons far dör, år 1841 säljs gården och Larson tar steget ut för att resa till Stockholm och försörja sig som lärling hos en sadelmakare. Den 21 juli 1843 skrivs Larson in för fyra arbetsamma år hos sadelmakaren N.P. Hultgren i hans verkstad på Norrlandsgatan 24. Mycket snart upptäckte Hultgren att Larson hade talang för yrket och lät honom senare teckna förslag till nya vagnsmodeller. Det ledde till att Hultgren satte Larson i akademins principskola där det var känt att unga hantverkare kunde utveckla sina färdigheter i teckning.79
Den 19 mars 1846 erhåller Larson en medalj ”av femte klassen eller jettonen”. Det skall ha varit en teckning i svartkrita med titeln Romulus (huvud ur alexanderslaget) från 1846. Enligt Larson själv fick han pris för en vagnsmodell han skickat in till teknologiska institutet som skall ha nått ända fram till den kungliga borgen. Nämnas kan att den svenske kung Oscar I (1799- 1859) beställde ett ridbetseltyg hos Hultgren som Larson utförde. 80
Hos Hultgrens kunder fanns grosshandlaren Ekström. Hos Ekström hade Larson gjort arbete i dennes stall. En dag fick Ekström syn på teckningar som Larson gjort och förstod hans skicklighet. Tack vare välgöraren Ekströms engagemang kunde den unge sadelmakaren fortsätta sina studier vid akademins antikskola.
77 Axel Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund :
Univ.,(Stockholm, 1907) Kap. På Lilla Örsätter och i Linköping s. 6- 8
78 Axel Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni, Wahlström & Widstrand, (Stockholm, 1943) s. 20- 21 79 Ibid, s. 23- 25
80 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Norstedt, Diss Lund :
År 1847 får Larson tillåtelse att ställa ut en marinmålning vid den kungliga akademin i Stockholm. Motivet i tavlan är endast det ödsliga öppna havet med månen som stänkt silver på vågtopparna. Larson blev en av de elever som uppmärksammades för sina prestationer i den lägre antiqueskolan under året som gått.81 Direktören Sandberg uppmanade dock Larson till att ”måla efter naturen”.82
Samma år 1847 utlovade prins Gustaf (1827- 1852) premium av fem dukater (guldpengar) nästföljande år till den som vann den kungliga akademiens bifall. Tävlingen riktade sig till unga landskapsmålare eller ritare som kunde måla ett träd naturtroget, helst nära huvudstaden. Trädet skulle målas i vintertid då trädets struktur lättare kunde granskas.83 Professorn Carl Johan Fahlcrantz (1774- 1861) vid akademin hade för övrigt hand om inlämnandet av
bidragen. Fahlcrantz själv var en svensk landskapsmålare som i sina nationalromantiska verk skildrade stämningsfyllda landskap.84 Larson skall ha blivit påverkad av Fahlcrantz vilket ledde till att han ämnade utföra landskaps- och marinmotiv.85
Larson väljer att delta i tävlingen. Han finner en ek på Djurgården i Stockholm som han målade och ritade av enligt föreskrifterna sommar- som vintertid. 86 Den 18 mars år 1848 får Larson den ribbingska medaljen vid akademin samt prins Gustaf pris med orden ”priset blef af Akademien tillerkändt M. Larsson”.87 Det här ses som erkännandet av Larson som en blivande konstnär.
Marcus Larson- hans psykiska tillstånd
Intressant är att se till Marcus Larsons själsliga liv, hur han beskrivs utifrån möten han gjort med människor. Han beskrivs som ett stackars sjukt snille. Hans växande psykos sätter prägel på hans alster under de sista åren. Larson beskrivs som oerhört lättretlig, häftig och svartsjuk. Han var sjukligt egenkär. Den kunde i vissa situationer göra att han likställde sig själv med en gudomlighet. Ett citat av Larson själv är när han utbrister till sin hustru ”Fall ned och tillbed mig! Jag har skapat en natur lika skön som Gud!”
81 Sigurd Jungstedt, Marcus Larsson, Minnesruna och katalog med anledning av 100-årsdagen., (Linköping,
1925) s. 10
82 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Kap. Sadelmakarelärling och
akademielev s. 16
83 Ibid, s. 17
84 Ibid, Inledning s. 3-4 85 Dahlström, s. 59 86 Jungstedt, s. 11
87 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852 Kap. Sadelmakarelärling och
Fru Runeberg, hustru åt den finländska nationalskalden Johan Ludvig Runeberg (1804- 1877) skriver: ” Han saknade de enklaste och vanligaste begrepp, såväl moraliska som eljest i allmänna lifvet gällande”.
Den finske ingenjören Edwin Bergroth hade träffat författaren Axel Gauffin (upphovsmannen till Simon Marcus Larsson 1825- 1864, ett svenskt konstnärs öde) då han berättade både muntligt och i ett brev hur han haft en märklig upplevelse med Larson. Han följde Larson till hotellet för att Larson inte ville vara ensam om natten.
Där bevittnar Bergroth ett svårt krampanfall som väcker frågan om Marcus Larson var
epileptiker. När man har fallandesjukan är man ofta utsatt för synsensationer i rött och vanligt är att man i sina drömmar ser eldslågor, bilder som förföljer även i vaket tillstånd. 88
Larsons konstnärskap
Larsons första studieresa gick till Småland år 1848. Här vandrar han och gör sina naturstudier som skildras i hans landskapsmåleri. För att försörja sig gjorde Larson besök hos herresäten och prästgårdar där han målade familjeporträtt.89 År 1849 gör Larson en resa till Köpenhamn. Där uppsöker han danske marinmålaren Wilhelm Melbye (1824-1882). Larson lär ha sagt ”lär mig måla en bölja!”. Melbye blev överrumplad, men visade Larson sin konstformel ”de tre vågorna” som Larson anammade med sin assimilationsförmåga.
Det framgår att Larson hade medhjälpare, framförallt när han behövde levande figurer i sina landskap- och marinmålningar.90 Konstnärsvännen Kilian Zoll (1818- 1860) var en av hans medhjälpare som han lärde känna vid akademin.91 Målningarna Färden till Julottan och
Ljustring vid månsken från 1854 har Zoll och Larson gemensamt målat.92
År 1850 slog Larson igenom som marinmålare på konstakademins utställning. Med den utställningen ställdes 93 nummer av norsk och dansk konst ut. Norge tog priset genom sina skildringar av naturens skönhet. Det framgick att det var från staden Düsseldorf norrmännen lärt sig måla dessa fantastiska naturskildringar. Larson studieresa 1850 tog riktningen till Norge.
Bekantskapen med den norska konstnären Morten Müller (1828- 1911) skulle leda till ett samarbete med landskapsskildringar där Müller ansvarade för målandet av stenar och träd och
88 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. Simon Marcus Larsson.
Människan och konstnären, s. 71- 73
89 Ibid, Kap. Vandringsår och Bohémeliv s. 20 90 Jungstedt, s. 13- 15, 17
91 Dahlström, s. 59 92 Jungstedt, s. 25
Larson för vattenskildringarna. Larson hade funnit norrmännens landskap och
marinmålningar mycket vackra. Vännen Müller som studerat vid Düsseldorf lärde Larson hur man gestaltar en vacker natur realistiskt.
Den 18 mars 1851 fick Larson den kungliga medaljen vid akademien för sina marin- och landskapsmålningar. 93
Hösten år 1852 fortsätter Larson94 färden till konstnärsstaden Düsseldorf.95 Här bedrev han sina studier till 1855.96 I Konstakademin fanns den ledande tyske konstnären Andreas
Achenbach (1815- 1910). Achenbach var en realistisk naturskildrare med sina romantiska motivval. Konstnären var noggrann med sina detaljstudier av naturen. Achenbach hade ett världsrykte för sitt sätt att måla vatten.97 När Larson skrev hem efter att besökt Achenbach ateljé lät det så här:
Achenbach är en målare som för närvarande är den största i sin genre i Europa. Han målar marin och landskap lika märkvärdigt, har nu på staffliet en ståtlig tavla: storm med granskog och en björk, som ryktes loss med rötterna, som hängde över vattenfallet.98
För att kunna måla naturalistiskt börjar Larson år 1843 använda kameran som hjälpmedel för att få ett troget och förnyat verklighetsstadium i sina målningar.99 Larson blir känd för sin kvickhet att måla under sina år i Düsseldorf.100
Larson får ett nytt stipendium 1855 och väljer då att resa till Paris. Han hämtar sin
inspiration från den holländske målaren Jakob van Ruisdael. Vid världsutställningen i Paris år 1855 når inte Larson den aktning han trodde sig haft, men en upprättelse får han av
fransmännen med tavlan Svenskt Landskap med vattenfall, uppgående storm med regn 1856.101
93 Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni s. 52- 64
94 Sedan år 1852 i slutet av maj eller i början av juni skriver Larson sitt efternamn med ett s istället för att skriva
sitt efternamn med två s. Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852], Kap. Simon Marcus Larsson. Människan och konstnären s. 74- 75
95 Jungstedt, s. 21 96 Dahlström, s. 60
97 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s.
3-5
98 Jungstedt, s. 21- 22
99 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s. 6-
7
100 Gauffin, Marcus Larsson: ett svenskt geni, s. 86 101 Ibid, s. 113, 116,120, 123
I och med lovorden från Paris får han internationell berömmelse som når fosterlandet. Han väcker beundran med sitt realistiska måleri, sin natursanning som ger en djup förståelse för hans studier i naturväsendet.102 Vid hemkomsten togs Larson emot med öppna armar. Hans alster ställdes ut i konstakademins lokal som H.M. Konungen och H.K.H. Kronprinsen inspekterade.103 År 1857 blir Larson invald till konstakademin.
När Larson återvänder till Düsseldorf 1857 hyr han en ölstuga. Där påbörjar han sitt monumentalverk Skeppsbrott vid den bohuslänska skärgården. Dock finns inte denna tavla kvar, utan den försvann i och med Larsons död i London 1864.104 Målningen är 18 fot lång och 10 fot hög. Verket med sin utförliga och detaljrika naturstudie och med den
välorganiserade kompositionen vittnar om Larsons tekniska utförlighet. Tavlan beskrivs vara dramatisk med två skepp som försöker undgå sin undergång i havets slukande vågor. Röda granitklippor visas i förgrunden. På tavlans högra sida är landets kust inhöljt i mörka åskmoln och belysta av enstaka solstrålar.105
I och med moderns död och upplösningen av äktenskapet med Adelaide Larson reste Larson till Helsingfors år 1860 för att hämta inspiration till sitt måleri. Moderns död tog Larson hårt och till sin vän skriver han kort efter dödsbeskedet ”Detta slag som drabbat mig, det enda kära som jag levfat för- är nu borta- för alltid- nu vilar Penseln gud vet när den kommer att brukas mera.”106
Efter en tid i Finland kommer Larson till St: Petersburg. Där blir han hedersledamot av kejserliga målarakademin.107 Larson trivs utmärkt. Här får han utlopp för sin andra stora passion i livet- musiken. Man finner honom ofta vid den italienska operan där han kultiverar sig.108
År 1862 reser Larson till England. Han är svårt lungsjuk men väljer att ställa ut på världsutställningen med bl.a. målningen Skeppsbrottet och senare den permanenta utställningen ”The Scandinavian Gallery of Fine Arts”. Han blir uppmärksammad och uppskattad för sina alster.109 Trots sina framgångar som konstnär slösar Larson bort sina
102 Jungstedt, s. 30
103 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. I konstlivets brännpunkter s.
26
104 Dahlström, s. 60- 61
105 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852]Kap. I konstlivets brännpunkter s. 28 106 Ibid, Kap. Vind för våg s. 61- 62
107 Jungstedt, s. 36
108 Gauffin, Simon Marcus Larsson: 1825-1864. 1, [Ungdomsåren till 1852] Kap. Simon Marcus Larsson.
Människan och konstnären s. 69- 73
pengar. Under sina sista två levnadsår är han utblottad och sjuk, i ett ständigt alkoholrus och tvingas sälja tavlor på gatan för att få ihop pengar till nattlogi.
År 1864 den 26 januari dör Marcus Larson i tuberkulos, blott 39 år gammal.110
Den gotiska litteraturen
UppkomstLitteraturen under romantiken kännetecknas av att vara sentimental och känslofylld. I England föddes The Gothic novel eller den gotiska romanen under slutet av 1700- talet.111 Begreppet ”Gothic”, (gotik) var under klassicismen i slutet av 1600- talet fram till 1700-talet ett skällsord som användes för att kritisera författare som inte följde klassicismens regler. I mitten av 1700- talet blev den gotiska litteraturen accepterad, då anknytningen till medeltiden blev positiv.112 Det berodde bl.a. på adelns och hovets fascination för medeltidens
riddarväsen.113 Ordet gotik inom den litterära texten symboliserar det kusliga och i de gotiska litterära texterna är ordet gotik kärnordet som indikerar att texten tillhör den gotiska genren.114 I den gotiska litteraturen behöver inte kärnordet gotik finnas med. Det räcker med att texten indikerar på det som anses typiskt gotiskt i arkitekturen som exempelvis spetsvalv,
spetsbågar, strävpelare och illuminerade fönster. Man kan säga att den beskrivande gotiska arkitekturen i litteraturen blir semiotisk eftersom den följer ett eget system (signifikans) vad den vill symbolisera.
Inom arkitekturen förhåller sig den gotiska stilen vara bunden till det gudomliga, där en gotisk katedral syftar till att skapa en närhet till Gud, medan den gotiska litteraturen syftar på förfall, undergång och Guds frånvaro.115 Gotiska byggnader byggs på höjden för att förstärka känslan av att himlen är onåbar. Gotiska ornament kan uttrycka smärta och skuld så som Kristus törnekrona och vånda på korset.116
110 Dahlström, s. 62- 63 111 Fyhr, s. 11,33
112 Fred Botting, Gothic, Routledge, London, 1996 s. 32- 33 113 Josephson, s. 176- 177
114 Fyhr s. 54- 55 115 Ibid, s. 52, 56- 57
