I följande kapitel presenteras en sammanfattande redogörelse kring vår studies viktigaste slutsatser i relation till undersökningens övergripande syfte och frågeställningar.
Vi har i vår studie undersökt hur socialsekreterare upplever att NPM påverkar deras möjlighet att arbeta professionellt. Vi har kommit fram till att vårt resultat inte skiljer sig nämnvärt från de tidningsartiklar som vi inledningen av studien redogjort för. Dessa artiklar beskriver, i likhet med våra intervjupersoner, en verklighet där professionella reduceras till administratörer och där organisationens intressen värderas högre än de professionellas bedömningar.
Genom att använda oss av Liljegren och Parding (2010) har vi utgått från en teoretisk förståelse som förklarar spänningen mellan att organisera arbetet utifrån organisationens eller de professionellas intressen. Dessa två olika sätt att
organisera arbetet på beskrivs av Liljegren och Parding som yrkesprofessionalism respektive organisationsprofessionalism. Yrkesprofessionalism innebär att de professionella tilldelas en hög grad av handlingsutrymme för att kunna använda sig av sin kompetens. Handlingsutrymme är därmed att betrakta som en
förutsättning för att kunna arbeta utifrån sin professionalitet.
Organisationsprofessionalism baseras istället på att organisationen sätter upp regler och ramar som de anställda måste anpassa sig till.
44
Studiens resultat pekar på att våra intervjupersoner upplever att de organisationer de arbetar inom präglas av en organisationsprofessionalism. I praktiken innebär detta att det är organisationens syn på professionalitet som sätter ramarna för hur socialsekreterarna ska arbeta och vilka arbetsuppgifter de ska utföra. Denna form av professionalism går stick i stäv med socialsekreterarnas bild av
professionalitet. Deras definition av professionalitet genomsyras istället av yrkesprofessionella värden där arbetet utformas kring begrepp som: kollegialitet, yrkeserfarenhet och klientfokus.
NPM:s övergripande syfte är att offentliga verksamheter ska styras likt privata företag för att på så vis uppnå en kostnadseffektivisering. Som ett led i detta genomför offentliga organisationer, så som socialtjänsten, reformer i linje med de sju komponenter som är utmärkande drag för NPM (Falconer, 1997). Vi har i studiens analyskapitel valt att sammanfatta intervjupersonernas upplevelse av NPM:s närvaro inom deras organisationer utifrån följande teman:
Ekonomins överordnade betydelse
Administrationens konsekvenser
Mätning som kontroll
Detaljstyrning från ledningshåll
Duktiga socialsekreterare – Förändrad definition av professionalitet Samtliga av dessa teman begränsar, på ett eller annat sätt våra intervjupersoners handlingsutrymme och möjlighet att arbeta utifrån vad de definierar som
professionalitet. Ekonomins överordnade betydelse får praktiska konsekvenser för intervjupersonernas arbete. De tvingas att frångå sin professionalitet och förhålla sig till organisationens budget snarare än till klientens behov. Fokus på ekonomi leder även till en ökad administration då verksamheterna ständigt behöver utvärderas och mätas för att bli mer effektiv. Detta leder i sin tur till att
socialsekreterarna får mindre tid för klienterna och istället tvingas fokusera på administrativa uppgifter.
Vi kan även konstatera att administrationen och kraven på att socialsekreterarnas arbete ska kunna mätas och utvärderas begränsar deras möjlighet att vara flexibla och utforma insatser efter klienternas individuella behov. En del av denna
begränsning består av att socialsekreterarna förväntas använda standardiserade arbetsmetoder snarare än att förlita sig på sin professionalitet och yrkeserfarenhet. Detta leder i förlängningen till att våra intervjupersoner upplever att det sociala arbetet blir fyrkantigt då de inte ges möjlighet att ha ett helhetsperspektiv på klienternas situation. Intervjupersonerna ger uttryck för att deras vilja att utforma arbetet utifrån sina klienters behov nedprioriteras till förmån för organisationens intressen av att kostnadseffektivisera och hålla budget. Ekonomin styr; den sätter villkoren för de arbetsuppgifter som socialsekreterarna förväntas utföra samt påverkar vilka insatser som klienterna beviljas.
Det finns en samstämmig uppfattning bland våra intervjupersoner att ledningen genom sitt sätt att styra organisationen uppvisar en bristande tilltro till
socialsekreterarnas förmåga att arbeta på ett professionellt sätt. Socialsekreterarna upplever att chefer på både högre och lägre ledningsnivåer, i allt för hög
45
utsträckning detaljstyr deras arbete. De ifrågasätter även socialsekreterarnas bedömningar, framförallt när de anses vara för kostsamma i relation till verksamhetens budget.
Vi kan konstatera att NPM präglar och genomsyrar utformningen och styrningen av de organisationer som våra intervjupersoner arbetar inom. Samtidigt har vi sett tecken på att en del av våra intervjupersoners kollegor själva har tagit till sig, och påverkats av, NPM:s styrningsideal. Intervjupersonerna menar att dessa
socialsekreterare tenderar att, i likhet med ledningen, prioritera organisationens budget framför klienternas behov. Om den här utvecklingen fortsätter menar vi att det är troligt att definitionen av vad som är en professionell socialsekreterare förändras. Att vara en professionell socialsekreterare kan i framtiden därför komma att handla mer om att följa organisationens krav och regelverk snarare än att arbeta utifrån sin kompetens och yrkeserfarenhet.
Vi har ovan beskrivit hur våra intervjupersoner upplever att NPM inverkar
negativt på deras professionella handlingsutrymme och begränsar deras möjlighet att arbeta utifrån sin bild av professionalitet. I förlängningen skapar detta en grogrund för missnöje bland våra intervjupersoner vilket leder till att de använder sig av olika strategier för att göra motstånd.
Den vanligaste motståndsstrategi som vi har kunnat urskilja i vårt intervjumaterial är protest. Vi menar att protest som strategi fyller två funktioner för
intervjupersonerna. Det handlar dels om ett sätt att försöka förändra
missförhållanden på arbetsplatsen men är även ett sätt att hantera diskrapensen mellan den egna och organisationens definition av professionalitet.
Vi anser att det i detta sammanhang är viktigt att lyfta fram två faktorer som försvårar socialsekreterarnas möjlighet att protestera. En av dessa faktorer går enligt vårt intervjumaterial att relatera till socialsekreterarnas orimligt höga arbetsbörda. De har enkelt uttryckt varken har tid eller ork att protestera. I våra intervjuer framkommer även att de socialsekreterare som väljer att protestera, riskerar att drabbas av negativa konskevenser. Intervjupersonerna berättar exempelvis om socialsekreterare som på grund av sina protester, nekas vidare anställning eller blir mobbade av både kollegor och chefer.
Vid de tillfällen då intervjupersonerna upplever att deras protester inte leder till någon förändring framstår ibland sorti som den enda möjliga utvägen. Valet att lämna sin arbetsplats kan med andra ord ses som en konsekvens av att
socialsekreterarna upplever en maktlöshet inför att inte kunna påverka organisationen. Att de väljer att göra sorti kan förklaras utifrån Liljegren och Pardings (2010) resonemang om att socialsekreterare som upplever ett missnöje tenderar att byta arbetsplats snarare än att överge sin professionella övertygelse. Avslutande reflektioner och förslag till vidare forskning
Vi har i denna studie strävat efter att lyfta fram socialsekreterares berättelser och erfarenheter kring att arbeta professionellt i en organisation präglad av NPM. Vi menar att en förutsättning för att åstadkomma en förändring av den problematiska arbetssituation som våra intervjupersoner beskriver är att skapa en medvetenhet kring vad NPM är, samt vilka effekter fenomenet kan ha på arbetet inom
46
Under arbetet med studien har det väckts en mängd frågor hos oss kring NPM och dess effekter på socialtjänsten men också inom övriga offentliga verksamheter. Då det i dagsläget finns mycket begränsad forskning kring huruvida NPM faktiskt leder till en ökad effektivitet och bättre resultat inom välfärdens verksamheter anser vi att vidare studier på detta område är väl motiverat.
I takt med att vi har fått ta del av socialsekreterarnas berättelser har vi insett att det finns ett stort behov av att på ett fördjupat, och mer omfattande sätt studera det sociala arbetet som profession och dess samband till NPM. Dessa former av studier kan exempelvis inrikta sig på att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka socialarbetares upplevelse av att arbeta inom en organisation där de inte får utlopp för sin professionalitet. Till skillnad från vår studie, som fokuserar mer på de praktiska konsekvenserna av socialsekreterarnas arbetssituation, kan en fenomenologisk studie lägga tyngdpunkt på att undersöka deras inre processer och upplevelser. Vi ser vidare att det vore intressant att studera hur klienter påverkas av socialtjänstens organisatoriska fokus på ekonomi och kostnadseffektivisering. Utifrån vårt perspektiv som socionomstudenter anser vi att det är viktigt att studera huruvida det finns ett glapp mellan utbildningens innehåll och vår framtida yrkesroll till följd av NPM. En möjlig frågeställning att studera hade i detta fall varit om socionomstudenter under utbildningen tillägnas kunskap som är relevant i förhållande till de arbetsuppgifter de kommer utföra när de tar steget ut i arbetslivet.
Med utgångspunkt i studiens resultat anser vi att det vidare hade varit intressant att fördjupa sig i begreppet governmentality och dess inverkan på
socialsekreterares uppfattning om socialt arbete. Ett sätt att studera detta fenomen kan tänkas vara att intervjua socionomstudenter om deras bild av vad socialt arbete är, för att sedan följa upp detta då de arbetat en tid inom socialtjänsten. Avslutningsvis menar vi att det finns anledning att återknyta till Charlies resonemang om framtidens sociala arbete. Det är viktigt att lyfta frågan kring NPM och reflektera kring vad det sociala arbetet på sikt kommer bestå av. Vilka värden ska genomsyra socialtjänstens verksamheter? Vad kommer
socialsekreterares huvudsakliga uppdrag att innefatta? Kommer det i framtiden finnas plats för den professionella socialsekreterare som våra intervjupersoner beskriver?
47
REFERENSER
Agevall L, (2005) Välfärdens organisering och demokratin: en analys av New
Public Management. Växjö, Växjö University Press
Akademikerförbundet SSR, (2012) Kartläggning
socialsekreterare. >https://www.akademssr.se/getfile/844/Novus%20socialsekrete
rare%20oktober%202011.pdf< (2013-11-30)
Almqvist R, (2006) New Public Management: om konkurrensutsättning, kontrakt
och kontroll. Malmö, Liber.
Astvik W, (2011) Slutrapport för projektet: Strategier för hälsa och kvalitet i
välfärdstjänstearbete. >http://www.suntliv.nu/Forskning/Forskning-och-
utveckling/Artiklar-om-forskning-och-utveckling/FoU- Projektsida/?action=download&reportid=68.< (2013-12-16)
Bryman A, (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö, Liber Ekonomi. Brännmark M, (2012) Lean i kommun och myndigheter – en översikt över
existerande empirisk forskningslitteratur, Rapport 2011:42, Stockholm,
Innovationsrådet.
Burton J, van den Broek D, (2009) Accountable and Countable: Information Management Systems and the Bureaucratization of Social Work. British Journal
of Social Work, 39 (7), s 1326-1342.
Denscombe M, (2000) Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund, Studentlitteratur AB.
Falconer K P, (1997) Public Administration and the New Public Management:
Lessons from the UK Experience. >http://www2.fu.uni-
lj.si/personal/english/FALPOR97.pdf< (2014-01-03)
Finansdepartementet, (2007) Prop. 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008,
Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning.
Grensjö B, (2003) Tysta, tystnande och tystade kunskaper. Umeå, Print & Media. Hood C, (2011) Book review - The Ashgate Research Companion to New Public Management, Governance 24(4), s 737-739.
Jansson B, Nitz L, Wedin M, (2013) Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller. Dagens Nyheter. >http://www.dn.se/debatt/vara-yrken-har-kidnappats- av-ekonomernas-modeller/< (2013-12-15)
Johansson, S, (2005) Socialtjänstens organisation som forskningsobjekt.
48
Jonsson L, (2008) Välfärd och styrningsideal – vad har gällt och vad
gäller?. >http://www.fou.nu/info/dir/document/2646/Valfard__och_styrningsideal
_7_februari_2008.ppt< (2014-01-04)
Kvale S, (2000) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur AB. Kvale S, (2008) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Studentlitteratur AB. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
Liljegren A, Parding K, (2010) Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig tidskrift, (3-4), s 270-288
Lindén E, Strömberg A-M, Svan S, Tillema M, Westegren E, Öjerhag K, (2013)
Samhällets skyddsnät är på väg åt fel håll.
>http://debatt.svt.se/2013/11/11/samhallets-skyddsnat-ar-pa-vag-at-helt-fel-hall/< (2013-12-15)
Lundquist L, (1998) Demokratins väktare. Lund, Studentlitteratur AB.
Montin S, (1997) New public management på svenska. Politica 29 (3), 262-278 Målqvist I, Åborg C, Forsman M, (2011) Styrformer och arbetsförhållanden inom
vård och omsorg – en kunskapssammanställning om New Public Management.
Stockholm, Info Folkhälsoguiden.
Parding, K (2010) Lärares arbetsvillkor – handlingsutrymme i tider av förändrad styrning. Didaktisk Tidskrift. 19 (2), 96-111
Pollitt, C (1993) Managerialism and the Public Services – Cuts or Cultural
Change in the 1990s?. Oxford, Basil Blackwell
Pollitt C, Dan S, (2011) The impacts of the New Public Management in Europe: A
meta-analysis. COCOPS Deliverable 1.1
Reinders H, (2008) The transformation of human services. Journal of Intellectual
Disability Research. 52 (7), s 564-572.
Socialstyrelsen, (2013) Barns behov i centrum – Grundbok BBIC.
Socialstyrelsen, (1997) SOSFS 1997:6, Tillämpning av lagen (1988:870) om vård
av missbrukare i vissa fall.
Svensson K, Johansson E, Laanemets L, (2008) Handlingsutrymme: utmaningar i
socialt arbete. Stockholm, Natur & Kultur
Szebehely, M, (2011) Insatser för äldre och funktionshindrade i privat regi. I: Hartman, L (Red) Konkurrensens konsekvenser- Vad händer med svensk
49
Vetenskapsrådet, (2013) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. >http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf< (2013-
01-07)
Zaremba M, (2013) Hur mycket bonus ger ett benbrott? Dagens
Nyheter. >http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/hur-mycket-bonus-ger-ett- benbrott/< (2013-12-15)
50 BILAGA 1 - INTERVJUGUIDE
Upplever socialsekreterarna att de kan arbeta på ett professionellt sätt? - Vad är en professionell socialsekreterare för dig?
-Hur arbetar en professionell socialsekreterare?
- Upplever du att du själv kan arbeta på ett sådant sätt? - Vad uppfattar du som hinder för att arbeta professionellt?
Vilka strategier använder socialsekreterare för att hantera New Public Managements påverkan på deras arbetssituation?
- Hur hanterar du det?
- Har du några tankar om hur det går att förhålla sig till dessa hinder eller situationer?
51 BILAGA 2 - INTRODUKTIONBREV Hej!
Vi heter Alice Brolin och Rasmus Fonseca och läser sjätte terminen på
socionomprogrammet på Malmö Högskola. Vi skriver nu vår examensuppsats vars syfte är att undersöka socialsekreterares upplevelser av att kunna arbeta professionellt inom en organisation som är präglad av New Public Management. Den intervju som du kommer medverka i kommer att vara mellan 30 och 45 minuter lång. På nästa sida kan du läsa om, och förbereda dig på vad vi kommer att fråga om. Om du under intervjun känner att du inte vill prata om vissa ämnen, eller inte svara på en viss fråga har du rätt att låta bli att svara.
Efter intervjun kommer vi att skriva ner intervjun i sin helhet för att sen spara den på ett USB-minne. Informationen kommer att förvaras på en säker plats där ingen utomstående har tillgång till det.
Ditt deltagande i vår studie är helt frivilligt och om du känner att du inte längre vill vara med har du när som helst rätt att avsluta din medverkan.
Den information som du ger oss under intervjun kommer bara att användas av oss, i vår uppsats. Resultaten av vår studie kommer att redovisas skriftligt och
publiceras på Malmö Högskolas hemsida.
All personlig information kommer att anonymiseras och avidentifieras. För att underlätta vår analys och undvika missförstånd vill vi gärna, med ditt medgivande spela in intervjun på band.
Har du frågor kring intervjun/studien är det bara att höra av dig till någon av oss! Vi ser fram emot att träffa dig!
Rasmus Fonseca [kontaktuppgifter] Alice Brolin [kontaktuppgifter]
52 Bilaga 2 – Introduktionsbrev fortsättning
I vår studie kommer vi att intervjua socialsekreterare om deras upplevelser av att kunna arbeta professionellt inom en organisation som är påverkad av New Public Management.
New Public Management är en samling idéer som bidrar till förändringar inom den offentliga sektorn. Ökade krav på dokumentation och kostnadseffektivisering är exempel på förändringar som kan rymmas inom tanken om New Public
Mangement.
Före vår intervju får du gärna försöka komma ihåg och välja ut ett eller flera tillfällen då du upplevt att New Public Management har påverkat eller begränsat dig i ditt arbete.
Det kan handla om en bedömning, ett samtal, möte med en klient eller kollega m.m. Vi är också intresserade av hur du hanterar dessa situationer.
Det är inget krav att ha kunskap om begreppet New Public management. Vad vi kommer prata om är helt enkelt hur det är att arbeta och att uppleva att
53 Bilaga 3 – Arbetsfördelning
De textavsnitt som vi presenterar i studien har vi arbetat fram tillsammans. Vi har således arbetat växelvis med samtliga delar i studien. Vi har valt att genomföra studiens intervjuer tillsammans. Arbetet med att transkribera dem till skriftlig form har vi dock delat upp mellan varandra. Den litteratur som vi har valt att använda i studien har vi båda läst.