Det finns många olika energieffektiviseringsåtgärder att vidta. Många åtgärder ger enskilt ganska liten skillnad på den sammantagna totala energianvändningen för hela gruvan eller Anrikningsverket men har för en enskild energitjänst eller processteg stor betydelse och särskilt i exemplet med energieffektivisering av krossen (figur 28). En minskad
tomgångskörning på krossen har en mycket liten effekt för gruvan som helhet men för energianvändningen till krossen ~40 % minskad energianvändning. En ~40% minskning av energianvändningen för krossen motsvarar 150MWh/år och 240MWh/år för Renström respektive Kristineberg. Detta svarar för en ungefärlig årlig kostnad på 60 000 kr respektive 96 000 kr (tabell 14) vid det elenergipris som används vid livscykelkostnadsanalyser på Bolidenområdet.
Tabell 14: besparingspotentialer för olika åtgärder utifrån 2011 års energianvändning, baserat på att åtgärderna utförs Kristineberg, Maurliden och Renström.
Processdel Åtgärd Energibesparing Kostnadsbesparing
Minskad dieselanvändning uppfodringen Ecodrivning, vägstandard, minskad tomgångskörning, planering för fullastade bilar Diesel: 2245 MWh/år ~1,72miljoner kr/år
Kross Minskad tomgång, till 10
% effekt El: 390 MWh/år ~156000kr/år Ventilation Behovsstyrning av fläktar, 20 % minskat luftflöde Gasol: 1203 MWh/år El: 3046 MWh/år Gasol: ~840000kr/år El: ~1,2miljoner kr/år Ventilation 20 % effektivare tilluftsfläktar El: 457 MWh/år ~183000kr/år
Vattenundanhållning 20 % minskat flöde El: 2257 MWh/år ~903000kr/år
Transporter ovanjord
10 % minskning genom Ecodrivning, alltid max last a 42,5 ton malm
Diesel: 3437 MWh/år ~3,86miljoner kr/år Transporter ovanjord 20 % minskning genom fordonståg 64 ton malm/last bil Diesel: 6873 MWh/år ~7,7miljoner kr/år
Den största potentiella förbättringen för uppfodringen finns i fordonens dieselanvändning, här handlar det både om förarnas körsätt och om hur mycket malm som kan lastas på varje bil detta är faktorer som går att påverka. Nära kopplat till dieselanvändningen är avstånden i gruvan från brytningsgavlarna till krossen, detta är svårare att påverka men kan på
månadsbasis ge stor variation på energianvändningen, när indikatorn kWh/ton malm används. Vid 10 % minskad dieselanvändningen för dessa tre gruvors uppfodring så kan
energianvändningen minska med 2245MWh/år vilket motsvarar en bränslekostnad av ~1,72miljoner kr/år. dessutom så kan det innebära att färre lass behöver köras vilket minskar slitage på fordon och vägar, reparationsbehov samt reducerar mängden avgaser som behöver ventileras bort.
Tabell 14 visar hur transporter ovanjord potentiellt kan minskas. De två föreslagna åtgärderna sker oberoende av varandra där fordonståg är mer långsiktigt potentiellt då det antingen kräver undantagstillstånd eller förändring av lagstiftning. Att aktivt arbeta med ecodriving, planera för att alltid köra med max last är betydligt enklare att genomföra.
Att arbeta med timintervall i modellen möjliggör också en utvecklingspotential för modellen där effekttoppar, brytningsmängd etc. kan visualiseras, samt kan anpassas när mer data tillkommer med kontinuerlig mätning.
Med mer data finns möjligheten att utveckla modellen och möjliggöra analys av fler delflöden och delprocesser samt att med kontinuerlig mätning kan tomgångsförlusterna bättre
uppmärksammas samt att differentieringen underlättar upptäckten av förändringar vilket är till hjälp för att öka styrningen och används som underlag vid nyinvesteringar av
energieffektivare lösningar.
Det är tydligt att det finns stor potential för minskad energianvändning. Direkta punkter som bör undersökas vidare är omrörarna i flotationen, blåsmaskinernas effektivitet och läckage samt en förbättrad styrning av luftflödet i ventilationsfläktarna. För dessa punkter och för respektive energitjänst är de första punkter som individull kontinuerlig mätning bör installeras för att säkerställa och höja säkerheten för antaganden och beräkningar som gjorts. Åtgärder i modellen har använts eftersom en stor effekt uppnås, är konkreta och förhållandevis enkla att implementera.
En fortsättning på dessa förslag är att utreda kostnaderna för effektiviseringsåtgärderna och genomföra en analys för effektivisering med utgångspunkt i respektive malmtyp istället för linje i Anrikningsverket. Denna vidareutveckling kan med fördel göras genom
vidareutveckling av CLD:n och simuleringar i en fortsatt utvecklad kvantitativ STELLA modell.
6 SLUTDISKUSSION
Den konceptuella modellen som CLD:n utgör bör vidareutvecklas i detaljeringsgrad och inkludera ett ekonomiskt perspektiv för att möjliggöra en utförligare värdering av effektiviseringsåtgärder och besparingspotential. För CLD:s är möjligheterna goda att applicera på andra problem som kräver en systemsyn och kan göras mer detaljerad beroende på applicering.
Kostnadsuppskattningar för energieffektiviseringsåtgärder har till största del utelämnats från studien då det inte funnits tid för detta samt att den statistik som ligger till grund för
energianalysen är för odetaljerat för att kunna beskriva en sannolik kostnadskalkyl varför det är av stor vikt att mer mätning genomförs och företrädesvis kontinuerlig mätning, för att de utpekade indikatorerna ska bli relevanta för energiuppföljning.
Vissa osäkerheter i de data som används i modellen hade kunnat undvikas om mer statistik funnits som varit knuten till kontinuerlig mätning, dock är det svårt att införa onlinemätningar för vissa delar av gruvorna. Detta utesluter ändå inte en kontinuerlig mätning men kräver ett överföringssteg med regelbunden avläsning. Den största rekommendationen från denna studie för att bli ett energieffektivare företag samt att enklare och mer kostnadseffektivt kunna arbeta med energiledningssystem är att mäta på en mer detaljerad nivå med olika former av
kontinuerlig mätning. Där det är möjligt bör onlinemätningar används för att ha kännedom om utgångsläget. Utan ett bra underlag kan inte de föreslagna indikatorerna utgöra det kraftfulla verktyg som beskrivs i studien för att följa upp, styra och utveckla verksamheterna till att bli mer energieffektiva.
Besöket på Boliden Aitik visade att de stora energianvändarna är överensstämmande med Bolidenkoncernens olika gruvor och Anrikningsverk. De stora energianvändarna i form av fordonsdiesel, produktionsmaskiner, pumpning för vattenundanhållning i gruvan, el till kvarnar och flotation. Ventilation är inte en stor energianvändare för Boliden Aitik eftersom det är två dagbrott.
Det finns möjligheter att mer ingående studera möjligheterna att övergå till mer elenergi istället för dieseldrivna fordon som vanligtvis rör sig enbart kortare distanser som
lastmaskiner som transporterar malmen från gaveln ut till upphämtningsfickan dock så kräver det att maskinerna kopplas med sladd då batterier inte ger tillräcklig effekt och drifttid. Detta skulle också få som följdeffekt att mindre ventilation behövs eftersom det kommer att minska avgaserna och därmed blir behovet mindre att vädra ut giftiga gaser vilket gör att detta både påverkar vilken energibärare som används och med den nordiska elmixen är elenergi en betydligt bättre energikälla än dieseldrift sett ur ett miljöperspektiv (Energimyndigheten, 2011a) samt ett betydligt billigare alternativ. För dieselanvändningen kan mer utredningar göras för att minska användningen och se över vilken energitjänst som bör utnyttjas. En anledning till att man kommit längre på elenergidelen beror mycket på att fokuseringen har
legat på elenergi eftersom det är el som är viktigt inom PFE samt är enklare att mäta eftersom största delen av dieselanvändningen sker i transporterna ovanjord och dessa sker på
entreprenad. Med det kommande energieffektiviseringsdirektivet kommer alla energibärare att bli lika viktiga och mer långtgående åtgärder kommer krävas.