Uppfodring

För uppfodringen används två olika typer av energibärare diesel till största del och el till en mindre del (figur 17).

Uppfodringen i detalj sker delvis med varierad metod för gruvorna. Kankberg och Maurliden uppfodrar med lastbil hela vägen från fickan till malmlagret ovanjord. I Renström och

Kristineberg uppfodras malmen med lastbil till krossen och sen via band till skiper och bergsspel till malmupplaget ovanjord. Skillnaden är att Renström och Kristineberg har en tvåstegslösning med olika energibärare.

Diesel används i uppfodring för transport med truckar till krossen (Kristineberg och

Renström) och upp ovanjord (Kankberg och Maurliden), samt till gråbergstransporterna inom och upp ur gruvorna. Elenergianvändning finns på Renström och Kristineberg och är mer spridd på flera processer: Kross, transportband och skip. Indikatorer för uppfodring bör fördelas enligt tabell 6.

Diesel 83% Elenergi

17%

Tabell 6: Specificerade indikatorer för uppfodringen i gruvan. Processdel: Uppfodring Befintliga nyckeltal Föreslagna indikatorer Kommentar Uppfodring kWh/ton bruten malm

Diesel/km I befintligt nyckeltal är diesel och el åtskilda som två separata nyckeltal.

Truckar - diesel/drift h, diesel/km De som kör till kross och

kör gråberg inom gruvan.

Kross - kWh/ton krossad malm,

tid tomgång på maxeffekt/dygn

Transportband - kWh/ton malm

Bergskip - kWh/ton malm

När transporter sker med diesel som energibärare är diesel/km den generellt mest intressanta och tillämpade indikatorn. Det är även tänkbart att använda sig av diesel/ton.km för

transporterad malm. Diesel/ton.km dock blir ett komplicerat värde som är knepigare att ta fram i gruvorna varför begränsning till diesel/km och diesel/ drift h har valts för att skapa en realistisk och genomförbar indikator, delvis är mängden transporterat material inkorporerat i hur många km som körs. Då fler ton kräver fler körningar, med ett mer utvecklat system för onlinemätning och vägning i gruvan bör övergång till indikatorn diesel/ton.km övervägas att användas. Det är viktigt att inte skapa indikatorer som är för tekniskt krävande att upprätthålla eftersom gruvornas infrastruktur hela tiden förändras och utrustningen regelbundet flyttas runt och det motiverar användandet av diesel/km i gruvorna.

Krossens energianvändning bör mätas i relation till mängden ton krossad malm, samt tomgångstid på maxeffekt/dygn för att bättre kunna följa och styra verksamheten. Tomgångstiden är framförallt relevant ur energisynpunkt så länge som krossen inte kan effektstyras.

Avstånden som malm och gråberg ska transporteras är av väsentlig betydelse för indikatorn för truckar. Samma truckar som kör malm transporterar gråberg som är lättare och ska till annan plats i gruvan. Det är av stor vikt att planera gråbergskörningarna så att de blir så korta som möjligt för att minska dieselförbrukningen och optimera fordonsutnyttjandet. Det är svårt att med enkelhet ta fram värden för gråbergskörningen eftersom ingen automatisk loggning av hur berget körs mätt i km eller drift timmar finns. Att införa och system för registrering är möjligt men det inte får bli för komplicerade eftersom gruvutrymmena hela tiden förändras och nya sträckor skall köras då nya gavlar påbörjas och äldre gavlar avslutas. Viss möjlighet finns i att använda handdatorer i truckarna där förarna får logga sina transportsträckor:

gruvorna är det möjligt synkronisera det med datorsystem i efterhand. Detta är något som bör studeras vidare och kan vara till hjälp vid planering av gruvdriften. Samtidigt är det allra viktigast att använda indikatorerna vid investeringsbeslut, och utvärdering av verksamheten, och då har metodiken med onlinemätning eller regelbunden avläsning mindre betydelse. Registreringen bör oavsett ske i ett datasystem för att materialet ska bli enkelt att uppdatera och följa upp.

Det är främst körning av gråberg som kan optimeras och planeras till ett närliggande rum eftersom det avståndet kan påverkas medan avståndet till krossen blir den sträckan det är mellan brytningsgaveln och krossen tills ett beslut tas att flytta krossen för att huvuddelen av brytningen ska flyttas åt visst håll. Generellt blir brytningen allt mer utspridd vilket ger längre transportsträckor även om krossen flyttas, och den nya lokaliseringen av krossen blir den fasta destinationspunkten istället.

För Maurliden finns dieselanvändningen åtskild för de båda dagbrotten vilket gör det enkelt att särskilja nyckeltal för respektive dagbrott. Detta är relevant då Maurliden östra bara kommer vara i drift ca ett år till innan den är utbruten och ska börja efterbehandlas med bland annat återfyllning. Om separata nyckeltal för dagbrotten i Maurliden upprättas bör antalet för Maurliden Östra vara sparsamt då nyttan av att följa upp ett drygt halvårs drift torde vara ganska begränsat. Det är aktuellt att när återfyllningen påbörjas att använda nyckeltal för de specifika efterbehandlingsprocesserna vilket visserligen till största del kommer vara diesel och viss pumpning. Pumpningen bör minska i dagbrottet allt eftersom återfyllnad sker, samtidigt kommer allt dagvatten att behöva fortsätta pumpas för hela området. Det kan därför vara av intresse att ha ett specifikt nyckeltal för energiförbrukning för vattenreningen, vilket till största del består av pumpning och omrörning för tillsats av kemikalier (kalk i första hand).

Boliden Aitik har genomfört och arbetar med regelbunden uppföljning av sina förare av tunga fordon vilket har minskat dieselanvändningen för uppfodring. Det är oklart hur stor effekt åtgärden har haft eftersom det också köpts in effektivare fordon under samma tid (Burck, 2012; Sjöblom, 2012). Effekten syns först vid nästa energikartläggning då fördelningen uppdateras eller om total dieselanvändningen samkörs manuellt med när eco-drivingkurser har genomförts och när nya maskiner tagits i drift kan en utvecklingskurva upprättas.

Energianvändningen för uppfodringen är starkt knuten till produktionsmängden bruten malm. Detta gör att indikatorer som är relevanta bör inkludera mängden bruten malm. Förflyttning av gråberg sker främst inom gruvan dessa transporter går till viss del att påverka i avstånd genom planering. Samtidigt påverkar avståndet från upphämtningsficka till krossen hur stor dieselanvändningen blir, därför bör indikatorn vara l diesel/ton.km men det är inte möjligt att implementera i gruvmiljön som ständigt förändras. Utveckling av indikatorn bör utvärderas när trådlöst nätverk installerats i gruvorna.

5.5 INDIKATORER FÖR TRANSPORTER FRÅN GRUVORNA TILL