Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas förhållningssätt till arbetet
kring sexualitet och sexuell hälsa med målgruppen ensamkommande ungdomar. Jag studerade på vilka värderingar om sexualitet och sexuell hälsa aktuella på boenden för ensamkommande ungdomar och hur personal bemöter dessa frågor gällande målgruppen ensamkommande ungdomar. Yrkesverksamma i föreliggande studie har delat med sig av sina erfarenheter av att stödja ensamkommande ungdomar gällande sexuell hälsa. Analysen konstaterar en enighet i personalens svar. Semistrukturerade intervjuer har använts som tillvägagångssätt, där öppna frågor ställts för att ge möjlighet till rikare svar. Med hjälp av den teoretiska ansatsen socialkonstruktivism, scriptteori och Rubins modell samt resultat från tidigare forskning har intervjupersonernas erfarenheter analyserats.
Min studie lyfter upp personalens engagemang med att jobba med sexuella frågor/problem och sexuell hälsa hos ensamkommande ungdomar och att personalen tycker att det är sexuell hälsa är ett viktigt ämne som ska uppmärksammas. Alla åtta intervjudeltagarna använde ordet ”viktigt” under intervjun för att berätta om sexualitet. Utifrån personalens upplevelser uppsatsen konstaterar att ensamkommande ungdomar är en särskilt utsatt grupp som missat mycket i skolan, upplevt krig och våld mot sig själva och sina familjer, hur några ungdomar tvingats ha sex i utbyte mot pengar eller för att få smugglas till Sverige. Detta styrks av SRHR (Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) att en stor del av dem har i sina hemländer varit med om förluster av familjemedlemmar, hot och våld samt avsaknad av skolgång. För många har dessutom själva flykten till Sverige varit lång och farlig med erfarenhet av misshandel, rädsla, frihetsberövande och övergrepp av olika slag. Resultatet av studie visar liksom Kohli (2007), Hessle (2009), att ensamkommande ungdomar precis som andra tonåringar är unga och inne i en fas i livet som präglas av tankar kring kroppen, sexualiteten, kärlek, vänskap och den egna identiteten. Studiens resultat lyfter upp Knutagårds resonemang om komplexa situationer gällande ensamkommande flyktingbarn, sexuella utsattheten gällande ensamkommande ungdomar, under resan till Sverige (Knutagård, 2016). Ungdomarna är mycket sårbara då de har separerat från sin familj (SRHR, 2017). Studien lyfter även fram risken att smittas av könssjukdomar som syfilis, missförhållanden på några boenden och ibland även i övergrepp, frågor kring olika kulturella värderingar samt hbtq- ungdomar och hur varken ungdomar eller personal kan bemöta detta på ett bra sätt och detta stryks även av RFSU (2016).
Med hjälp av scriptteorin (1984) förklarade jag personalens beskrivningar av möten med ungdomar, ungdomarnas värderingar och normer och hur är det svårt för ensamkommande ungdomar att hitta sin sexualitet med tanke på kulturella värderingar (Simon och Gagnon 1984). Med hjälp av scriptteorin konstaterade jag hur personal på HVB-hem tolkar ungdomarnas handlingar, symboler, och hur situationer kan förstås. Den främst förekommande känslan som personalen upplever är, att det finns heteronormativa värderingar kopplade till sexualitet på boenden och att ungdomarna mobbas och trakasseras an några ungdomar eftersom deras värderingar eller sexuella beteende anses som ”onormal” sexualitet. Denna starks av Greens studie (2005) samt Hilte och Glaezeo (2005). Resultatet konstaterar att det finns dominerande sexuella script som maskulinitet och heteronormativt. Med hjälp av Rubins modell förklarar jag personalens tolkningar av ungdomarnas sexuella beteende. Intervjupersonerna utrycker att en del sexuella beteenden är acceptabla eftersom dessa värderingar anses vara en ”normal” sexualitet som uttrycks inom heterosexuella ramar,
Samtliga informanter pratar om ett stort behov av information om sex- och samlevnad bland ensamkommande ungdomar. Informanterna lyfter fram att ett professionell sexologisk kunskap bör finnas och att många ungdomar känner sig inte trygga med att prata om sina sexuella problem och detta anser att kunskaper om sexualitet i relation till kulturer, ungdomars identitetsutveckling och sexualitet och faktakunskaper om sexualitet är viktigt i deras arbete med ungdomarna. Dick, Ferguson och Ross (2007) också lifter upp synpunkter I sin rapport och kommit fram till att det krävs goda kunskaper, bra metoder och en bra organisation för att ta hand om ensamkommande ungdomar. Intervjupersonerna menar att kunskap om sex och samlevnadsfrågor helt eller delvis ofta saknas hos ensamkommande ungdomar. Detta beskrivs med hjälp av SRHR beskrivningar om sexuell hälsa att unga personer som är placerade i HVB-hem för vård och boende ska ha en god sexuell och reproduktiv hälsa och få sina sexuella och reproduktiva rättigheter uppfyllda, vilket innebär att de får adekvat information och den service de behöver (SRHR, 2017).
Min studie konstaterar att det inte finns klart och tydligt handlingsutrymme om hur man ska jobba gällande frågor med sexuell hälsa. Studiens resultat konstaterar att sexualitet är ett bortprioriterat eller ”bortglömt” ämne på en del boenden/arbetsplatser. Detta har jag lyft upp även i tidigare forskning genom studie Hopkins och Hills (2010) samt Stremto (2014). Jag lyfter fram att det krävs en tydlig handlingsplan och ett handlingsutrymme att jobba med ensamkommande ungdomars sexualitet och att detta ska tas på allvar.
Slutord: Situationen för ensamkommande ungdomar är alltså svår. Kulturella faktorer
kan också komplicera förståelsen för den svenska kontexten. För ensamkommande ungdomar är kontakt med vuxna förebilder betydelsefullt. Brist på information, språksvårigheter, traumatiska upplevelser kopplade till situationen i hemlandet eller till migrationsprocessen, förvärrar integrationsprocessen med hänsyn till separationen från familjemedlemmar. För placerade ungdomar finns särskilda skäl till att uppmärksamma den sexuella hälsan. Det finns få studier om ensamkommande barn och ungas erfarenheter från flykten och deras situation och levnadsvillkor i Sverige, i synnerhet när det gäller den sexuella hälsan. De ensamkommande ungdomarna har dessutom generellt en låg kunskapsnivå vad gäller sexualitet och sexuell hälsa.
En fråga som därför blir väsentlig att ställa är vilka möjligheter och brister som finns för att kunna jobba med ensamkommande ungdomar och deras sexuella hälsa. Trots bristen på forskning kring ensamkommande barn och ungdomars sexuella hälsa är det tydligt att de ingår i en sårbar grupp som förtjänar uppmärksamhet och behöver extra preventiva insatser. En insats kan vara att kompetens och rutiner om SRHR-frågor finns på HVB. För att kunna göra informerade val kring sin sexuella hälsa behöver unga människor tillgång till kunskap. Jag anser att målgruppsanpassad sexuell kunskap (enligt RFSUs rekommendation, 2016) är en viktig och relevant beredskap i bemötandet av målgruppen. Jag hoppas alla HVB-hem för ensamkommande ungdomar försöker skaffa sig grund och specifika kunskaper om sexuell hälsa och starta ett arbete för att införa ett gemensamt förhållningssätt i frågor som rör SRHR med syftet att ensamkommande ungdomar för rätt information och rätt service gällande sexuell hälsa. Centralt i den här studien har varit yrkesverksamma och deras upplevelser i arbetet med ensamkommande ungdomar och sexuella hälsan. Jag hoppas att nya studier kan bidra till en ökad insikt om sexualitet gällande ensamkommande ungdomar och se till så att deras sexualitet blir synliggjord i det sociala arbetet. Det hade varit intressant att genomföra min studie med de ensamkommande barnen själva som informanter.
KAPITEL 8 8.1 Referenslista
Ahrne, G och Svensson, P (2014), Handbok i kvalitativa metoder, (red) Liber, Stockholm. Bogususlaw, J (2012) Svensk invandrarpolitik under 500 år: 1512-2012. Lund: Studentslitteratur.
Butler Judith, Gender Trouble: Feminism and the subversion of identity (New York 1999). Butler, J (1999): Sex, Identity and the Methaphysics of Substance ur Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity, New York: Routledge, 1999.
Bryman, A (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Brendler-Lindqvist, Monica (2004). Att möta de ensamkommande barnen. Stockholm: Rädda Barnen.
Brunnberg, E (2015) Ensamkommande barn och unga på flykt- en forskningsöversikt - Lund: studentlitteratur.
Carey M P, Maisto S A. (1997) Enhancing Motivation to Reduce the Risk of HIV Infection for
Economically Disadvantaged Urban Women. Journal of Consulting and Clinical
Psychology.1997.
Connell, Raewyn (2009) Om genus. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Darvishpour, M och Westin, C (2015). Migration och etnicitet: perspektiv på ett
mångkulturellt
Denscombe, Martin. (2000). forskningshandboken för småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna: Lund: Studentlitteratur.
Documét, P och Green, H. (2005). Parent peer education: Lessons learned from a community- based initiative for teen pregnancy prevention. Journal of Adolescent health.
Elmerstig, E., (2012). Kropp och psyke i den sexuella upplevelsen. i: L. Plantin och S-A. Månsson, red. Sexualitetsstudier. Malmö: Liber, pp. 46-62.
Elmerstig, E., (2012). Sexuella problem och sexuella dysfunktioner. i: L. Plantin och S. A. Månsson, red. Sexualitetsstudier. Malmö: Liber, pp. 235-253.
Fugl-Meyer, K. och Löfgren-Mårtenson (2002), Utbildning och professionalisering av
sexologer. I Lundberg, P.O. och L. Löfgren-Mårtenson, Sexologi. Under tryckning.
Stockholm: Liber förlag.
Giddens, A. och Sutton, P.W. (2014) Sociologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Green, L. (2005) Theorizing sexuality, sexual abuse and residential childern’s homes: Adding gender to the equation. British Journal of Social Work, 35, 435-481.
Hessle, M. (2009). Ensamkommande men inte ensamma – tioårsuppföljning av
ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Stockholm: Stockholms universitet, 2009.
Hilte, M och Claezon, I.(2005). Flickor och pojkar på institution - ett könsperspektiv på vården av ungdomar. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhu.
Hopkins, P. och Hill, M. (2010). The needs and strengths of unaccompanied asylum-seeking
children and young people in Scotland. [Elektronisk version]. Child och Family Social Work,
15 (4).
Höög, K, Salmashi, S. och Gustavsson E. (2013). Sex och samlevnad I en ny värld. Ett projekt för ensamkommande flyktingungdomar. Stockholm: Stockholms stad och LAFA, Stockholms läns landsting.
Johnsson, L. och Lindgren, H. (2001). Yrkesroll och professionalitet. I G. Bernler och L. Calvert (red.). Psykosocialt arbete; Idéer och metoder. Stockholm: Natur och Kultur.
Jutel, A. (2010). Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder. Social Science och Medicine.
Ivarsson, C (2017) Sexuell hälsa Malmö Stad, producerad av arbetsmarknads- och socialförvaltning, 2017.
Kirby, S och McKenna, K (1989). methods from the margins. Toronto: Garamond. Knutagård, H (2016) sexualitet och socialt arbete (1:1 upplagan) Lund: Studentlitteratur. Kohli .S. (2007) .Social Work with Unaccompained Asylum Seeking Children, New York: Palgrave Maclillan.
Kulick, D (2005). Queersverige. Bokförlaget. Stockholm. Natur och Kultur.
Kvale, S. och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Löfgren- Mårtensson, L. (2012). Sexolog som yrke-mellan professionell ambivalens och
mångvetenskaplig harmoni. i: L. Plantin och S-A. Månsson, red. Sexualitetsstudier. Malmö:
Liber, pp. 276-301.
Maurice WL. (2007). Sexual Desire Disorders in men. I Leiblum, S. (red) Principles and Practice of Sex Therapy. New York: Guilford Press.
Nikolaisen J. and Dammen Nikolaisen K. (2008). Sexuality in childhood and Lewin B., (red) Sexology in Context. Oslo: Universitetsförlaget.
Norrman, M. (2002). Professionalisering för en kunskapsbaserad socialtjänst. I N. Varg (red.)
Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas. Rollnick S., och Miller, W.R. (1995). What is motivational interviewing? Behavioural and Cognitive
sychotherapy.Savin.
Rubin, Gayle, “Thinking Sex: Notes for a Radical Theory of the Politics of Sexuality”.
Simon, W och Gagnon, J. H. (1986). Sexual Scripts: Permanence and Change.Skårner, A, och Svensson, B (2011) Rusmedel och sex i Månsson, S-A, Plantin, L,(red) Sexualitetsstudier. Malmö: Liber.
Salmasi, s (2013) Sex och samlevnad i en ny värld - ett projekt för ensamkommande. flyktingungdomar, 2013. Stockholms.
Stretmo, Live (2014) Governing the unaccompanied child-media, policy and practice,
doktorandavhandling. Göteborg, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap,
Göteborgsuniversitet.
Payne, M. (2008) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Williams, Ritch C. (2005). The New Gay Teenager. Cambridge och London: Harvard.
Weeks, J (2004): Sexuality. 2:a uppl. Routledge, London. University Press. Sexualitetsstudier. Red: Lars Plantin och Sven-Axel Månsson. Malmö: Liber.
Elektroniska källor:
Migrationsverket. (2010). Asylregler. Hämtad 5 juni 2017, från http://www.migrationsverket.se/info/443.html
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om-migration/Historik.html. Socialstyrelsen. (2013). Mottagande av ensamkommande barn. Hämtad 17 juli 2017
Socialstyrelsen. (2015). Nationella HVB-registret. Hämtad 10 juli 2017, från http://hvb.socialstyrelsen.se/Socialstyrelsen (2013). Underlag till nationell strategi för sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Stockholm:
Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19276/2013-11-37.pdf’ https://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/ensamkommandebarn.
Socialstyrelsen (2015). MI (Motiverande Samtal). Hämtad 10 juli 2017 från https://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/motiea ndesamtal.
Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. (2016). hämtad 170501 från http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Rapporter-studier/sexuellhalsa_web.pdf hämtad hemsidan 2017-10-04 från http://www.rfsu.se/Bildbank/Dokument/Rapporter- studier/sexuellhalsa_web.pdf.
Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU (2017) Handson, En handbok om sexuell hälsa för personal som möter unga migranter.
SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Hämtad 9 dec 2017 från https://www.srhr.se/sites/default/files/hvb.pdf.
Statens folkhälsoinstitut. (2011). Sex, hälsa och välbefinnande. Hämtad 2017-07-15, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12779/R2012-01-Sex-halsa-
ochvalbefinnande.pdf https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12538/R2011-02- Sexualitet-och-reproduktiv-halsa.pdf.https://core.ac.uk/display/43559412
World Health Organisation. (2017). Care in normal birth: a practical guide. Sexual and reproductive health Division of Family Health, Geneva Hämtad 170511 från
http://www.who.int/reproductivehealth/publications/maternal_perinatal_health/MSM_96_24_ /en
UNICEF. (2010). Barn på flykt. Hämtad 5 juli 2017, från http://www.unicef.se/opinion/unicefs-barnrattsfragor-i-sverige/barn-pa-flykt.
UMO. (2015). rapport vad behöver unga nyanlända. Hämtad 5 juli 2017, från
http://www.umo.se/Global/Om%20UMO/umo-rapport-vad-behover-unga-nyanlanda.pdf.
BILAGOR A- intervjufrågor
Öppningsfråga om verksamheten
• Vad är din verksamhet?
• Vad innebär arbetet, vilka inriktning/målgrupp? • Hur blir ungdomen placerad hos er?
• Hur många platser Ni har? Har ni några särskilda ungdomar? • Hur ser boende ut?
Erfarenhet och kompetens
• Vad är din roll eller arbetsuppgift här? • Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du jobbat här?
• Har du tidigare erfarenheter med att jobba med målgruppen?
• Vad är viktigt att tänka på om man vill jobba med ensamkommande unga?
frågor kring sexualitet
• Vilken utsträckning kommer frågor kring sexualitet och sexuell hälsa upp i ditt arbete? I vilka kontexter?
• Hur uttrycks dessa frågor/teman?
• Kan du ge exempel på situationer där frågor kring sexualitet eller sexuell hälsa tas upp? • På vems initiativ tas frågor om sexuell hälsa och sexualitet upp?
• Kan du ge exempel på situationer när frågor kommit upp? • Har sexuellhälsa beaktats i utredningar?
Normer och värderingar
• Hur upplever du olika attityder till sexualitet och kön? • Vilka normer är dominerande normer?
• hur dessa tar sig uttryck, och hur personal förstår dessa normer?
Samtalet och bemötande
• I vilken utsträckning samarbetar ni med andra aktörer när det gäller frågor om sexualitet och sexuell hälsa? Hur?
• Hur ser frågor ut i samband med sexualitet?
• Om svaret är ja, hur lyfts frågorna kring sexualitet i och vilka forum finns? • Ge exempel på frågor kring sexualitet?
• Hur upplever du dessa samtal?
• Hur ni förberedder för samtal om sexualitet?
• Hur är bemötande från boendepersonal i samband med hbtq-frågor?
handlingsutrymme
• Hur tycker du det är att möta frågor kring sexuell hälsa och sexualitet i ditt arbete? (svårigheter-möjligheter?) Kan du ge exempel?
• Finns det utrymme i utredningar till exempel i BBIC (barns behov i centrum)att utreda barnens sexuella hälsa?
• Vem driver de frågorna i din verksamhet (behandlare, socialsekreterare, godman) . • Hur lyfter Ni fram informationen och kunskapen om sexualitet?
• Hur förhåller du dig till svårigheter om sexualitet? • Hur bemöter/agerar du problem relaterade till sex? • Hur samverkar ni i arbetet med normer och värderingar?
• Upplever du att det finns tid och utrymme för att arbeta med dessa frågor?
• Upplever du att du har tillräcklig kompetens och kunskap? Om inte, vad saknar du? • Vilka informationskanaler finns?
• Är sexuell hälsa och sexualitet teman som ni diskuterar i arbetsgruppen/teamet? Hur i sådana fall?
Ansvar, utbildning och planering
• Finns det några planer att jobba med sex och samlevnads frågor? • Hur samverkar Ni i arbetet med normer och värderingar?
• Har ni extern samerbete med olika myndigheter eller föreningar? • Finns det möjligheten för att underlätta samtal om sexualitet? • Samverkar Ni med andra samarbetspartner?
• Har du fått utbildning i frågor om sex och samlevnad? • Känner du att du skulle ha speciell utbildning?
• Vilka redskap skulle du/ni behöva?
Eventuella följdfrågor:
• Är det några synpunkter som är speciellt viktigt att fokusera på? • Är det något du vill tydliggöra, som har tänkt på nu under intervjun?
B- infobrev
Jag heter Laleh Dehnad och är utbildad socionom. Under våren 2017 kommer jag att skriva en masteruppsats i sexologi, vid Malmö högskola. Min uppsatsstudie syftar till att undersöka professionellas förhållningssätt till frågor om sexualitet och sexuell hälsa i mötet med ensamkommande flyktingungdomar. Studien syftar att belysa personal/socialsekreteraresers erfarenhet av att möta ensamkommande flyktingungdomars frågor kring sexualitet och sexuell hälsa. Jag är intresserad att ta reda på vilka problem, frågor och situationer i förhållande till sexualitet kan identifieras i mötet mellan behandlare och ungdomar. Det är viktigt att veta om personalens bemötande av sexualitet. Hur upplevs samtal om sexualitet av personalen, och vad anser man är viktigt att ta upp?
Jag skulle vilja intervjua 4 behandlingsassistent och 4 utredare/socialsekreterare. Jag kommer att använda mig av en smartphone för att spela in er diskussion, detta är enbart avsett för mig och kommer att raderas när materialet är infört i dator. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö högskola kommer ni att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Intervjupersonerna kommer få både muntlig och skriftlig information innan de tar ställning till om de vill medverka och det går att avbryta intervjun när som helst. Informationen som kommer fram kommer bara att användas i min uppsats och kommer inte att lämnas ut till obehöriga. Allt material kommer förstöras när studien är publicerad och deltagarna i intervju kommer att få tillgång till den om du så önskar. Allt material kommer att behandlas på ett sätt som medför som alla medverkande förblir anonyma samt att det inte går att utläsa vem du är eller någon information som kan kopplas till dig. Alla intervjupersoner kan när som helst under processens gång ändra sig och avsluta medverka.
De datum som passar bäst för mig är under februari och mars 2017 Kom gärna med egna förslag på datum om de jag har föreslagit inte fungerar. Skicka gärna tillbaka kontaktuppgifter till mig eller be de som är intresserade kontakta mig via mail eller telefon! Kontakta gärna mig om du har frågor kring studien.
Ytterligare upplysning av studie kan lämnas av mig som genomför studie och jag kan nås på: Email: laleh.dehnad@malmo.se
Hälsningar Laleh Dehnad Tel: 0707340986
C- samtyckesblankett
Samtycke från deltagare i projekt
Projekttitel: ex: Migration ochsexuella hälsa
Stadigvarande ansvarig: Student Laleh Dehnad studerar vid Malmö Högskola (hälsa och.samhälle).
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftligt information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning.
Datum………
Med Vänliga Hälsningar Laleh Dehnad
Telefon: 0707340986
Email: laleh.dehnad@malmo.se
Min handledare heter:
Charlotta Holmström Telefon: 040-6657439