ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR OCH SEXUELL
HÄLSA
En studie om yrkesverksammas förhållningssätt till frågor om
sexualitet och sexuell hälsa i mötet med ensamkommande ungdomar
UNACCOMPANIED MINORS AND SEXUAL HEALTH
A study about the professional approach to sexuality and sexual health
issues in the encounter with unaccompanied minors
Laleh Dehnad
20162-SX66B - Sexologi
masternivå
30 högskolepoäng
Ht 2017
ABSTRACT
This study aims at exploring professional work on sexuality with unaccompanied young people. The study aims at answering the questions, norms and values of sexuality and sexual health relevant to the homes of unaccompanied young people? What conditions, obstacles and experiences do professionals experience when dealing with sexual and sexual problems? The study uses semi-structured interviews. With this method, the study could concentrate on the staff's experience of youth sexuality and sexual health and the staff's own experience of how to deal with these issues at work. Theories used are Simon and Gagnon's script theory (Moon Moon and Plantin, 2012) and Gayle Rubin's Model (1994). Several interviewees said that in their professional role they were dealing with problematic situations, and that preventive measures could be helpful in dealing with situations related to sexuality of unaccompanied youth. The study shows that coherence in the professions' response to professionals should make visible and address various issues regarding sexuality and sexual health regarding single-parent youths. The study reveals the lack of education and the need for supervision and scope for dealing with complicated situations related to sexual health. This study can be used as inspiration for other social workers active in the field through professional experience in supporting single-parent cases in sexuality.
Keywords: young migrants, sexual health, heteronormativity, power, norms, professional attitude, script, Sexual value hierarchical
ABSTRAKT
Denna studie syftar till att utforska professionellt arbete kring sexualitet med ensamkommande ungdomar. Studien syftar till att svara vilka frågor, normer och värderingar om sexualitet och sexuell hälsa aktuella på boenden för ensamkommande ungdomar? Vilka villkor, hinder och erfarenheter upplever yrkesverksamma när de arbetar med sexuella och sexuella problem? Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer. Med denna metod kunde studien koncenterara på personalens upplevelse av ungdomarnas sexualitet och sexuell hälsa och personalens egna erfarenheter av hur man bemöter dessa frågor i arbetet. Teorier som används är Simon och Gagnons scriptteori (Månsson och Plantin, 2012) och Gayle Rubins modell (1994). Flera av intervjupersonerna sa att de i sin yrkesroll hanterat problematiska situationer, och att förebyggande åtgärder skulle kunna vara bra för att hantera situationer relaterade till ensamkommande ungdomars sexualitet. Studien visar att en samstämmighet i de yrkesverksammas svar att yrkesverksamma bör synliggöra och bemöta olika frågor kring sexualitet och sexuell hälsa gällande ensamkommande ungdomar. I studien framkommer upplevelser av att en brist på utbildning samt behov av handledning och handlingsutrymme för att hantera komplicerade situationer relaterade till sexuell hälsa.
Denna studie kan genom yrkesverksamma erfarenheter av att stödja ensamkommandeungdomar i sexualiteten användas som inspiration för andra socialarbetare verksamma inom området.
Nyckelord: ensamkommande ungdomar, sexuell hälsa, heteronormativitet, normer, värderingar, boendepersonal, sexuella script, Sexuellt värde hierarkiskt.
Förord
Jag har haft ett stort stöd från nära och kära, vilket har varit enormt viktigt för slutförandet av denna studie. Jag vill tacka min familj för deras tålamod. Under arbetets gång har jag haft mycket stöd från min handledare Charlotta Holmström och tackar för trevliga möten och goda diskussioner. Sist men inte minst vill jag tacka alla intervjupersoner som deltagit i studien och som delade sina berättelser med mig.
Innehållsförteckning
Kapitel 1 ... .5
1.1 Inledning och problemformulering ... .5
1.2 Syfte ... .7
1.3 Frågeställningar ... .7
Kapitel 2 ... .8
2.1 Bakgrund ... .8
2.2 Definition av ensamkommande ungdomar och sexuella hälsa ... .8
2.3 Varför utvandrar de ensamkommande ungdomarna? ... .9
Kapitel 3 ... 10 3.1 Tidigare forskning ... 10 Kapitel 4 ... 14 4.1 Teori ... 14 4.2 Socialkonstruktivism ... 14 4.3 Scriptteori ... 15 4.4 Sexuella värdehierarkien ... 16 Kapitel 5 ... 18 5.1 Metod ... 18 5.2 Urval ... 18 5.3 Tematisk analys ... 19
5.4 Material och förfarande ... 19
5.6 Etiska aspekter ... 20
Kapitel 6 ... 21
6.1 Empiri och presentation av deltagare ... 21
6.1.1 Sexualitet och sexuell hälsa………....21
- Sexuella risker och prevention……….21
- Relationer, kärlek, sex……….24
6.1.2 Mötet mellan ungdomar och personal……….…….25
- Maskulinitet och Sexuella trakasserier ……….25
- Heteronormativitet och Sexuella värdehierarkier……….29
- personal och sociala media……….32
6.1.3 Socialt arbete och handlingsutrymme……….34
- Kunskap och kompetens gällande sexuell hälsa………...34
- Handlingsutrymme och riktlinjer………...37
Kapitel 7 ... 40
7.1 Sammanfattande diskussion, Slutord……….………..41
Kapitel 8 ... 42 8.1 Referenslista ... 42 Kapitel 9 ... 46 9.1 Bilagor ... 46 A- Intervjufrågor ... 46 B- Infobrev ... 48 C- Samtyckesblankett ... 48
KAPITEL 1
1.1 Inledning och problemformulering
Vad är kärlek? Vad är sexualitet? Vad är homosexualitet? Kan man ha sex utanför äktenskapet? Är jag normal? Detta är exempel på frågor som diskuterades så gott som varje dag under den tid jag arbetade på HVB-hem för ensamkommande ungdomar. Jag upplevde att socialt arbete med ensamkommande barn och ungdomar ofta diskuterades utifrån ungdomarnas grundläggande behov liksom mat, pengar, boendefrågor, hygien, skola med mera, medan vi sällan diskuterade ungdomarnas sexualitet och sexuell hälsa. Jag var en av de socialarbetare som alltid var nyfikna på hur vi tänker kring ungdomarnas sexuella hälsa, vilka insatser kan erbjudas och hur ungdomarna resonerar och agerar kring frågor om sexualitet och sexuell hälsa och det var där mitt intresse för sexologi inleddes.
Forskning visar att migrationsprocessen skapar en sexuell riskutsatthet, bland annat på grund av att normer och kontexter ändras, och att inte minst ensamkommande ungdomar är en extra sårbar grupp (Höög et al., 2013). Hans Knutagård har forskat om socialt arbete och sexualitet och genomfört egna studier. Knutagård (2016) framhåller att ensamkommande ungdomar är en utsatt grupp och måste bemötas på ett professionellt sätt. Knutagård uppger att god kunskap om etnisk bakgrund och genus är viktig i kontakten med ungdomar. Även Socialstyrelsens rapport Unga sexuella reproduktiva rättigheter (2013) beskriver att många ensamkommande ungdomar vittnar om tortyr, trakasserier och sexuella övergrepp. Samkönade sexuella handlingar är direkt förbjudet enligt lag i ca 80 länder, men även andra lagar används ofta för att förfölja hbtq-personer. Socialstyrelsen hävdar att ensamkommande ungdomars olika behov, att till exempel ensamkommande tjejers hälsa inte observeras på samma sätt som pojkars (Socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen belyser att det saknas exempelvis speciella insatser för ensamkommande tjejer som är gravida, situationen för ensamkommande HBTQ-ungdomar och ensamkommande med funktionsnedsättningar är också besvärlig och de är mer utsatta än andra ensamkommande ungdomar. På samma sätt Brunnberg (2015) beskriver att de unga pojkarna säljs eller rövas bort för att i kvinnokläder dansa för äldre män, några upplevde sexuell utsatthet, övergrepp, trafficking, skam och sex mot betalning i sina hemländer eller under resan till det nya landet. Ensamkommande ungdomar är särskilt sårbara för att utsättas och utnyttjas på olika sätt och därför behövs extra insatser och beskydd av mottagarlandet (Brunnberg, 2015).
Ensamkommande ungdomar försöker slappna av från flyktsituationen och hitta sin identitet, också den sexuella. Det handlar också om att möta ett nytt samhälle med nya normer. Jag tycker det ett område som är viktig och intressant att studera hur yrkesverksamma verkligen bemöta ungdomarnas sexuella hälsa på praktiken. Ensamkommande ungdomar precis som andra jämngamla som vuxit i Sverige har funderingar och känslor inför sin sexualitet, dvs. samma längtan och nyfikenhet. Ungdomarna är olika och har olika sexuella erfarenheter och olika förutsättningar som alla andra ungdomar i Sverige. Ungdomarna har
olika bakgrund till exempel en storstadskille från Syrien som gått i skolan kanske hade en viss
kunskap om sexuell hälsa medan en annan från landsbygden i Afghanistan eller Somalia inte ens gått i skolan. Jag har också träffat ungdomar som sällan hade haft möjlighet att få kunskaper om sex och samlevnad på grund av bristande skolgång, eller att de gått i ett skolsystem som saknade sexualupplysning. Jag upplevde en generell kunskapsbrist även bland yrkesverksamma i frågor som rör sexuella och reproduktiva rättigheter, något som komplicerade ytterligare bemötandet av olika sexuella halningar/problem på boenden. Därför tycker jag att det är tänkvärd område att studera hur yrkesverksamma tolkar ungdomarnas olikheter och hur bemöter målgruppen i praktiken? Upplever yrkesverksamma några olikheter gällande sexuell kunskapsnivå och hur detta hanteras på praktiken?
Sexualitet kan vara känsligt område att samtala. Enligt Knutagård (2016) kan svåra upplevelser i ursprungslandet och under färdvägen göra att ensamkommande ungdomar sluter sig inom sig. Knutagård menar också att socialarbetarens respons vanligtvis blir att inte prata om sexualitet, något som ungdomarna upplever som en bekräftelse på att sexualitet inte är något man pratar om (Knutagård, 2016). Enligt Shalmashi och Gustavsson (2013) majoriteten av de ensamkommande är pojkar och samtal som rör sex- och samlevnad kan handla om exempelvis maskulinitet, HBTQ och kondomer. Frågor kring bland annat HBTQ, hederskultur, könsstympning, och HIV var extra svårt att diskutera. Ungdomarna brukar visa starka reaktioner som har handlat om sexualitet (Shalmashi och Gustavsson, 2013). Ämnet är därför ytterligare intressant att studera hur yrkesverksamma samtala och bemöter dessa frågor/problem gällande sexuell hälsa på praktiken?
Handlingsutrymme och riktlinjer gällande sexuell hälsa är någonting som uppmärksammas inom socialt arbete. En av forskarna som uppmärksammat det är Hans Knutagård (2016) som belyser komplexa resonemang och situationer i boken Sexualitet och
socialt arbete. Knutagård hävdar att det är en utmaning för socialarbetare att förstå den
inneboende komplexiteten i sexualitet och socialt arbete. Knutagård ger en introduktion i ämnet med utgångspunkt från delteman som handlar om utlandsveteraner, ensamkommande flyktingbarn, äldre och unga, sexuell utsatthet, hiv, personer med funktionsnedsättning, missbruk samt säljande av sexuella tjänster. Enligt Knutagård det är viktigt för ledningen av det sociala arbetet, liksom för personalen som arbetar direkt med dessa ensamkommande ungdomar, att ha tydlig formulerade regler (Knutagård, 2016). Jag tycker det är intressant att undersöka hur tänker personal kring sexuell hälsa, hur tänker personal kring regler och handlingsutrymme att jobba med ungdomarnas sexuella hälsa? Vilka riktlinjer finns? Vilka eventuella besvär och hinder upplever yrkesverksamma inom socialt arbete?
Ensamkommande ungdomar väcker också uppmärksamhet medialt och diskuteras återkommande i sociala medier. Till exempel artikel Fler larm om trakasserier mot kvinnor på aftonbladet (2016) rapporterar om sexuella trakasserier, sexuellt ofredande där ensamkommande ungdomar varit involverade. Några anmälningar om sexuella ofredande på festival dykte upp, bland annat reportage om sexuella ofredanden på asylboende i Ljungby som handlade om fem afghanska tonårspojkar så kallade “ensamkommande flyktingbarn”, häktades misstänkta för att ha grupp våldtagit en afghansk pojke som sades vara under 15 (Expressen, 2016). Händelserna väcker frågor om vad är det som händer? Hur ska vi förstå det? Är det en våldtäkt, är det ett övergrepp? Hur ska vi prata med ungdomarna om detta, hur ska vi hjälpa dem kring det här? Hur ska vi agera överhuvudtaget som personal? Oavsett om ungdomarna var förövare eller sexuellt utsatta, har händelser som dessa upprört samhället. Utifrån en samhällsproblematik tycker jag är viktigt att få en tydligare bild av ensamkommande ungdomar och hur yrkesverksamma upplever sociala medier gällande dessa ungdomar och hur stämmer den mediala bilden med varligheten.
Sexuell hälsa är rättighet och därför är viktig att studera om finns en kompetens att möta frågor kring sexuell hälsa och rättigheter på HVB-hemmet för ensamkommande barn? Finns det behov av sex- och samlevnadsundervisning för ensamkommande? Upplever yrkesverksamma några problem i det sammanhang? Vad är hindrar/ begränsningar och riktlinjer att jobba med sexuell hälsa på HVB-hem? Hur yrkesverksamma motverka/förbygga sexuell utsatthet, och motarbeta könssjukdomar och oönskade graviditeter. Studien vill undersöka om hur yrkesverksamma hjälper dessa ungdomar och deras sexuella problem på praktiken. Denna studie är därför betydelsefull både för yrkesverksamma och
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksammas förhållningssätt till arbetet om sexualitet och sexuell hälsa med målgruppen ensamkommande ungdomar. Studien undersöker hur personal uppfattar och bemöter frågor kring sexuella värderingar och sexuell hälsa i mötet med ensakommande ungdomar.
1.3 Frågor
Jag har fokuserat på följande frågor:
• Vilka frågor, normer och värderingar kring sexualitet och sexuell hälsa aktuella på boenden för ensamkommande ungdomar?
KAPITEL 2 2.1 Bakgrund
I följande avsnitt presenteras en bakgrund gällande ensamkommande ungdomar situation. Enligt Julia Boguslaw forskare på Stockholms universitet, under 1990-talet började invandrare en särskild grupp ensamkommande ungdomartill Sverige. Boguslow förklarar att antalet asylsökande ensamkommande ungdomar ökade samtidigt från cirka 400 per år till flera tusen vilket innebar stora påfrestningar för kommunerna. Invandrare ansågs behöva särskilda stöd som behövde särskilda åtgärder (Boguslaw, 2012).
Socialstyrelsen framhåller i rapporten Ensamkommande barn och ungas behov (2013) att över 30 miljoner barn är på flykt. De flyr från väpnade konflikter eller förföljelse, deras livssituation är farlig och de är så desperata att de tvingas fly över en gräns för att söka skydd i ett närliggande land. Att förlora en anhörig, ofta en pappa, är i många fall utlösande för flykt för ensamkommande ungdomar. Gemensamt för många är att barnen och ungdomarna söker en trygg plats och kanske hoppas kunna få utbilda sig och skapa ett bättre liv någon annanstans (Socialstyrelsen, 2013).
Statistik på Migrationsverkets hemsida visar att år 2015 sökte 41 564 afghaner asyl i Sverige, varav 23 480 ensamkommande barn. 2016 sökte asyl i Sverige 28 939 personer, 2 199 (8 procent) var ensamkommande barn, i regel i åldrarna strax under 18 år (Migrationsverket, 2016). De vanligaste nationaliteterna för ensamkommande barn var Afghanistan (665), Somalia (421), Syrien (180), Marocko (144) och Etiopien (133). De ensamkommande barnen väntas i år bli 2 400 och nästa år 2 900 (Migrationsverket, 2016, Hämtad 5 juni 2017 ).
Definition av ensamkommande ungdomar
I sin avhandling Ensamkommande men inte ensamma (2009) skriver Marie Hessle att ensamkommande asylsökande barn benämns olika: ensamma minderåriga flyktingar, eller
ensamma flyktingbarn, eller ensamma asylbarn. Hessle understryker att alla de benämningar
handlar om barn och att det är barn som kommer utan sina föräldrar (Hessle, 2009).
Brunnberg förklarar att ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomst till Sverige anländer utan vårdnadshavare eller annan vuxen person och som kommer till Sverige för att söka asyl/uppehållstillstånd (Brunnberg, 2015).
I studien definieras ensamkommande flyktingbarn/ungdomar som unga människor under 18 år som anländer till Sverige utan vårdnadshavare (Stretmo, 2014).
Definition av sexuell hälsa
Sexuell hälsa kan i enlighet med WHO:s definition beskrivas som ”ett tillstånd av fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande i förhållande till sexualiteten; det är inte bara avsaknad av sjukdom och skada. Sexuell hälsa kräver en positiv och respektfylld inställning till sexualiteten och sexuella förhållanden, såväl som möjligheten att ha njutbara och säkra sexuella upplevelser, som är fria från tvång, diskriminering och våld” (WHO, 2017).
möjliga sexuella och reproduktiva hälsa, på lika villkor för hela befolkningen och med uppfyllande av allas sexuella och reproduktiva rättigheter (Socialstyrelsen, 2014). Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten upplyser att en förutsättning för att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ska bli ett samlat område i Sverige är att begreppet SRHR blir etablerat så att det behandlas som en helhet i strategier, handlingsplaner och andra dokument som ligger till grund för det dagliga arbetet på såväl nationell som regional och lokal nivå. Rättighetsperspektivet baseras på formaliserade rättigheter som uttrycks i bland annat konventioner och lagar (Socialstyrelsen, 2014).
Enligt Folkhälsoinstitutet är sexuell hälsa viktig för ungdomarnas hälsa och trivsel. Personer med en annan etnisk bakgrund kan vara mera utsatta än andra för förhållanden som kan leda till en sämre sexuella hälsa. En medveten ambition att främja individens egen identitet och självkänsla, saklig information om sexualkunskap och en ökad förmåga att hantera relationer har betydelse för att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende (Statens folkhälsoinstitut, 2011).
Sveriges riksdag i Nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheter (2001) beskriver sexuella rättigheter som en del av de mänskliga rättigheterna och menar att individ, oberoende av kön, personlighet eller etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning eller ålder, har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet samt att inte vara utsatt för diskriminering, kränkning eller våld (Sverige. Riksdagen, 2001).
Varför utvandrar de ensamkommande ungdomarna?
Socialstyrelsen (2002) och Migrationsverket (2002) listar bland annat rädsla, oro i hemlandet, förhoppningar utsikter om säkerhet och trygghet i ett annat land som orsaker till att dessa ungdomar utvandrar. Ensamkommande ungdomar flyr ofta från krig och konflikter, etnisk rensning och terror. Några kommer på grund av hot mot familjen, våld, förtryck och eller för att de saknar någon som kan ta hand om dem (Socialstyrelsen 2002 samt Migrationsverket, 2002). Det finns också barn som kommer för att få vård för allvarliga sjukdomar som cancer, hiv m.m. Exempel finns vidare på barn som förts hit för att utnyttjas sexuellt, som arbetskraft eller i brottslig verksamhet (Hessle, 2009).
Enligt Checklista för mottagande av ensamkommande flyktingbarn (2014), en rapport publicerad av Rädda Barnen, lämnar ensamkommande ungdomar sina hemländer på grund av fattigdom, våld i hemmet eller i samhället, trakasserier och krig. I krig och katastrofer är barn extra sårbara och risken att de ska utsättas för våld och sexuella övergrepp ökar (ibid.). En del har förlorat en eller båda föräldrarna, eller har lämnat destruktiva familjer. Också Brendler-Lindqvist (2014) beskriver hur förlust av närstående kan orsaka misär, fattigdom och brist på kunskap hos unga människor.
Ensamkommande ungdomar kommer från olika länder liksom Afghanistan, Somalia, Eritrea men migrationsverket tog fram ett nytt rättsligt ställningstagande om läget i Afghanistan under 2016 Migrationsverket gjorde då bedömningen att det råder väpnad konflikt i nästan alla Afghanistans 34 provinser, att talibanernas gerillakrigföring har övergått till konventionellt krig och att de lokala myndigheterna oftast har kontroll över distriktens centralorter, men att läget kan förändras snabbt (Migrationsverket, 2016).
KAPITEL 3
3.1 Tidigare forskning
Avsikten med denna uppsats är att fokusera på yrkesverksammas upplevelser och bemötande av sexuella hälsa gällande ensamkommande ungdomar. Litteratursökningen Under hösten 2016 fram till i mitten av januari 2017 gjordes litteratursökningen. För att få en överblick av den tidigare forskningen så gjordes olika blocksökningar i databaserna, Malmö högskolas digitala katalog Summon och Social abstract. Jag sökte på engelska och svenska ord som ensamkommande ungdomar, sexuell hälsa, boendepersonal. Med de studier som jag hittade gjorde jag en sökning av referenser för att i sin tur finna mer artiklar som var relevanta för min studie. De flesta studie kring ensamkommande ungdomar hade fokus på migrationsfrågor i samband med målgruppen ensamkommande ungdomar. Kunskapen om bemötande av ensamkommande barn är begränsad i Sverige och internationellt. Det var svårt att hitta forskning som är relevant till min studie i fokus på ensamkommande ungdomar och deras sexuella hälsa. Däremot finns det många rapporter från olika kommuner, RFSU och Socialstyrelsen som är relevanta. Det finns några rapporter som studerar ensamkommande ungdomar i sin helhet och inte specifikt på deras sexuella hälsa. Utifrån den tidigare forskningen som finns kring ensamkommande ungdomar har jag valt följande. Jag har valt rapporter som fokuserar att förklarar målgruppen särskilda utsatta livssituation och har valt även forskning som tittar på personalens upplevelser i bemötandet av sexuella frågor gällande ensamkommande ungdomar? Jag har inte valt att använda forskning som studerar ensamkommande ungdomar egna berättelser och upplevelser. Detta var är så klart intressant men inte relevant till mitt syfte och mina frågeställningar.
Första delen av tidigare forskning fokuserar på ungdomarnas historiska bakgrund på frågor
kring sexualitet och sexuell hälsa aktuella på HVB-boenden för ensamkommande ungdomar.
Andra delen av tidigare forskning fokuserar på yrkesverksammas bemötande och hur de
arbetar kring frågor gällande sexuell hälsa.
Gällande första temat Julia Boguslaw skriver i Svensk invandringspolitik under 500 år (2012) att invandringen sedan andra världskriget har gått olika vågor. Studien har en särskild tonvikt på utsatta gruppen ensamkommande ungdomar och är användbar och relevant i min studie gällande ungdomarnas bakgrund och invandring av ensamkommande ungdomar till Sverige.
Socialstyrelsens rapport Ensamkommande barn och ungas behov (2013) också användbar i min studie och förklarar att många ensamkommande ungdomar varit på flykt under flera år innan de kom till Sverige, och flera har blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp under flykten. Många har varit med om hemska sexuella upplevelser i sina hemländer. Studien upplyser att på grund av bristande skolgång eller ett skolsystem som saknat sexualundervisning har ungdomarna sällan fått kunskaper om sex och samlevnad. Rapporten lifter upp även att en stor del av de ensamkommande flyktingpojkarna kommer från samhällen med normer kring kön och sexualitet som på många sätt skiljer sig från det svenska majoritetssamhällets. Rapporten visar att av bristande skolgång eller ett skolsystem som saknat sexualundervisning har ungdomarna sällan fått kunskaper om sex och samlevnad. Socialstyrelsen menar att om de som jobbar på HVB-hem inte pratar med ensamkommande ungdomar om kropp och sexualitet finns det en risk för att de unga migranterna förblir ensamma (Socialstyrelsen, 2013). Rapporten kommer fram under tiden barnen varit på flykt
kan de ha missat viktiga samtal med föräldrar och information från skolan om just sex och samlevnad. Rapporten kommer fram att ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har dålig kunskap om sexuell hälsa och synen på sex.
Också Salar Shalmasi (2013) skriver rapport Sex och samlevnad i ny värld, om behov av kunskap och handledning hos personal som arbetar med ensamkommande ungdomar inom kunskapsområdet sex och samlevnad (Shalmasi, 2013). Rapporten baseras på Shalmasis studie från 6 olika boenden för ensamkommande ungdomar och förklarar att fyra specifika problem inom sexuell hälsa hos migranter har identifierats; sexuellt överförbara sjukdomar och riskfaktorer, psykosociala och kulturella aspekter, kommunikation samt moraliska och etiska dilemman, normer och värderingar. Shalmasi studerarar attityder på grund av olika familjebakgrund, språkhinder, kontakter, sexualitet och kön är anslutna till psykosociala och bildande normer och kommer fram att detta påverkar synen på den egna sexualiteten (Shalmasi, 2013). Shalmasi menar att upplysning är viktigt! Många besvärliga situationer kan uppstå om man har kunskapsbrister om sina rättigheter eller känner sig osäker på normer och sociala koder. Shalmasi hävdar att många ensamkommande ungdomar inte har fått lika mycket information som ungdomarna uppvuxna i Sverige. Få får undervisning om sex och samlevnad i sitt hemland, och ibland skiljer sig det man har lärt sig från vad ungdomar lär sig i skolorna här. Rapporten kommer fram att det är viktig att jobba med sex och samlevnads kompetens och utbildning på boende för ensamkommande ungdomar. För att få bättre kännedom av ensamkommande ungdomar, ungdomarnas normer och värderingar och bristande sexuella kunskap, både studierna är relevant och kan användas i min studie.
Jag kommer använda också rapporten Preventing Hiv/aids in young people. A systematic
review of the evidence from developing countries, som Bruce Dick, Jane Ferguson och David
A. Ross skrivit. Rapporten som är den mest ambitiösa av översikterna, diskuterar hivpreven-tion med utgångspunkt i utvecklingsländerna och baseras på tio självständiga artiklar skrivna av sammanlagt 22 forskare från olika länder. De anser att kunskaper om sexualitet i relation till kulturer, ungdomars identitetsutveckling och sexualitet och faktakunskaper om sexualitet är viktigt i deras arbete med ungdomarna. Studien har kommit fram till att det krävs goda kunskaper, bra metoder och en bra organisation för att ta hand om ensamkommande ungdomar. Resultatet av studien visar att personalen som arbetar med ensamkommande ungdomar anser att de har ett ansvar i att stötta ungdomarna i frågor rörande hälsa (WHO, 2006). Studien är mycket relevant för min uppsats eftersom den fokuserar på ensamkommande ungdomar olika bakgrund och sexuell hälsa och frågor kring det samt yrkesverksammas profession att hantera dessa frågor.
Socialpsykologen Ravi Kohli är en ledande forskare inom detta ämnesområde och skriver i boken Social Work with Unnacompained Asylum Seeking Children (2007) att de flesta unga som på egen hand har flytt till annat land har traumatiska upplevelser med sig, även om många inte visar eller berättar det för någon. Kohlis studie har kommit fram att precis som andra tonåringar är unga nyanlända inne i en fas i livet som präglas av tankar kring kroppen, sexualiteten, kärlek, vänskap och den egna identiteten. Kohlis studie är användbar för min studie i samband med mina frågeställningar som handlar om yrkesverksammas erfarenheter/upplevelser av sexuella frågor, sexuella överförbara sjukdomar på HVB-hem för ensamkommande ungdomar.
Kirby (1997) skriver en rapport No easy answers: Research findings on Programs to
Reduce Teen Pregnancy och den handlar huvudsakligen om att förebygga oönskade
ensamkommande flickor, däribland gravida tonårsflickor som flytt från krig, blivit våldtagna i hemlandet eller blivit gravida under resan till Sverige. Studien fokuserar även på erfarenheter från preventionsprogram med målet att förebygga oönskade graviditeter gällande ensamkommande flickor. Resultaten är relevanta för min studie när det gäller hur socialarbetare ska bemöta flickor som är utsatta för sexuella övergrepp och hur professionellt socialt arbete kan användas för att förhindra spridningen av STI (förkortning för sexually transmitted infection), och identifiera vilket stöd och vilka insatser som behövs.
Andra temat som i min studie handlar om sexuell hälsa, förutsättningar och hinder som
yrkesverksamma upplever i mötet med ensamkommande ungdomar.
Jag använder mig mycket av Knutagårds bok (2016) Sexualitet och socialt arbete. Knutagårds studie är kvalitativt semistrukturerade intervjuer som vänder sig i första hand till socionomstuderande, men också till studerande inom samhällsvetenskap samt till yrkesutövare som är verksamma inom socialt arbete. En fantastiskt viktig bok för socialarbetare med aktuell kvalitativ undersökning och teoribildning som bas som handlar om sexualitetens roll i praktiskt socialt arbete. Knutagård hävdar att det kan svåra upplevelser i ursprungslandet och under färdvägen göra att ensamkommande, upplevelse av sexuell utsatthet som påverkar att dessa ungdomar sluter sig inom sig. Knutagård menar också att socialarbetarens respons vanligtvis blir att inte prata om sexualitet, något som ungdomarna upplever som en bekräftelse på att sexualitet inte är något man pratar om (Knutagård, 2016). Knutagård skriver att utsattheten beror i hög grad på vilken farlig resa barnet tar till Sverige, och allt beror på hur mycket pengar de har. Knutagård kommer fram att socialt arbete mest handlar om ensamkommande barn och ungdomarnas vardagsliv och berörs inte viktiga områden om sexualitet, genus, manlighet, maskulinitet eller relationen (Knutagård, 2016, s144). Boken är användbar i min studie eftersom boken belyser komplexa resonemang och situationer gällande ensamkommande flyktingbarn, sexuella utsattheten gällande ensamkommande ungdomar, under resan till Sverige och hur viktig är att personell bemöter sexuell hälsa det på professionellt sätt.
Artikeln Governing the unaccompanied child-media, policy and practice, skriven av Stremto (2014) också är relevant i min studie. Artikeln fokuserar på särskild grupp barn som flyr från krigsdrabbade områden. Studien belyser att ensamkommande ungdomar är en särskild utsatta grupp av flyktingar och förklarar extra uppmärksamheten som är nödvändigt i bemötande av dessa ungdomar. Artikeln är relevant för min studie, eftersom den lyfter upp vikten av ett professionellt bemötande för att kunna hjälpa målgruppen på ett professionellt sätt.
Hessles avhandling (2009) Ensamkommande men inte ensamma – tioårsuppföljning av
ensamkommande asylsökande flyktingbarns livsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige som fokuserar på personalens professionella bemötande kring sexuella frågor. Hessle
skriver om tre olika grupper av barn som befinner sig i Europa utan sina biologiska föräldrar eller andra vårdnadshavare: barn som utnyttjats i trafficking, barn som söker asyl och barn som rest/flytt till Europa på grund av allvarliga situationer. Resultatet från studien visade att många av dessa barn, som vid andra intervjutillfället blivit unga vuxna, levde ett bra liv och hade etablerats i det svenska samhället (Hessle 2009). Hessles studie synliggör ensamkommandes sexuella utsatthet och hur dessa ungdomar utnyttjats i trafficking. Hessles avhandling studerar hur ett professionellt bemötande från personal hjälper dessa barn att etableras i svenska samhället på rätt sätt. Studien är relevant i min studie dels på grund av att
studien beskriver ungdomarnas utsatthet, dels för att studien fokuserar på socialarbetare som bemöter dessa frågor inom socialt arbete.
Studie som förklarar hur personal kan bemöta ensamkommande ungdomar är Hopkins och Hills studie The needs and strenghts of un-accompanied asylum-seeking children and young
people in Scotland, där Studien undersöker hur myndigheterna arbetar för att kunna erbjuda
tjänster som stödjer flyktingbarnen till att leva på ett sätt som garanterade dem välbefinnande. De som visade sig vara de viktigaste behoven som behövde uppfyllas var praktiska tjänster som boende, mat, information och juridiskt stöd och till slut vikten att fokusera på sexuell hälsa (Hopkins och Hill 2010). Deras forskning är passande i min studie, både för att identifiera pojkarnas sexuella behov och olika insatser, vilka hindrar och begränsningar som personal upplever i det sammanhang.
Även Lorraine Green har i sin studie Theorizing sexuality, sexual abuse and residential
children’s homes: Adding gender to the equation (2005) studerat hur sexualitet och sexuella
övergrepp får sin betydelse och skapas i förhållande till kön, genus och sexuella normer. (Green, 2005). Green har undersökt hur sexualitet och sexuella övergrepp får sin betydelse och skapas i förhållande till kön, genus och sexualitet på barnavårdsinstitutioner i
Storbritanninen. Grenn kommer fram att personalens vanligaste respons då sexualitet uttrycktes var förnekande, och det näst vanligaste var att försöka stoppa och på något sätt bestraffa den som uttryckte sexualiteten. Green hävdar att utbildning i sex och samlevnad leder till att personal upplever sig som friare att tala om ämnet sexualitet (Green, 2005 ). Studie är lämplig i min uppsats i samband med personalens bemötande av
maskulinitetsnormer och värderingar gällande enskommande ungdomar.
För att kunna förstå mötet mellan ensamkommande ungdomar och yrkesverksamma använder studien boken Flickor och pojkar på institution - ett könsperspektiv på vården av
ungdomar skriven av Hilte och Claezon (2005). Deras studie resonerar kring att det finns en
rollfördelning bland personalen som i det vardagliga arbetet skiljer sig beroende på kön. Vidare granskar de hur denna rollfördelning inverkar på och formar ungdomarnas syn på genus och kön (Hilte, Claezon 2005, s19). Jag anser att deras bok kan hjälpa mig att tolka och förstå samspelet mellan ensamkommande ungdomar och personal och hur detta kan förstås i förhållande till personalens arbetsuppgifter ur ett tydligt genusperspektiv.
KAPITEL 4 4.1 Teori
Syftet med min studie är att undersöka yrkesverksammas förhållningssätt till att arbeta med frågor kring sexualitet och sexuell hälsa med målgruppen ensamkommande ungdomar. Studien koncentrerar sig på boendepersonales erfarenheter av att möta ensamkommande ungdomar utifrån en socialkonstruktivistisk ansats. När jag ser till arbetet med de ensamkommande ungdomar så kan det finnas flera olika perspektiv som påverkar det sociala arbetets praktik, vilket jag med hjälp av socialkonstruktivismen kan klarlägga i denna studie. Socialkonstruktivismen som teori ger en möjlighet att tolka ungdomarnas situation i sin kontext (Payne, 2008). Jag fokuserar också på personalens kompetens och handlingsutrymme inom ämnet sexualitet. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen kan jag analysera hur personalen resonerar och identifierar olika sexuella problem hos ensamkommande ungdomar. Jag kan också visa på hur personalen tolkar olika strukturer som har format ungdomarnas sexualitet. Dessa teorier och begrepp är i min studie relevanta även för att förklara vilka aspekter personalen ser har påverkat ungdomarnas sexuella hälsa.
Jag har valt att använda mig av en socialkonstruktivistisk ansats i synen på sexualitet, och Simon och Gagnons scriptteori (1984) och Gayle Rubins modell (1994). Inledningsvis presenteras den socialkonstruktivistiska ansatsen.
4.2 Socialkonstruktivism
I den här studien tillämpar jag ett socialkonstruktivistiskt med fokus på boendepersonals föreställningar om ensamkommande ungdomar. Jag tycker socialkonstruktivistiskt perspektiv är användbar och relevant i studien som fokuserar på hur personal tolkar och förstår ensamkommande ungdomars situation och behov i frågor som berör sexualitet och sexuell hälsa. Genom ett sådant perspektiv synliggörs hur exempelvis boendepersonal tolkar och upplever ensamkommande ungdomars sexuella beteende, vilka behov boendepersonalen identifierar hos ungdomarna och vilka åtgärder baserade på resurser och konstruktioner som personalen kan erbjuda ungdomarna. Många forskare och teoretiker använder sig av en socialkonstruktivistisk ansats, till exempel Weeks (2003), som anlägger ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på sexualitet som innebär att man som forskare synliggör hur sexualitet, sexuella uttryck, sexuella identiteter och sexuella praktiker är socialt konstruerade.
Enligt Knutagård (2016) har sexualitet alltid varit laddad och fylld med formell kontroll och övervakning i förhållande till samhället, speciellt när den blandas med etnicitet. Han menar att olika kulturer och etniciteter påverkar de sexuella identiteten (Knutagård, 2016). Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv vill jag ta upp ett antal faktorer som utgör sexuella gränser, de gränserna kan vara exempelvis tidsmässiga, rumsliga, kulturella, juridiska, politiska som påverka ensamkommande ungdomars sexuella handlingar och viktig för yrkesverksamma/personal att ta hänsyn till inom socialt arbete. Knutagård grundar sitt resonemang om socialt konstruerade sexuella gränser på forskning av Joane Nagel (2003, s. 47). Enligt Nagel är de konstruerade gränserna bland annat tidsmässiga (när sex är acceptabelt), rumsliga och menar att sexuella områden är etniskt segregerade. Dessa resonemang är användbara för att förklara hur regler påverkar ungdomars sexuella beteenden på boenden. Nagel tar även upp andra gränser, som de sociala, juridiska (dvs. regler), kulturella (litteratur, konst, film), religiösa och ekonomiska, samt faktorer som diskriminering
p.g.a. sexuella läggning, pornografi och trafficking som också påverkar ett sexuellt beteende (Nagel, 2003).
Enlig Eva Elmerstig har varje människa sexuella erfarenheter och uttrycksformer som är mer eller mindre påverkade av sociala och kulturella faktorer (Elmerstig, 2009). Elmerstig använder sig av Bessons modell och skriver om olika bakgrunder i ungdomsåren och hur sexuell stimulans uppfattas och ser ut i vuxen ålder. Elmerstig skriver också om psykologiska omständigheter, oro, ångest, känslan man inte passar in, tidigare negativa sexuella erfarenheter, störande ljud eller saker som kan påverka det sexuella beteendet negativt (Elmerstig, 2009). Elmerstig skriver vidare att sociala och kulturella förhållanden kan påverkas av den psykologiska och fysiologiska processen (Elmerstig, 2009).
Enligt Johnsdotter är världen socialt uppbyggd och sexuella beteenden är resultatet av de sociala och kulturella sammanhang som människor befinner sig i (Johnsdotter, 2012). Människor tillhör olika kulturer och har olika förväntningar på sina sexuella handlingar. Enligt Jutel skiljer sig vad som är normalt och onormalt åt på samma sätt som kulturer kan
vara olika (Jutel, 2010).
4.3 Scriptteori
I förra avsnittet beskrev jag socialkonstruktivist perspektiv och hur sex och sexualitet kan skapas. Jag har använd mig även teoretiska begreppet ”sexuella script”, skapat av John H. Gagnon och William Simon (1984). Skriptteorin har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismen. Vad menas då med sexuella script? Vi människor följer så kallade ”script” när vi har sex. Detta är inlärda script som dock upplevs som personliga. Gagnon och Simon menar att innehållet i dessa script skapas i samhället, genom kultur, religion, situationer, relationer och individuella erfarenheter. Författarna menar vidare att det finns tre olika nivåer av script: Kulturella, som handlar om vilka övergripande värderingar som råder i samhället. Interpersonella, som handlar om hur man strukturerar relationer mellan människorna. Intrapsykiska, som talar om för individen hur man bör handla och reagera i en viss bestämd situation (Simon och Gagnon 1984). Författarna menar att människor lär sig att följa ett visst script när det gäller sexuella beteenden och sexuella handlingar. Ett socialscript är ett script som bildas beroende på var du bor och i vilken tid. Normerna och kulturen i samhället vid en viss tidpunkt påverkar sexuella beteenden hos befolkningen (Simon och Gagnon 1984). Med hjälp av scriptteorin kan studien konstatera på personalens beskrivningar av möten med ungdomar gällande ungdomarnas värderingar/normer. Sexuella script utgår ifrån att det inte finns någon medfödd sexualitet. Människor förhåller sig till vad samhället anser vara normalt. I mötet med dessa värderingar och normer lär sig individen av sin omvärld vad som är lämpligt uppförande eller inte. Människor får och utvecklar olika manus som man förhåller sig till. Sexualitet är därför inte en biologisk drift, utan något socialt och kulturellt bestämt (Simon och Gagnon 1984). Ett script kan handla om vem man får ha en sexuell relation med. Vad är acceptabelt eller oacceptabelt sexuellt? I vilka situationer anses det vara lämpligt att tala om sexualitet? När får man lov att ha en sexuell förbindelse? Sexuella script utgår ifrån att det inte finns någon bestämd medfödd sexualitet. Människor förhåller sig till vad samhället anser vara normalt. I mötet med värderingar och normer lär sig individen vad som är lämpligt uppförande eller inte. Det är svårt för en individ att agera frivilligt. Människor får olika manus som man förhåller sig till. Detta resoneras av Simon och Gagnon att sexualitet är därför inte en biologisk drift, utan en social och kulturell konstruktion (Simon och Gagnon 1984). Enligt scriptteorin formas sexuella handlingsmönster av inlärningsprocesser, som i sin tur är präglat av kulturellt och socialt konstruerade manuskript. Det är genom interaktionen med andra som människan lär sig hur hen ska agera som sexuell
varelse, exempelvis hur personal på HVB-hem tolka ungdomarnas handlingar, tecken och symboler, och hur situationer kan avkodas och förstås. (Simon och Gagnon 1984).
4.4 Heteronormativitet och Sexuella värdehierarkin
Utöver scriptteorin, har jag för avsikt att tillämpa ett queerteoretiskt på mitt material, med hjälp av Gayle Rubins sexuella värdehierarki-modell (1984) och begreppet heteronormativitet. Gayle Rubins modell introduceras under avsnitt begreppet heteronormativitet. Rubin (1984) grundade en radikal teori om hur god och dålig sexualitet skapas. Begreppet sex negativity innebär att sex betraktas som en farlig, negativ och nästan alla sexuella praktiker anses som dåliga, men med vissa undantag. Sexuella praktiker som äger rum mellan kära heterosexuella människor inom äktenskap för att skaffa barn, anses som goda. Rubin (1984) bygger sina tankar utifrån denna uppfattning och menar att sex och sexualitet alltid är påverkad av vår historia. Rubin förklarar hur sexualiteten skapas utifrån heteronormen, religion och historia. Denna hierarki ger studien ett verktyg om hur personal tolkar ungdomarnas sexuella berättelser och problem och hur personal förhåller sig till ungdomarnas sexuella problem/handlingar. Rubin (1984) i Thinking sex hävdar att det finns sexuella hierarkier som är socialt konstruerade och som tolkas icke normala och skrämmande, avvikande och farliga. Rubin presenterar den sexuella värdehierarkin som betyder att det finns hierarkiska skillnader mellan sexuella handlingar som anses vara goda, naturliga och normala och de som anses vara onaturliga, onormala och dåliga. Den ”normala” sexualiteten är den som är monogam, mellan två personer av motsatt kön (Rubin 1984). Utifrån Rubins värdehierarki kan studien fokusera på olika frågor till exempel: Hur personal hjälper ungdomarna gällande sexuella identiteter? hur personal bemöter hbtq-ungdomar på boenden, finns det några svårigheter att hjälpa målgruppen, hur upplever personal normer och värderingar bland ensamkommande ungdomar och hur man hanterar dessa värderingar på ett professionellt sätt? För att kunna förstå de sociala konstruktioner som finns bakom ungdomarnas sexuella värderingar, använder jag mig av Gayle Rubins värdehierarkin teori (1948). Med hjälp av Rubins teori kan jag förklara ungdomarnas värderingar om god sexualitet (allt inom äktenskap) och dålig sexualitet (allt utanför äktenskap). Rubin förklarar hur sexualiteten som ett samhälleligt och kulturellt fenomen. Gayle Rubins hävdar att socialt accepterade sexuella praktiker är heteronormativa värderingar som råder i samhället och placerar dessa i cirkelns mitt och de praktiker som ses som onormala, dåliga eller onaturliga i cirkelns utkanter och anses onormala (Rubin, 1984). Samtliga intervjupersoner tyckte att sexualitet är ett viktigt område och önskade att verksamheten kunde åtgärda kunskapsbristen. Gayle Rubin publicerade 1984 ett cirkeldiagram i vilken hon delat in diverse sexuella beteenden. Diagrammet består av en inre ring och en yttre där den inre får representera det av samhället hyllade sexuella idealet medan den yttre får stå för det onormala och inte lika acceptabla sexuella beteendet. Gayle Rubin beskriver sexualiteten i faktiska historiska och sociala kontext vilken är användbar i min analys. Gayle Rubin (1984) hävder att det är en liten del av människans sexualitet som anses tillåten, hälsosam, laglig och normal. Rubin beskriver idén att det finns en styrande sexualitet som är den som vårt samhälle har accepterat. Utanför denna sexualitet hamnar allt som anses avvikande och onaturligt. Rubin beskriver hur sexuell hierarki där den ansett goda och normala sexualiteten bland annat är heterosexuell, monogam, kopplad till ett äktenskap. Rubin menar att allt som faller utanför detta betraktas illa och onormalt. Rubin visar hur den normala sexualiteten är den som befinner sig i mitten medan de avvikande sexuella handlingarna ligger i en yttre cirkel runt om och därmed hela tiden befinner sig i periferin. Med modellen The charmed circle vs. The outer limits förklarar Rubin (1984) socialt accepterade sexuella script där majoriteten av alla människor befinner i mitten
av cirkeln och sexuella avvikelser som ses som onormala, dåliga eller onaturliga är i cirkelns utkanter (Johnsdotter, 2012). Se bild av den svenska versionen av cirkeln nedan:
Bildkälla: Mattsson, 2015, s. 6
Knutagård skriver att heteronormativitet i forskningssammanhang utgår från att alla institutioner, strukturer, relationer och handlingar vidmakthåller heterosexualiteten som något enhetligt, naturligt och allomfattande. Boendepersonalen pratar om strukturer, institutioner och traditioner. Enligt Knutagård har heteronormativitet sin grund i synen på en binär könsuppdelning och en överordnad hegemonisk heterosexuell norm (Knutagård, 2016). På samma sätt kan vi använda Connells förklaring som hävdar att hegemoni avser den kulturella kraften som gör att en grupp kan göra sig gällande eller vidmakthålla en överordnad position i samhället (Connell, 1999). För att kunna förklarar heteronormativitet kommer studien använder sig av Rubins modell som hävdar alltså att värderingar och normer stammar från religion och upprätthålls levande på ett skamfullt sätt. Rubin menar att de religiösa sexlualmoral. hindrade individer att välja sin egen sexualitet (Rubin, 2011)
Begreppet heteronormativitet påvisar att makten inte behöver vara synlig och direkt, utan kan vara subtil och osynlig. Judith Butler, professor i retorik och litteraturvetenskap vid University of California, är inne på samma spår. Hon skriver att bevarandet av ett binärt genussystem leder till tron på att genus förhåller sig till könet på det sättet att det speglar eller på annat sätt begränsas av det. Butler skriver att de som ses som ”begripliga” genus bevarar ett sammanhang mellan kön, genus, begär och sexuellt beteende. Detta benämner hon som
den heterosexuella matrisen (Butler, 1999). Hon menar att den heterosexuella matrisen utgår
från normativa föreställningar om att det endast finns två genus och att dessa är varandra motsatser. Butler utgår från att genus är performativt skapat. Genus är alltid en handling. Handlingar som kräver upprepning och imitationer via språk och agerande för att bli legitima (Butler, 1999). Med hjälp av Butlers teori kan vi förklara personalens inställningar och hur personalens fördomar och tolkningar av maskulinitet och manlighet/kvinnlighet påverkar deras yrkesroll. Dessa inställningar riskerar att osynliggöra HBTQ-ungdomar i gruppen, och bidra till en exkluderande idé om att HBTQ-ungdomar inte finns. Butler (1999) menar att den heterosexuella matrisen utgår från normativa föreställningar om att det endast finns två genus och att dessa är varandra motsatser.
KAPITEL 5
I detta avsnitt kommer läsaren att få en uppfattning i varför jag använder just den metod jag valt, vilka användning och brister som finns i möjligheterna samt hur metoden relaterar till mitt syfte och mina frågor.
5.1 Metod
Syftet med studien är att få kännedom om hur yrkesverksamma bemöter ungdomars sexualitet och sexuell hälsa i sitt arbete. Kvale skriver att vi kan lära känna andra människor och deras erfarenheter, attityder och utsikter genom samtal. I min studie använder jag mig av en sorts samtal med öppna frågor. Genom att ställa väl utvalda frågor och vara en lyhörd lyssnare är intervjun en form genom vilken man erhåller grundligt prövade kunskaper om till exempel människors upplevelser och beteenden (Kvale, 1997).
Jag har valt att använda semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2008) där jag formulerat teman utifrån vad tidigare forskning sagt angående målgruppen. Anledningen till att jag valde semistrukturerade intervjuer var att intervjupersonerna kan svara på frågorna som de vill. Vid behov frågade jag även om andra saker som kunde vara av intresse, även om det inte stod preciserat i min intervjuguide. Jag valde denna intervjumetod för att kunna koncentrera mig på personalens upplevelse av ungdomarnas sexualitet och sexuell hälsa och personalens egna erfarenheter av hur man bemöter dessa frågor i arbetet. Bryman (2013) skriver att den kvalitativa forskningen fokuserar på ord och hur individer uppfattar och tolkar sin sociala verklighet. Metoden gör det med andra ord möjligt att framkalla en grundlig uppfattning av intervjupersonernas tankar, tankar och uppfattningar (Bryman 2013). Kvalitativ forskningsmetod medför analys av strukturerade information, som intervjuer eller fokusgrupper. Semistrukturerad metod syftar till att skapa fördjupad förståelse av människors upplevelser som bland annat framkallar deras resonemang och sätt att reagera (Kvale och Brinkmann, 2014:17).
Under intervjuerna försökte jag beröra alla teman, oavsett om frågorna besvarades i ordning eller inte. Kvalitativt semistrukturerade intervjuer möjliggjorde också ett större handlingsutrymme för alla involverade parter. Jag kunde fördjupa mina frågor, förklara svaren och intervjupersonerna hade möjlighet att fritt forma sina egna svar, något som standardiserade intervjuer inte tillåter (Bryman, 2013, s. 415).
5.2 Urval
För att få en så nyanserad bild som möjligt samlades data in från varierande yrkesverksamma som alla möter ensamkommande ungdomar. Samtidigt som informanterna, i fortsättningen benämnda de professionella, hade en del gemensamma kriterier då de alla möter ensamkommande ungdomar i sitt arbete var önskemålet att skildra många olika erfarenheter. Ett konsekvent urval tillämpades därför, där olika yrkeskategorier (behandlingsassistent/socialsekreterare) valdes ut för att kunna fånga en så varierad bild som möjligt (Kvale, 2014). Genom de olika utgångspunkterna som intervjupersonerna gav en nyanserad bild (ibid.). Antal intervjupersoner bestämdes utifrån Kvale och Brinkmans rekommendation om att intervjua så många som möjligt för att besvara de frågor som ställts (Kvale och Brinkmann, 2014, s 156). Jag kontaktade verksamhetschefer innan jag tog kontakt med deras medarbetare. Totalt intervjuades åtta personer; två socialsekreterare och sex anställda på ett HVB-hem. Arbetslivserfarenhet av den aktuella rollen varierade från 2 år till 10 år. Om intervjuerna hålls med ständigt fokus på studiens syfte kommer validiteten vara
generaliserbart kan reliabiliteten visa sig vara lägre än för andra studier. Det går inte anta att samma tankar och resultat går att hitta i en annan urvalsgrupp (Bryman 2011, s.168).
5.3 Tematisk analys
Semistrukturerade intervjuer har använts som tillvägagångssätt, där öppna frågor ställts för att möjliggöra mer utförliga svar. Med hjälp av den teoretiska ansatsen socialkonstruktivism och resultat från tidigare forskning har intervjupersonernas erfarenheter analyserats. Kvalitativ tematisk analys har använts för att bearbeta intervjumaterialet. Jag började med att lyssna på intervjuerna och att transkribera dem omsorgsfullt. Alla intervjuer transkriberades i Word-dokument och innehållet analyserades med en kvalitativ tematisk analys. Valet av analysmetod kan refereras till Bryman (2011) som säger att den tematiska analysen är ett av de vanligaste sätten att analysera ett kvalitativt material. Även Kvale och Brinkmann (2014) menar att tematisering är den form av dataanalys för kvalitativt material som oftast används (Kvale och Brinkmann, 2014). En vinst med denna metod är att intervjupersonerna får möjlighet att förklara sina åsikter, och resonera kring vad de anser är de centrala omständigheterna inom området. En nackdel med metoden är att det tar lång tid att skriva ut det inskaffade materialet. Vid intervjutidpunkterna har jag lagt stor vikt vid att inte påverka respondenten med vad Denscombe kallar för intervjuaeffekten (Denscombe, 2000: 63). Utifrån texterna valdes sedan citat, meningar eller stycken som var relevanta för kontexten. De valdes ut i relation till arbetets syfte.Jag valde att koda utifrån mina teman. Jag bestämde mig för att utgå från min problemformulering, syfte och frågeställningar i utformningen av teman. Kvale (2014) skriver att ett tema är en idé eller ett begrepp som beskriver huvudfrågor, det är ett sätt att tolka kvalitativ data. De teman som valdes för att analysera och bearbeta materialet var sexuell hälsa, normer och värderingar, bemötandet och
handlingsutrymme.
Samtliga teman har utformats utifrån materialet, tidigare forskning och problemformuleringar, syftet och mina frågor. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) är utvalda citat det vanligaste sättet att presentera kvalitativa resultat från intervjuer. Jag har ämnat framföra analysen och empiri på ett sätt som ger läsaren möjlighet att själv bedöma analysen. Genom olika teman vill jag analysera hur de professionella bemöter ungdomars sexualitet.
5.4 Material och förfaranden
Jag redogör här för hur jag har gått tillväga för att få svar på mitt syfte och mina frågeställningar, genom att beskriva hur jag arbetat fram intervjuguiden och hur jag tänker kring de teman jag valt att belysa. Den tematiska intervjuguiden används som stöd under intervjun för att ha en sammansättning och ett fokus. Materialet har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa forskningsintervjumetoden försöker förstå ämnet utifrån intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser. Intervjun valdes som datainsamlingsmetod då den ger en möjlighet att fånga olika personers upplevelser och uppfattningar av ett fenomen eller ett ämne och för att få en mångsidig bild av det valda fenomenet (Kvale, 2014). Jag valde semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt, där öppna frågor ställdes för att ge möjlighet till rikare svar (Polit och Beck, 2012). Under en semistrukturerad intervju ställs öppna frågor för att ge informanterna större frihet i deras berättelse men frågorna saknar inte riktning utan rör det tänkta området (Kvale, 2014).
De skrivna intervjuerna lästes flera gånger. Den tematiska analysen skrevs då empirin lästes opartiskt och teman kunde uppfattas bland intervjuer (Bryman, 2011). Olika citat klipptes ut från intervjuer och fokus låg på några återkommande teman. Studien undviker att generalisera (Ahrne och Svensson, 2014), och använde andra studier eller forskning för att
jämföra resultat (ibid). De teorier jag har använt mig av är socialkonstruktivism som övergripande ansats, sexuella script. I denna studie har intervjupersoner fått avgöra när och var intervjuerna ska ske. Intervjuerna har skett på informanternas arbetsplats. Jag ställde frågor utifrån intervjuguiden och ställde ibland följdfrågor. Det insamlade materialet från alla åtta intervjuerna analyserades sedan och har använts för att besvara studiens syfte. Varje intervju varade 50-65 minuter. De spelades in på mobiltelefon. Ljudinspelningarna har sedan, ordagrant, transkriberats till text av mig.
5.5 Etiska aspekter
Bryman (2011) skriver att informationsskyldigheten innebär att författaren ska informera de medverkande i studien om uppsatsens syfte. Intervjupersonerna ska även informeras om att deltagandet är frivilligt och att man kan avbryta deltagandet när som helst. Detta genomfördes genom att jag gav mina intervjupersoner ett informationsbrev samt en muntlig genomgång av studien och dess syfte innan varje intervju påbörjades. I informationsbrevet fick intervjupersonen information om studiens syfte, material, frivillighet att delta i studien samt att intervjupersonen kunde avbryta intervjun när som helst. Inför kontakten med de medverkande fick även verksamhetscheferna information om studien samt gav sitt samtycke. Därefter tillfrågades de medverkande om de ville medverka i studien. Samtycke lämnades skriftligt eller muntligt i och med att informanterna tackade ja till att delta i en intervju. Uppgifter om deltagare och insamlat material har förvarats på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Allt material kommer förstöras när studien är publicerad och intervjupersonerna kommer att få tillgång till det om de så önskar. Allt material ska behandlas på ett sätt som medför att alla medverkande förblir anonyma. Det kommer inte att gå att utläsa vilka deltagarna är eller koppla informationen till en specifik deltagare.
KAPITEL 6
6.1 Empirin och Presentation av deltagare
I detta kapitel redogörs för det empiriskt material som består av åtta semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetar med ensamkommande ungdomar på socialtjänsten och boenden. Intervjupersonerna har avidentifierats så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Jag har använt anonyma och unisexnamn istället för riktiga namn. Alla namn hämtades från Google med sökord: Unisexnamn. Anledningen att jag använt sådana namn är det att jag inte har kännedom om deltagaren vill kalla sig han, hon eller hen. Presentation av deltagare: Intervjuperson 1 (Adel), Intervjuperson 2 (Alex), Intervjuperson 3 (Aden), Intervjuperson 4 (Andy), Intervjuperson 5 (Ajo), Intervjuperson 6 (Amal), Intervjuperson 7 (Alem), Intervjuperson 8 (Alaa)
Varje tema har ordnats i ett antal underrubriker för att skapa en tydligare struktur i analysen. Det första temat analyserar intervjupersonernas resonemang kring ungdomarnas sexuella problem, sexuella frågor och sexuella hälsa och hur viktigt det är att ha kunskap om och att jobba med dessa frågor på boenden. Det andra temat beskriver hur personalen pratar och resonerar om olika aspekter hos ungdomarna och deras värderingar och normer, och hur dessa kan påverka personalens bemötande. Det tredje temat förklarar hur personalen tänker kring handlingsutrymmet de har att jobba med ungdomarnas sexuella hälsa och vilka hinder och brister de upplever i detta sammanhang.
6.1.1 Sexualitet och sexuell hälsa
Informanterna förhåller sig till personalens förklaringar och erfarenheter kring frågor om sexualitet och sexuell hälsa som är aktuella bland ensamkommande ungdomar med fokus på två olika teman: ”Sexuella risker och prevention”, och ”Relationer, kärlek och sex”. Enligt personal för placerade ungdomar finns särskilda skäl till att uppmärksamma den sexuella hälsan. Det har visat sig att dessa unga i lägre utsträckning skyddar sig mot oönskad graviditet, sexuellt överförda infektioner och hiv än andra unga samt gör sin sexdebut med annan person betydligt tidigare.
Sexuella risker och prevention
I detta avsnitt ämnar jag redogöra för och analysera faktorer som berör socialarbetarnas uppfattningar/erfarenheter om ensamkommande ungdomars sexualitet och sexuella hälsa. Intervjupersoner berättar att sexuella frågor eller sexuella problem kan se olika ut, det kan se ut som överförbara sexuella sjukdomar som upptäcks av vården eller själva ungdomen, det kan vara sexuella frågor och upplevelser av några sexuella avvikelser eller det kan vara ungdomar som bryter mot lagen i Sverige. Intervjupersoner berättar bland annat om preventivmedel, frågor kring sexuella identitet, tjejernas specifika sexuella problem, hbtq, sexuella kunskapsnivå och olika bakgrunder. De flesta intervjupersoner berättar om traumatiska upplevelser bland ungdomar i samband med krig och sexuella utsatthet. Intervjupersoner uppfattar att ungdomarna har extremt behov av att tala om frågor kring sexualitet.
Intervjupersonen Alaa berättar om frågor till exempel frågor kring hiv, preventivmedel och hur kan man skydda sig mot sjukdomar. Alaa hävdar att ungdomarna saknar kunskap om hiv och preventivt hjälpmedel och frågor kring det uppstår på boenden. Alaa berättar att:
”Det som skrämmer mig om ungdomar som haft oskyddad sex, de har väldigt lite koll att man ska testa sig, en av mina ungdomar frågade om testat sig? Hen svarade att har inget symtom, då förklarade jag att symtomen kan uppstår senare i tiden vaknade till honom” (SIG).
En annan intervjuperson som heter Ajo, talar om olika sexuella problem och förklarar att ensamkommande ungdomar har olika bakgrund, kunskap, olika familjer och olika erfarenheter och att ungdomarna självklart förhåller sig till relationen mellan sig själva och omvärlden. Ajo menar att ungdomarnas personlighet med andra ord är ett resultat av deras unika historier. Ajo berättar att:
”En del av de ungdomarna vågar inte alls öppna sig, de har mycket problematik i det här området”. Ajo belyser att ”jag kan säga att alla ungdomar har potentiell samma behov och samma brist i där här
kunskapen och detta handlar inte bara om sexualitet behöver de annat perspektiv och det är jämställdhet, grundläggande värderingar behöver de också”.
För att kunna förklara ensamkommande ungdomarnas olikheter och hur olikheterna kan påverka deras sexuella handlingar och skapa olika sexuella problem använder sig studien scriptteorin. Enligt Simon och Gagnon är våra första sexuella script kulturhistoriskt situerade i ursprungslandet och uppväxtmiljön (Simon och Gagnon, 2005). Med detta resonemang kan jag förklara ensamkommande ungdomarnas personlighet inklusive sexualitet är ett resultat av deras unika historier. Enligt Simon och Gagnon ska sexuella script ses mot bakgrund av sina specificerade kontexter och utifrån ålder, kön, etnicitet och klass hos individerna. Med hjälp av scriptteorin kan jag förklara hur personal lyfter upp ungdomarnas kulturella bakgrund och på vilket sätt kan olika bakgrund/kultur skapa ungdomarnas sexuella beteende. Enligt Simon och Gagnon sexualiteten formas av inlärningsprocesser, som i sin tur är formade av kulturellt och socialt konstruerade manuskript. Dessa manuskript påverkar med vem, när, var, hur och varför man har sex, och i vilka sociala kretsar och omgivning. De ändras också med tiden. (Simon och Gagnon, 1984). Scriptteorin hjälper mig att förstå hur viktig är att skaffa kunskap om kulturella bakgrunden för att få bättre kännedom om sexuella handlingar.
De flesta intervjupersoner hävdar att de flesta ensamkommande ungdomar har klarat sig utan sina mödrar eller fäder på en lång, farlig resa och nu bor ihop med andra i samma ålder. Men på boendena tar likheterna slut. En kille från en storstad i Syrien som gått i skolan kanske har en viss kännedom om sexuell hälsa medan en annan från en liten by i Afghanistan kanske är analfabet. Deras frågor och problem är i sin tur helt annorlunda än dem hos den unga tjejen från Somalia. Ensamkommande ungdomar har olika och har olika bakgrunder, men de har också samma frågor och känslor avseende sin sexualitet som andra jämnåriga, och samma nyfikenhet. Även Hessle hävdar att olika kulturella/etniska ursprungsförhållanden skapar skilda förutsättningar för de ensamkommande flyktingbarnen, och kräver därmed bl.a. ett bemötande i exillandet som tar hänsyn till barnets tidigare upplevelser och kulturella bakgrunder. Hessle menar vidare att några kommer på grund av övergrepp, tvång och hot i familjen eller för att de saknar någon som kan ta hand om dem. Det finns också barn som kommer för att få vård för en allvarlig sjukdom: cancer, hiv m.m. Exempel finns vidare på barn som förts hit för att utnyttjas sexuellt, som arbetskraft eller i brottslighet. (Hessle, 2009). Andy talar om ensamkommande tjejer och deras olika sexuella problem, Även Socialstyrelse påpekad om behovet att ensamkommande tjejers hälsa som inte observeras på samma sätt som pojkars (Socialstyrelsen, 2013). Andy uppger att det som borde observeras mer, är tjejernas olika problem gällande sexuell hälsa, Andy berättar att:
