Såväl Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan (Proposition 199/2000:28) som Studentinflytande i högskolan (Utbildningsdepartementet 1998:51) betonar vikten av att se studenterna som medaktörer i utbildningen. Den uppfattningen har också studenterna. Trots det anser nästan hälften av studenterna att deras möjligheter att kunna påverka är begränsade. Här kan lärarutbildningens omfattning och de ofta stora studentgrupperna spela en stor roll för möjligheterna. Av den anledningen är det extra viktigt att skapa former för studentinflytande som stimulerar till engagemang och intresse för att påverka, vilket också är högskolans ansvar. Att studenterna anser sig ha större möjligheter att påverka på vft:n, tror jag handlar om att man faktiskt befinner sig i den verksamhet man kommer arbeta i. Det kan medföra att studenterna intar en mer aktiv och engagerad roll i sitt arbete, vilket är en förutsättning för att studentinflytande skall kunna realiseras (Proposition 1999/2000:28).
Utifrån Deweys tankar om utbildningens betydelse för demokratin, så tar den högre utbildningen sitt ansvar som institution utifrån de tydliga direktiven i Högskoleförordningen för kravet på kursutvärderingar (Danell, 2003). På lärarutbildningen sker det kursutvärderingar och kursutvärderande diskussioner på i stort sett alla kurser, i enlighet med de anvisningar som finns (www.mah.se/upload/8640/Kursplaneanvisningar.doc, 061216). De tydliga direktiven i både Högskoleförordningen och på lärarutbildningen påvisar att den normativa demokratiuppfattningen fått fäste utifrån tankarna om att skapa likaberättigade förutsättningar för studenterna att påverka.
Trots tydliga direktiv för hantering av kursutvärderingar på lärarutbildningen (http://www.mah.se/upload/LUT/För%20medarbetare/Dokumentarkiv/hantering_kursut v.pdf, 061216), upplever drygt hälften av studenterna att det finns brister i både resultatredovisning och diskussioner av kursutvärderingarna från föregående kurstillfälle vid kursstart. Dessutom betonas det allt för stora fokus som kursutvärderingarna har för kommande studentgrupper framför den egna situationen. Studenternas ansvar att medverka i kursvärderingen måste sammanföras med rättigheten att informeras om uppföljningen av resultatet och delta i diskussionen om förbättringar.
Man riskerar annars, enligt Suleiman (1998), att undertrycka aktiva studenter och deras deltagande, vilket resulterar i maktlöshet. Det motsätter sig helt tankarna om respekt och erkännande av studenternas roll.
Graden av studentinflytande kan också ha ett samband med synen på inflytande, ses det som en integrerad del av studierna eller som något ”pålagt” och extra utöver. Det är därför viktigt att reflektera över vad studenterna skall ha inflytande över och hur det skall komma till uttryck. Studenternas känsla av att inflytandet påverkas på grund av tidsbrist eller ointresse, kan relateras till att det just är något ”pålagt”. Förutom synen på studenterna som medaktörer, vilket motiveras utifrån demokratiska ideal, knyter värdet av inflytande också an till ett lärandeperspektiv. Suleiman (1998) betonar att metoderna för utvärdering är av stor betydelse och att de bör fokusera på det egna lärandet. För att lära sig kritisk granska det egna lärandet och arbetsmiljön, bör den kontinuerliga granskningen vara en del av den dagliga verksamheten. Därför är det en fråga om såväl demokratiska skäl och synen på kunskap som studentinflytande måste uppmuntras (Utbildningsdepartementet 1998:51; Proposition 1999/2000:28).
Den deliberativa demokratisynen som Englund (Jonsson & Roth, 2003) lyfter fram, betonar utbildningsväsendet som en arena för möten, samtal och argumentation. I sammanhanget är därför också Deweys (1999) kommunikationsteorier centrala för förmågan att utveckla deliberation. Förutsättningarna för att skapa ett positivt lärandeklimat och en arena för inflytande är positiva, eftersom de flesta studenterna upplever det finns ett positivt möte med lärarna – med utrymme för en kontinuerlig dialog.
Trots upplevelsen av att lärarna är positiva till studenternas åsikter och att det sker en kontinuerlig dialog, anser en tredjedel av studenterna att deras åsikter inte efterfrågas och att deras intressen inte tas tillvara. Det kan dels bero på att studenterna inte engageras i hela utvärderingsprocessen, men dels också på de förutsättningar som lärarna och undervisningssituationen ger.
Genom att inte bara delta i utvärdering efter avslutad kurs, utan också i planering och uppföljning, kan studenterna engageras mer. Det är nödvändigt för att studenterna skall kunna dra fördelar av inflytandet för sina studier (Högskoleverkets rapportserie 2004:23 R; Proposition 1999/2000:28).
Studenterna upplever dock att deras möjligheter att specifikt kunna påverka undervisningen och examinationen är begränsade. Att studenterna inte tillåts att ha inflytande över de delarna i utbildningen, visar på tecken av defensiv utbildning
(Suleiman, 1998). Den defensiva utbildningen kan vara ett tecken på osäkerhet hos lärarna i undervisningen och att det finns en rädsla i att överlåta delar av ansvaret och man undviker ett sådant risktagande.
Som tidigare nämnts är studentens möjligheter att lyckas beroende av högskolans åtgärder för introduktion, information och stöd under studiernas gång (Högskoleverkets rapportserie 2004:23 R). Därför spelar synen på kunskap och lärarnas pedagogiska förmåga en stor roll för graden av studentinflytande. Med en implementering av empowerment i utbildningskulturen, kan man skapa ett motiverande klimat med produktiva studenter. Det kräver dock, enligt Duhon-Haynes (1996), en efterfrågan av deras åsikter och erfarenheter. Läraren har alltså ett ansvar för att skapa förutsättningar för effektiva relationer i de kontexter där lärare och studenter interagerar.
För att också studentkåren skall kunna fortsätta arbeta framgångsrikt med att ta tillvara studenternas intressen, bör också de beakta de olika aspekterna av empowerment. Genom att skapa effektiva relationer med studenterna, delta i de kontexter där de befinner sig och informera om kårens arbete – bör kåren upplevas som mer studentnära och mindre avlägsen.
Om man ser till de utbildningskontexter som studenterna befinner sig i och relationerna där, upplever studenterna sig mindre utsatta på hft:n än på vft:n. Att så är fallet kan bero på att man just befinner sig i och prövas i den verksamhet man kommer arbeta i. Man kan också utläsa av resultatet att studenterna känner sig mer utsatta i relationen till föreläsare, examinatorer eller mentorer snarare än medstudenter eller annan personal.
I det som Bourdieu (Israel, 1999) definierar som ”sociala fält”, sker en pågående process mellan studenter och lärare. De förfogar över olika kulturellt kapital och i den pågående lärprocessen sker en maktfördelning där de skall definiera vad som är betydelsefullt – och en viss osäkerhet kan yttra sig. Att nästan var femte student upplever att de har blivit förolämpade/inte respekterade eller på annat sätt blivit illa behandlade av mentor, är det mest anmärkningsvärda resultatet avseende bemötande i de olika kontexterna. De bakomliggande orsakerna kan handla om relationerna dem emellan och partnerskolesystemets förutsättningar. Relationerna kan påverkas av att studenterna upplever att det inte har någon insyn i eller möjligheter att påverka partnerskolesystemet. Eftersom det också är handledaren och inte mentorn som har det dagliga ansvaret på vft:n skapar troligtvis bedömningssituationen, där mentorn har ansvaret, en osäkerhet. Relationismens (Israel, 1999) tes om att det som sker - i det här
fallet mellan studenten, handledaren och mentorn - är av avgörande betydelse för studentens kunskap och varseblivning – men också för mottagligheten av mentorns närvaro. Hur den relationen ser ut kan vara beroende av antalet mentorsbesök på vft:n och om relationen bygger på tankarna om empowerment (Duhon-Haynes, 1996; Suleiman, 1998).
I redogörelsen av resultatet kan man se att en av de underrepresenterade enheterna, SOL, utmärker sig. Är det en slump eller finns det bakomliggande orsaker? Mer än hälften av studenterna upplever brister i möjligheterna att påverka (jämför med mindre än hälften på övriga enheter) och att lärarutbildningen inte efterfrågar deras åsikter och tar tillvara deras intressen (jämför med en tredjedel på övriga enheter). Också när det gäller resultatredovisning och diskussioner av kursutvärderingarna från föregående kurstillfälle vid kursstart, känner mer än hälften ett missnöje (jämför med mindre än hälften på övriga enheter utom IS).
Studenterna på SOL studerar på lärarutbildningen under andra förutsättningar, vilket därmed kan ha en inverkan. De är under sina tre terminer delvis utspridda på de andra enheterna, vilket bör påverka kontinuiteten i relationerna och kommunikationen med kursledning och andra ansvariga lärare SOL. Det som också skiljer SOL från de andra enheterna, är att en del av studenterna läser sin utbildning på distans, vilket kan skapa en känsla av att vara avskild från den övriga utbildningen. Det kan alltså vara organisationen av enhetens verksamhet som kan påverka förutsättningarna för inflytande.
Det faktum att det var nödvändigt att skicka ut enkäterna via mail till studenterna på SOL, kan också ha påverkat resultatet. Jag kunde då inte genomföra enkäten under min ledning och inte heller svara på eventuella direkta frågor. Vilka studenter, campus eller distans, som fick enkäten har jag dock inte haft någon påverkan på eftersom de valdes ut slumpvis.
4.1 Rekommendationer
Innan diskussionen om ett framtagande av eventuella åtgärdsplaner initieras, inom ledningsguppen på lärarutbildningen och Studentkåren Malmö, finns det några aspekter att ta i beaktande.
För att konkretisera påståendena kring viken av och möjligheterna för studenterna att påverka, kan ytterligare analyser vara nödvändiga. Det skulle vara intressant att identifiera de studenter som vill påverka men inte anser sig ha möjligheten, samt också identifiera de studenter som inte är intresserade av påverkansarbete oavsett deras möjligheter. Undersökningen skulle kunna kompletteras med frågor kring i vilken utsträckning som de försökt att påverka. Tar sig studenterna an en aktiv och engagerad roll? Bara för att man tycker att det är viktigt att påverka betyder inte det att man är benägen att göra det.
Oavsett om undersökningen kompletteras eller inte, så visar ändå resultaten på några kritiska punkter. På grund av det utmärkande resultatet på SOL, kan det vara av betydelse att utföra en vidare studie på enheten, relaterad till de förutsättningar som studenterna har där. Eftersom studenterna upplever sig vara mer utsatta under den verksamhetsförlagda tiden än under den högskoleförlagda tiden, kan också en vidare studie av den utbildningskontexten vara av stor betydelse. I synnerhet bör specifika utvärderingar göras av den verksamhetsförlagda tiden, eftersom inte några sådana görs idag. Den verksamhetsförlagda tiden utvärderas inom ramen för de kurser de ingår i och resultatet kommer endast kursledaren och inte mentorn till handa. Studenterna borde ha rättigheten att också utvärdera sin praktikplats, såväl handledare som mentor.
4.2 Metoddiskussion
Efter undersökningens genomförande och bearbetningen av materialet, finns det några saker jag vill kommentera.
På frågorna som hade ett större och mer anmärkningsvärt bortfall, 13 – 15, hade några studenter valt att skriva dit egna svarsalternativ i form av vet ej. Jag anser att det finns både för- och nackdelar med ett sådant alternativ. Fördelen är att man faktiskt får ett svar istället för ett utelämnat sådant. Nackdelen är att det kan bli ett ”farligt” och lättillgängligt alternativ. Istället för att tänka efter, är det ett svarsalternativ som kan fyllas i av bekvämlighetsskäl. Resultatet kan därför bli mindre trovärdigt och svårare att
tolka, och av det skälet tycker jag att det är bra att det inte finns med som svarsalternativ.
Något som jag också upptäckte i insamlingsfasen, var spännvidden i svarsalternativens graderade inställning. I den fyrgradiga skalan borde i mycket hög
grad vara i hög grad eftersom avståndet mellan i någon grad till i mycket hög grad är
för stort. Den tydligheten har verkligen fallit mellan stolarna trots att jag och ett flertal olika personer tagit del av och läst igenom enkäten innan. Det är att beklaga. Jag tror dock inte att det har påverkat resultatet eftersom de studenter som ansett att avståndet i skalan har varit för stort mellan de två svarsalternativen, troligtvis har markerat i någon
grad.
Avslutningsvis vill jag också påpeka den fördel som jag upplever att jag har haft på grund av att jag har varit närvarande vid genomförandet av enkäten. Det skapade ett intresse med frågor på plats och många, både studenter och lärare, var nyfikna på var de kan läsa om resultatet. Förhoppningen är att det kan skapa en grogrund och medvetenhet för vidare diskussioner framöver!
5
Litteratur
Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom. 2000. Introduktion till socialpsykologi. Studentlitteratur: Lund
Danell, Mats. 2003. Vad händer i skolans hus? En studie av hur lärare uppfattar och
formar elevers inflytande. Universitetstryckeriet: Luleå
Dewey, John. 1999. Demokrati och utbildning. Bokförlaget Daidalos AB: Uddevalla Englund, Tomas, 1999. Den svenska skolan och demokratin, s13-50 i Amnå Erik (red.),
Det unga folkstyret. SOU 1999:93. Elanders Gotab: Stockholm
Holme, Idag Magne. 1997. Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Studentlitteratur: Lund
Högskoleverkets rapportserie 2000:8 R. 2000. Lärosätenas arbete med jämställdhet,
studentinflytande samt social och etnisk mångfald. Högskoleverket: Stockholm
Israel, Joachim. 2005. Handling och samspel: ett socialpsykologiskt perspektiv. Studentlitteratur: Lund
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. 2001. Examensarbetet i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget: Uppsala
Jonsson, Britta & Roth, Klas (red.). 2003. Demokrati och lärande: om valfrihet,
gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Studentlitteratur: Lund
Mutlu, Suna & Örtman, Fredrik. 2004. Deliberativa samtal och det demokratiska
uppdraget. Examensarbete. Lärarutbildningen: Malmö högskola
Patel, Runa & Davidson Bo. 1994. Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur: Lund
Trost, Jan. 2001. Enkätboken. Studentlitteratur: Lund
Utbildningsdepartementet. 1998. Studentinflytande i högskolan. Ds 1998:51. Fritzes: Stockholm
5.1 Papers
Duhon-Haynes, Gwedolyn M. 1996. Student empowerment: definition, implications and
strategies for implementation. Department of Teacher Education; College of
Education; Grambling State University 1996-03-12
empowerment. Department of Teacher Education; College of Education; Fort Hays
State University 1998-00-00
5.2 Internet
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, 061211
www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf
Handlingsplan angående Malmö högskolas skyldighet att utreda olika former av trakasserier och kränkningar, 060615
http://www.mah.se/upload/GF/kris/handlingsplan_kraenkande.pdf Hantering av kursvärderingar, 061216 http://www.mah.se/upload/LUT/För%20medarbetare/Dokumentarkiv/hantering_kursutv .pdf Kursplaneanvisningar, 061216 http://www.mah.se/upload/8640/Kursplaneanvisningar.doc
Malmö Högskolas Åtgärdsplan för 2004-2005 utifrån lagen om likabehandling av studenter, 060615
www.mah.se/upload/GF/dokument_mah/likabehandling_av_studenter.pdf
Studenterna vid Malmö Högskola – Barometer 2003-2004, 060615
www.mah.se/upload/GF/dokument_mah/studentbarometer_2003_2004.pdf
Studenternas rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola, 060615
http://www.mah.se/upload/GF/dokument_mah/studentratt.PDF
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan, Utbildningsdepartementet,
Proposition Prop.1999/2000:28, 061208
Bilaga 1 – Enkät
Enkätundersökning avseende bemötande och studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö högskola.
Jag är intresserad av hur du som student blir bemött av personal och medstudenter vid lärarutbildningen och hur du ser på dina förutsättningar att utöva studentinflytande. Därför skulle jag vara tacksam om du kan hjälpa mig, att utifrån dina uppfattningar svara på enkäten. Enkäten, som används som underlag i mitt examensarbete, är helt anonym och det är jag som sammanställer och analyserar resultatet.
Nedan följer definitioner som avser bemötande och riktlinjer för studentinflytande på Malmö högskola.
Ur handlingsplan angående Malmö högskolas skyldighet att utreda olika former av kränkningar och trakasserier:
Med kränkande särbehandling avses på arbets- eller studieplatsen återkommande och ovälkommet uppträdande i form av psykiskt våld och/eller social utstötning som kränker den personliga integriteten.
Ur handlingsplan angående Malmö högskolas skyldighet att utreda olika former av kränkningar och trakasserier:
Det är arbetstagaren (studenten) själv som avgör vilka handlingar och beteenden som är kränkande. Även uttalanden som framstår som oskyldiga kan utgöra trakasserier om den drabbade gjort klart att han/hon uppfattar det som kränkande.
Ur Malmö högskolas åtgärdsplan utifrån lagen om likabehandling av studenter:
Alla studenter på Malmö högskola ska behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Malmö högskola ska bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att främja studenternas lika rättigheter och för att förebygga och förhindra trakasserier.
Ur Studenternas rättigheter och skyldigheter vid Malmö högskola:
För att Malmö högskolas studenter ska bli framgångsrika i sina studier krävs studenternas aktiva medverkan. Malmö högskola vill ha delaktiga och engagerade studenter som påverkar sin utbildning genom att ge förslag och konstruktiv kritik.
Fyll i vilken enhet du läser vid samt kön och åldersspann. Sätt därefter ett kryss per rad
för det som stämmer med din uppfattning.
Enhet: Kön: Ålder: IS ( ) Kvinna ( ) Under 25 ( ) NMS ( ) Man ( ) 25-35 ( ) BUS ( ) Över 35 ( ) IDV ( ) KSM ( ) SOL ( )
I vilken grad instämmer du i följande: I mycket hög grad I någon grad Inte särskilt Inte alls
1 Det är viktigt att kunna påverka på lärarutbildningen.
2 Det är viktigt att kunna påverka på enheten.
3 Det är viktigt att kunna påverka undervisningen.
4 Det är viktigt att kunna påverka examinationen.
5 Det är viktigt att kunna påverka på vft:n.
6 Jag har möjlighet att påverka på lärarutbildningen.
7 Jag har möjlighet att påverka på enheten.
8 Jag har möjlighet att påverka undervisningen.
9 Jag har möjlighet att påverka examinationen.
10 Jag har möjlighet att påverka på vft:n.
11 Lärarutbildningen tar tillvara studenternas intressen.
I vilken grad instämmer du i följande: I mycket hög grad I någon grad Inte särskilt Inte alls
12 Jag har kunskap om hur jag faktiskt kan påverka
utbildningen.
13 Studentkåren tar tillvara studenternas intressen. 14 Jag har möjlighet att
kontinuerligt få träffa representanter från studentkåren.
15 Studentrepresentanterna har inflytande på enheten.
16 Jag vet vart jag kan vända mig om jag eller någon av mina medstudenter blivit
förolämpade/inte respekterade eller på annat sätt blivit illa behandlade.
17 Jag vet vart jag kan vända mig om jag eller någon av mina medstudenter blivit utsatta för
psykiskt våld.
18 Jag vet vart jag kan vända mig om jag eller någon av mina medstudenter blivit utsatta för
social utstötning.
19 Jag vet vart jag kan vända mig om jag eller någon av mina medstudenter blivit utsatta för
trakasserier.
20 Min åsikt efterfrågas inom lärarutbildningen.
21 Kursutvärderingar genomförs kontinuerligt under varje kurs. 22 Resultaten av
kursutvärderingarna från föregående kurstillfälle diskuteras vid kursstart.
I vilken grad instämmer du i följande: I mycket hög grad I någon grad Inte särskilt Inte alls
23 Det sker en kontinuerlig dialog med lärarna under kursens gång som kan påverka kursens upplägg framöver.
24 Lärarna har ett intresse för kursutvärderande diskussioner. 25 Jag får återkoppling på mina
studieprestationer under den högskoleförlagda tiden. 26 Jag får återkoppling på mina
studieprestationer under vft:n. 27 Lärarnas attityder mot
studenternas åsikter är positiva. 28 Under min studietid har jag
blivit utsatt för trakasserier, avseende:
Kön
29 Under min studietid har jag blivit utsatt för trakasserier, avseende:
Etnisk tillhörighet
30 Under min studietid har jag blivit utsatt för trakasserier, avseende:
Religion eller annan trosuppfattning
31 Under min studietid har jag blivit utsatt för trakasserier, avseende:
Sexuell läggning
32 Under min studietid har jag blivit utsatt för trakasserier, avseende:
Under lärarledda föreläsningar eller seminarier:
I vilken grad instämmer du i följande: I mycket hög grad I någon grad Inte särskilt Inte alls
33 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Föreläsare eller examinator
34 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Annan personal (studieadministration, utbildningssamordning, IT- support)
35 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Medstudent
I basgrupper, team eller andra mindre arbetsgrupper:
I vilken grad instämmer du i följande: I mycket hög grad I någon grad Inte särskilt Inte alls
36 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Handledare
37 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
I samband med/på vft:
I vilken grad instämmer du i följande: I mycket hög grad I någon grad Inte särskilt Inte alls
38 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Mentor
39 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Handledare
40 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Medstudent
41 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa behandlad av:
Annan personal på vft:n
42 Under min studietid har jag blivit Förolämpad/inte respekterad eller på annat sätt blivit illa