Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan det sägas att diskursen kring vårdval i huvudsak utgjordes av reformvänliga argument. Patientens valfrihet sågs som positivt i diskursen som menade att individer med missbruksproblematik bör ha samma rätt att välja vårdgivare som övriga medborgare av samhället. Inom diskursen fanns olika tankar om patienternas förmåga att göra valet på egen hand men i huvudsak var diskursen av uppfattningen att patienterna kan införskaffa sig tillräckligt med information själva för att göra ett val av behandling. Det nämndes att
socialtjänsten och andra verksamheter hjälper till att lotsa och förmedla mottagningarna till patienterna.
När kvalitet diskuterades i förhållande till konkurrens var diskursen av uppfattningen att vårdvalet, i form av konkurrens mellan verksamheter, höjer kvalitén på vården för patienterna. Utsagorna var reformvänligt inställda till vårdval. De reformvänliga utsagorna till vårdval som nämndes kunde enkelt kopplas till typiskt reformvänliga argument inom NPM.
I diskursen om tillgång och tillgänglighet är utsagorna i huvudsak reformvänligt inställda till vårdval. Att patienter inte kommer bli bundna till stadsdelar ses som något positivt. Diskursen ser också positiva konsekvenser av att patienter kommer kunna vårdas i en annan stad, med ett införande av vårdval. Potentiellt negativa konsekvenser ses i vissa utsagor där svårigheten att pendla och hämta medicin tas upp. Med vårdvalet ses, i diskursen, dessutom en möjlighet till bättre samverkan mellan socialtjänsten och mottagningarna genom att mottagningarna blir fler och kan flytta ut i de olika stadsdelarna närmre socialtjänsten. Andra positiva
konsekvenser ett vårdval beskrevs kunna föra med sig är bättre tillgänglighet och utvidgade öppettider. Kopplingar till NPM kunde göras i de reformvänliga och reformkritiska argument som togs upp i avsnittet.
Att fler inriktade och mindre mottagningar behöver öppna upp för att ge patienten ett bättre och mer varierat stöd var en återkommande åsikt i diskuren. Ett exempel på detta är behovet av fler mottagningar som ger ett psykosocialt stöd till
patienten. Flera utsagor inom diskursen var positivt inställda till ett införande av vårdval med förhoppningen att det kan komma att höja kvalitén på vården för patienterna. I en del utsagor framkom en mer kritisk tanke kring om vårdvalet för med sig den förändringen av vården som man hoppats på. Den här tanken menade vidare att andra förändringar än vårdval är viktigare och bör prioriteras.
Kopplingar till reformvänliga och reformkritiska argument enligt NPM sågs. Argument med samma åsikter som NPM återkom främst.
En orolighet fanns uttalad i diskursen för hur restriktiviteten till mediciner kommer bevaras med ett införande av vårdval. Flera utsagor var på den här punkten reformkritiska. Majoriteten av utsagor inom diskursen ansåg det viktigt att bevara restriktiviteten kring den läkemedelsassisterade behandlingen. Vissa utsagor var av uppfattningen att socialstyrelsens regler var för styrda och att vården borde anpassas efter patientens individuella behov bättre. Samtliga utsagor inom diskursen var av uppfattningen att ett vårdval kan föra med sig att
restriktiviteten minskar och att utgivning av medicin till oberättigade kan öka. Flera reformkritiska utsagor kunde i dessa avsnitt kopplas till reformkritiska
42
argument mot NPM. Det är viktigt att poängtera att informanterna menar att vårdvalet trots riskerna i sin helhet är positivt.
Generellet var diskursen reformvänlig till ett införande av vårdval. Konkurrens mellan verksamheter och valfrihet för individen var vanliga argument som togs upp. Farhågor sågs i vissa utsagor, framförallt kring risken för läckage och sidomissbruk.
För att sammanfatta diskursen kring ett införande av vårdval med två meningar kan vi säga att diskursen talar för att ett vårdval är bra. De främsta argumenten är att valmöjligheten ger patienterna mer inflytande och att konkurrensen bara kan förbättra vården. I diskursen finns en rädsla för minskad restriktivitet men vinsterna bedöms värda risken.
Diskussion kring resultatet
Vad som tydligt framkommit är att new public managements förhållningssätt är accepterat inom de offentliga verksamheter som informanterna arbetar. Intressant är att förhållningssättet används både i politiken och hos yrkesverksamma. Diskursen har varit tydlig med att vårdvalet bör införas nu när utredningen har gjorts och det är på gång. Något som har återkommit är att informanterna menar att patienterna borde ha möjlighet till att välja vård eftersom alla andra i samhället har möjlighet till det.
Att kötider hade en sådan liten del i dikursen var också intressant. De tidigare kötiderna målas upp som skräckexempel av informanterna. Idag verkar de inte vara stora längre och diskursen kretsar inte heller mycket kring kötiderna. I media och i Region Skånes utredning visas kötiderna som ett problem fortfarande och är en av anledningarna till införandet.
Intressant var hur diskursen innehöll utsagor som ifrågasatte hur relevant vårdvalet var att införa nu. I utsagorna framstod vårdvalet kunna ge positiva effekter men det framvisades ofta som viktigare att prioritera psykosocialt stöd nu. Inställningen var positiv till fenomenet men det framstod inte alltid som att man var i ett stort behov av reformen just nu.
En annan viktig del i diskursen var att många av de konsekvenser som
informanterna hoppades på inte var direkt kopplade till vårdvalet. Flera punkter som till exempel förbättrat samarbete mellan mottagningarna och socialtjänsten hoppades de skulle komma på köpet. Den tolkningen vi gör av detta är att flera av informanterna vill ha en förändring. När den kommer får man ljuset på sig från bland annat politikernas håll, vilket skulle kunna leda till att hela vården kring patienter med opiatberoende tänks igenom och förbättras. Den tanke vi tolkar fram kan uttryckas som att när något nytt kommer så blir det möjligt att utgå från det nya sammanhanget och göra fler förändringar därefter.
Framtida forskning
Vad arbetet har svarat på är vad professionella ser för konsekvenser med ett införande av vårdval inom LARO. Studien är tänkt som ett bidrag till debatten kring om vårdval är lämpligt att införa, med utgångspunkt i Malmö Stad och Region Skåne. Till skillnad från den politiska debatten där argumentationen grundas i ideologi visar diskursen i detta arbete upp argumentation grundat i
43
yrkeserfarenheter hos professionella. Detta kan vara viktigt för att anknyta reformen till praktiken och dess utövares åsikter.
Vidare forskning skulle vara intressant att göra kring hur patienterna själva ser på vårdvalet och hur de argumentarer för och emot det. I framtiden är det också viktigt att följa upp, utvärdera och forska vidare kring vårdvalet. Inte minst med tanke på de punkter som informanterna nämnt här: om läckaget har ökat och patienterna har fått den hjälp de faktiskt förväntats få. Att Region Skåne är först i Sverige med att införa vårdval har påpekats tidigare. För andra landsting är det viktigt att den här reformen utvärderas ordentligt så att de kan lära sig av Skånes erfarenheter.
Det kommer att bli intressant att se hur vårdvalet, om det införs kommer att se ut i praktiken. Hur det kommer att påverka vården kan man bara spekulera i, vilket informanterna här har gjort. Vad följderna blir och hur praktiken förändras blir spännande att följa.
44
REFERENSER
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder (2:a upplagan). Liber AB, Malmö.
Börjesson, M. & Palmblad E. (2007) Introduktion. I: Börjesson, M. & Palmblad E. (red) Diskursanalys i praktiken. Liber AB, Malmö.
Fallenius, K. (2013) Vårdval även för missbrukare. SVT.
>http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/vardval-aven-for-missbrukare<
(2013-05-24).
Gustafsson, L. & Svensson, A. (1999) Public Sector Reform in Sweden. Liber AB, Kristianstad.
Lag om valfrihetssystem, 2008:962.
Malmö Stad (2013) Missbruk & beroende. > http://malmö.se/Medborgare/Social-- -familjefragor/Missbruk--beroende.html< (13-04-15).
Mol, A. (2008) The Logic of Care, Health and the Problem of Patient Choice. Routledge, London.
Närsjukvårdsberedningen (2013A) Förutsättningar för vårdval avseende
specialiserad beroendevård, läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende, LARO. Region Skåne.
Närsjukvårdsberedningen (2013B) §58 Vårdval avseende LARO. Ojusterat protokollutdrag:2013-05-22, Dnr 1200026. Region Skåne.
Närsjukvårdsutskottet/-beredningen (2013) Protokoll från
närsjukvårdsberedningens sammanträde. Protokoll §§ 32-49. Datum 2013-04-15,
Region Skåne.
Region Skåne (2013A) Utredning om vårdval – Läkemedelsassisterad
Rehabilitering vid Opiatberoende, LARO. Koncernkontoret Avdelningen för
hälso- och sjukvård. Rapport: 2013-04-08, Dnr 1200026. Region Skåne (2013B) Politiska organ.
>https://www.skane.se/sv/Demokrati/Politisk_organisation/< (2013-05-20). Region Skåne (2013C) LARO-mottagning Malmö.
>http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Psykiatri-
Skane/Vuxenpsykiatri/Malmo/Beroendecentrum/Narkotika/LARO-mottagning- Malmo/< (2013-05-14).
Region Skåne (2013D) Närsjukvårdsutskottet/-beredningen dagordning 2013-05-
22.
>https://www.skane.se/sv/Demokrati/Sammantraden/Narsjukvardsberedningen/D agordning/Narsjukvardsutskottet-beredningen-dagordning-2013-05-22/< (2013- 05-27).
45
Region Skåne (2013E) Hälso- och sjukvårdsnämnden dagordning 2013-05-31. >https://www.skane.se/sv/Demokrati/Sammantraden/Halso-
_och_sjukvardsnamnden/Dagordning/Halso--och-sjukvardsnamnden-dagordning- 2013-05-31/< (2013-05-27).
Repstad, P. (2004) Sociologiska perspektiv i vård, omsorg och socialt arbete. Universitetsforlaget, Oslo.
Rövik, K. A. (2008) Managementsamhället. Liber AB, Malmö. Socialstyrelsen (SOSFS 2009:27) Senaste version av SOSFS 2009:27
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende.
Statens offentliga utredningar, 2011:35, Bättre insatser vid missbruk och beroende.
Strömqvist, S. (2013) Missbrukare får välja vårdgivare. Sydsvenskan.
>http://www.sydsvenskan.se/sverige/missbrukare-far-valja-vardgivare/< (2013- 05-24).
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Wreder, M. (2007) Ovanliga analyser av vanliga material. I: Börjesson, M. & Palmblad E. (red) Diskursanalys i praktiken. Liber AB, Malmö.
46
BILAGOR
Bilaga 1 Intervjuguide
Bilaga 2
Bilaga 1
Intervjuguide
Information och etik - efter (Vetenskapsrådet, 2002)
Gustav Bynke och Rikard Johansson, Socionomstudenter, termin 6, Malmö Högskola.
Ämnet vi skriver om är vad ett eventuellt införande av vårdval inom läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende, LARO, kan ge för konsekvenser för berörda patienter. Syftet är att studera handläggares och
behandlares idéer om tänkbara konsekvenser, samt bakomliggande faktorer till den diskurs som används. Vi har valt en teoretisk utgångspunkt i new public management för att studera huruvida den återspeglas i diskursen hos de professionella.
Att delta är frivilligt. Du får avbryta intervjun om du vill. Vi behöver ditt samtycke och du får ta tillbaks det.
Vi spelar in och transkriberar texten. Uppgifterna kommer inte användas till annat än denna uppsats. Du är anonym.
Studien kommer att publiceras genom Malmö Högskola och eventuellt Malmö Stad. Om du vill mailar vi den till dig personligen.
Intervjupersonens namn och tjänst:
Förslag till teman:
Patienternas förmåga att göra valet själva (även byten). Kvalitet i förhållande till konkurrens mellan vårdgivare. Tillgänglighet till vård.
Patientinflytande i behandling (även maktfördelning).
Bilaga 2