Sammanfattande diskussion

Kyrkans roll, ritualer, seder och bruk samt familjebilden har förändrats i dagens samhälle. Sverige är en del av en större europeisk gemenskap, ökad invandring har bidragit till en mängd olika kulturella influenser. Men utifrån analysen av enkäterna kan jag dra slutsatsen att det kyrkliga dopet, konfirmationen samt vigseln fortfarande har en stark ställning trots den omtalade sekulariseringen, vilket kan bero på många aspekter bland annat att kyrkan

fortfa-rande har stark ställning som till exempel när det gäller rite de passage. Många föredrar ett kyrkbröllop eftersom de tycker att kyrkan erbjuder en vacker tradition, många vill vigas i samma kyrka som föräldrarna en gång vigts i samt döpa sina barn där deras släkt är döpt osv. Trots att vi lever i ett mångkulturellt samhälle så spelar traditioner fortfarande en viktig roll i många familjer.

Syftet med denna uppsats var att studera om dopet, konfirmation och vigsel är viktiga riter, spelade stor roll förr, om det finns likheter förr och nu, om dessa riter har samma betydelse bland könen, den yngre/äldre generationerna, respondentens utbildning och yrke, samt om det har ökat/minskat med dop, konfirmation och vigsel? Har även undersökt besöksfrekvensen i kyrkan utöver rite de passage i Kalix. I den kvalitativa deskriptiva metoden har jag använt mig av svensk litteratur och till grund för den empiriska delen är enkätundersökning som är utförd i Kalix, vilka redovisats med tabeller.

Till teorin använde jag mig av två filosofer, Émile Durkheim och Thomas Luckmann. Valde att använda mig av två teoretiker eftersom jag ville undersöka om deras teori överensstämde med dagens samhälle. Émile Durkheim hävdar att ceremonier och ritualer finns i alla religioner och att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse, giftermål, ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Durkheim hävdar att ceremonier som utförs kollektivt gör att individerna upplever att de får kontakt med högre makter. Durkheim anser att religionens inflytande minskar i takt med samhällets moderna utveckling. På det sättet blir ritualer och ceremonier en mindre del av människans liv och det vetenskapliga tänkandet tar överhand. Men religionen kommer att fortleva eftersom moderna samhällen är för sin sam-manhållning beroende av ritualer, det är en bekräftelse på det man tror. Det sker en förnyelse, de gamla ceremonierna kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut. Durkheim antyder att de nya ritualerna kommer att vara humanistiska och politiska. Durkheims påstår vidare att det finns negativa riter, positiva riter och försoningsriter. Alla dessa tre riter har en funktion som är av social natur samt att riternas funktion är att vidmakthålla gemenskapen. Thomas Luckmann hävdar att varje människa är ”religiös” och anser att det finns en viss skillnad mellan könen. Vidare påstår Luckmann att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel yngre och äldre än medelålders. Luckmanns teori angående förändringarna i samhället beror bland annat på att förr så ingick religionen i individens offentliga tillvaro medan religionen idag tillhör individens privata tillvaro. Tidigare var

valfriheten mer begränsad och man accepterade den officiella religiösa modellen, medan idag väljer man själv vilka delar/modell som passar.

Utifrån den empiriska undersökningens resultat anser jag att dessa två ovanstående teorier överensstämmer med det resultat jag har påträffat. Att teorierna överensstämmer beror på att enligt Durkheim finns ritualer i alla religioner och att kollektiva ritualer och ceremonier som till exempel födelse, giftermål, ger gruppen en stark solidaritet mellan medlemmarna i en grupp. Vidare anser Durkheim att religionens inflytande minskar i takt med samhällets moderna utveckling. Vilket i sin tur leder till att ritualer och ceremonier blir en mindre del av människans liv. Men trots samhällets förändringar kommer religionen att fortleva eftersom ett modernt samhälle är för sin sammanhållning beroende av ritualer. Utifrån den empiriska undersök-ningen finns likheter med Durkheims påstående som t.ex. trots att Sveriges befolkning hör till de mest sekulariserade. Enligt denna undersökning visar det sig att stor del av den undersökta populationen utför riter och ceremonier inom kyrkan. Utifrån undersökningen är det en stor del som utför rite de passage i kyrkan. Förutom detta var besöksantalet ganska lågt, enligt Durk-heim är samhället trots minskat användande av riter beroende av riter, vilket överensstämmer ganska bra.

Rite de passage har minskat allt eftersom dagens moderna samhälle har utvecklats men trots allt

utför vi riterna i kyrkan för att bibehålla sammanhållningen som vi enligt Durkheim är bero-ende av. Vilket också överensstämmer relativt bra med den empiriska undersökningen. Durkheim påstår även att de gamla ceremonierna kommer att ersättas med nya när dessa ceremonier dör ut vilket även stämmer till viss del om jag utgår från litteraturen samt under-sökningen. Den stämmer till viss del eftersom idag kan ungdomarna erbjudas ritualer som är humanistiska inte bara kyrkliga, men för den skull är inte de kyrkliga riterna förkastade. Enligt den andra teoretikern Thomas Luckmann som jag tillämpat, hävdar Luckmann att varje människa är ”religiös” och att det finns en skillnad mellan könen. Luckmann påstår att religiositeten är vanligare bland kvinnor än män och det är större andel yngre och äldre än medelålders. Enligt Luckmann beror dessa förändringar i samhället bland annat på att tidigare ingick religionen i individens offentliga tillvaro medan religionen idag tillhör individens privata tillvaro. Luckmann påstår även att valfriheten var begränsad och idag har människan en valmöjlighet och välja den del som passar han/hon.

Utifrån Luckmann finns det stora likheter utifrån enkätundersökningen som tabell 26 visar angående kyrkobesökare så visar tabellen att det är mer kvinnor än män som besöker kyrkan. När det gäller vilken åldersgrupp som besöker kyrkan så visar denna undersökning att det är i första hand pensionärer, och ungdomar och sedan medelålders kvinnor och män som besöker kyrkan. Att kvinnor besöker kyrkan mer än män, samt att de yngre och äldre besöker kyrkan mer än medelålders överensstämmer enligt Luckmanns teori. Vid enkätundersökningen var fördelningen mellan könen jämt fördelade men däremot var yrkesgrupperna arbetare och tjänstemän var inte jämt fördelade, utbildningar samt åldrarna vilket har kunnat påverka resultatet. Men trots detta så överensstämmer detta material med Luckmanns teori angående skillnaden mellan könen. Vidare påstår Luckmann att tidigare ingick religionen i individens offentliga tillvaro. Idag är religionen kopplat till individens privata tillvaro, vilket kan över-ensstämma med t.ex. tabell 26. Att religionen tillhör mer individens privata tillvaro kan bero på många aspekter som t.ex. tidsbrist, kännedom om andra religioner. Men även som Luckmann påstår, att idag har människan en valmöjlighet och kan välja den del som passar han/hon, t.ex. be i hemmet. Att människan har fått mer valmöjligheter när det gäller religionsutövandet påverkar helt klart kyrkans roll samt statistik angående kyrkans betydelse, eftersom många religioner inte kräver samröre med någon kyrka.

Det finns likheter samt olikheter från förr fram till idag angående dop, konfirmation samt vigsel. Resultatet utifrån den enkätundersökning som jag utfört i Kalix visade att det i dagens samhälle finns en skillnad om än dock liten när det gäller synen på ”rite de passage”.

Trots människans minskade kontakt med Svenska kyrkan väljer dock människan att döpa sina barn till kyrkans tro och gemenskap. Utifrån enkätundersökningen finns det en viss anledning att tro att invånarna i Kalix döper sina barn av anledningar som inte är förenliga med Svenska kyrkans syn på dopet. Det visar sig att många av dem som besvarat enkätundersökningen döper sitt barn av olika anledningar som t.ex. man anser att dopet i första hand är en trevlig tradition, högtidlig fest och i tredje hand en namngivningsceremoni.

Idag har Svenska kyrkan format i sin svenska handbok riktlinjer om bland annat dop, konfir-mation och bröllop. När det gäller dopet, så är dopet inte är en namnceremoni utan dopet räknas som ett av kyrkans sakrament. I och med dopet får föräldrarna bekräfta att de är villiga att ge barnet en kristen tro. Dopet är en engångshandling och förstörs inte, även om man anser sig vara ateist eftersom all nåd finns kvar hos människan. Dopet räknas som ett av kyrkans

sakrament, en helig handling som är instiftad av Jesus Det är inte alla som är medvetna om att dopet är en engångshandling. Kyrkan krävde förr t.ex. att faddrarna, konfirmanderna samt lysningsparen hade kunskap samt skulle vara döpta innan de fick prästens välsignelse. Att kyrkan inför i sin handbok att dop inte är en namngivningsceremoni visar att samhällsutveck-lingen har utvecklats. Kanske beror det på att människornas kunskap om religionen eller kyrkans budskap om de olika rite de passage har minskat. Folket sammankopplar kyrkans ”utbud” med seder och traditioner, medan kyrkan förutom gamla seder och bruk, håller på sina riktlinjer. Kyrkan spelade en stor roll förr i tiden både när det gäller uppfostran och kunskap. När det gäller dop, konfirmation och vigsel krävde kyrkan vissa krav. Kraven kunde t.ex. vara att faddrarna och konfirmanderna skulle ha kunskap i kristendom. Det fanns även krav på bruden vid giftermål t.ex. bruden skulle vara ”oren”. Denna markering från kyrkan var väldigt markant förr, idag är den inte lika markant, men kyrkan har fortfarande vissa markeringar som t.ex. att dop inte är en namngivningsceremoni, konfirmanden skall vara döpt innan vederbö-rande får konfirmeras. Man kan även ställa sig den frågan förr ”krävde” kyrkan mycket mer av människorna för att de skulle få döpa sina barn, vara fadder, få konfirmera sig, gifta samt besöka kyrkan när det var gudstjänst i kyrkan. Trots detta var det många som utförde ritualer samt var på gudstjänst i kyrkan. Idag ställer kyrkan inte alla dessa krav och trots detta har till exempel antalet kyrkobesökare minskat. Det är mycket som pekar på att denna generation lever i ett modernare samhälle med förändrade familjekonstellationer, vi lever i ett multimedia-samhälle. När det gäller giftermål, var kvinnan förr mer beroende av mannen därav mer giftermål. Idag är kvinnan inte lika beroende av mannen som tidigare. Förr var konfirmationen ett steg in i vuxenvärlden idag är konfirmationen inte relaterat till att man blir vuxen. Samt en kvinna som fött barn fick inte besöka kyrkan på grund av att hon var oren idag finns inte dessa regler kvar. Kyrkan var med involverad i samhället, skolan och familjerna förr. Idag är inte kyrkan med och påverkar/styr samhället som förr och slutligen relationen mellan kyrkan och familjerna är mer på frivillig basis idag jämfört med förr.

Det finns en skillnad mellan förr och nu när det gäller konfirmation. Förr var det stränga husförhör, idag är det mera att man samtalar om livet, alla dessa stora livsfrågor som finns i livet. Kyrkans uppgift är att försöka ge svar på alla existentiella frågor. Lära ungdomarna om bland annat om vad kristendomen är och lära sig etik och moral, helt enkelt visa vad kristen tro erbjuder. Kyrkan erbjuder även sommarläsning, vilket kan vara bra eftersom många av dagens ungdomar har fullspäckat med aktiviteter utöver all läxläsning. Trots alla erbjudanden som kyrkan erbjuder visar det enligt statistiska centralbyrån undersökning år 2001 att konfirmander

minskar betydligt mer än dop och vigslar i Svenska kyrkan. Varför konfirmationen fått en försvagad ställning i dagens samhälle kan vara att konfirmationen inte längre är någon inträ-desbiljett i förvärvslivet på grund av den allt längre skolgången och det finns många olika rörelser som lockar samt man kan konfirmera sig borgerligt.

Förr var konfirmationen ett avsked till barndomen och ett nytt steg in i vuxenvärlden, idag är det inte lika markerande. Varför har konfirmationen fått en försvagade ställning till nutids-samhället är det många faktorer som har varit bidragande. En bidragande faktor är till exempel bara för femtio år tillbaka sammanföll ungdomens inträde i förvärvslivet i samband med konfirmationen. Idag sammanfaller inte konfirmationsåldern som en inträdesbiljett i förvärvs-livet på grund av den allt längre skolgången. Konfirmationen ger därför inte längre någon form av status som det gjorde förr. Det påvisades också i resultatet från tabell 13, att respondenterna i första hand såg konfirmationen som en trevlig tradition och en fortsättning på dopet. I sista hand såg respondenterna konfirmationen som en inträdesbiljett till vuxenvärlden.

Angående att Sverige tillhör ett av de mest sekulariserade länderna är enligt min egen åsikt svårt att säga om det stämmer eftersom det beror många olika ”typer” av förändringar i samhället. Samt hur man har gjort och framförallt vad man valt att undersöka i undersökningen. Men enligt mätningarna krymper ”transcendensen” och ”heligheten” breder ut sig. Det finns många aspekter/dimensioner att undersöka som till exempel, man kan undersöka hur många som besöker kyrkan, tillhör kyrkan, människans religiositet och så vidare. Om man undersöker dessa aspekter, kommer det med ganska stor sannolikhet att vara en ganska stor skillnad statistiskt sett, än om man hade undersökt dessa aspekter för bara 50 år sedan. Eftersom förr hade kyrkan stort inflytande på människan och samhället, vilket kyrkan inte har idag. Folket besökte kyrkan tillsammans, det var en självklarhet för de flesta att tillhöra kyrkan, idag har samhällsutvecklingen förändrats, samhället idag är mer individualiserat än som jag anser att det var förr d.v.s. kollektiviserat.

Alla ovanstående aspekter var en självklarhet bland folket, men jag anser att det är svårt att säga att Sverige tillhör ett av de mest sekulariserade länderna eftersom vi idag lever i ett mer individualiserat samhälle mot förr när det var ett starkt kollektivt samhälle. Förr när vi levde i ett kollektivt samhälle kanske besöken i kyrkan, kyrkotillhörigheten och den öppna starka gudstron var för en del människor en påtryckning från omgivningen. Eftersom om man tog avstånd från kyrkan uppmärksammades man direkt. Man var helt enkelt tvingad att följa det

”patriarkala” samhället. Bara för att kyrkobesökandet har minskat, är det svårt att påstå att tron är svagare på grund av detta. Idag har vi som jag nämnt tidigare många olika religioner att utöva, människan är mer uppbokad av olika aktiviteter, helt enkelt tidsbrist vilket också kan vara en orsak av det minskade besöksantalet i kyrkan.

Förr när man aktivt deltog i gudstjänsterna kanske det inte alla gånger var av fri vilja men rent statistiskt såg kyrkobesökantalet bra ut. Idag behöver man inte besöka en kyrka även om man är troende, det går lika bra att bedja i hemmen. Vi har många religioner där man inte behöver uppsöka en helig plats för att bedja, man behöver helt enkelt inte vara aktiv i kyrkan. Men på grund av detta behöver inte heller ett minskat aktivt deltagande i kyrkan innebära att man inte har en religiös tro eller att kyrkan helt tappat betydelse. Eftersom ett aktivt deltagande i kyrkan, lika gärna kan ha blivit en vana ett tryck från omgivningen. Det kanske rentav finns folk som nästan aldrig besöker kyrkan men har starkare religiös tro än de som regelbundet besöker kyrkan. Eftersom det kan för personer som aktivt besöker kyrkan ha blivit en blivit en vana. Samt att för den som inte aktivt besöker kyrkan kan bero på bland annat tidsbrist eftersom i många hushåll måste båda parterna arbeta: Många framförallt kvinnor har dubbelarbete (jobb och hem), vilket möjligen leder till att människan idag ”kanske” ber mer i hemmen. I och med att samhället har moderniserat, människan kan genom teknologin komma i kontakt med en stor mängd erbjudande. Även ockultism d.v.s. astrologi, New Age, kan vara en bidragande orsak. Kyrkobesöken har minskat, de som tillhör kyrkan har minskat. Om man jämför detta med förr så kan man på ett säga att Sverige är ett sekulariserat land. Men samtidigt anser jag inte att ett minskat kyrkobesök, minskning av dem som tillhör kyrkan kan säga att Sverige är sekulariserat eftersom man kan vara troende utan att besöka kyrkan. Men rent statistiskt sett, medger jag att Sverige är sekulariserat eftersom kyrkan mister sina besökare samt religionen har inte lika stark ställning utåt i samhället som förr. Men som nämnts tidigare har religionen blivit individuell inte lika kollektiv som den var förr. Därför anser jag att om den individuella tron är starkare än förr behöver inte Sverige vara mer sekulariserat än vad det var förr eller jämfört med andra länder. Eftersom individuell tro och kollektiva tro är samma sak men det förstnämnda bidrar bara till färre besökare i kyrkan, vilket gör att Sverige klassas som sekulariserat.

Att kyrkan har hamnat lite i periferin kan även bero på bland annat invandringen, en ny generation, nya sekter, föreningar som dyrkar de fornnordiska asagudarna, samt många väljer att utöva individuell religion osv.

Enligt denna enkätundersökning visade det sig att det var 8% (kvinnor) och 4% (män) som besökte kyrkan någon gång/veckan, 20% (kvinnor) och 8% (män) som besökte kyrkan någon gång/mån och 46% (kvinnor) och 56% (män) som besökte kyrkan någon ggr/år förutom dop, konfirmation och bröllop. Jag tror att privatreligionen kommer att bli mer och mer centraliserad eftersom religion är som ett enda stort smörgåsbord. Med privatreligionen kan man hämta inspiration från alla de religioner man är intresserad av. Jag kan ändock påstå att trots alla skriverier om sekularisering, minskat antal kyrkobesökare samt färre ungdomar som konfir-merar sig, att invånarna i Kalix ändock anser att kyrkan spelar en viktig roll. Viktigt i den bemärkelsen att det är där många utövar ett flertal av gamla, traditionella riter. Jag anser att det kyrkan erbjuder när det gäller dop, konfirmation samt giftermål är en gammal tradition som många kommer att fortsätta att använda eftersom det är ett kulturarv som många vill bevara samt föra vidare. Trots allt vill stor del av svenska folket döpa, konfirmera samt gifta sig i kyrkan oavsett tron eftersom det bland annat är en lång tradition att dessa riter utförs i kyrkan. Möjligtvis vill många människor helt enkelt bära vidare tron, traditionen, glädjen, budskapet, anordna en fest där man möter sina nära och kära.

Trots att stor del av respondenterna anser att kyrkan inte är viktig är det ändock stor del av respondenterna som anser att t.ex. dop, konfirmation och giftermål är viktigt samt att det skall utföras eller är utfört i kyrkan. Enligt min uppfattning vill man att dessa riter skall utföras i kyrkan utan att respondenterna anser att kyrkan är essentiell för dem. Gamla traditioner spelar en viktig roll samt att man vill fortsätta att utföra dessa riter i kyrkan trots att kyrkans betydelse har svalnat. Att folket inte är lika beroende av kyrkan kan ha många orsaker bland annat invandringen, nya grupper med subgrupper uppstår, vi lever i ett mer modernt teknologiskt samhälle jämfört med förr. Trots allt vill jag påstå att, de som anser att kyrkan inte har någon stor betydelse för den enskilda människan, anser jag att den fortfarande har en viss betydelse. Betydelse i den bemärkelsen att majoriteten av respondenterna anser att dop, konfirmation samt