Strategierna för hur man kan undervisa för en hållbar utveckling varierar och form och innehåll skiljer sig åt beroende på hur pålästa pedagogerna är, kontext och elevernas ålder. Unesco har angett ett antal principer att undervisa utifrån men HUT bör samtidigt betraktas som en ständigt pågående diskurs (Hasslöf, 2015). Svårigheten ligger i att HUT är ett så vitt och brett begrepp som i princip innefattar all mänsklig verksamhet. Vi får i policydokumenten (UNESCO, 2009) veta att undervisning för HUT ska vara ämnesöverskridande och innebär ett helhetsperspektiv som omfattar de ekonomiska, sociala, och ekologiska dimensionerna. Dessutom ska man undervisa om innebörder och konsekvenser av klimatförändringarna. Hur man realiserar detta i kombination med de fördefinierade "vanliga skolämnena" upplever vi är något som lärare inte får klara besked om (Hasslöf, 2015). Kunskap om HUT gör att man lättare kan se att Lgr11 (Skolverket, 2011) genomsyras av begreppet men kopplingen måste lyftas fram på ett bättre och tydligare sätt i såväl lärarutbildning som fortbildning. Lärare behöver också få tydligare besked om hur de motstridiga lärandemålen mellan utbildning för HUT och de fördefinierade kunskapsmålen i läroplanen ska kunna kombineras och realiseras (Hasslöf, 2015).
När vi började skriva vårt examensarbete hade vi hoppats hitta en skola med utmärkelsen "Skola för hållbar utveckling" för att kunna studera hur en sådan skola jobbade med undervisning för HUT. Eftersom detta inte var möjligt blev vårt arbete svårare att genomföra. Begreppet hållbar utveckling kopplades inte av informanterna i vår undersökning (förutom rektorn) till läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) där HUT finns inskrivet både explicit och implicit. Vi kunde ändå se fina exempel på hur undervisning för HUT kan se ut och vi inspirerades av hur två av informanterna jobbade med Storyline. Vi kunde t.ex. i Inez "den orättvisa frukosten" se likheter med det som Hasslöf (2015) i sin avhandling beskriver som politisk subjektivitet.
Vi anser att goda kunskaper om vad HUT och undervisning för HUT kan innebära är nödvändigt för att lärare på ett medvetet sätt ska kunna bedriva undervisning som leder till en mer hållbar framtid. Vi kommer att i vår yrkesverksamhet bl.a. inspireras av de tre önskvärda kompetensområden som Hasslöf (2015) identifierar i sin avhandling i förhållande till de önskvärda målen för ESD: kompetens i vetenskapligt resonemang, medvetenhet om komplexitet och kritiskt tänkande.
44
Referenser
Björneloo, Inger (2007) Innebörder av hållbar utveckling - En studie av lärares utsagor om
undervisning. (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för pedagogik och
didaktik) Hämtad från:
http://hdl.handle.net/2077/10517 (2012-09-30)
Björneloo, Inger (2008) Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. Stockholm: Liber AB
Björneloo, Inger (2011) Hållbar utveckling – att undervisa utifrån helheter och sammanhang. 2 uppl. Stockholm: Liber AB
Borg, Carola (2011) Utbildning för hållbar utveckling ur ett lärarperspektiv – Ämnesbundna
skillnader i gymnasieskolan. (Licentiatuppsats, Karlstad Universitet, Fakulteten för samhälls-
och livsvetenskaper) Hämtad från:
http://www.avhandlingar.se/avhandling/38cba0eed6 (2015-01-12)
Bryman, Alan (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. 1,5 uppl. Malmö: Liber AB Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB FN-förbundet (2015) Citat s. 10 hämtat på FN-förbundets hemsida:
http://www.fn.se/hallbarutveckling (2014-09-14)
Gustavsson, Bernt (2002) Vad är kunskap - En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Fritzes
Hämtad från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1840 (2014-10-11)
Hasslöf, Helen (2009) Tankar om hållbar utveckling och lärande. RCE Skåne. Hämtad från: http://www.mah.se/pages/111710/Tankar%20om%20-Helen.pdf (2014-09-18)
Hasslöf, Helen (2015) The educational challenge in 'education for sustainable development' (Doktorsavhandling, Malmö Universitet, Natur, miljö och samhälle) Hämtad från:
https://dspace.mah.se/handle/2043/18097 (2015-04-12)
Jensen, B. B., & Schnack, K. (2006). The action competence approach in environmental education. Environmental Education Research, v12 n3-4 p471-486 Jul-Sep 2006. Artikel. Hämtad från:
http://eric.ed.gov/?id=EJ744311 (2015-09-14)
Jensen, M., Pramling Samuelsson, I., Runesson, U., Gärdenfors, P., Ekman, R., Fogelberg, K., Jönsson, B., Carlgren, I., von Wright, M., Kjellberg, A., Hygge, S., Liberg, C., Sahlström, F., Melander, H., Englund, T., Säljö, R., Gustavsson, B. (2011) Lärandets grunder – teorier och
45
Jonsson, Gunnar (2007) Mångsynthet och mångfald – Om lärarstudenters förståelse av och
undervisning för hållbar utveckling. (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet,
Institutionen för konst, kommunikation och lärande. Pedagogik språk och Ämnesdidaktik) Hämtad från:
http://pure.ltu.se/portal/sv/publications/maangsynthet-ochmaangfald(998bc920-e2b3-11db- b078-000ea68e967b).html (2013-05-11)
Larsen Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups utbildnings AB
Regeringskansliet (2004) Att lära för hållbar utveckling. (SOU 2004:104) Stockholm: XBS Grafisk Service. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/contentassets/09ac8f7b0f9d402395ff95af1f6eb7cf/att-lara-for- hallbar-utveckling-sou-2004104 (2014-10-10)
Regeringskansliet (2009) Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Skrift. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/contentassets/0f6c0164196e4071a9cb27eaada1cb41/strategi-for- entreprenorskap-inom-utbildningsomradet (2014-09-16)
Skolverket (2002) Hållbar utveckling i skolan - Miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk skola. Rapport. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=925 (2014-04-17)
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
(Lgr11). Stockholm: Fritzes. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (2014-09-18) Skolverket (2013) Demokrati och mänskliga rättigheter Hämtad från:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-likabehandling/ demokrati-och-manskliga-rattigheter (2015-04-04)
Svanelid, Göran (2011) Lägg krutet på The Big 5. Pedagogiska magasinet. Hämtad från: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5
Vetenskapsrådet 9 ”Forskningse iska principer inom h manis isk–samhällsvetenskaplig orskning” elek ronisk res rs äm a r n: h p://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2015- 07-31)
Wickenberg, Per (1999) Normstödjande strukturer - Miljötematiken börjar slå rot i skolan. Avhandling. Hämtad från:
46
Winqvist, Camilla (2013) Ekologiskt lantbruk, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Populärvetenskaplig syntesrapport. Hämtad från:
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion- och-konsumtion/nyheter/2013/1/mangfaldssyntes/ (2015-03-04)
WWF (2007) Lärande på hållbar väg. Skrift. Hämtad från:
http://www.wwf.se/naturvaktarna/source.php/1139007/Larande%20pa%20hallbar%20vag.pdf WWF Rapport (2008) Living Planet Report 2008. Hämtad från:
http://www.wwf.se/source.php/1242859/4651_Livingplanetreport_enkelsidor_SLUT.pdf (2015-06-15)
WWF Rapport (2010) Skola på hållbar väg – skolors arbete inom hållbar utveckling. Hämtad från: http://www.wwf.se/source.php/1365091/WWF%20%20Skola%20slutversion.pdf (2015- 04-14)
WWF (2012) Entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling inom skola och högskola. Utredning. Hämtad från: http://www.wwf.se/source.php/1520649/Utredning.pdf (2014-09-16) WWF (u.å.) Hållbar utveckling och lärande – inspirationsskrift för universitetslärare.
Hämtad från:
http://www.wwf.se/source.php/1229462/Hållbar%20utveckling%20och%20lärande%20- %20inspirationsskrift%20för%20universitetslärare.pdf (2012-10-25)
Öhman, J., Östman, L., Andersson, K., Rudsberg, K., Krigsman, T., Lundegård, I., (2004)
Hållbar utveckling i praktiken – Så gjorde vi på vår skola. Stockholm: Liber AB
Öhman, J (2006) Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling - Meningsskapande
i ett genomlevandeperspektiv.
Avhandling. Hämtad från:
47
Bilaga 1. Intervjufrågor lärare 1. Vilken årskurs undervisar du i?
2. Hur länge har du jobbat på den här skolan?
3. Vilket eller vilka ämnen ansvarar du för i undervisningen?
4. Har er skola någon form av miljömärkning så som Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller annan utmärkelse?
5. När startade skolans arbete med lärande för hållbar utveckling? Hur initierades arbetet?
6. Hur kan det se ut när du arbetar med lärande för hållbar utveckling? Berätta gärna hur du gjorde sist?
7. Vilka möjligheter/svårigheter ser du i undervisning för hållbar utveckling? 8. Vad innebär hållbar utveckling för dig?
9. Vilka förmågor tycker du är viktigt att eleverna lär sig för en hållbar utveckling och en hållbar framtid?
10. På vilka sätt kan eleverna skaffa sig förståelse för hållbar utveckling? 11. Varför ska vi arbeta med hållbar utveckling i skolan?
12. Hur viktigt är lärande för hållbar utveckling för dig på en skala mellan 1 - 10? 13. Vad innebär ämnesintegrerad undervisning för dig när det gäller lärande för hållbar
utveckling?
14. Hur tycker du att man i Lgr11 kan utläsa att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet på skolan?
15. Tycker du att ni på skolan integrerar hållbar utveckling på ett sådant sätt som man kan utläsa i Lgr11? På vilka sätt?
16. Hur viktigt är det för dig med ämnesintegrerad undervisning när det gäller lärande för hållbar utveckling på en skala mellan 1 - 10?
17. Känner du att ni efterhand utvecklar ert sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling?
18. Vilken utbildning har du och har du någon speciell inriktning på ämne? 19. Är du personligt engagerad i hållbar utveckling?
20. Finns det några kompetenser som du känner att du vill utveckla hos dig själv, som du gärna vidareutbildar dig i?
21. Är det något mer du vill berätta om ditt eget och skolans arbete med lärande för hållbar utveckling?
48
Bilaga 2. Intervjufrågor rektor 1. Hur länge har du jobbat på den här skolan?
2. Har er skola någon form av miljömärkning så som Grön Flagg, Skola för hållbar utveckling eller annan utmärkelse?
3. När startade skolans arbete med lärande för hållbar utveckling? Hur initierades arbetet?
4. Berätta hur ni arbetar med hållbar utveckling på den här skolan?
5. Vilka möjligheter/svårigheter ser du i undervisning för hållbar utveckling? 6. Vad innebär hållbar utveckling för dig?
7. Vilka förmågor tycker du är viktigt att eleverna lär sig för en hållbar utveckling och en hållbar framtid?
8. På vilka sätt kan eleverna skaffa sig förståelse för hållbar utveckling? 9. Varför ska vi arbeta med hållbar utveckling i skolan?
10. Hur viktigt är lärande för hållbar utveckling för dig på en skala mellan 1 - 10? 11. Vad innebär ämnesintegrerad undervisning för dig när det gäller lärande för hållbar
utveckling?
12. Hur tycker du att man i Lgr11 kan utläsa att hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet på skolan?
13. Tycker du att ni på skolan integrerar hållbar utveckling på ett sådant sätt som man kan utläsa i Lgr11? På vilka sätt?
14. Hur viktigt är det för dig med ämnesintegrerad undervisning när det gäller lärande för hållbar utveckling på en skala mellan 1 - 10?
15. Känner du att ni efterhand utvecklar ert sätt att arbeta med lärande för hållbar utveckling?
16. Är du personligt engagerad i hållbar utveckling?
17. Finns det några kompetenser som du känner att du vill utveckla hos dig själv, som du gärna vidareutbildar dig i?
18. Är det något mer du vill berätta om ditt eget och skolans arbete med lärande för hållbar utveckling?