Från allt fler håll pläderas det för att göra lärlingsutbildningen till ett centralt inslag i gymnasieskolan, vuxenskolan och arbetsmarknadsutbildning. Uppfattas det lika för alla eller skiftar innebörden beroende på vilka motiv som ligger bakom förslagen att införa lärlingsutbildningen i en bredare skala? Intresset från näringslivet och skolan har varit ringa och lösningarna för hur en arbetsplatsförlagd utbildning ska organiseras och finansieras har varit svåra att finna.
I länder med en framgångsrik lärlingsutbildning finns inte bara ett väl fungerande partssamarbete, utan även statlig finansiell medverkan och utbildningarna regleras via såväl lagstiftning som kollektivavtal och certifieras enligt nationella regler. En väl fungerande yrkesutbildning underlättar i synnerhet för ungdomar från arbetsklassmiljöer att genom en bra utbildning snabbt komma ut i arbetslivet. (Rapport till ESS expertgruppen för studier i samhällsekonomi 2 006:4) De lärlingar vi intervjuade i vår undersökning tyckte att det var väldigt roligt och lärorikt att få vara på en arbetsplats och arbeta med händerna. De tyckte att de lärde sig mycket på arbetsplatsen genom att delta i olika övningar och att framförallt se hur man arbetar och dessa elever trivdes väldigt bra. Problemet var att skolan och praktikplatsen inte var på riktigt samma nivå. ”Skolan var inte tillräckligt organiserad enligt eleven”. Att införa lärlingsutbildningen på en skola tar mycket tid och i början finns det säkert en hel del ”barnsjukdomar”.
Eleverna läser oftast samma kurser som en elev som går motsvarande nationellt program, men de praktiska momenten gör eleven på ett företag.
Det finns skolor som har fasta lärlingsplatser. Fördelen med fasta platser är att handledarna får en större erfarenhet, handledarna får elever år efter år och kan på så sätt få en stor erfarenhet av lärlingsutbildningen. När en sådan plats tas fram besöker skolan företaget och presenterar ett förslag på utbildning, om tycke uppstår skriver skolan och företaget ett kontrakt. Tillsammans lägger man sedan upp en kursplan för eleven och bestämmer sedan vem som undervisar vad i de olika kurserna, utifrån dessa kriterier bestämmer man sedan hur mycket tid eleven ska vara på företaget. Kursplanen är baserad på de gemensamma kurserna på programmet och de kurser som anpassas för eleven är de valbara kurserna .
(http://www.skolverket.se/sb/d/129?searchword=l%E4rlingsutbildningen+kursplan&page=search &website=.2009-04-19).
Vi tror att det är väldigt viktigt att lärlingsutbildningen arbetar med fasta lärlingsplatser för att förenkla för både praktikplatsen och eleven. På så sätt får alla mer erfarenhet och det blir enklare att ta emot en elev ju mer erfarenhet man har. Ju mer erfarenhet man får i de olika kommunerna om lärlingsutbildningen desto enklare blir det att arbeta med den.
Yrkeslärarna skall ofta göra pedagogiska bedömningar på elevers kunskap. Med pedagogisk bedömning menar Henry Egidius att lärarna skall göra en bedömning av elevens allmänna förmåga att kunna lösa problem, ha egna insikter eller ett eget förhållningssätt. En sådan bedömning kan vara svår att mäta och bedöma i en fingradig betygsskala. Egidius menar att en elevs förmågor kanske helst skulle graderas i underkänt och godkänt. Men ändå måste vi inse att betyg inte bara är ett värdepapper för eleven när den är färdig med sina studier utan skall också vara en morot under tiden som man studerar för att få en feedback var man står (Egidius, 2005, s.164). En yrkeslärare behöver betygsätta elevens möjligheter att lösa problem. Det som kommer att bli svårast för handledaren på praktikplatsen blir att ge ett omdöme för en betygsättning eftersom handledarna inte har någon erfarenhet av betygsättning eller någon
lärarutbildning. Här behöver skolan gå in för att utbilda handledarna så att det blir rättvisa bedömningar för eleverna som går lärlingsutbildningen.
5.2 Metoddiskussion
Vi har observerat och lyssnat på föreläsningar. Vi har intervjuat två elever som går lärlingsprogrammet och vi har även intervjuat två handledare från skolorna. Dessa intervjuer är gjorda på ett kvalitativt sätt för att få fram hur och vad elever och handledare verkligen tycker om denna utbildning som precis har börjat i vårt svenska samhälle. Vi gjorde även en kvantitativ undersökning genom en enkätundersökning på 62 elever på två olika skolor i två olika kommuner. Här koncentrerade vi oss på elever som går på den reguljära hotell och restaurang utbildningen i årskurs 1 för att få se vad de verkligen visste om lärlingsutbildningen och om dom kunde tänka sig att gå just denna utbildning. Vi ville veta om det är ”skoltrötta” elever eller elever med höga ambitioner som söker lärlingsprogrammet. Vi ville även veta om kommunerna följde intagningskraven genom att göra kvalitativa intervjuer med eleverna.
För att få reda på om man kunde rekommendera lärlingsutbildningen ställde vi den frågan till elever som redan hade påbörjat utbildningen. Vi ville också veta om handledarna fick någon särskild utbildning och ersättning för att ta hand om eleverna på lärlingsprogrammet. Behöver handledarna på skolorna utbildning för att kunna möta lärlingseleven och handledare på praktikplatserna så att kursmål och kriterier efterföljs?
Vi är medvetna om att vi använt oss av vissa slutna frågor och att vi hade kunnat valt andra frågeställningar. I vår enkät undersökning kunde vi ha varierat frågorna så att svaren blivit tydligare. Vi kunde också ha haft med elevernas kommentarer efter varje fråga. Det hade gjort undersökningen tydligare.
5.3 Resultatdiskussion
Resultatet av detta är att våra elever som redan går hos oss på Hotell och restaurang både i kommun A och Kommun B verkar trivas bra på den linjen de redan går. Många av de elever som går på hotell och restaurang visste väldigt lite om lärlingsutbildningen. Dom hade inte fått mycket information i årskurs 9 innan de skulle göra ett gymnasieval. Handledarna för lärlingsutbildningen på skolorna verkar vara missnöjda på grund av mycket mer arbete än vad som var sagts från början. Eleverna som går lärlingsutbildningen verkar vara dåligt insatta om hur verksamheten fungerar och känner sig förvirrade. En elev har till och med slutat på lärlingsutbildningen och börjat på den reguljära utbildningen trots att han trivdes väldigt bra på sin praktikplats. Det var skolan som inte hade någon bra struktur och organisation enligt eleven. När vi pratade med praktikplatsen sa dom att utbildningen verkade förvirrande och att dom hade fått väldigt lite och dålig information. Dom hade inte fått några klara regler på hur utbildningen var upplagd. Det skulle ta väldigt mycket mer tid att vara handledare än vad som först framgicks från lärlingsprogrammets ansvarige. Det innebär också att den utlovade ersättningen knappast kommer att räcka eftersom handledartiden tar mer tid än vad som beräknats. Lärlingseleverna tyckte att det blev väldigt mycket självstudier vilket ställer höga krav på deras självdisciplin. Är du skoltrött kan det få konsekvenser att behöva läsa så mycket på egen hand. Om lärlingsutbildningen kommer att slå igenom så tror vi att det kanske är toppelever snarare än skoltrötta elever som lärlingsutbildningen passar bäst just för att det ställer stora krav på eleven med självstudier. Det vore intressant att få följa upp eleverna efter avslutad utbildning för att se hur det gick för dom.
I bild ett i vår enkätundersökning ställde vi frågan om eleven hade fått information om lärlingsutbildningen innan dom valde till gymnasiet. Vi hade fem svarsalternativ, det rätta hade
varit att ha ja och nej alternativ till svar. Då hade vi fått ett mera tydligt svar på frågan. Hade svaren i bild ett varit tydliga så hade svaren i bild två varit lättare att tolka. Eftersom alla elever svarade på alla frågor så är det svårt att tyda bild två rätt. Även de som svarade att dom inte hade fått någon information om lärlingsutbildningen hade självklart inte heller fått någon information från studie- och yrkesvägledaren. I bild tre kan vi se att 25 av eleverna inte kände någon som går på lärlingsutbildningen, kan det bero på att lärlingsutbildningen är ny? En anledning kan vara att eleverna inte hade fått tillräckligt med information om utbildningen.
Vi ville få fram om lärlingsutbildningen är ”lättare” än den reguljära utbildningen i bild fyra. Med lättare menade vi enklare med färre prov och läxor. Hur eleverna tolkar ”lättare” kan diskuteras. Frågan kan också tolkas annorlunda beroende på vilket kön man har.
Svaren i bild fem kan man misstänka att eleverna svarar mer positivt eftersom vi är deras lärare. Eleven kan bli orolig för att vi kan lista ut vem som svarat på frågan även att enkäten var anonym. Tilliten till svaren kan därför ifrågasättas.
Ett intressant resultat i bild sex är att de flesta eleverna inte tror att det är lättare att få arbete efter att ha gått lärlingsutbildningen. Endast tre av eleverna tror att man lättare får arbete. Svaret kan bero på att eleverna har fått för lite information om utbildningen.
På frågan om eleverna ville ha mer information om lärlingsutbildningen i bild sju hade det varit bättre med svarsalternativen ja och nej svar i stället. Då hade det varit lättare att tolka svaren från eleverna. Med fem svarsalternativ kan det bli en tendens att man lägger sig i mitten då man är osäker på hur man skall svara på frågan.
Svaret i blid åtta kan diskuteras. Hur kan frågan besvaras på det viset eftersom dom knappt hade fått någon information om utbildningen? Var har dom fått sin uppfattning från eftersom dom inte känner många elever som går på lärlingsprogrammet?
I bild nio hade det varit enklare att tyda svaren om svarsalternativen hade varit annorlunda som t.ex. ja eller nej och vet ej. Här kan man även tolka det som att 33 av eleverna har lärlingsutbildningen som ett alternativ. Vi tolkar det som att det finns ett visst intresse för utbildningen och att svaren inte är helt givna. På fråga tio svarar eleverna att dom trivs så mycket på nuvarande utbildning att inte lärlingsutbildningen varit något alternativ att reflektera över. Man kan diskutera om intagningssättet är det rätta för en lärlingsutbildning. Dom skoltrötta elever som inte kommer in på sina betyg, vad händer med dom? Lärlingsutbildningen borde försöka att nå samtliga elever. Bättre hade kanske varit om man haft någon form av intagnings intervju samt att eleverna fått arbetspröva ett visst antal veckor ute på dom tilltänkta arbetsplatserna. Då hade man kommit åt fler elever och kunnat motivera dom skoltrötta till en utbildning. Risken med nuvarande intagningssätt kan vara att man endast kommer åt elever med stor disciplin att sköta sina studier. Enligt vårt resultat så är det studieomotiverade elever som går på lärlingsprogrammet. Eftersom det är mycket självstudier, kommer dom eleverna att orka den typen av utbildning?
Ser man på historiken för lärlingsutbildningen i Sverige så har den inte fått särskilt stor genomslagskraft. Det kan bero på att vi inte har den traditionen som man har i Danmark och Tyskland. Där finns det ett fungerande system med koppling till arbetslivet och stat.
Borde vi inte titta på deras system och se vad det är som gör att det fungerar bättre där? Beror det på traditioner eller på den ekonomiska ersättning från staten?
Handledarna har inte fått någon utbildning för att klara lärlingsutbildningen. Vi tror att man måste satsa mer på handledarutbildning för att få ett system som fungerar bättre. Har inte handledarna rätt kompetens då kan heller inte utbildningen hålla dom krav som ställs. Handledarna som vi intervjuat känner att man bara fått den uppgiften att handleda ,inte hur det skall gå till.
Problemet med informationen till handledare och elev ligger närmast hos dom ansvariga rektorerna på skolorna.
6. Referenser
Arbetsplatsförlagd utbildning : en handledning för anställda i företag som arbetar med elever i gymnasial yrkesutbildning / [utgivare: Arbetsmarknadens yrkesråd ; redigering: Stig Gustafsson] ; [teckningar: Pauli Laakso] Stockholm : Svenska arbetsgivarefören. (SAF) : 1990
Egidius, H. (2005). Att vara lärare I vår tid. Stockholm: NoK.
Förordning (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Svensk författningssamling 2007:1349. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2007:1349 2009-10-16.
Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö. (2006).Lärlingsutbildning : Ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet? . Stockholm . Finansdepartementet, Regeringskansliet
Kvale S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. .Lund:Studentlitteratur Maltén,A. (2003). En mångfasetterad utmaning. Studentlitteratur :Lund
Mårtensson,K. Wennemo,I. (2005).Hur står det till med yrkesutbildningarna i gymnasieskolan: LO:Stockholm
Nationalencyklopedin (1993)
Nielsen,K & Kvale,S. (2000) .Mästarlära. Studentlitteratur:Lund
Olofsson,J. & Schånberg,I. (2000).Yrkesutbildningen igår och idag. Studentlitteratur:Lund Rapport till ESS expertgruppen för studier i samhällsekonomi 2006:4
Regeringskansliet rapport till ESS 2006:4
Regeringskansliet rapport till ESS 2006:4 Jonas Olofsson och Eskil Wadensjö Lärlingsutbildning ett återkommande bekymmer eller en oprövad möjlighet.
Selghed,B.(2004) .Ännu icke godkänt .Diss.Lund: Lunds universitet SOU 2006:4
Svensk författningssamling 1997:762 t.o.m. SFS 1999:1033
Förordning (1997:762) om försöksverksamhet med lärlingsutbildning inom gymnasieskolan Wendy Smits, Thorsten Stromback Cheltenham. (2001). The economics of the apprenticeship
system. Cheltenham :Edward Elgar,cop.
(http://www.skolverket.se/sb/d/129?searchword=l%E4rlingsutbildningen+kursplan&page=search &website=.2009-04-19
7. Bilagor
7.1 Bilaga 1
Den arbetsplatsförlagda delen i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
Syfte
Kursen syftar till att eleven under handledares ledning på en arbetsplats får de fördjupade yrkeskunskaper som krävs för att vara anställningsbar inom valt verksamhetsområde. Syftet är att eleven utvecklar grundläggande kunskaper om teknik, redskap, metoder och de teorier som krävs för att arbeta på ett resurs-, miljö- och kvalitetsmedvetet sätt. Därutöver är syftet att eleven ökar sin sociala och kommunikativa kompetens, för att tillämpas i såväl yrkes- som i övrigt samhälls- och vardagsliv.
Karaktär och uppbyggnad
Snabba förändringar i arbetsliv och samhälle ställer allt större krav på förmåga till omställning och förnyelse. Kunskaper om verksamhetsområdets tradition och utveckling samt dess roll i dagens samhälle är därför en väsentlig del i utbildningen. För att möta ett arbetsliv i omvandling krävs förutom yrkeskunskaper, även generella kunskaper inom verksamhetsområdet. Genom reflektion utifrån eget och andras lärande kan behovet av ytterligare kunskaper identifieras och stärkas. Fokus läggs på problemlösning och ett ifrågasättande och prövande förhållningssätt, så att arbets- och livsvillkor genom nytänkande kan förändras.
Olika arbetsuppgifter sätts in i sitt yrkesmässiga sammanhang, vilket ger förutsättningar för förståelse av samband mellan arbetsuppgifter och verksamheten som helhet. Förändrade arbetsuppgifter och förändrad arbetsorganisation får därmed ett direkt genomslag i utbildningen.
Centralt i utbildningen är kunskaper om kvalitet, hållbar utveckling och arbetsmiljö, liksom förmågan att tolka och kritiskt granska information. Eleven ges möjlighet att delta i diskussioner om till exempel genus, etik och kulturell mångfald.
Kurs: Arbetsplatsförlagt lärande i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Kurskod: ALF1201
Poäng: 1250
Mål som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska
kunna utföra arbetsuppgifter inom verksamhetsområdet,
ha kunskaper om och kunna använda redskap, tekniker och metoder,
ha kunskaper om verksamhetsområdets teorier samt resurs- och materialanvändning inom verksamheten,
kunna ta initiativ, lösa problem, pröva och bedöma konsekvenser av olika handlingsalternativ, kunna granska och värdera det egna arbetet med utgångspunkt i regler och kvalitetssystem, ha förståelse för samband mellan olika delar i verksamhetsprocessen,
kunna uttrycka sig i tal och skrift så att språket fungerar i både yrkes- och samhällsliv,
kunna reflektera över lärandet i arbetet så att behov av kunskaper kan identifieras och utvecklas, ha digital kompetens som krävs inom verksamhetsområdet,
ha förmåga att välja och kritiskt granska information relevant för verksamhetsområdet,
ha kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhetsfrågor inom verksamhetsområdet, kunna diskutera och ta ställning i etiska frågor samt i genusfrågor relevanta för verksamhetsområdet, och
kunna samarbeta, vara serviceinriktad och ta personligt ansvar i relation till andras behov och bakgrund.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven reflekterar över och redogör för det egna lärandet.
Eleven väljer i dialog med sakkunnig redskap, teknik, metod och utför arbetsuppgifter på ett ur kvalitets- och säkerhets- synpunkt godtagbart sätt.
Eleven redogör för och tillämpar bestämmelser som styr verksamheten.
Eleven kommunicerar på ett funktionellt och serviceinriktat sätt, anpassat till sammanhang och situation.
Eleven beskriver systematiskt arbetsmiljöarbete och faktorer som främjar välbefinnande samt en säker och trygg arbetsmil- jö.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven planerar, prioriterar och överväger olika alternativ för att genomföra arbetet.
Eleven argumenterar för sina val utifrån kunskaper om arbetsprocess, säkerhets- och miljöaspekter samt utifrån etiska överväganden.
Eleven argumenterar och tar ställning i yrkesetiska frågor. Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven reflekterar kring lärande och behov av ytterligare kunskaper för att kunna utveckla yrkesskicklighet, samverkan och medborgerlig kompetens.
Eleven gör problemanalyser kring yrkespraxis och yrkeskultur och tar egna initiativ för att utveckla arbetet innovativt.
7.2 Bilaga 2
Intervjufrågor till handledare på skolan 1. Vad anser du om lärlingsutbildningen?
2. Har du fått någon utbildning för att genomföra ditt arbete? 3. Hur ofta är du i kontakt med din lärlingselev?
4. Hur ofta är du i kontakt med elevens praktikplats? 5. Har du någon ersättning för det arbete du gör? 6. Vilket är ditt ansvar gentemot eleven?
7.3 Bilaga 3
Intervjufrågor till lärlingar
1. Varför valde du lärlingsutbildningen? 2. Vem rekommenderade dig att gå den?
3. Vad visste du om den utbildningsformen tidigare? 4. Vem har förklarat hur utbildningen är upplagd?
5. Känner du någon mer som går samma utbildning? Påverkade den personen dig att välja denna utbildning?
6.Varför är lärlingsutbildning en bättre utbildningsform för dig en den vanliga gymnasieutbildningen?
7. Var du skoltrött i årskurs 9?
8. Hade du godkänt i alla ämnen i åk 9?
9. Hur är fördelningen praktik/skola på lärlingsutbildningen? 10. Kan du rekommendera andra elever den här formen av studier? 11. Vad är det bästa med utbildningen?
7.4 Bilaga 4
Jag och min studiekompis är i slutet på vår utbildning på vår lärarutbildning på Malmö högskola. Vi använder oss av en enkätundersökning som vetenskaplig metod för att kunna sammanställa vårt arbete vilket handlar om den nya lärlingsutbildningen. Vi är därför mycket tacksamma för att du ställer upp och svarar på de påståenden som följer. Ringa in ditt svar.
Enkätundersökning på elever på hotell och restaurangprogrammet årskurs 1. 1.
Jag har fått information om lärlingsutbildningen innan jag valde till gymnasiet. Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del 2.
Information om lärlingsutbildningen kom från min studie- och yrkesvägledare. Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del 3.
Jag känner någon som går lärlingsutbildningen. Nej
Ja, någon enstaka Ja, några
Ja, ganska många Ja, väldigt många 4.
Jag tror att lärlingsutbildningen är en ”lättare” utbildning än en annan utbildning. Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del 5.
Jag tror att lärlingsutbildningen är en bättre utbildning än den utbildning vi bedriver på hotell och restaurangprogrammet på vår skola.
Inte alls Till liten del Till viss del Till stor del
6.
Jag tror att det är lättare att få arbete efter att ha gått lärlingsutbildningen än den traditionella utbildningen på hotell och restaurang.
Inte alls Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del 7.
Jag vill ha mer information om lärlingsutbildningen. Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del 8.
Jag tror att en elev som har valt lärlingsprogrammet har stor motivation till skolarbetet. Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del 9.
Lärlingsutbildningen är en alternativ utbildning för dig. Inte alls
Till liten del Till viss del Till stor del
Till mycket stor del
10. Motivera ditt svar här på sista frågan.
______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ __________________________________________________________ Jag är: Kille Tjej