Kartläggningen grundar sig på en enkät till samtliga ställföreträdare i kommunen som i huvudsak har uppdrag för vuxna huvudmän hösten 2014. Svarsfrekvensen på enkäten uppgick till 73 procent.
Fördelning på ålder, kön och sysselsättning motsvarar den förväntade fördelningen enligt SOU 2004:112. Ställföreträdarna i Växjö kommun är något fler kvinnor än män. Knappt hälften är över 65 år och har pension som försörjning. Högskoleutbildning är den vanligaste utbildningsbakgrunden. Anledningen till att man har börjat med uppdraget har för knappt hälften varit en anhörig eller bekants behov. Många kommenterar också att de i sitt arbete eller i bekantskapskretsen mött behovet eller uppdraget och på så sätt övervägt ett eget engagemang.
I en tidigare studie framkom bilden av att den gode mannen ofta är en anhörig (Giertz, 2012). Resultatet från enkäten motsäger detta. Tre fjärdedelar av ställföreträdarna anger att de inte kände huvudmannen när de startade med de uppdrag de idag är engagerade i.
Nästa hälften av de svarande har haft uppdrag som god man eller förvaltare i högst fem år.
I media har de senaste åren förmedlats bilden av ställföreträdare med ett mycket stort antal uppdrag. I motsats till det visar studien att 75 % endast har ett eller två uppdrag.
Den största gruppen har endast ett uppdrag. Sju personer anger att de har ett stort antal uppdrag (10-30) Ställföreträdarna anger utvecklingsstörning och psykiatriska diagnoser eller problem som de två största grupperna bland huvudmännen.
Ett förvånande resultat är att det inte är fler ställföreträdare som anger att huvudmannen har demens. Enligt SOU 2004.112 är en av de stora grupperna med behov av ställföreträdare. I enkätsvaren framkommer att Växjö kommun förordar bankfullmakt till en nära anhörig framför ett rättsligt ställföreträdarskap för personer med demens, vilket avspeglas i resultatet.
Huvudmannen är en man eller kvinna oftast under 65 år som har grundskola som högsta utbildningsnivå. Ställföreträdaren har oftast alla tre uppdragen för huvudmannen.
Huvudmannen har oftast pension (pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning) som försörjning. Det vanligaste är att ställföreträdare och huvudman träffas minst en gång månaden i huvudmannens hem.
En generell slutsats av undersökningen är att det är en välutbildad äldre person som innehar ett ställföreträdaruppdrag för en yngre lågutbildad person. Så ser det ut i Växjö kommun vid undersökningstillfället.
Att bevaka ekonomi, rättigheter och skapa förutsättningar ett bra liv anges som de viktigaste delarna i uppdraget. Dessa tre delar kan sägas motsvara de tre delar som uppdraget formellt innebär; förvalta egendom, bevaka rätt och sörja för person. Till detta
52 kommer att som ställföreträdare vara en social kontaktperson och ge huvudmannen skydd.
Uppdraget upplevs som viktigt men samtidigt svårt. Det är tidskrävande och ställer krav på god kunskap om samhälle och redovisning. Livserfarenhet men också utbildning inom olika områden anges som viktiga. De svarande önskade mer kunskap om ekonomi och speciellt den årliga redovisningen samt om olika former av funktionsnedsättningar och konsekvenser av dessa i vardagen. Nuvarande kursprogram upplevs bra men kan utökas.
Överförmyndarnas tillgänglighet bör enligt informanterna ses över, det finns synpunkter på att tillgängligheten inte är bra. Arvodet upplevs som lågt och svårigheterna att avsluta uppdrag beskrivs som en orimlig situation.
Ett förslag på kompetensutveckling för ställföreträdare som anges är god manscafé och återkommande träffar för erfarenhetsutbyte mellan ställföreträdare. Många av de frågor man ställs inför är inte frågor som enkelt låter sig besvaras utan snarare har karaktären av
”dilemman” som man som ställföreträdare kan behöva ett forum där situationen eller frågan kan diskuteras.
Uppdraget som ställföreträdare kan kräva möjlighet att uträtta ärenden och närvara vid möten oftast förlagda till kontorstid, vilken kan vara en förklaring till varför så många av de svarande har uppnått pensionsålder. Kommentarerna i enkäten antyder att en framkomlig väg för rekrytering skulle kunna vara att rekrytera lärare, vårdpersonal, bank- och försäkringsanställda när de närmar sig pension. I dessa yrkesgruppen kan det finnas en erfarenhet och medvetenhet om uppdragets vikt och innehåll, vilket enligt informanterna är en god bakgrund.
53
Referenslista
Doron, Israel (2002). “Elder Guardianship Kaleidoscope – a Comparative Perspective” i International Journal of Law, Policy and the Family. Vol.16.
Ds 2014:16 Framtidsfullmakter.
Eriksson, Helena & Tideman, Magnus (2010). Levnadsvillkor idag och jämförelser med 1990-talet: En studie om barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning och autism samt vuxna med förvärvad hjärnskada i Halmstad kommun. Högskolan i Halmstad, Halmstad.
FB Föräldrabalken SFS 1949:381
Fridström Montoya Therese (2013/14). ”Syftet som försvann – förmyndarskapsrätten för vuxna på irrvägar” i Juridisk Tidskrift nr 2.
Fridström Montoya Therese (2015). Leva som andra genom ställföreträdare. – en rättslig och faktisk paradox. Diss. Uppsala: Iustus förlag.
Giertz, Lottie (2012). Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS Diss. Växjö: Linnéuniversitet.
Holme Idar & Bernt Solvang (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.
Lund: Studentlitteratur.
Jönsson Håkan & Tove Harnett (2012). ”Anhörigas roll som ställföreträdare I äldreomsorgen” i Broström Linus & Mats Johansson . Ställföreträdarskap i vård och omsorg. Malmö: Gleerups förlag.
Karp, Naomi & Erica Wood (2006). Guardianship Monotoring: A National Survey of Court practice Washington: AARP Public Policy.
Lantz Göran, Ahlzén, Rolf, Sverne Tor och Kim Lutzen (1998). Nedsatt beslutsförmåga.
Stockholm: Ersta Vårdetiska Institut.
LSS Lag om stöd och service till visa funktionshindrade SFS1993:387
Melin Emilsson Ulla (2013).”The Role of Social Work in Cross-Professional teamwork: Examples from Older people´s team in England” I British Journal of Social Work Vol. 43 ss. 116-134.
Odlöw, Torbjörn (2005). Ställföreträdare för vuxna – kamrer eller handledare? Diss. Stockholm:
Jure förlag.
Prince M, Bryce R, Albanese E Wimo A Ribeiro W & Ferri C(2013) “The global prevalence of dementia” i Alzheimer & dementia Vol. 9, ss. 63-75.
Regeringsproposition 2013/14:225 Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare RiR. Riksrevisionsverket 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsuppdrag.
SFS 1924:320 Förmyndarskapslag SFS 1949:381 Föräldrabalken
54 SFS 1993:387 Lag om stöd och service till visa funktionshindrade
SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag
Socialstyrelsen (2012). Äldre – vård och omsorg 2012.
Socialstyrelsen (2015). Personer med funktionsnedsättningar – insatser enligt LSS år 2014.
SOU 1986:50 God man och förvaltare. Förmyndarskapsutredningen.
SOU 2004:112 Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna.
Stancliffe, Roger, Brian Abery, Heidi Springborg & Sarah Elkin (2000). ”Substitute Decision-Making and Personal Control: Implications for Self-Determination” i Mental Retardation. Vol. 38:5, ss. 407-421.
Söderberg, Maria, Agnetha Ståhl & Ulla Melin Emilsson (2012). ”Family members strategies when their elderly relatives consider relocation to a residential home – Adapting, representing and avoiding” i Journal of Aging Studies. Vol.26, ss.495-503.
Växjö kommuns hemsida (2015-05-28) http://www.vaxjo.se/-/Invanare/Stod--Omsorg-/Ekonomi-och-stod/God-man-och-forvaltare/
Växjö kommun: Riktlinjer för ersättning till ställföreträdare enligt föräldrabalken (2008-12-09)