Syftet med arbetet är att undersöka hur gymnasieelever från två olika län och skolor förhåller sig till sin egen och andras dialekter samt göra en jämförelse skolorna emellan. De frågeställningar jag utgått från är följande:
• Hur värderar gymnasieelever sin egen dialekt?
• Hur värderar gymnasieelever dialekter från andra delar av landet?
• Hur är relationen mellan elevernas dialektanvändande och skolan?
• Hur förhåller sig eleverna till sitt eget dialektanvändande i olika situationer?
Resultatet av enkäten visar att de flesta gymnasieelever värderar sin egen dialekt högt och att det är stolta över den. Det råder dock en klar splittring i synen på det egna dialektanvändandet: eleverna i Värmland anser sig oftare prata med dialekt i olika situationer än eleverna i Västergötland. Det går också att utläsa att eleverna i Värmland har fler benämningar på sin egen dialekt och alltså gör geografiska avgränsningar i sitt svar. Exempel på detta är de elever som svarar att de pratar Vålbergsmål, Storforsmål, Karlstadmål, Sunnemål, Arvikamål och Degerforsmål medan eleverna i Västergötland svarar att de pratar västgötska. Detta stämmer överens med Pamps syn på värmländskan som svårdefinierat dialektbegrepp (Pamp 1978:88).
Gemensamt för båda regionerna är att eleverna anser sig själva prata mindre dialekt jämfört med andra ungdomar och att de överlag inte reflekterar särskilt mycket kring sitt eget dialektanvändande. Majoriteten av eleverna i Värmland anser att det är viktigt att bevara dialekter medan eleverna i Västergötland är av en annan uppfattning. Majoriteten av de tillfrågade eleverna tänker på när någon pratar med dialekt och cirka hälften av de tillfrågade anser också att de tycker bättre om någon annan dialekt än den egna . De mest populära dialekterna hos samtliga klasser är norrländskan, göteborgskan samt värmländskan. I botten på popularitetslistan finner vi skånskan och stockholmskan. Detta undersöktes utan att eleverna fick lyssna på dialekterna innan och resultatet visar på samma stereotypiska attityder som Andersson belyser i min bakgrund (Andersson 1999).
När det kommer till elevernas dialektanvändande och skolmiljön visar det sig att majoriteten av eleverna i Värmland inte anser att deras lärare rättar dialektala ord i tal eller
27
skrift. Hos eleverna i Västergötland ser vi dock att majoriteten anser att deras lärare påpekar detta och att oftast förekommer i skrift. Vidare kan vi även utläsa att majoriteten av eleverna från båda regionerna inte fått någon undervisning kring dialekter. Detta kan som nämnt tidigare ha sin grund i att tre utav fyra klasser får i ettan och således läser Svenska A som inte nämner något konkret kring dialekter i kursmålen. I Swm3 som går i trean kan vi se att antalet elever som har fått undervisning är högre och att de fått sin undervisning under Svenska B-kursen. Majoriteten av informanterna i undersökningen anser att både lärare och elever ska få tala dialekt i klassrummet.
De stora skillnaderna mellan skolorna är som tidigare nämnt synen på det egna dialektanvändandet. Varför eleverna i Västergötland på yrkesprogrammen inte anser att de själva pratar dialekt kan vara kopplat till att de inte reflekterat tidigare kring sitt eget dialektanvändande. De var även färre i dessa klasser som svarade att de var stolta över sin dialekt till skillnad från eleverna i Värmland, som svarade att de inte tänker på hur de talar.
Det var även fler elever procentuellt sätt som i Västergötland ansåg även att de pratade med mindre dialekt än andra ungdomar . Utöver dessa punkter är det mycket som är lika mellan regionerna.
Om man jämför resultatet av min undersökning med det resultat Johansson (2006) redogör för i sin uppsats ”Genom språket markerar vi vår tillhörighet” kan man se en liknande splittring i attityden kring den egna dialekten. Samma splittring går även att finna i Bertilsson och Frosts (2009) uppsats ”Min dialekt är så yeee yeee wow wow”. Trots att denna splittring råder så är majoriteten överhängande positivt inställd till den egna dialekten och endast ett fåtal procent anser sig skämmas över den. Gällande andra dialekters popularitet kan vi se samma mönster som påvisas av Bertilsson och Frost; norrländskan och göteborgskan är de två mest populära dialekterna och i botten finner vi skånskan och stockholmskan. Bådas resultat stämmer bra överens med Anderssons allmänna attitydsmönster som presenteras i min bakgrund (Andersson 1999).
5. 1 Vidare forskning
Mitt resultat belyser elevers attityd kring sin egen och andras dialekter. En fortsatt studie på ämnet, som skulle svara på en del frågor som faller utanför ramen för den här uppsatsen, vore att undersöka om och hur informanternas bakgrund påverkade deras svar i enkäten. I min studie presenteras antalet inflyttade informanter samt föräldrarnas studiebakgrund och det vore intressant att bygga vidare på den informationen för att se om informantens bakgrund
28
påverkade attityden kring det egna dialektanvändandet samt synen på sin egen och andras dialekter.
29
Källförteckning
Andersson, Lars-Gunnar. 2004. Fult språk: svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm:
Carlssons
Einarsson, Jan. 2009. Språksociologi. Lund: Studentlitteratur
Frost & Bertilsson, 2010. Min dialekt är så yeee yeee wow wow. Karlstad: Karlstad universitetet
Johansson, Anna. 2006. Genom språket markerar vi vår tillhörighet. I: Perspektiv på lärande och språk. Solveig Granath, June Milliander, Nils-Erik Nilsson, Stig Thoursie (utg.) Karlstad: Karlstads universitet: Centrum för Språk- och Litteraturdidaktik
Lagerholm, Per. 2005. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund:
Studentlitteratur.
Lpf 94. 2006. Läroplan för de frivilliga skolformerna Stockholm: Skolverket och Fritzes Nationalencyklopedin Rubrik: Attityd (2011-06-13) www.nationalencyklopedin.se Palmér, Johan. 1967. Språkutveckling och språkvård. Lund: CWK Gleerup bokförlag Pamp, Bengt. 1978. Svenska dialekter. Stockholm: Natur och kultur.
Patel, Runa & Bo Davidson. 2003. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, Gertrud. 2005. Svenska språket under sjuhundra år. Stockholm: Studentlitteratur.
Petterson, Åke och Badersten, Lennart. 1977. Språk i utveckling. Lund: Liber Läromedel Thelin, Eva. 2003. Lyssna på svenska dialekter! Uppsala: Språk- och folkminnesinstitutet Wernersson, Karin: 2006. Tufft å veta hur man pratar. I: Perspektiv på lärande och språk.
Solveig Granath, June Milliander, Nils-Erik Nilsson, Stig Thoursie (utg.). Karlstad:
Karlstads universitet: Centrum för Språk- och Litteraturdidaktik Wessén, Elias. 1958. Våra folkmål. Stockholm: Fritzes
30
Bilaga Hej!
Mitt namn är Tobias Eklöf och är en lärarstuderande från
Karlstad. Jag har som uppdrag att skriva en uppsats och behöver nu din hjälp. Min uppsats kommer behandla dialekter och
gymnasieelevers attityder till sen egen och andras dialekter. Jag skulle därför vilja att du tar en funderare kring hur just du ser på din egen och andras dialekter och svarar på några frågor.
Enkäten är helt anonym och jag hoppas på din medverkan.
Tack på förhand!
31
Enkätundersökning om attityder till dialekt Kön: [ ] Kvinna [ ] Man
Födelseår: _______________
Gymnasieprogram: ______________________Årskurs: [ ] 1 [ ] 2 [ ] 3 Hemort: ________________________
1. Har du alltid bott på ovanstående angiven hemort? [ ] Ja [ ] Nej Om nej, var bodde du förut och när flyttade du?
___________________________________________________________
___________________________________________________________
2. Varifrån kommer dina föräldrar?
___________________________________________________________
3. Har någon av dina föräldrar studerat vid högskola eller universitet?
[ ] Ja, båda mina föräldrar [ ] Ja, en av mina föräldrar [ ] Nej, ingen av mina föräldrar
4. Anser du att du talar dialekt?
[ ] Ja [ ] Nej [ ] Vet inte
Om ja, på vilket sätt? Använder du t.ex. speciella ord, uttryck eller ljud?
______________________________________________________
______________________________________________________
.
5. Vilken dialekt talar du?
__________________________________
6. Om du jämför med andra ungdomar tycker du att du talar…
[ ] mer dialekt
[ ] mindre dialekt
[ ] lika mycket dialekt
32
7. Beskriv din dialekt med minst tre ord:
________________________________________________________
________________________________________________________
8. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst överens med vad du känner för din dialekt.
[ ] Jag är stolt över min dialekt och skulle inte vilja ändra mitt tal på grund av den.
[ ] Jag har inget emot min dialekt, men jag försöker att anpassa mitt tal om situationen kräver det.
[ ] Jag skäms över min dialekt och försöker alltid att tala så lite dialekt som möjligt.
[ ] Jag skäms över min dialekt, men kan inte prata på något annat sätt.
[ ] Jag tänker inte på hur jag talar, om jag använder dialekt eller inte.
9. Tänker du på om andra talar dialekt?
[ ] Ja [ ] Nej
Om ja, förklara varför:____________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
10. Tycker du bättre om någon annan dialekt än din egen?
[ ] Ja [ ] Nej
Om ja, vilken och varför? _________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
11. Tycker du sämre om någon annan dialekt än din egen?
[ ] Ja [ ] Nej
Om ja, vilken och varför? _________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
12. Är det viktigt att bevara dialekter?
[ ] Ja [ ] Nej
Motivera: ______________________________________________
______________________________________________________
______________________________________________________
33
13. Är det viktigt att din dialekt bevaras?
[ ] Ja [ ] Nej [ ] Kanske
14. Brukar lärare rätta elever som använder dialektala ord i tal och/eller skrift?
[ ] Ja, alltid [ ] Ja, ibland [ ] Nej, aldrig Om ja, när då?
______________________________________________________
______________________________________________________
15. Har du fått någon undervisning i skolan om den lokala dialekten?
[ ] Ja [ ] Nej
Om ja: I vilken/vilka årskurs(er) och hur var den utformad – skriva, tala etc.
_____________________________________________________________
____________________________________________________
16. Jag använder dialekt i klassrummet.
[ ] Aldrig
[ ] Sällan
[ ] Ibland
[ ] Ofta
[ ] Alltid
34
17. Anser du att det ska vara tillåtet för elever att tala dialekt under lektionstid?
[ ] Ja [ ]Nej
18. Anser du att lärarna ska få tala dialekt under lektionstid?
[ ] Ja [ ] Nej
19. Jag använder dialekt hemma [ ] Aldrig
[ ] Sällan [ ] Ibland [ ] Ofta [ ] Alltid
20. Jag använder dialekt när jag talar med mina kompisar [ ] Aldrig
[ ] Sällan [ ] Ibland [ ] Ofta [ ] Alltid
21. Anser du att prata med dialekt skapar gemenskap och samhörighet i kompisgänget?
[ ] Ja [ ] Kanske [ ] Nej
22. Pratar du mindre dialekt med vänner som inte kommer ifrån någon annan del av Sverige?
[ ] Ja [ ] Kanske [ ] Nej
23. Vilken inställning har du till följande dialekter? Sätt kryss
35
Dialekt Positiv
Varken positiv ellernegativ Negativ