Under denna rubrik kommer min studie förhållas till tidigare forskning. Jag kommer även dra slutsatser utifrån mitt material för att det syfte jag strukturerat för studien ska besvaras. Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan kristna kvinnors religiösa identitet och genusidentitet såg ut i den neopentekostala rörelsen The Last Reformation. Då rörelsen har en relativt konservativ bibelsyn syftade även studien på att undersöka kvinnornas uppfattning av könsroller inom rörelsen och tron vilket sedan analyserades ur en genusteori.
Ett av studiens syften var att undersöka kvinnornas uppfattning av deras religiösa identitet och hur denna förhöll sig till en genusidentitet. Det samtliga kvinnor i studien uppfattade var att det mellan den kvinnliga och manliga könsrollen fanns skillnader i deras egenskaper. Den kvinnliga religiösa identiteten och de kvinnliga egenskaperna knöt kvinnorna till omsorg och moderskap. Medan de manliga egenskaperna var mer bundna till ansvar. De beskrev hur de båda könen är lika mycket värda men att de har ansvar för olika delar.
Lisa och Karin som båda är gifta kvinnor beskrev hur det utifrån Bibeln hade varit svårt att förhålla sig till vad det egentligen betyder att underordna sig sin man. Utifrån deras berättelser framträdde ett genuskontrakt där ett mellanrum mellan det manliga och kvinnliga framstod inom äktenskapet. Trots att de berättade att det till en början hade varit svårt att anpassa sig till detta, förklarade de hur de valt att lita på att Gud är god och att hans plan för dem är god. Jag fann det intressant att höra hur kvinnorna haft svårt att förstå och anpassa sig till Bibelns bild av äktenskapet. Det som jag fann gemensamt hos dessa två kvinnor var deras tillit till Gud, hur de väljer att lita på Gud trots att de möter termer som är svåra att förstå eller acceptera i Bibeln. Jag fann även kvinnornas ständiga strävan efter att nå Guds vilja intressant, även om denna ibland också var svår för dem att tolka. Detta stämmer med den bild av den pentekostala rörelsen som Josefsson ger i sin studie. Han beskriver hur det ständigt finns ett samarbete mellan tro och praktik och en stor personlig hängivelse lades av individen på tron.138 Detta tyder även de berättelser av kvinnorna här ovan på, de strävar ständigt efter att
leva efter tron i praktiken.
Även Anna förklarade ur ett genuskontrakt hur hon uppfattade hur relationen mellan mannen och kvinnan i ett äktenskap kan se ut. Hon beskrev hur mannen och kvinnan hade olika uppgifter inom äktenskapet vilket hon fann en ro i då hon inte behöver ha alla roller. Hon och mannen kan istället komplettera varandra.139 Jag uppfattade detta som något väldigt
befriande för Anna. Hur delarna i ett äktenskap kan delas upp mellan mannen och kvinnan, utifrån deras olika roller. En uppdelning av uppgifterna i äktenskapet resulterar i att mannen och kvinnan kompletterar varandra. Även Lisa beskrev hur mannen och kvinnan i ett äktenskap borde komplettera varandra och inte tävla med varandra vilket hon upplever är det som sker idag när kvinnan försöker erhålla de egenskaper som mannen har.140 Kvinnorna
beskrev mannen och kvinnans komplettering av varandra som väldigt viktig. Jag uppfattar att en anledning till detta kan vara av just den anledningen att könsrollerna uppfattas som biologiska och skapade av Gud.
Jag upplevde även att äktenskapet var något som var väldigt viktigt för samtliga kvinnor i min studie. Julia Kuhlin beskriver i sin undersökning hur männen var den viktigaste personen för de kvinnor som deltog i hennes undersöknings liv. Nu var inte samtliga kvinnor i min studie gifta. Trots det var äktenskapet och hur mannen och kvinnan ska vara i detta ändå något som kom upp på tal vilket jag uppfattade som betydelsefullt bland kvinnorna. De berättade också hur de uppfattade att de skulle förhålla sig till Bibeln inom äktenskapet. Kvinnorna i min studie beskrev att manen och kvinnorna inom äktenskapet hade skilda uppgifter som kompletterade varandra. Trots att de beskrev att könsrollerna har olika ansvar, beskrev de att de tar beslut tillsammans och Lisa som har barn beskrev att de uppfostrar sina barn tillsammans. Vilket även Kuhlin beskrev var fallet för de kvinnor som deltog i hennes studie där kvinnorna delade hushållssysslor med sina män och tog viktiga beslut tillsammans.141 Detta tyder även
berättelserna i min studie på där kvinnorna beskrev att de arbetade som ett team i familjen.
Malin, Anna och Karin beskriver hur kvinnan i bibeltexterna är en produkt av den tid de är skildrade ur. Vikten av att läsa Bibeln ur en historisk kontext beskrivs av dessa kvinnor. Hur kvinnan skildras i Bibeln ser dem som ett resultat av hur kulturen såg ut då. Jag förstod det
139 Intervjuperson 3, 2020-04-30 140 Intervjuperson 2, 2020-04-20
141 Kuhlin, Julia. I Do Not Think i Could be a Christian on My Own: Lived Religion among Swedish Pentecostal Women. Penuma. Vol.39, nr. 4,
som att dessa kvinnor uppfattade att det är viktigt att förstå hur samhället genomgått en förändring, och hur könsrollerna som råder i Bibeln är konstruerade. Det förhållande som råder i Bibeln kan därför tolkas ur det samhälle och den kontext som denna är skriven i och behöver därför inte passa in i vår moderna syn på könsroller.142 Dessa kvinnors syn på kvinnans
underordning i Bibeln som ett resultat av den historiska kontext denna vuxit fram i är i likhet med det Julia Kuhlin kommer fram till i sin undersökning. Hon beskrev hur kvinnorna i hennes studie såg bibeltexter relaterade till kvinnors undergivenhet som ett kontextuellt arv och är inget som borde praktiseras idag. Kuhlins slutsats blir då att de pentekostala kyrkorna verkar ha integrerat genusordningar och vilar bibeltolkningar på detta.143 Vilket dels kan stämma
överens med det resultat som jag har presenterat i min studie. Sättet att se på bibeltexter skilde sig dock mellan kvinnorna i min studie. Lisa beskrev att man inte kan se på Bibeln historiskt och idag. Det Lisa beskriver annorlunda än de andra kvinnorna är att det är samhället som har genomgått en förändring, Guds ord är dock detsamma. Den förändring som skett i världen har bidragit till att välden är på väg bort från det som var Guds tanke. Jag förstod det som att Lisa uppfattade svårigheter när det kom till tron och hur samhället har utvecklats. Då världens tankessätt påverkar tron så lätt. Trots att Lisas syn på Bibeln inte stämmer överens med de övriga kvinnorna och det resultat Kuhlin presenterar i sin studie uppfattade jag inte som att Lisa var undergiven. Hon betonade själv att hon och hennes man jobbade som ett team inom familjen, fast de hade skilda uppgifter.
Inom The Last Reformation beskrev två av kvinnorna att det skett en förändring. De beskrev att de inom rörelsen börjat fundera på om kvinnan verkligen ska vara inom ledarskapet. De stereotypa uppfattningarna om kvinnan som omsorgsbunden och ansvarig för hemmet resulterar i att hon här hamnar utanför ledarskapet och får inte möjligheten att lägga grunden till tron. Jag uppfattade som jag nämnt tidigare en tydlig syn bland kvinnorna om vad som är manliga och kvinnliga egenskaper. De kvinnliga egenskaperna är som sagt så tydligt omsorgsbundna medan de manliga är mer kopplade till ledarskap och ansvar. Hur rörelsen har tänkt om när det kommer till kvinnor inom ledarskapet kan kopplas till Judith Cassleberrys underökning. Hon beskrev att det inom den apostoliska doktrinen finns system som hindrar
142 Sky, Jeanette. Genus och religion. Stockholm: Natur och kultur. 2009. Sid 53.
143 Kuhlin, Julia. I Do Not Think i Could be a Christian on My Own: Lived Religion among Swedish Pentecostal Women. Penuma. Vol.39, nr. 4,
kvinnor att nå de högre positionerna i rörelserna.144 Hon beskriver i sin studie hur kvinnor
inom rörelsen inte kan ha de högsta positionerna, men kan ha tillexempel andlig makt. Hon beskriver också hur detta i den sekulära världen kan uppfattas som konservativa tolkningar av könsrollerna i skrifterna.145 Vilket även omställningen i The Last Reformation kan ses som. Jag
fann det intressant hur kvinnorna i min studie beskrev att kvinnorna inom rörelsen hade andra positioner, och kunde vara delaktiga på så vis. Lisa beskriver att kvinnan kan vara delaktig genom tillexempel vittnesbörd och tjäna tillsammans med mannen på det viset.146 Jag förstod
av deras berättelser att mannen och kvinnan kompletterar varandra och gemensamt ska skapa innehåll och struktur. Detta beskriver även Cassleberry i sin text. Hon beskriver hur kvinnan inkluderas i rörelsen på andra vis, genom tillexempel andlig makt. Lisa beskriver att kvinnorna inom The Last Reformation har andra roller, där kvinnan tillexempel delar vittnesbörd, vilket jag uppfattar som en slags andlig makt.
Kvinnorna i denna studie beskriver att mannen och kvinnan har olika roller, de är skapade för olika roller, men inte med olika värden. Uppdelningen mellan könsrollerna ses som naturlig och skapar ett lugn i deras religiösa identitet då kvinnan inte behöver vara allt. Jag uppfattade ifrån kvinnornas berättelser att de ser hur Gud har skapat mannen och kvinnan med skilda egenskaper för att komplettera varandra i äktenskapet, familjen och andra sociala praktiker. De könsroller där kvinnan beskrivs som moder och mannen beskrivs som högsta ansvarig betyder för kvinnorna inte att mannen skulle ha en viktigare roll inom tron. Jag förstod det som att kvinnans roll inom rörelsen är precis lika viktig som mannens, och att de tillsammans tjänar inom rörelsen. Inom familjen uppfattade jag också att kvinnorna ansåg att kvinnan och mannens egenskaper och roller var precis lika viktig. För hur viktig är inte kvinnas roll, att uppfostra den nästkommande generationen?
Didaktisk reflektion
Som inledningsvis nämndes i min uppsats kommer jag med stor sannolikhet stöta på elever från rörelser med konservativ syn på könsroller. Jag kommer genom denna undersökning i
144 Casselberry, Judith. The Politics of Righeounsness: Race and Gender in Apostolic Pentecostalism. Transforming Anthropoligy. Vol.21, nr 1,
2013. 72-86.
145 Casselberry, Judith. The Politics of Righeounsness: Race and Gender in Apostolic Pentecostalism. Transforming Anthropoligy. Vol.21, nr 1,
2013. 72-86.
min framtida roll som religionslärare kunna ge exempel ur kvinnornas berättelser av deras syn på könsroller. Genom deras berättelser kommer jag kunna bidra med ett inifrånperspektiv på hur det är att vara kvinna inom en rörelse med en konservativ syn på Bibeln.