”
Jag bara ser det helt enkelt som att vi
har olika roller”
KURS:Religionsvetenskap för ämneslärare 61-90
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet
FÖRFATTARE: Ellen Hultén
EXAMINATOR: Peter Carlsson
TERMIN:VT 20
En kvalitativ studie om kvinnas uppfattning av sin tro i
The Last Reformation
” I just see it as we have different
roles
”
A qualitative study of the womens preception of their
faith in The Last Reformation
Abstract
This study is a qualitative study conducted through interviews with women in the neopentecostal movement The Last Reformation. The study has rested on one main question, how neopentecostal women describe the relationship between their faith in practice and in relation to their gender. The interviews have shown that the women of this study perceive that men and women have different gender roles. The result has has also shown that the women see different gender roles in the bible which they personally practice or wish to practice in their marriage and family life. The study also shows that the movement stands in contrast with the world’s view of roles between the man and the woman.
Innehållsförteckning
Abstract 2 Inledning 4 Syfte 5 Frågeställning 5 Bakgrund 5 Pentekostalism 5The Last Reformation 6
Pentekostalism och genus 8
Material och metod 12
Intervjumetod 12 Urval 14 Kodning av material 15 Teori 15 Genusteoretisk ansats 15 Resultat 19 Information om informanterna. 19
Genus och Bibeln 21
Mannen, kvinnan och könsroller inom familjen 27 The Last Reformation och världen-världens normativa problematik 35
Sammanfattande slutdiskussion 42 Didaktisk reflektion 45 Referenslista 47 Intervjuer 47 Tryckta referenser 47 Digitala referenser 48 Bilaga 1. 50
Inledning
Under historiens gång har kvinnor försökt förhålla sig till en kristen tro som det historiskt sett varit män som tolkat.1 De kristna rörelser som haft snabbast tillväxt under de senaste 30 åren
är enligt Philip Jenkins de pentakostala.2 Han menar dock att de pentakostala rörelsernas
tillväxt har hamnat i skuggan av de politiska ideologierna som växte under 1900-talet. Att vi skulle möta människor som är anhängare av 1900-talets stora ideologier är idag ovanligt enligt Jenkins och menar att den pentakostala rörelsens tillväxt ständigt varit konstant och fortfarande omfattande.3 Idag sprider sig pentakostala rörelser i stor omfattning och kan ses
som en modern del av kristendomen. Ett centralt tema inom de pentakostala rörelserna är att de går tillbaka till kyrkornas tidiga dagar och menar att de på det sättet kommer närmare Jesus.4 Den rörelse som denna studie bygger på är den neopentekostala rörelsen, med danskt
ursprung, The Last Reformation. Rörelsen baserar sin lära på Apostlagärningarna och fokuserar på evangelisation, helande och lärjungeskapet, vilket nämns särskilt i just Apostlagärningarna.5
Denna studie kommer inrikta sig på kristna svenska kvinnor som är eller har varit en del av The
Last Reformation. Genom intervju kommer kvinnorna i studien kunna ge sin berättelse, bild
och erfarenheter av att vara kvinna i denna neopentekostala rörelse. The Last Reformation är en rörelse med relativt konservativ teologi, hur upplever då svenska kvinnor, uppvuxna i vad som beskrivs som ett av världens mest jämställda länder könsroller inom tron och Bibeln. Studien kommer sedan undersöka hur detta praktiseras i äktenskapet och inom familjen. Studien syftar inte till att bedöma någon tillförlitlighet i kvinnornas berättelser eller till att lägga någon vikt i rörelsens uppbyggnad eller spridning. Målet med studien är att skildra hur det är att vara kvinna i en neopentekostal kristen rörelse.
I samhället kan spänning uppfattas mellan samhällets syn på manligt och kvinnligt och olika religiösa rörelsers konservativa syn på könsroller. Som lärare kommer jag mest sannolikt stöta
1 Eriksson, Anne- Louise. Genusperspektiv på teologi. Högskoleverket. 2004. Sid 7.
2 Jenkins, Philip. The next Christendom: the coming of global Christianity. 3. ed. Oxford: Oxford University Press, 2011. s. 10. 2 Jenkins, 2011.
Sid 10.
3 Jenkins, Philip. The next Christendom: the coming of global Christianity. 3. ed. Oxford: Oxford University Press, 2011. s. 10. 2 Jenkins,
2011. Sid 10.
4 Kay, William. Pentacostalism: a very short introduktion. Oxford: Oxford University press, 2011. Sid 1.
på elever från olika religiösa rörelser med en konservativ syn på könsroller. Hur ser kvinnor ur
The Last Reformation på könsroller inom rörelsen och hur ter sig detta i deras vardagliga liv?
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan kristna kvinnors religiösa identitet och genusidentitet i den neopentekostala rörelsen The Last Reformation. Studiens syfte bygger även på att undersöka kvinnornas uppfattning av könsroller inom rörelsen och tron vilket sedan kommer analyseras ur en genusteori.
Frågeställning
- Vilket förhållande mellan genus och trosutövande framkommer i intervjuer med neopentekostala kvinnor?
Bakgrund
Under detta avsnitt kommer forskning underliggande för det syfte och den frågeställning jag valt för studien presenteras. The Last Reformation är en ny rörelse och är på grund av det relativt outforskad. Därför kommer delar av materialet i detta kapitel baseras på liknande rörelser. The Last Reformation är en neopentekostal rörelse och därför kommer detta material anknytas till pentekostalism och neopentekostalism.
Pentekostalism
Pentekostal och karismatisk kristendom verkar idag vara den snabbaste växande formen av kristendom.6 Den urkristna kyrkan bestod av en gemenskap som var präglad av den helige
anden. Deras gudstjänster präglades av uttrycksfrihet och spontanitet vilket tros likna gudstjänster i dagens pentekostala kyrkor. Fenomen så som helande, tungotal och profeterande var också vanliga i de tidiga kyrkorna. I Nya testamentet beskrivs sådana företeelser som uttryck för andens närvaro. Speciellt beskrivs andens närvaro främst i Apostlagärningarna och i Paulus första brev till korintierna.7 Tungomålstalande, profeterande
och helande är exempel på andliga gåvor och nämns flertalet gånger i just Apostlagärningarna.8
6 Andersson, Allan och Westerlund, David. Den världsvida pentecostalismen. Stockholm: Dialogos förlag. 2012. Sid 9. 7 Ibid, sid 37.
Termen neopentekostal markerar att en rörelse eller ett samfund har vuxit fram under de senaste 80 åren och är därför yngre än de klassiska pentekostala rörelserna.9 Ordet
neopentekostal kom att beteckna rörelser som inte var samfundsbundna eller som var oberoende från kyrkorna. De nya oberoende kyrkorna och församlingarna blev snabbt den mest växande delen i den pentekostala förnyelsen.10 I neopentekostalismen är det vanligt
med husmöten och ett radikalt lärjungeskap har markerats.11
Majoriteten av världens pentekostala medlemmar är kvinnor.12 Detta kan dels bero på att de
pentekostala rörelserna generellt försäkrar att den helige anden kan berättiga kvinnan på samma vis som anden berättigar män. Det finns en slags jämställdhet inbyggd i teologin och traditionen. Att teologin är jämställd behöver dock inte betyda att det är jämställt i den kyrkliga praktiken.13 Trots det är de flesta kvinnor inom pentekostala rörelser övertygade om
att Gud använder dem för att göra stora ting. För kvinnor inom pentekostala rörelser är fördelningen av ledarskap inom kyrkan mindre värdefull än fördelningen inom hemmet. Då teologin har hjälpt dem att få ett förbättrat familjeliv.14 Karismatiska rörelser beskriver att
mannen ska vara huvudet över hemmet, men för att ha det andliga ansvaret måste maken också vara god och trogen. För kvinnor i patriarkala samhällen har detta ansvar hos mannen varit ett steg framåt. Att lyda eller underkasta sig sin man är då inte svårt då han är en bra far och en trogen make.15
The Last Reformation
Det är i just Apostlagärningarna som den neopentekostala rörelsen The Last Reformation beskriver att de har sin grund. Grunden i Apostlagärningarna menar rörelsen syns genom deras tro på att gå tillbaka till lärjungaskapet som de tidiga kristna hade.16 Denna grund är
inget unikt hos rörelsen utan grunden i den tidiga kyrkan kännetecknas i många av dagens pentekostala och karismatiska rörelser.17 Gudstjänstfirandet i de tidiga kristna kyrkorna skiljer
sig mycket ifrån vad de flesta kristna idag är vana vid. Under den kristna historien har det dock
9 Andersson, Allan och Westerlund, David. Den världsvida pentecostalismen. Stockholm: Dialogos förlag. 2012. Sid 203. 10 Ibid, sid 220.
11 Ibid, sid 220.
12 Jacobsen, Douglas. The worlds Christians: Who they are, Where they are, and How they got there. Wiley-Blackwell: Chichester, 2011. Sid
54.
13 Ibid, sid 54. 14 Ibid, sid 54. 15 Ibid, sid 54.
16 The last reformation. About the last reformation. 2015. https://thelastreformation.com/about/ Hämtad 2020-04-25. 17 Andersson & Westerlund, 2012. Sid 37.
förekommit karismatiska fenomen som vår tids pingströrelse kännetecknas av.18 Sättet som The Last Reformation ser på kyrkan är alltså vanligt förekommande i pingströrelser.
Inom neopentekostala rörelser är det alltså vanligt med husmöten och betoning på lärjungaskapet.19 The Last Reformation beskriver att en del av deras strävan är att reformera
kyrkan, till just det enkla lärjungaskapet som det går att läsa om i Apostlagärningarna.20
Rörelsen som skapades av Torben Søndergaard 2011 ansåg att dagens kyrka skilde sig mycket åt från den som går att läsa om i just Apostlagärningarna. Søndergaard ansåg att det sätt många kyrkor agerar idag är annorlunda än vad som går att läsa i Bibeln. Søndergaard beskriver detta i en av sina böcker Den sista reformationen- tillbaka till testamentets
lärjungaskapsmodell.21 Han skriver att det som de kristna tror är bibliska handlingar,
egentligen inte är det, utan bara hindrar personen ifrån att göra det som Gud skapat människan för. Søndergaard beskriver där med att det vi idag anser vara en riktig kyrka, egentligen inte är det. Han anser att vi idag borde se tillbaka på de församlingar de första kristna hade i sina hem, vad som kallas husförsamlingar.22 Rörelsens namn grundar sig i Martin
Luthers reformation på 1500-talet vilket beskrivs som den första reformationen.23
I dansk media har idag Søndergaard hamnat i en kontroversiell sits då politiker vill utreda honom för att han har påstått att hans helande kan ersätta medicin. I en dokumentär som gjordes om honom fanns material där han uppmuntrade psykiskt sjuka att sluta med medicin. Han saknar medicinsk auktoritet, men de menar att han trots det har rått människor till att sluta med behandlingar då han istället kan hela dem med anden. Detta har resulterat i att danska politiker vill få Søndergaards handlingar utredda av polis. Søndergaard själv menar att de klipp som dessa anklagelser bygger på är tagna ur sitt sammanhang.24 Søndergaard
beskriver i en känslosam video på rörelsens Youtube-kanal att han idag har sökt asyl i USA på grund av vad han menar är religiös förföljelse.25 Han beskriver i denna hur media förvrängt
18 Andersson & Westerlund, 2012. Sid 37. 19 Ibid, sid 220.
20 The last reformation. About the last reformation. 2015. https://thelastreformation.com/about/ Hämtad 2020-04-25. 21 Søndergaard, Torben. Den sista reformationen: Tillbaka till Nya testamentets lärjungaskapsmodell. Handen: XP Media. Sid 30. 22 Søndergaard, Torben. Den sista reformationen: Tillbaka till Nya testamentets lärjungaskapsmodell. Handen: XP Media. Sid 30. 23 The last reformation. About the last reformation. 2015. https://thelastreformation.com/about/ Hämtad 2020-04-25.
24 Buch, David. Prædikant afviser anklagen om, at han skulle opfordre psykisk syge til at droppe deres medicin. Tv 2 Nyheder. 2019-01-17.
https://nyheder.tv2.dk/politik/2019-01-17-politikere-vil-have-praedikant-undersoegt-for-kvaksalveri Hämtad 2020-05-25
25 Søndergaard, Torben. Seeking Asylum In USA- A very Emotional and Special video (Youtube-video) 2019
det han och hans ”lärjungar” utfört på deras möten.26 I denna video men också på rörelsens
hemsida beskrivs hur det bakom det TV-program som gjordes om honom och rörelsen fanns en agenda att sätta Søndergaard och hans verk i dåligt ljus.27
Spridning av lärjungaskapet, som neopentekostalismen betonar, gör rörelsen genom vad de kallar ”kickstarting”. ”Kickstarting” beskrivs av gruppen som att en av medlemmarna hjälper en annan medlem att be för sjuka för första gången eller att se någon bli helad för första gången. Det innebär alltså att lära personer att med hjälp av den helige anden hela, predika evangeliet och driva ut demoner genom att visa dem hur man gör. Rörelsen beskriver hur kickstarting sprids över världen genom att kunskap skickas vidare mellan människor vilket gör att tillväxten av lärjungar ökar.28 Termen neopentekostal betecknar en rörelse som inte är
samfundsbunden eller beroende av kyrkan.29 Reformationen som rörelsen själv beskriver sig
strävar efter skildras som mer djupgående än reformationer som gjorts förr, iväg ifrån vad de anser vara felaktiga traditioner inom kyrkan. De anser att kyrkan inte borde vara en plats dit de troende går på söndagar utan kyrkan borde vara de troende. De tror att i och med reformationen ska kyrkan reformeras till vad som går att läsa om i Apostlagärningarna.30
Rörelsen beskriver också att de visade att även Apostlagärningarna kunde vara en källa för den kristna läroformationen.31 Søndergaard använder det förflutna i sitt liv i sina berättelser,
tiden han levde innan rörelsens start.32 Att använda sig av sitt förflutna är vanligt inom den
karismatiska kristendomen.33
Pentekostalism och genus
The New Reformation som denna studie kommer koncentrera sig kring är relativt ny.
Neopentekostala rörelser så som The Last Reformation är dock inget nytt påfund utan en snabbt växande genre. Jessica Moberg har gjort en studie där hon följer individer ur rörelsen
New Life. Syftet med hennes avhandling är att undersöka hur individernas religiositet såg ut i
vardagen i jämförelse med deras församlingsliv inom rörelsen och relation till andra
26https://www.youtube.com/watch?v=QWOhw0JU_zE Hämtad 2020-05-25
27 The last information. About Torben Søndergaard. https://thelastreformation.com/about-torben-sondergaard/ Hämtad 2020-05-18. 28 The last reformation. Kickstarting. https://thelastreformation.com/kickstarting/ Hämtad 2020-04-28.
29 Andersson & Westerlund, 2012. Sid 220.
30 The last reformation. Home. https://thelastreformation.com/ Hämtad 2020-04-27.
31 Kay, William. Pentacostalism: a very short introduktion. Oxford: Oxford University press, 2011. Sid 62.
32 The last reformation. About Torben Søndergaard. 2018. https://thelastreformation.com/about-torben-sondergaard/ Hämtad
2020-04-27.
karismatiska kristna rörelser.34 Hon beskriver hur religion för kvinnorna i studien var ett
individuellt projekt mer än något som var kopplat till en organisation eller en plats. Hon berättar även att det var vanligt bland deltagarna att röra sig mellan kyrkor.35 Kvinnorna i min
studie är uppvuxna i olika former av kristendom. Det går därför att tänka sig att de påverkats av olika rörelser i sin tid innan The Last Reformation, samt att de har en tid efter The Last
Reformation och därför har olika förhållanden till hur de varit delaktiga inom rörelsen
resulterat i olika uppfattningar i deras tro.
Även Ulrik Josefsson har skrivit en studie där han undersöker den tidiga pingströrelsen för att se rörelsens huvudsakliga karaktärsdrag och hur rörelsen lägger betoning på uppförande. Han menar att de beteendemönster i svenska pentekostala rörelser speciellt betonar tillexempel bön, gudstjänst och mission. Generellt fanns det ett samarbete mellan tro och praktik och det lades stor vikt på en personlig hängivelse till religiositeten. Medlemmarnas livsfrågor var viktiga och hans undersökning beskriver hur rörelsen hade starka åsikter när det kom till sex, droger, underhållning, hur de skulle klä sig och andra problem. Detta ledde till att den pentekostala rörelsen stod ut som grupp. Mission och evangelisation var hjärtat hos rörelsen. Han förklarar hur livet som kristen sågs som krävande och var något som krävde hängivelse och beslutsamhet.36 Genom Josefssons studie kan jag se generella drag inom den pentekostala
rörelse som jag studerar. Jag kommer även i min studie koppla praktik och kvinnornas tro och hur de praktiserar detta i deras liv. Kvinnornas syn på samtiden och tron i den kan även kopplas till Josefssons studie.
Julia Kuhlin har skrivit en vetenskaplig artikel där åtta kvinnor, medlemmar i den pentekostala rörelsen Europaporten, berättar om sin kristna vardag. Studien är en kvalitativ fallstudie och är därför inte representativ för alla svenska kvinnor i pentekostala rörelser, utan syftet med studien är att ge en överblick av det vardagliga religiösa livet hos kvinnliga anhängare. Majoriteten av informanterna i Kuhlins studie beskriver att den viktigaste personen i deras vardagsliv var deras make.37
34 Moberg, Jessica. Piety, intimacy and mobility: a case study of charismatic Christianity in present-day Stockholm. Södertörns högskola.
Diss. Göteborg: Göteborgs universitet och Huddinge: Södertörns högskola, 2013. Huddinge, 2013. Sid 59.
35 Ibid, sid 59.
36 Josefsson, Ulrik. Liv och över nog: Den tidiga pingströrelsens spiritualitet. Skellefteå: Artos. 2005.
37 Kuhlin, Julia. I Do Not Think i Could be a Christian on My Own: Lived Religion among Swedish Pentecostal Women. Penuma. Vol.39, nr. 4,
Även i min studie kommer relationen mellan kvinnornas religiösa och vardagliga liv studeras. Min studie kommer också undersöka hur de uppfattar att deras tro påverkar deras syn på relationer i livet. Kuhlin redovisar att undersökningar av pentekostala rörelser har visat att trots att pentekostalismen har gett kvinnor befogenhet runt om i världen, visar de även att de patriarkala strukturerna förstärks inom familjen. Att vara en god kristen kvinna är ofta sammanlänkat med att vara en undergiven hustru.38 Vidare redovisar artikeln hur kvinnorna
uppfattar hur det är att vara troende och hur deras familjeliv och rutiner ser ut i vardagen. Artikeln redovisar också hur det sociala livet med arbete och utbildning beskrivs av kvinnorna. Artikeln framför att den könsstruktur som många undersökningar visat på i pentekostala rörelser har gett kvinnan befogenhet men samtidigt främjat ett patriarkalt hem där kvinnan lärt sig att vara en undergiven fru. Kuhlin menar dock att kvinnorna i hennes undersökning inte följer denna trend. Dessa kvinnor arbetar utanför hemmet, delar hushållssysslor med sina män och gör viktiga val tillsammans som ett par. Kvinnorna i studien såg bibeltexter relaterade till kvinnors undergivenhet som ett kontextuellt arv och inget som borde praktiseras idag. De ser inte heller någon problematik mellan samhället och världen. Kuhlins slutsats blir då att de pentekostala kyrkorna verkar ha intrigerat genusordningar och vilar bibeltolkningar på detta.39 Även min studie kommer undersöka hur kvinnorna uppfattar könsstrukturer inom
rörelsen. Den kommer undersöka kvinnorna syn på de kvinnor som framkommer i bibeltexter och hur de tolkar detta. Min studie kommer också undersöka kvinnornas syn på könsroller historiskt och idag vilket kan bidra till en bild av hur kvinnorna uppfattar tron i samhället.
Även Judith Casselberry drar paralleller mellan kvinnor i en pentekostal rörelse och hur det fungerar med det sekulära livet utanför denna. Den rörelse hon studerar är en amerikansk karismatisk rörelse vid namn the True Deliverance Church of the Apostolic Faith. Casselberry har i sin vetenskapliga artikel undersökt ras och genus i en pentekostal rörelse. I undersökningen beskrivs att det inom rörelsens apostoliska doktrin finns ett system som berättigar auktoriteten och en form inom rörelsen som exkluderar kvinnor genom att hålla dem ifrån möjligheten till prästvigning.40
38 Kuhlin, Julia. I Do Not Think i Could be a Christian on My Own: Lived Religion among Swedish Pentecostal Women. Penuma. Vol.39, nr. 4,
2017: 483-503.
39 Kuhlin, Julia. I Do Not Think i Could be a Christian on My Own: Lived Religion among Swedish Pentecostal Women. Penuma. Vol.39, nr. 4,
2017: 483-503.
40 Casselberry, Judith. The Politics of Righeounsness: Race and Gender in Apostolic Pentecostalism. Transforming Anthropoligy. Vol.21, nr 1,
Jag kommer i min studie se hur kvinnorna uppfattar roller inom rörelsen och se om det finns något system mellan könsrollerna. Casselberry beskriver hur det finns en kyrkohierarki vilken är manligt ledd och samverkar i en doktrin vilken stödjer kvinnlig underkastelse. Underkastelsen ter sig genom att kvinnan är skyldig att underkasta sig och vara lydiga gentemot Gud, manliga myndigheter inom kyrkan men även deras män. Den manliga underkastelsen beskriver hon vara till Gud och till män inom kyrkan i högre rang än dem själva. Hon beskriver hur kvinnorna inom den kyrkliga organisationen inte kan ha de högre positionerna men att då det kommer till andlig makt finns denna tillgänglig genom omvändelse och tungotal. Hon beskriver att detta i den sekulära världen kan uppfattas som att det rör sig om konservativa tolkningar av skrifterna när det kommer till könsroller. Det Casselberry i sin studie vill visa är det komplexa fält som kvinnorna rör sig i när de söker andlig kraft men även tar sig an utmaningarna som finns kopplade till den sekulära världen.41 Detta
blir relevant för mig i min undersökning där intervjuerna består av kvinnor som rör sig i en andlig och sekulär värld.
Genusforskning av pentekostala rörelser kommer ofta fram till att kvinnan fått befogenhet på olika vis runt om i världen. Studierna visar dock också att de patriarkala normerna har förstärkts inom familjerna.42 Hur upplever då kvinnor i en neopentekostal rörelse så som The Last Reformation könsroller och manliga och kvinnliga egenskaper inom rörelsen.
Studien om kvinnor inom The Last Reformation bidrar med utmaningar då denna inte studerats tidigare. Min studie kommer bidra med kunskap om kvinnan inom The Last
Reformation. Undersökningen kommer bidra med kunskap om kvinnornas egna uppfattningar
om könsroller men också hur rörelsen ser på uppdrag mellan mannen och kvinnan.
41 Casselberry, Judith. The Politics of Righeounsness: Race and Gender in Apostolic Pentecostalism. Transforming Anthropoligy. Vol.21, nr 1,
2013. 72-86.
42 Kuhlin, Julia. I Do Not Think i Could be a Christian on My Own: Lived Religion among Swedish Pentecostal Women. Penuma. Vol.39, nr. 4,
Material och metod
Intervjumetod
Metoden för uppsatsen kommer bestå av en kvalitativ intervjustudie. En kvalitativ intervju består av ett samtal vilket är strukturerat mellan personen som intervjuar och informanten.43
I intervjun kommer fyra kvinnor få beskriva deras bild av sin religiösa identitet och könsroller inom tron och The Last Reformation. En intervju kommer ske åt gången. Denna studie baseras på en semistrukturerad intervjuform. Denna beskrivs av Kvale och Brinkmann som en halvstrukturerad livsvärldsintervju.44 Metodens syfte är att samla beskrivningar av hur
människor upplever sin livsvärld. Den halvstrukturerade livsvärldsintervjun blir ett sätt för mig att analysera informantens berättelse, och bli tilldelad en beskrivning av en individs livsvärld utan att behöva värdera den tillförlitlighet i de berättelser jag blir tilldelad. Fokus kan då istället läggas på den analysprocess där de eventuella motsägelserna kan leda till diskussion.45
Genom intervju skapas möjligheter att förstå deltagarnas syn på ämnet och hur de upplever situationen och möjlighet att uttrycka detta med egna ord. Genom en kvalitativ intervjustudie får man ta del av människors upplevelser och deras syn på verkligheten. Vi får genom metoden även en insyn på vilken uppfattning personen har av sin vardag och hur individen uppfattar denna.46 Den kvalitativa metoden är vald för undersökningen då denna fokuserar på
personens upplevelser och är därför inte bara en beskrivning av de förhållande en individ lever i.47
Det empiriska materialet består av intervjuer där informanterna får beskriva utifrån deras erfarenheter hur de uppfattar religiositet i förhållande till kön och hur kvinnorna uppfattar könsroller inom en neopentekostal rörelse. Det kommer därför vara de egna uppfattningarna som ligger till grund för analysen. Den kvalitativa metoden handlar om hur individer gestaltar något och försöker utföra en så bra beskrivning av det specifika sammanhanget, och deras uppfattning av det som möjligt.48 Genom att intervjua fyra personer med liknade religiös
43 Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund, 2014. s. 19. 44 Ibid, sid 19.
45 Ibid, sid. 19.
46 Dalen, Monica. Intervju som metod. 2. Uppl. Malmö: Gleerups. 2015. Sid 15. 47 Ibid, sid 16.
inriktning synliggörs eventuella variationer i upplevelser och upplevelser som uppfattas på liknande sätt förstärks tydligare.
Några dagar innan intervjuerna fick informanterna ta del av en intervjuguide som presenterade studiens syfte, att deras deltagande var frivilligt och övergripande teman om vad intervjun skulle handla om. De fick också veta att deras uppgifter i uppsatsen skulle behandlas konfidentiellt. Tillsammans med varje informant bestämdes sedan en tid som passade både dem och mig.
På grund av det rådande samhällsläget med spridning av covid-19 valde jag att utföra samtliga intervjuer över videosamtal. Jag hade en viss oro över att detta skulle hindra en naturlig och trygg miljö. Jag upplevde dock inte detta som ett problem då informanterna trots videosamtal talade öppet om sin tro och sina liv, vilket var väldigt personligt för dem. Videosamtalet spelades in. Innan intervjuerna testades ljudet för att inga korrigeringar skulle behöva göras under samtalet. Anteckningar fördes inte under intervjun utan valet av att spela in intervjun grundade sig i att inte behöva dela fokus mellan att lyssna på informanterna och samtidigt föra anteckningar.
Jag valde att börja varje intervju med att muntligt berätta mitt syfte med studien, deras anonymitet och att de när som helst under intervjun fick avbryta sin medverkan och välja att inte svara på frågor. Intervjun baserades på öppna teman för att inte styra informanterna i deras svar, intervjufrågor ställdes bara om intervjun stannade upp. Intervjufrågorna var strukturerade utifrån de teman som informanterna fått ta del av i intervjuguiden. Även dessa var formulerade som öppna frågor för att inte informanterna skulle styras i sina svar. Kvinnorna fick i intervjun berätta om sin religiösa bakgrund, vad tron betyder för dem och hur de ser på lika möjligheter inom tron. Kvinnorna har i studien fått andra namn för att skydda deras identiteter.
Transkriberingarna utfördes i nära anslutning till intervjuerna för att inte företeelser så som informantens kroppsspråk skulle glömmas. I transkriberingarna markerades om informanten gjorde tillexempel paus eller skrattade. Information som kunde kopplas till informanten censurerades även i transkriberingarna.
Urval
Urvalet till denna studie består av fyra kvinnor med relation till den neopentekostala rörelsen
The Last Reformation. Antalet informanter i studien är relativt få, vilket jag under studiens
gång har varit medveten om. Detta kan leda till att resultatet som presenteras i studien är smalt, och kommer bara ge en bild av hur dessa kvinnor upplever sin situation inom rörelsen. Undersökningen kan alltså inte bidra till en generell bild av hur det är att vara kvinna i rörelsen.
The Last Reformation beskrivs av kvinnorna som en rörelse, det är därför inte en organisation
som kvinnorna behöver vara medlem i.49 Rörelsen är inget en person nödvändigtvis behöver
beskriva sig tillhöra.50 Även Jessica Moberg beskriver hur det inom pentekostala rörelser är
vanligt med religion som ett individuellt projekt mer än något som är kopplat till en organisation eller en plats. Hon beskriver även att det är vanligt bland individer att röra sig mellan kyrkor.51 Därför ser kvinnornas kopplingar till rörelsen något annorlunda ut. Samtliga
kvinnor har gått The Last Reformations bibelskola, men sedan ser deras koppling till rörelsen olika ut. Några av kvinnorna har missionerat med rörelsen, andra har bidragit med mer praktiska sysslor.
För att finna kvinnorna i studien har en snöbollsmetod använts. Detta innebär att personerna som intervjuades för studien hjälpte till att hitta andra individer som kunde vara lämpliga för en intervju.52 Thomson ifrågasätter dock vem i studien det är som i slutändan finner passande
deltagare. Ifrågasättandet baseras på att metoden skapar en kedja av människor som har anknytning till varandra och där med bidrar till endast ett perspektiv. Detta var dock inget som jag upplevt i den studie som jag utfört. Metoden passar sig bra till en studie så som min där antalet deltagare är begränsat.53 Antalet kvinnor som intervjuas för studien baseras på att
antalet informanter inte kan vara för stort då genomförandet av intervjuerna och den kodning som äger rum efter kräver tid.54 Samtidigt ska materialet vara så omfattande att kvalitén av
intervjuerna räcker som underlag för analysen och tolkning av materialet.55 En annan
anledning till det begränsade antalet informanter i studien kan bero på att jag sökte svenska kvinnor. Detta är som tidigare nämnts en dansk rörelse, hade jag breddat mitt urval hade det
49 Intervjuperson 1, 2020-04-29 50 Intervjuperson 2, 2020-04-29
51 Moberg, Jessica. Piety, intimacy and mobility: a case study of charismatic Christianity in present-day Stockholm. Södertörns högskola.
Diss. Göteborg: Göteborgs universitet och Huddinge: Södertörns högskola, 2013. Huddinge, 2013. Sid 59.
52 Vetenskapliga metoder och forskningsstrategier. https://forskningsstrategier.wordpress.com/ Hämtad 2020-05-09. 53 Ibid, sid 66.
54 Dalen, Monica. Intervju som metod. 2. Uppl. Malmö: Gleerups. 2015. Sid 58-55 Ibid, sid 58.
eventuellt kunnat leda till ett större antal informanter. En annan anledning till att studiens informanter är relativt få kan vara att det finns en skepsis mot mig som forskare, men också att en intervju kan vara en obekväm situation. Genom att intervjua kvinnor som varit del av samma rörelse framkommer empiri som består av eventuella likheter och skillnader inom den grupp de tillhör. Samtidigt som intervjun bidrar till en djupare förståelse för informanternas egen uppfattning och åsikter i frågan.
Studiens första intervju tog 43 minuter. Den andra intervjun tog 59 minuter. Den tredje intervjun för studien var den kortaste denna tog 33 minuter. Den fjärde intervjun tog 39 minuter. Två av informanterna beskrev sig som gifta. Informant 2 som jag valt att kalla Lisa samt informant 4 som jag valt att kalla Karin. Informant 1 som jag kallat Malin och informant 3 som jag valt att kalla för Anna berättade att de inte var gifta.
Kodning av material
Kodning av material innebär att systematiskt beskriva vad materialet handlar om. Därför ska abstrakta kategorier organiseras i materialet, kategorierna ska ge möjlighet att förstå materialet på en mer teoretisk nivå.56 Jag gjorde tre teman utifrån mitt material, den första
kategorien var hur kvinnorna beskrev genus i anknytning till Bibeln. Det andra var hur de beskrev att Bibeln påverkade deras vardagliga liv i äktenskap och familj, och det sista var hur de beskrev The Last Reformations syn på könsroller.
Teori
I det följande stycket kommer den teoretiska ansats som studien kommer präglas av presenteras. Den valda teorin för undersökningen är en genusteori.
Genusteoretisk ansats
Genusforskningen som sker inom teologin innebär att problematisera relationen mellan kön och makt inom den.57 Det biologiska könet är det som är medfött. Vad det biologiska könet
har för betydelse har dock skilt sig ifrån olika samhällen och kulturer. Sammankopplat med det biologiska könet läggs även förväntningar och uppfattningar om könet och skillnader mellan de två.58 Genusbegreppet kan beskrivas utifrån två perspektiv. Det första hänger ihop
56 Dalen, Monica. Intervju som metod. 2. Uppl. Malmö: Gleerups. 2015. Sid 78. 57 Eriksson, Anne- Louise. Genusperspektiv på teologi. Högskoleverket. 2004. Sid 5. 58 Eriksson, Anne- Louise. Genusperspektiv på teologi. Högskoleverket. 2004. Sid 5.
med det biologiska könet, det som är manligt och kvinnligt är naturligt och oföränderligt. Det andra perspektivet innebär att det som är manligt och kvinnligt är konstruerat. Detta innebär att manliga och kvinnliga egenskaper är skapade utifrån tillexempel en historisk eller en social kontext.59
Yvonne Hirdman beskriver genus som den kunskap vi har om manligt och kvinnligt och skapar större förståelse för hur det som är manligt och kvinnligt konstrueras. Genus kan då förstås utifrån vad hon beskriver som tankefigurer av vad som är manligt och kvinnligt, där den biologiska skillnaden mellan dem utnyttjas och resulterar i uppfattningar av sociala praktiker.60 Hon beskriver att det finns stereotypa uppfattningar om vad som är manligt och
kvinnligt och hur förhållandet mellan dessa borde råda. Hirdman beskriver hur kvinnan presenteras i vissa könsroller där hon förväntas vara svagare och moder.61 Jag kommer i min
studie undersöka om den biologiska skillnaden mellan mannen och kvinnan har övergått i uppfattningar om hur förhållandet mellan mannen och kvinnan borde vara i samhället.
Genussystemet är alltså en ordningsstruktur baserad på kön. Denna ordning är grundläggande för tillexempel sociala ordningar. Två logiker är konstruerade för att beskriva ordningen, den ena logiken är dikotomin, denna innebär att det som är manligt och kvinnligt inte borde blandas. Isärhållande av könen gäller den arbetsindelning mellan könen och de uppfattningar som finns av manligt och kvinnligt.62 Den andra logiken bygger på hierarkin, detta innebär att
det manliga är norm vilket även kallas den manliga normens primat.63 I min studie kommer
kvinnornas berättelser analyseras för att finna genussystem i deras berättelser om relationer, äktenskap och struktur inom tron.
Genuslogikerna som tidigare presenterats, där den första är dikotomin, även kallat isärhållandet av könen, och den andra är den manliga normens primat. Dessa visar hur den manliga friheten har växt sig starkare och uppmuntrats i samhället samtidigt som det kvinnliga samlivet har styrts av barnafödande och kontrollerats av lagstiftningar. De som har sett efter friheten för kvinnan har varit männen. Könen har fått olika status för varandra, de har varit
59 Raudvere, Catharina. 2002: Stigma, status och strategier: genusperspektiv i religionsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Sid 16.
60 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 6. 61 Hirdman, Yvonne (2003) Genus – Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB. Sid, 78.
62 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 10. 63 Ibid, sid 7.
varandras möjligheter men även varandras begränsningar, men det är aldrig det samma för dem.64 Det material som studien bygger på kommer undersökas för att se vilka begränsningar
av könsrollerna som går att finna i de berättelser som undersökningen har sin grund i.
Genussystemet skapar strukturer men det resulterar också i förhandlingar, de resulterar i de handlingsmönster som finns möjliga för könen. De maktstrategier som män och kvinnor har är olika även idag, de legitimerar olikheter som Hirdman menar bör förstås ur ett genus-kontrakttänkande.65
Genuskontrakt har funnits i varje samhälle och är ofta uppbyggt av en part som definierar den andra. Kontraktet finns mellan den enskilde mannen och kvinnan men finns även som samhälleliga kontrakt som sätter gränser, skapar innehåll och form. Det går att tänka sig att det överallt i samhället finns ett genuskontrakt med föreställningar om hur relationen mellan könen borde vara.66 Genom att tala om genuskontrakt får man medel för att se gränserna för
de kvinnliga möjligheterna men relationen och mellanrummet mellan det manliga och kvinnliga sätts också i centrum. Den manliga normens primat som tidigare nämnts berör inte samtliga kvinnor i dess vardagliga liv då även kvinnlig makt kan utövas inom kontraktets gränser.67 Kvinnornas berättelser kommer analyseras för att se om genuskontrakt går att finna
i deras uppfattning av relationer. Det går som sagt att tänka att det finns genuskontrakt överallt, därför kommer kvinnornas berättelser om könsroller undersökas för att finna sådana kontrakt.
Vidare beskriver Hirdman de biologiska könens likheter där förmågan att uppfatta och upplevelser är det samma för kvinnor och män. Män och kvinnor är inte skilda sorter. När isärhållandet mellan dem bryts och kvinnor får lov att göra det som män gör och tvärt om blir den manliga normen allt med illegitim.68 Under 1900-talet i Sverige blev det synligt att sysslor
kunde utföras av båda könen. Även egenskaper kunde erhållas av båda könen. Den manliga
64 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 22. 65 Ibid, sid 20.
66 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 15. 67 Ibid, sid 17.
normens primat, där det manliga är normen, upphör då män flyttas ner till samma plats i samhället som kvinnorna.69
Jeanette Sky beskriver att det ständigt är ett spänningsfält då vi ska förstå religioner med traditionella värderingar ur ett modernt perspektiv. Hon beskriver att religionen inte kan frigöra sig från den kultur den är framvuxen ur. Religionerna kan då välja två olika angreppsätt för att förhålla sig till övriga samhället. Antingen genom en konservativ bild av världen där religion bestämmer över människorna och dess samhällssyn. Det andra angreppsättet är en kommunikation med övrig kultur och försök till att anpassa religionen efter denna. De olika angreppsätten förklarar varför olika kyrkor har olika positioner i frågor så som genus och könsroller.
Kristendomen har utvecklat sin egen bild av förhållandet mellan könen som inte nödvändigtvis passar in i en modern blick.70 Jag kommer i min studie använda mig av det spänningsfält Sky
beskriver för att se hur kvinnorna uppfattar de traditionella värderingar som bibeltexterna skildrar ur ett modernt sammanhang. Min undersökning kommer även studera hur kvinnorna uppfattar att deras tro påverkas av dagens samhälle.
69 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 33.
Resultat
Följande kapitel kommer behandla studiens frågeställning och redogör för det resultat som intervjuerna bidragit till. Först kommer en presentation av kvinnorna i studien, om deras religiösa bakgrund och deras koppling till The Last Reformation. I detta kapitel kommer intervjuerna analyseras för att se kvinnornas uppfattning av The Last Reformation, hur kvinnorna uppfattar sin religiositet och deras syn på lika möjligheter inom tron. Detta kommer även förhållas till den genusteoretiska aspekten. Resultatet kommer ordnas där kvinnornas uppfattning av könsroller och deras religiösa identitet i förhållande till Bibeln kommer redovisas. Detta kommer sedan förhållas till hur deras tro fungerar i praktiken, i äktenskapet och i familjelivet. Slutligen kommer kvinnornas praktik och tro förhållas till deras och rörelsens förhållande till samhället.
Information om informanterna.
Under denna rubrik kommer informanterna kort beskrivas. Kvinnornas religiösa identitet, bakgrund, trons betydelse för dem och kvinnornas koppling till The Last Reformation kommer presenteras.
Malin är 22 år och uppvuxen i en kristen familj. Under hennes tidiga tonår upplevde hon inte att tron kändes personlig, utan hon hade mest följt med sina föräldrar. Förändringen för henne kom då hon genom bön blev helad. Malin kom i kontakt med The Last Reformation genom videor och åkte på en korthelg med rörelsen i England och sedan även i Kanada.71 Hon
beskriver att det viktigaste enligt det Gamla testamentet, men också enligt Jesus var att ha en relation till Gud, då det var det som han ville ha från människan från början.
Men sen, det finns ganska mycket, Bibeln är full av, gör så här och gör så här liksom. Och det är verkligen så här att Gud ser till hjärtat om jag inte kan göra någonting eller om jag liksom inte har möjligheten.72
Malin beskriver att hon inte uppfattar att Bibeln bara består av regler vilket hon berättar att en utomstående person kan uppfatta det som. Hon ser dock inte detta som krav, hon berättar att det räcker med att sträva efter det som det i Bibeln står att människan ska göra. Hon
71 Intervjuperson 1, 2020-04-29 72 Intervjuperson 1, 2020-04-20
förklarar att Gud i relationen med individen ser vad människan kan göra eller har möjlighet att göra, men att hon uppfattar att människan i relationen med Gud vill följa det som står i Bibeln.73
Lisa är 24 år, gift och har barn. Lisa är uppvuxen inom tron och beskriver att denna alltid kommit väldigt naturligt för henne då hennes far var pastor i en pingstkyrka. Hon var väldigt framåt och öppen under sin intervju och berättar att hon under sina tonår genomgick en mörk period där hon ifrågasatte sin tro på Gud. Vändpunkten i hennes tro kom under en predikan då hon upplevde att hennes smärta försvann. Hon förstod då att tro är mer än bara religion. Lisa kom i kontakt med The Last Reformation genom att hennes bror visade henne Youtube klipp och hon bestämde sig efter sin student att åka till Danmark till en två månader lång bibelskola. Där efter var Lisa med och ledde några bibelskolor och reste med rörelsen och missionerade.74 Hon har funderat över vad hennes tro betyder för henne, men att hon inte
riktigt vet hur hon ska förklara det. Det hon berättar är att hennes tro betyder allt för henne.
Jag måste ju säga att det betyder allt. Det är mitt svar. För jag kan inte förneka vad jag har varit med om och det är så verkligt för mig. När jag läser Bibeln och guds levande ord, gör det att allt bara ”conectar” i min hjärna […] det var ju så här som Gud skapade oss.75
Samtliga kvinnor beskriver likt Lisa att tron betyder väldigt mycket för dem. Tron som betydelsefull och något som tas på stort allvar är vanligt inom väckelserörelser.
Anna beskriver hur hon tror att Gud hade en god plan när han skapade den här världen och människorna i den. Hon beskriver också hur Gud vägleder henne i sitt liv. ”Och jag tror verkligen att Gud har skapat mig med ett syfte och att han vill bara hela och upprätta mig och hjälpa mig komma in i den kallelse han har för mitt liv och vägleda mig.”76 Anna är 30 år och
även hon uppvuxen i en kristen familj. Jag upplevde Anna som lite mer reserverad än de två tidigare kvinnorna jag intervjuat, men trots det var hon väldigt öppen. Hon berättade att hon
73 Intervjuperson 1, 2020-04-20 74 Intervjuperson 1, 2020-04-20 75 Intervjuperson 2, 2020-04-20 76 Intervjuperson 3, 2020-04-30
i sina övre tonår började intressera sig för världen utanför kyrkan och valde att säga nej till Gud. Det livet kändes meningslöst för henne och hon återgick till kyrkan. Anna berättade att hon i sitt liv kämpat med depression och utmattningssymptom. Hennes tro förändrades då hon upplevde att hon befriades från dessa och Gud förändrade hennes liv. Hon fann The Last
Reformation genom ett blogginlägg och åkte till Kanada och gick rörelsens bibelskola.77
Karin var den sista som intervjuades för studien. Även hon var lite mer tillbakadragen och jag uppfattade nästan en rädsla hos henne att ge fel svar. Hon är 24 år och gift. Tillskillnad från de andra tre kvinnorna är inte Karin uppvuxen i en kristen familj. Hon kom i kontakt med tron först i 9-10 års åldern då hennes mamma blev frälst. Hon berättade att de aldrig tillhört någon församling och beskriver deras tro som sporadisk, trots att de alltid har haft en stark tro på Gud. Karin kom i kontakt med The Last Reformation genom deras undervisning på internet, hon fascinerades av hur rörelsen var framåt och dess budskap om Jesus. Hon åkte på en tre veckor lång bibelskola, eller lärjungeskola i Danmark. Hon följde sedan med rörelsen till Kanada där hon arbetade som personal med praktiska uppgifter.78
Genus och Bibeln
I intervjuerna berättade kvinnorna hur de förhöll sig och påverkades av Bibeln som troende kvinna. De berättade om deras syn på Bibeln ur en historisk kontext och hur de tolkar det som står. De berättade också hur detta påverkar deras liv.
Några av kvinnorna i studien beskriver att vissa bibliska termer varit svårare att acceptera än andra. De beskriver dock att de har tillit till Gud och till att hans plan för dem är god. Karin beskriver hur hon har haft svårt att smälta vissa av de uttryck som förekommer i Bibeln, tillexempel att kvinnan ska underordna sig. ”Men det är klart, det kan ju vara svårsmält, och det tycker jag också. Jag har ju fått jobba lite med det. Att vad det betyder att underordna sig, för det låter ju så, det låter ju kanske inte så bra.”79
Även Lisa beskriver att det varit svårt att förstå det som står i Bibeln. Hon berättar dock att hon väljer att lita på det som står.
77 Intervjuperson 3, 2020-04-30 78 Intervjuperson 4, 2020-05-04. 79 Intervjuperson 4, 2020-05-04.
… och uppriktigt kan jag säga att det inte varit så lätt heller, det har inte varit, det har varit en resa för mig att som sagt förstå och på något sätt faktiskt förneka mig själv, på något sätt. Men att lägga ner mitt liv för min man och för Gud. Inte för att jag menar att Bibeln och hur jag lever bara är massa regler för mig att följa. Men jag tror att när man förstår i hjärtat att Guds plan är den bästa så väljer man bara att lita på det.80
Lisa fortsätter att beskriva hur Bibeln påverkar hennes religiösa identitet. ”Ja så självklart, jag vill ju följa Bibeln, och därför väljer jag att göra det som Bibeln säger och förstå det i hjärtat varför.”81 Lisa beskriver hur det varit en resa att förstå det som Bibeln säger. Hon menar inte
att det i Bibeln bara är regler att följa, men att det trots att det ibland har varit svårt att förstå Gud, väljer hon att lita på att den plan Gud har är god. Hon beskriver att hon ”förnekat sig själv” och valt att lägga ner sitt liv för Gud. Uttrycket som Lisa använder om att förneka sig själv kan kopplas till ett specifikt bibliskt uttryck, Matt 16:24. I detta talar Jesus till lärjungarna och beskriver att om någon vill gå med honom måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa honom.82 Detta har därför troligtvis en positiv betydelse för henne. Lisa beskriver att hon,
precis som Karin har haft svårt att förstå Guds ord. När Lisa beskriver att hon har valt att förneka sig själv för Gud och sin man kan det vara just det lärjungeskapet som hon refererar till. Hon beskriver att hon trots att hon inte alltid förstår allt så väjer hon att lita på det för att Gud vet bäst. Detta kan förstås utifrån ett genuskontrakt. Dessa har som tidigare nämnts funnits i varje samhälle under varje tid och är uppbyggt av en part som definierar den andra. I samhället går det att tänka sig att det finns genuskontrakt med uppfattningar om hur relationen mellan könen borde vara.83 Karin och Lisa beskriver att det har varit svårt att
förhålla sig till vad det tillexempel betyder att underordna sig. Lisa beskriver dock att hon väljer att lita på Guds plan och lägger ner sitt liv för honom och sin man. I Lisas berättelse ser vi då genuskontraktet mellan det manliga och kvinnliga. Hon har valt att förneka sig själv för att underordna sig sin man och följa Gud och har därmed en tillit till att den plan som Gud har är bra.
80 Intervjuperson 2, 2020-04-20. 81 Intervjuperson 2, 2020-04-20. 82 Matt 16:24
Hur man ska förhålla sig till Bibelns historiska kontext beskrivs av Lisa. Hon menar att man inte kan se det som hur det var historiskt och hur det är idag. ”…Guds ord är fortfarande det samma, det är världen vi lever i som har förändrats”.84 Lisa berättar hur Jesus vände sig till
kvinnor som varit smutskastade, så som prostituerade och älskade dem. Hon beskriver hur detta tyder på att kvinnan har en fantastisk plats i Guds familj.85 Lisa beskriver också hur
samhället har förändrats, men detta innebär inte att Guds ord, det som står i Bibeln, borde ses på ett annorlunda vis. Denna syn på Bibeln kan sammankopplas med ett av de angreppsätt som Jeanette Sky presenterade. Där tron bestämmer över samhällssynen. Vilket kan skapa förståelse av könsroller Bibeln.86 Det som Lisa beskriver som Guds ord har inte förändrats,
men det har världen som vi lever i gjort. Världen har förändrats och avviker idag från Guds ord.
Den historiska kontexten i Bibeln beskrivs annorlunda av Karin vilket också var en syn hon delade men Malin och Anna, hon beskriver vikten av att läsa Bibeln ur en historisk kontext. ”… Det är ju mycket historia också när man läser Bibeln, det är ju en helt annan tid än vad vi lever i idag.”.87 Vilket är en kontrast till hur Lisa beskrev den historiska kontexten. Malin
berättar om hur hon uppfattar kvinnan i de bibliska texterna. Hon berättar att när man ser på Bibeln så syns det i de Gammaltestamentliga skrifterna att kvinnan inte hade så mycket utbildning under denna tid. Hon funderar och reflekterar och gör ett antagande om att kvinnorna troligtvis befann sig i hemmen till största del. Men att det skedde en delvis förändring då Jesus kom.
Så sen när Jesus kom så fick dom ju komma in, han var ju verkligen öppen för alla. Och där blir det ju också lite det här… Med att dom kanske avbröt för mycket, det står ju att de inte fick tala. Men jag ser det mycket så här när jag har förstått sammanhanget och bakgrunden och hur kulturen såg ut, att dom störde och att det blev avbrott när dom frågade hela tiden och var så här. De hade ju inte varit med innan och hade kanske inte koll på allt och så där.88
84 Intervjuperson 1, 2020-04-20 85 Intervjuperson 1, 2020-04-20
86 Sky, Jeanette. Genus och religion. Stockholm: Natur och kultur. 2009. Sid 53. 87 intervjuperson 4, 2020-05-04.
Malin menar här ovan att Jesus gav kvinnan plats i samhället, samtidigt refererar hon till att kvinnan borde tystas, vilket kan vara kopplat till Paulus ord om att kvinnan borde tystas. Hon sätter dock in detta i den kultur som då rådde. Denna bild som Malin beskriver, att Jesus inkluderade kvinnorna stämmer även de andra kvinnorna in på.
Anna förklarar vilken betydelse relationen som finns mellan könen i Bibeln har för hennes religiösa identitet och tro.
Så klart det har betydelse för hur man ska vara mot varandra. Och hur ett äktenskap ska vara. Också att jag kanske, upplever en vila, jag behöver inte vara allting. Utan jag vilar i att jag kanske har en roll och någon annan har en annan roll och att tillsammans kompletterar vi varandra. Jag behöver inte vara allting.89
Annas förklaring av hur relationen ser ut mellan könen i ett äktenskap kan förstås ur ett genuskontrakt.90 Det kontrakt som Anna målar upp skapar en form inom äktenskapet där hon
har vissa uppgifter och mannen andra vilket hon uppfattar ge henne en vila i att hon inte behöver ha alla roller. De könsroller som hon uppfattar att mannen och kvinnan har beskriver hon kompletterar varandra i äktenskapet och resulterar i att hon inte behöver vara allt. Anna drar likt Malin paralleller till hur det såg ut i samhället under den tiden. Hon beskriver hur kvinnorna inte var värda så mycket utan kunde ses som en ägodel till sina män och att inte kvinnan hade så mycket att säga till om. Hon drar i likhet med Malin paralleller från Gamla testamentet, där hon beskriver att de flesta framträdande personer är män. Anna beskriver likt Malin att det sker en förändring då Jesus kom och även lyfte, undervisade och såg kvinnorna. Hon tror inte att dåtidens syn på kvinnan var så Guds tanke hade varit. Hon beskriver även de hur kvinnor som Jesus valde att ta in i sin gemenskap tyder på hur han visade kvinnan värdighet.91
89 Intervjuperson 3, 2020-04-30
90 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 15. 91 Intervjuperson 3, 2020-04-30
En vanlig syn bland kvinnorna är att den kvinnliga könsrollen innan Jesus är sammanflätad med hur kulturen då såg ut och påverkade hur kvinnan framställdes i texterna. De historiska aspekterna framställs också som en anledning till att kvinnan inte hade så mycket värde i de gammaltestamentliga texterna. Den skildring som Malin ger tyder på att hon räknar in både en samhällelig och historisk aspekt i texterna. Kvinnan var vad hon beskriver som outbildad och var inte van vid att befinna sig i ett sammanhang utanför hemmet. När Jesus sedan inkluderade kvinnan i gemenskapen tystades hon. Vilket Malin alltså uppfattar ur den historiska och kulturella aspekten av att kvinnan inte deltagit i ett sådant sammanhang tidigare.92 Här kan den kvinnliga könsrollen kopplas samman med hur kön är konstruerat. I
detta fall uppfattar Karin, Malin och Anna att Bibeln kan läsas utifrån den historiska och kulturella aspekt som denna är skriven i.93 Att läsa Bibeln ur den historiska kontext den är
skriven i kan kopplas till att religionen har anpassat sig till den övriga kulturen. Det förhållande mellan könen som kvinnorna berättar om råder i Bibeln behöver då inte passa in i det samhället vi lever, utan kan tolkas ur den kontexten och det samhället den är skriven i.
Hur mannen och kvinnans könsidentiteter ser ut idag skildrar också kvinnorna utifrån Bibeln. Utifrån Genesis berättar Lisa om hur det gick till då Gud skapade världen. Hon förklarar kronologin där Gud varje dag skapar något nytt. Hon berättar att Gud under den här perioden som skildras under sju dagar var dag skapade något som han beskrev som gott. Då han skapade ljuset beskrev han det som gott, när han skapade djuren var det gott och Gud skapade mannen och beskrev honom som god. Lisa beskriver att första gången Gud inte beskriver något som gott är då Adam var ensam. ”Allt är gott, gott, gott. Första gången Gud säger att något inte är bra är när Gud såg att det inte var bra för Adam att vara ensam. Men Gud skapade kvinnan till att vara Adams hjälpare står det i Bibeln.”94
Hon berättar vidare att hon har funderat över vad detta faktiskt innebär med att Gud skapade kvinnan som Adams hjälpare.
92 Intervjuperson 1, 2020-04-20
93 Holmström, Sofia (2010) Kristendomen ur ett genusperspektiv. En granskning av ett urval läromedel i religion för gymnasieskolan. Göteborg
universitet. Sid 6.
Och för mig har det blivit så tydligt liksom. Okej Gud såg att Adam behövde en annan människa som en hjälpare till att komplettera honom. Och det blev så tydligt för mig att Gud har skapat mannen och kvinnan med olika egenskaper och kvalitéer och svagheter och styrkor. Efter Gud har skapat Adam och Eva, det är då Gud säger att Gud skapade både man och kvinna i hans avbild. På något sätt liksom säga att när både mannen och kvinnan var skapade, det är då Gud kan säga att det var de två tillsammans är skapade i Guds avbild. På något sätt att mannen reflekterar några av Guds väsen och kvinnan reflekterar också något ur Guds väsen. Och det blev så tydligt liksom, varför skulle Gud skapa en till människa med exakt samma egenskaper som mannen? 95
Lisa förklarar att Gud skapade en hjälpare för att komplettera Adam. Gud skapade då mannen och kvinnan med olika egenskaper men skapade de båda i hans avbild. Kvinnan reflekterar då likt mannen några av Guds väsen. Hon berättar att de är skapade med olika egenskaper. Det framgår genom Lisas berättelse att mannen och kvinnan har egenskaper kopplade till det biologiska könet, dessa är naturliga och oföränderliga.96 I och med de biologiska egenskaperna
kommer även förväntningar och uppfattningar av könsrollerna och vad som är skillnaden mellan könen.97 De biologiska olikheterna hos mannen och kvinnan beskriver Lisa vara
skapade av Gud för att mannen och kvinnan ska komplettera varandra, så som Gud skapade Eva för att komplettera Adam.
Även Malin har funderat över förhållandet mellan Adam och Eva och de könsroller som detta bidrog med från början vilka också Lisa berättade om. Hon beskriver att könen utifrån det är lika mycket värda och att de inför Gud är jämlika. Hon avslutar detta resonemang och drar parallell till hur det kan se ut i en familj. Beskrivningen i Korintierbrevet där Jesus är huvudet över mannen och mannen är huvudet över kvinnan menar Malin kanske betyder att mannen ändå har lite extra ansvar inför Gud.98 Malin menar likt Lisa att det finns biologiska skillnader
mellan mannen och kvinnan som kommer ifrån Gud. Trots att det finns skillnader mellan mannen och kvinnan är de fortfarande lika mycket värda menar Malin och jämlika inför Gud.
95 Intervjuperson 1, 2020-04-20
96 Raudvere, Catharina. Stigma, status och strategier: genusperspektiv i religionsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. 2002. Sid 16. 97 Ibid, sid 16.
Lisa menar att de egenskaper som könen erhållit från Gud är en avbild av Guds väsen. Mannen och kvinnan har fått olika egenskaper, vilket Lisa ser som självklart. Varför skulle Gud skapa två människor som är likadana? De egenskaper som könen fått från Gud blir då medfödda. Till det biologiska könet läggs som tidigare nämnt uppfattningar och förväntningar.99 Könsrollerna
inom familjen drar Malin i parallell med evangeliet, vilket resulterar i en uppfattning av mannen som den i familjen som har lite extra ansvar inför Gud.
I detta avsnitt har kvinnorna beskrivit hur de uppfattar de bibliska texterna. Ur vilken kontext de ska läsas och tolkas beskrivs något olika av dem. Lisa beskriver att samhället har genomgått en negativ förändring och är på väg ifrån Guds ord. De andra berättar hur kvinnan i Bibeln har beskrivits ur det samhälle texterna vuxit fram ur. Kvinnan och mannens olikheter beskrivs sedan utifrån skapelseberättelsen där Gud skapade mannen och kvinnan olika, men med lika mycket värde. Under kommande kapitel kommer mannen och kvinnans olika egenskaper förklaras i praktiken.
Mannen, kvinnan och könsroller inom familjen
Kvinnorna berättade i intervjuerna om hur de såg på könsroller, hur de uppfattar roller inom tron och hur dessa har förändrats under historien. Då kvinnorna talade om roller för mannen och kvinnan var det ofta i samtal om äktenskapet och familjen som det kom på tal. Kvinnorna berättade hur de såg på äktenskapet och hur de tolkar bibeltexterna. De kvinnor som var gifta berättade också hur texterna påverkade dem inom äktenskapet och familjen.
Lisa tror att det största som skett under historiens gång är att kvinnan har försökt att bli mer som mannen. Ur ett bibliskt perspektiv anser Lisa att feminismen har tillfört både gott och ont.
Jag ser att kvinnan förr var mycket mer förtryckt än vad kvinnan är nu, vilket är bra så klart. Man ser det så tydligt i Guds ord liksom hur Gud skapade dem med lika värde. Vilket jag absolut kan säga att så var det ju inte förr, kvinnan var ganska smutskastad. Och så kan man se det med syndafloden liksom att männen
började ha fler fruar och så där, och det var inte Guds design […] och på det sättet har ju världen, alltså det som har hänt i vårt ”community” hjälpt kvinnan att faktiskt bli upprest.100
Hon redogör här den positiva aspekten med hur vårt samhälle har utvecklats och även påverkat kvinnor inom tron. Hon vänder lite och förklarar hur samhällets utveckling också haft en vad hon ser som dålig utveckling för tron.
Men sen tror jag också att på grund av, och det här är verkligen inget påhopp mot feminismen, men jag tror också vad som har hänt som jag sa, kvinnan har börjat bli mer som mannen. Jag kan också tro att det kan betyda att kvinnan har fått mycket mer rättigheter, vilket inte behöver vara dåligt på så vis. […] men jag tror att det som var bra förr dock. Det som var bra förr var att kärnfamiljen var så otroligt starkare, för då hade inte kvinnan begäret att göra det som mannen gjorde.101
Lisa beskriver att det i det i den tidiga kristendomen fanns en stark kärnfamilj. Hon beskriver också att samhället har utvecklats åt ett håll där de kvalitéer som Gud gett kvinnan ses som svagare då kvinnan idag strävar efter att bli mer som mannen. Hon beskriver hur feminismens utveckling har resulterat i att det mellan mannen och kvinnan har blivit en kamp där kvinnan vill vara och se ut som mannen. Lisa beskriver hur denna utveckling faktiskt har gått åt fel riktning. ”Det som sagt var bättre förr var att kvinnan faktiskt tog hand om familjen och var en fantastisk trofast fru och mamma. Så jag tror på något sätt att familjen var starkare.”102 Lisa
ser samhällets utveckling, med kvinnan som rör sig utanför familjen, som ett hot mot den starka kärnfamilj som fanns förr.
Nu handlar allting om att kvinnan ska ha en karriär och det är mycket fokus på karriär och allt sånt där, och det är mycket fler skilsmässor nu än förr, att familjen faller verkligen samman. Och det är ju också för att kvinnan vill vara mer som
100 Intervjuperson 2, 2020-04-20. 101 Intervjuperson 2, 2020-04-20. 102 Intervjuperson 2, 2020-04-20.
mannen och visa att hon kan allt som mannen kan, och det kan ju kvinnan säkert! Men jag tror att det är inte guds design, att kvinnan söker det onaturliga.103
Här berättar Lisa att hon inte tvivlar på att kvinnan faktiskt kan vara så som mannen är, men hon tror inte att det är Guds design. Hon beskriver hur samhällsutvecklingen har resulterat i att kvinnan söker vad som är onaturligt för henne. Lisa beskriver egenskaper som Gud gett kvinnan, att vara moder och fru vilka blir sammankopplade med det biologiska könet. Hon beskriver dock inte dessa som oföränderliga eftersom hon inte tvivlar på att kvinnan kan vara allt det som mannen är. Hon uppfattar dock att den utvecklingen sker på bekostnad av familjen. Uppfattningar av vad som anses vara manligt och kvinnligt kan kopplas till de biologiska skillnaderna och egenskaperna. Dessa uppfattningar kan resultera i sociala praktiker och hur förhållandet mellan mannen och kvinnan borde vara.104 Man kan då också
uppfatta att Lisa beskriver att könsrollerna idag är socialt konstruerade av samhället. Hon menar dock att det finns en föreskriven optimal könsroll som kvinnan borde ha, den hon beskriver som Guds design.
Karin berättar hur hon ser på uppgifter inom tron och ifall dessa skulle kunna vara olika för mannen och kvinnan. Hon uppfattar att kvinnan har egenskaper vilka är sammankopplade med omsorg.
Och just det här att kvinnan ska, jag vet inte kanske mer, det känns så gammaldags att säga så. Men det kanske finns en mer omsorgsbit i kvinnas roll. Omsorg för barn, omsorg för hem och den biten. Men jag menar ju inte att hon inte skulle kunna göra annat också, men det har kanske hamnat ett större ansvar på kvinnan där och mannen har ett annat ansvar.105
Här beskriver Karin omsorg som en kvinnlig egenskap och i likhet med Lisa kopplas de kvinnliga egenskaperna till moderskap och hemmet. Dessa egenskaper kan alltså sammankopplas till det biologiska könet och beskriver det naturliga.106 Samtidigt finns en kontrast i vad Karin
103 Intervjuperson 2, 2020-04-20.
104 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 6. 105 Intervjuperson 4, 2020-05-04
beskriver. Hon berättar att det har hamnat ett större ansvar på kvinnan där mannen har ett annat ansvar. Detta kan tyda på att hon uppfattar att rollerna har vuxit fram i en social kontext och där med är konstruerade. Hon betonar där med att kvinnan även kan göra annat.
Både Lisa och Karin beskriver en kvinnlig könsidentitet och kvinnliga egenskaper sammankopplade till modern och hemmet. Karin uppfattar dessa som gammaldags, men berättar att de någonstans ändå har betydelse för kvinnans roll. Hon understryker dock att detta inte binder kvinnan till hemmet, och poängterar att kvinnan också kan göra annat, vilket kan tyda på att hon uppfattar dem som socialt konstruerade. Detta skiljer sig lite från Lisas uppfattning och berättelse som vi tidigare fått ta del av. Vilket visar på att det biologiska könet har olika betydelse.107 Lisa beskriver hur de könsroller som vuxit fram i samhället är socialt
konstruerade men går emot Guds plan. Karin beskriver att det på kvinnan har hamnat ett större ansvar inom hemmet, men att hon trots det kan göra annat. Hur könsrollerna ser ut idag kan ses som socialt konstruerade men att dessa är ur takt med den plan som Gud har. Anna berättar att det i Bibeln står om en kropp vilket hon uppfattar som att mannen och kvinnan ska underordna sig varandra i en relation eller äktenskap.
Bibeln talar ju också om att kvinnans kropp tillhör mannen, men att mannens kropp tillhör kvinnan. Och det leder ju till att man får underordna sig varandra. Sen i familjen skulle jag nog liksom, det står ju att Jesus är huvudet att han är den högsta liksom om man nu ser till hierarkin liksom. Så Jesus är huvudet och sen kommer mannen och sen kommer kvinnan […] alltså det som är viktigt att förstå är att det ledarskap som är så helt annorlunda från den här synen att leda än den här väldens sätt att ledarskap och tänka. Att Jesus kom för att betjäna människan, att Jesus kom för att betjäna människan och ge sitt liv till mänskligheten. Och på samma sätt ska mannen ge sitt liv till kvinnan och kvinnan ge sitt liv till mannen. Alltså att man ska lägga ner sitt liv för någon. Att det är ledarskapet som Bibeln talar om, att man ska betjäna en annan människa. Att
