Vårt syfte med denna studie är, att undersöka studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete. Hälsofrämjande arbete är att stärka eller bibehålla det välbefinnande en individ har. Genom att se till de skyddsfaktorer som finns i individens liv ges möjlighet till ett hälsofrämjande arbete (Winroth & Rydqvist, 2008, s.27). Att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att se till de resurser individen har och stärka dem. Det innebär även att ge individen tilltro till den egna förmågan och kraft att ta egna beslut (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016, s.23). För att undersöka studie- och yrkesvägledarens hälsofrämjande arbete har vi valt att utgå från två frågeställningar:
• På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare på grundskolan hälsofrämjande i det enskilda arbetet?
• Vilka hälsofrämjande insatser anser studie- och yrkesvägledare på grundskolan att de kan bidra och bidrar med genom elevhälsan?
I detta kapitel kommer vi att redogöra och reflektera över vår analys utifrån tidigare forskning, diskutera teorins och metodens betydelse för resultatet, samt avslutningsvis ge förslag på fortsatt forskning.
8.1 Resultatdiskussion
Studie- och yrkesvägledares insatser och arbetsuppgifter utifrån ett hälsofrämjande perspektiv är ett område som inte studerats i stort omfång, men av den tidigare forskning som vi tagit del av i vår studie visar på att studie- och yrkesvägledarens roll kan ha goda hälsofrämjande effekter för elever i grundskolan och för deras framtid. Hälsofrämjande arbete är att se till de skyddsfaktorer som finns kring och för eleverna. Av tidigare forskning (McLaughlin, 2008, s.364) kan vi utläsa relationsskapande som en bidragande faktor till god hälsa, vilket vi även kan se tydligt i vår analys att våra studie- och yrkesvägledare strävar efter. För att skapa en relation krävs en tro på eleven, en känsla av att arbeta tillsammans för att nå målen, samt att bekräfta och se eleven för att denna ska känna sig värdefull och viktig
50
(Runström Nilsson, 2014; Hallberg, 2017). Den sista faktorn, att se och bekräfta eleven, är något alla våra respondenter lyfter som en viktig uppgift för det hälsofrämjande arbetet på grundskolan.
Återkommande för våra studie- och yrkesvägledare är att nämna hur hela skolan strävar efter att få eleverna att nå målen, vilket Lundin (2014, s.76) menar är den mest centrala skyddsfaktorn för en god hälsa. Skolmiljöns påverkan på elevers hälsa innebär en trygg och stimulerande lärandemiljö, vilket anses vara hälsofrämjande. Denna trygghet påtalas också av en del av studie- och yrkesvägledarna, som byggs till stora delar av goda relationer enligt våra respondenter. En relevant plan för elevens nutida och framtida behov, demokratisk miljö och en närvarande vägledare är andra faktorer som bidrar till god hälsa hos elever och som studie- och yrkesvägledarna belyser.
Elevhälsan används som ett sätt att få en helhetsbild av eleverna och som ett nätverk för eleverna enligt studie- och yrkesvägledarna, vilket kan ses som en viktig del av elevhälsans uppdrag ur ett hälsofrämjande perspektiv (Granlund, 2014, s.). Även elevhälsan, genom sina insatser, blir en bidragande faktor till elevers måluppfyllelser. Av våra respondenters uttalanden kan vi förstå att de insatser som de gör utifrån elevhälsans uppdrag är sådana insatser som ska motivera, inspirera och stötta elever till att nå målen. I analysen tolkar vi studie- och yrkesvägledarnas insatser i elevhälsan som en del av det enskilda arbetet. Att endast utgå från enskilda elever och enskilda insatser skulle kunna ses som en brist då elevhälsan bör ha ett grupp- och organisationsinriktat perspektiv för att nå de förebyggande och hälsofrämjande åtgärderna (Lundin, 2014, s.64). Genom att skapa en trygg arbetsmiljö och lärmiljö, vilket är elevhälsans uppdrag, främjas elevers kunskapsutveckling och personliga utveckling (a.a.). Denna koppling mellan elevhälsan och arbetsmiljö är svag utifrån våra respondenters beskrivningar. Det hälsofrämjande arbetet elevhälsan gör som helhet tolkar vi är att bidra med sina professioner och information för enskilda elevers stöd, mer än vad de arbetar för hela skolans miljö och hälsofrämjande arbete.
Vi anser att studie- och yrkesvägledarnas sätt att arbeta hälsofrämjande både har en viss teoretisk grund och samband med tidigare forskning. Vi kan utifrån resultat och analys se att studie- och yrkesvägledarna både har gemensamma ämnen de tycker är viktiga, såsom relationsskapandet, men även att de ser olika delar i sitt arbete som olika viktigt ur ett
51
hälsofrämjande perspektiv. Detta tolkar vi utifrån vad de valt att beskriva och lägga fokus på under intervjun. En studie- och yrkesvägledares centrala arbete är att vägleda och stötta individen i sitt livslånga lärande (Skolverket, 2013; Läroplanen, 2011; SFS 2010:800). Elevhälsans uppdrag är att främja elevers utveckling, lärande och hälsa. Detta grundar sig i skolans värdegrundsarbete samt arbetet mot kränkande behandling (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016). Vi kan se att alla förhåller sig till det hälsofrämjande arbetet som hela skolans ansvar och en del av skolans värdegrund, men att de både har lika och olika sätt att arbeta för att nå de målen. Genom att ge en vidare och tydligare bild av vad studie- och yrkesvägledare faktiskt kan göra inom hälsofrämjande arbete och vad det innebär i praktiken, tror vi att studie- och yrkesvägledare skulle kunna göra fler aktiva hälsofrämjande insatser. Vi tror även att detta skulle ha positiv betydelse, inte bara för elevers välbefinnande, utan också i deras framtida val. Att ge trygghet och ökat välbefinnande hos barn och unga är inte bara en fördel för dem i skola, utan även i andra sammanhang eleven verkar i. Det hälsofrämjande arbetet kan också ses som en fördel på lång sikt ut ett samhälleligt perspektiv.
McLaughlin (2008, s.364) lyfter bristen på utvärdering av det hälsofrämjande arbetet i grundskolan, vilket vi även kan se i vår studie. Då det hälsofrämjande arbetet är hela skolans ansvar ser vi en vinst med att ha en aktiv plan och utvärdering för grundskolans personal och elever. Detta sker delvis genom skolans värdegrund men skulle kunna bli än tydligare genom fokus på elevers skyddsfaktorer och skolmiljö. En plan och utvärdering ger också möjlighet till att förstå vikten av det hälsofrämjande arbetet, se resultat, vad som fungerar och mer aktivt arbeta för elevers välbefinnande.
8.2 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod för att genomföra vår studie. Valet gjordes för att få en djupare förståelse och för att använda oss av respondenternas berättelser som grund för att få svar på våra frågeställningar. Fördelen är att vi kunnat ställa följdfrågor och fått bredare svar kring hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt sätt att arbeta hälsofrämjande. Den nackdel vi kan se med vår valda metod är att det inte går att generalisera. De svar som getts från var och en gäller den enskilda respondenten, och varken kan eller ska generaliseras
52
av den anledningen. Antalet deltagare i studien är också för få för att kunna dra slutsatser till att de resultat som framkommit är applicerbara för alla studie- och yrkesvägledare i grundskolan.
En kvalitativ metod kan också innebära att de svar vi fått kan vinklas till vad deltagarna tror är till fördel för dem eller studien, eftersom våra kvalitativa intervjuer gjorts i ett sammanhang där vi som författare interagerar med deltagarna. Därför är det av vikt att vi varit tydliga med de forskningsetiska ställningstagandena, för att förklara deras anonymitet och att deras medverkan eller val att inte medverka inte på något sätt ska påverka dem negativt. Genom att lyfta upp teman vi sett vara återkommande i våra respondenters berättelser minskar vi risken för att se, för oss, ny information som inte framkommit genom tidigare forskning och teorival. Vi har även valt att utgå från en intervjuguide (bilaga 2) för att öka reliabiliteten och validiteten i vår undersökning. För att ge större reliabilitet till vår studie hade vi kunnat använda oss av observationer för att se ifall våra respondenters svar överensstämmer med hur de faktiskt agerar. Vi hade även kunnat utvecklat studien genom att göra en enkätundersökning för att se hur elever i grundskolorna uppfattar det hälsofrämjande arbetet i relation till studie- och yrkesvägledarnas berättelser. Dock anser vi inte det som rimligt inom tidsramen för studien.
I intervjuguiden (bilaga 2) finns ett antal inledande frågor som kan beskriva våra respondenters olika förutsättningar till hälsofrämjande arbete. Vi menar att deras erfarenheter, arbetslängd på skola, storlek på tjänst och elevantal kan påverka deras möjligheter. Vi har gjort ett medvetet val att inte ta hänsyn till dessa faktorer då vi har varit intresserade av på vilket sätt en studie- och yrkesvägledare de kan arbeta hälsofrämjande och vilka insatser de kan bidra med oberoende av ovanstående faktorer.
8.3 Teoridiskussion
Vi valde att analysera vårt resultat utifrån olika teorier för att besvara våra frågeställningar. De teorier vi valt att luta oss mot är Antonovskys KASAM och salutogenes, och Peavys konstruktivistiska teori kring vägledning. Eftersom begreppet salutogenes är det begrepp som det hälsofrämjande synsättet grundar sig i och som elevhälsan utgår ifrån ansåg vi det vara
53
en naturlig del att ha med i vår studie. Detsamma gäller för teorin KASAM som är ett sätt att förstå skyddsfaktorer och det salutogena perspektivet. KASAM används även som en grund för att förklara det hälsofrämjande arbetet i elevhälsan (Skolverket & Socialstyrelsen, 2016). Peavys teori såg vi som ett gott komplement till Antonovskys KASAM och salutogenes, eftersom den inkluderar mer av en studie- och yrkesvägledares enskilda arbete. De likheter vi kunde hitta mellan teorierna såg vi också som en fördel utifrån studiens syfte. Peavy (1998, s.19) förklarar vägledning som ett sätt att ge den vägledde kontroll. Vägledning ska inge hopp, stöd och klarhet till den vägledde. Den kontroll och den klarhet Peavy förklarar kan vi se likheter i Antonovskys (2005, s.45) begrepp hanterbarhet och begriplighet. Varje individ ingår i ett sammanhang och denne behöver finna meningsfullhet i sitt liv (Peavy, 1998, s.38- 43, s.119). Detta drar vi paralleller till Antonovskys (2005, s.40-45) känsla av sammanhang och meningsfullhet som förklaras som en hälsofrämjande faktor.
Överlag anser vi att våra teorier varit användbara för att förklara vårt empiriska material. För att besvara våra frågeställningar i analysen har vi främst använt oss av KASAM och den konstruktivistiska teorin. Dock anser vi inte det salutogena perspektivet som överflödigt då den ligger till grund för att förklara det hälsofrämjande synsättet och teorin KASAM. Eftersom vi vid analysen utgår från teorierna vi valt tar vi i beaktande att det finns en risk att vi i analysen drar slutsatser på för tunt underlag (Larsen, 2009, s.26). För att minska den risken är förarbetet av vikt. Intervjuguiden som underlag och att vara medveten om risken ser vi som förebyggande åtgärder.
Utifrån vår studies syfte anser vi att valda teorier har varit till god grund för att kunna redogöra för vår analys och valda teman. Som komplement och förstärkning av analysen hade vi kunnat använda oss av teorin social cognitive career theory, SCCT, av Hackett, Lent och Brown. Denna karriärteori grundar sig i att en individ gör sina val utifrån tre olika faktorer: self-efficasy (subjektiv prestationsförmåga eller upplevd självförmåga), out-come expectations (förväntan på resultatet) och personal goals (personliga mål) (Patton & McMahon, 2006, s.83). Det första centrala begreppet utgår från att individen utgår från sin egna upplevda förmåga. Denna tro på sig själv anser vi kunna vara kompletterande och sammanhängande till de övriga teorier vi valt att använda oss av i vår studie. Teorin utgår även från att individen verkar i ett sammanhang och påverkas av det nätverk individen lever
54
och befinner sig i. Det som en individ får positiv respons på och det som uppmuntras och stöttas av viktiga andra har individen lättare att ta till sig och genomföra (Patton & McMahon, 2006 s.84-85). Detta kan vi utifrån ett vägledningsperspektiv koppla till hälsofrämjande arbete som har till grund att se till det som fungerar och framhäva de skyddsfaktorer som en individ har i sitt liv. Anledningen till att vi valt att bortse från denna teori är på grund av omfattningen på studien. För att använda en teori till anser vi att det hade krävts mer utrymme både i sidantal och tidsmässigt.
8.4 Fortsatt forskning
Under arbetets gång har frågor belysts som vi kunnat se möjlighet till fortsatt forskning. Under metoddiskussionen nämner vi några möjligheter att utveckla denna studie. Vi anser det relevant att förstå elevers uppfattning av hälsofrämjande faktorer i skolan. Genom observationer i vägledningssamtalet skulle studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete kunna förklaras mer ingående. Vi ser också ett behov av att lyfta hur det hälsofrämjande arbetet utvärderas i grundskolor. Eftersom forskning inom studie- och yrkesvägledning ur ett hälsoperspektiv är svagt ser vi fördelar i fortsatt forskning kring hur vägledning påverkas av den vägleddes hälsa och tvärtom, få förståelse och undersöka hur hälsan påverkas av studie- och yrkesvägledning.
I denna studie har vi gjort ett medvetet val att inte räkna med respondenternas år i yrket, tjänstefördelning eller hur länge de har arbetat på skolan. I vidare studier ser vi ett intresse att se hur eller om dessa faktorer skulle påverkat studiens utfall. Alternativt utgått från dessa olikheter i studiens frågeställning. Vi har även diskuterat hur vidare studien hade förändrats om inte alla respondenter hade medverkat i elevhälsan. De respondenter hade haft ett annat perspektiv vilket vi hade fått förhålla oss till. Till vidare forskning kan man studera vidare studie- och yrkesvägledarens arbete i elevhälsan. Att studera likheter samt skillnader kring om de medverkar i elevhälsan eller inte kan vara en intressant aspekt att undersöka.
Referenslista
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur
Bremberg, Sven & Dalman, Christina (2015). Begrepp, mätmetoder och förekomst av
psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga -en kunskapsöversikt. Stockholm: Forte
Cernerud, Lars (2014). Skolhälsovård – tillbakablick och framtidsperspektiv. I Milerad, Josef & Lindgren, Carl (red.). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. 23-34
Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsa 2020. Ett policyramverk för sektorsövergripande
insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Falun: Edita Bobergs
Granlund, Mats (2014). Skolprestation och psykisk hälsa. I Milerad, Josef & Lindgren, Carl (red.). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. 51-59
Hallberg, Johan (2014). Elevhälsan- utveckling för hela skolan. I Milerad, Josef & Lindgren, Carl (red.). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. 73-84
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin. (2007). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Larsen, Ann Kristin. (2009). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups.
Lindgren, Carl (2014). Barns hälsa och välbefinnande i ett kulturellt och socialt
sammanhang. I Milerad, Josef & Lindgren, Carl (red.). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. 35-49
Lundin, Nils (2014). Att leda och kvalitetssäkra elevhälsan enligt den nya skollagen. I Milerad, Josef & Lindgren, Carl (red.). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. 59-72
Löwendahl Björkman, Gudrun (2014). Vägledning för grundskolan. Från att förebygga
svårigheter till att göra extra anpassningar och ge extra stöd. Version 6.
McLaughlin C (2008). ‘Emotional well-being and its relationship to schools and classrooms: a critical reflection.’ British journal of guidance & counselling. 36, 4 p. 353-366
56
Nilsson, Agneta (2011). Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens
utveckling mot målen. (hämtad 2017-03-14)
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.193348!/nilsson_web131003ny.pdf (hämtad 2017- 04-05)
Official Records of WHO, 1946. no. 2 i Cernerud, Lars (2014). Skolhälsovård – tillbakablick och framtidsperspektiv. I Milerad, Josef & Lindgren, Carl (red.).
Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur. 23
Patton, Wendy & McMahon, Mary (2006). Career development and systems theory.
Connecting theory and practice. Uppl. 2. Rotterdam: Sense Publishers
Peavy, Vance (1998). Konstruktivistisk vägledning. Teori och Metod, n.p: Stockholm Trino
Robertson, Peter (2013). ‘The well-being outcomes of career guidance.’ British Journal of
Guidance & Counselling, 41, 3, p. 254-266
Runström Nilsson, Petra (2017). Elevhälsa - Samverka, förebygga, bygga. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011,
reviderad 2016. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2016). Värdegrund i förskola och skola. Innehållsansvar: Avdelningen för skolutveckling. https://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund (hämtad 2017-04-04)
Skolverket & Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan. 3:e uppl. Reviderad januari
2017. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf
(hämtad 2017-03-27)
Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund - förhållningssätt, verktyg och
metoder. Stockholm: DanagårdsLitho
Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer - Arbete med studie- och
yrkesvägledning. Stockholm: Elanders Sverige AB
SFS (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (hämtad 2017- 04-04)
Socialstyrelsen (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas
hälsa, vård och omsorg 2013. www.socialstyrelsen.se pdf (hämtad 2017-03-27)
57
Törnsén, Monika (2009). Successful principal leadership: prerequisites, processes and
outcomes. Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Vignoli, Emanuelle (2015). ‘Career indecision and career exploration among older French adolescents: The specific role of general trait anxiety and future school and career anxiety’,
Journal Of Vocational Behavior, 89, pp. 182-191t
Vuori, J, Koivisto, P, Jokisaari, M, Salmela-Aro, K, & Mutanen, P (2008). ‘Towards Working Life: Effects of an intervention on mental health and transition to post-basic education’, Journal Of Vocational Behavior, 72, 1, p. 67-80
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (hämtad 2017-04-18)
Walker, Jerry V. och Peterson, Gary W. (2012). ‘Career Thoughts, Indecision, and
Depression: Implications for Mental Health Assessment in Career Counseling’, Journal Of
Career Assessment, 20, 4, p. 497-506
Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & Hälsopromotion- Med fokus på
58
Bilaga 1. Missivbrev
Hej!Mitt namn är Sofia/Therese och jag studerar sista året på studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola. Jag tillsammans med en kurskamrat ska börja skriva vår C-uppsats och undrar nu om du vill ställa upp som en av våra respondenter?
Syftet med studien är att undersöka Studie- och yrkesvägledares hälsofrämjande arbete på grundskola. Du behöver inte ingå i elevhälsan för att medverka i vår studie. Tanken är att jag kommer till dig, vid en tidpunkt som är lämplig för dig. Intervjun tar ca 30-45 min och kommer att spelas in (endast ljudupptagning). Du är självklart anonym och har rätt att avsluta ditt deltagande när du vill. Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning och de huvudkrav de ställer.
Dessa kan du läsa mer om i hänvisad länk.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vid frågor är du välkommen att kontakta mig eller Sofia/Therese, kontaktuppgifter kan du se nedan.
Tack på förhand!
Mvh, Sofia Alm och Therese Axelsson Mailadress@live.com Mailadress@gmail.com
Bilaga 2. Intervjuguide
Inledningsfrågor År i yrket
Hur länge har du arbetat på arbetsplatsen Hur stor tjänst har du?
Elevantal på skolan
Sitter du med i elevhälsan?
Vad anser du är syftet med elevhälsan på skolan?
Vilka kopplingar ser du mellan elevhälsa och studie- och yrkesvägledning?
Vad anser du är/skulle kunna vara din funktion med att du sitter med i elevhälsan? Om du är med i elevhälsan, vilka arbetsuppgifter har du inom deras uppdrag?
Enligt dig, vilka för- och nackdelar finns kring studie- och yrkesvägledares medverkan i elevhälsan?
Hur kan du som studie- och yrkesvägledare arbeta med goda relationer på skolan? Dels mellan dig och eleverna men även mellan dig och övrig personal.
Skolans värdegrund omfattar bland annat individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor. Hur arbetar du som studie- och yrkesvägledare med dessa värden?