Skolmiljö

En god skolmiljö kan vara en bidragande faktor och en förutsättning för att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö för eleverna. Studie- och yrkesvägledarna förklarar att arbetsmiljön både ska vara god för eleven och för personalen för att alla ska må bra och trivas. Eftersom all personal strävar efter att eleverna ska nå målen är det en naturlig del att alla arbetar hälsofrämjande genom en god skolmiljö menar studie- och yrkesvägledarna. Det som framförallt lyfts upp som god skolmiljö är relationen mellan alla på skolan. Att alla ska trivas grundar studie- och yrkesvägledarna på att se och finnas till för eleverna för att de ska känna sig inkluderade och ingå i en gemenskap. Antonovsky (2005, s.45) beskriver vikten av att känna delaktighet samt att engagemang i relation till en uppgift eller utmaning bidrar till motivation. Att känna sig och vilja vara delaktig är därför ett sätt att skapa meningsfullhet för individen. Peavy (1998) förklarar även att våra val och hur vi agerar påverkas av de normer och den kultur vi lever i. Här ger en god skolmiljö förutsättningar att skapa en kultur som bidrar till elevens utveckling, lärande och hälsa. De flesta studie- och yrkesvägledarna beskriver en god skolmiljö som något som skapas av goda relationer och genom att visa sig och sitt engagemang för eleverna. Utifrån tidigare forskning kan vi dock utläsa att det finns fler tillvägagångssätt för att skapa detta.

Att skapa en god skolmiljö är även en av elevhälsans uppgifter (Skolverket & Socialstyrelsen, 2006, s.89). Enligt studie- och yrkesvägledarna arbetar elevhälsan både med skolan som helhet och med enskilda elever. Att stötta enskilda elever som har större behov av hjälp för att nå målen verkar dock vara det centrala utifrån vad våra respondenter väljer att lyfta vid intervjuerna. Elevhälsan ses som en informationsbank för att sedan kunna arbeta med elever i det enskilda arbetet utifrån deras behov. Det vi kan utläsa av intervjuerna är att

47

studie- och yrkesvägledarnas medverkan i elevhälsan först och främst är för att de ska kunna underlätta och ge bättre förutsättningar för en god vägledning för den enskilde eleven genom att studie- och yrkesvägledaren får en helhetsbild av elevens situation. Insatserna kan dock se olika ut utifrån vad enskild elev har behov av. Den kan bestå av att göra upp en plan tillsammans med eleven, tillgodose studiebesök eller praoplats som är till gagn för eleven, studiemotiverande samtal, studieteknik eller extra vägledningssamtal. Som förebyggande insats kan vi se Majas medverkan i elevhälsan som har schemalagda träffar med alla årskurser.

7.6 Sammanfattning

Utifrån resultatet har vi identifierat de mest centrala delarna i våra intervjuer som vi valt att förklara temavis i analysen. Dessa delar har vi analyserat utifrån vår teoretiska utgångspunkt.

Det relationsskapande arbetet är ett sätt att arbeta hälsofrämjande i en studie- och yrkesvägledares enskilda arbete. Att skapa en relation till individen samt se dess behov är en viktig grund för en god relation och för att kunna skapa tillit. Eftersom relationer påverkar hur individen ser på sin omvärld, sina val och agerande, samt hur hen ser på sig själv utifrån det sammanhang hen lever i, kan goda relationer ha betydelse för hens välbefinnande. Den konstruktivistiska teorin finner vi även till studie- och yrkesvägledares arbete i elevhälsa. Genom elevhälsan beskriver respondenterna att de får en större helhetsbild av individen, vilket i sin tur leder till en bättre förståelse för eleven samt vilket levnadsrum individen utgår ifrån.

I respondenternas enskilda arbete arbetar de bland annat med individens självkännedom, egenskaper, förståelse, tydlighet, perspektivvidgande och motivation. De beskriver vikten av att ge individer framtidstro och framtidsperspektiv. Detta ställs i relation till våra teoretiska begrepp, levnadsrum, det salutogena perspektivet, samt hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Genom vägledarnas strävan efter att stötta eleverna att nå målen blir elevens möjlighet att få en känsla av sammanhang en del av det arbetet. På detta sätt arbetar studie- och vägledarna indirekt hälsofrämjande i sitt enskilda arbete. Peavy och Antonovsky förklarar vikten av att se till hur individen uppfattar och upplever sin situation och sitt

48

sammanhang. Detta påverkar bland annat agerande, val och välmående. För att förstå hur eleverna upplever sin situation är det därför av vikt att lyssna på eleven och skapa en miljö där eleven känner sig trygg och känner tillit. Genom en god relation öppnar detta upp för samtal som kan leda till förändring samt framtidstro hos eleverna.

I sin helhet är respondenterna överens om att det är hela skolans ansvar att arbeta hälsofrämjande i skolan. De menar alltså att det är hela skolans ansvar att elever mår bra och når sina mål. Det är även hela skolans ansvar att arbeta utifrån skolans värdegrund och likabehandlingsplan samt för en god skolmiljö. Att alla trivs på skolan och upplever en god arbetsmiljö ökar välmåendet. Detta är bidragande effekter i förhållande till elevers hälsa då vi utifrån teorierna kan se eleverna utifrån olika sammanhang.

Elevhälsan förklaras som ett sätt för studie- och yrkesvägledarna att få en helhetsbild av eleverna. Detta bidrar med att de känner möjlighet att stötta och hjälpa elever på ett bättre sätt, då de vet vilka insatser olika elever har behov av för att nå målen. Elevhälsans hälsofrämjande ansvar och uppgiften att skapa en god skolmiljö som grupp blir tydlig som ett nätverk kring eleverna. Av intervjuerna att döma kan vi dock se att det är de elever som behöver extra stöttning som lyfts upp inom elevhälsan, mer än skolan som helhet. De insatser studie- och yrkesvägledaren bidrar med i elevhälsan är alltså utifrån elevens behov och kan se olika ut beroende på vad eleven behöver. Vi förstår insatserna i elevhälsan som en del av studie- och yrkesvägledarnas enskilda arbete.