Sammanfattande slutkommentar

Det är intressant att något som för oss framställts som ett projekt inte uppfattades som ett projekt av informanterna. Vad detta beror på har vi fortfarande inget egentligt svar på men vår slutsats är att någonstans i implementeringen av projektet hade något kunnat göras bättre. I vår problemformulering skrev vi att ett projekts objektiva utfall skulle kunna kombineras med projektdeltagarnas subjektiva uppfattningar av projektet för att dessa tillsammans skulle kunna ge en vägledning till projektets utfall. Vi har inte haft möjlighet att ta del av företagshälsovårdens eventuella egna utvärdering av projektet, men eftersom projektdeltagarna inte uppfattade att de deltagit i ett projekt skulle det antagligen vara svårt att direkt tillskriva eventuella positiva effekter till projektet. Informanterna var ju dock av uppfattningen att det som gjordes för dem hälsomässigt var bra, och detta är självklart positivt, men hade deras hälsa kunnat gynnas ännu mer om informanterna uppfattat projektet som ett projekt?

10 Förslag på vidare forskning

Vi anser i första hand att det fortfarande finns ett tomrum när det gäller forskning angående individers uppfattningar av hälsofrämjande projekt de deltagit i. För att projekt ska vara så framgångsrika som möjligt och rikta sig till de behov som verkligen finns menar vi att det behöver forskas mer inom detta område. Ett förslag skulle vara att undersöka ett större antal individers uppfattningar av hälsofrämjande projekt eller insatser som genomförts inom olika yrkesområden. Dessa individer kunde förslagsvis ha större variation i ålder, kön, yrkeserfarenhet och etnicitet. Ett annat förslag är att undersöka olika individers uppfattningar av hälsofrämjande insatser inom samma företag eller organisation. Detta skulle exempelvis kunna vara en skola där både elevernas, föräldrarnas, lärarnas och skolpersonalens uppfattningar av en insats undersöks. Vilka likheter och skillnader, i detta exempel, i uppfattningar skulle kunna visa sig bland dessa individer och skulle dessa uppfattningar kunna bidra till insatsens förbättring.

REFERENSER

Armitage, C.J.(2007). Efficacy of a brief worksite intervention to reduce smoking: The roles of behavioral and implementation intentions. Journal of Occupational Health Psychology, 12(4), 376-390.

Baker-Henningham, H. Walker, S. (2009). A qualitative study of teacher's perceptions of an intervention to prevent conduct problems in Jamaican pre-schools. Child Care, Health &

Development, 35 (5), 632-642.

Bull, S.S., Gillette, C., Glasgow, R.E., & Estabrooks, P. (2003). Work site health promotion research: To what extent can we generalize the results and what is needed to translate research to practice? Health education & behaviour, 30 (5), 537-549.

Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2007). Research methods in education (6^th ed.).

London: Routledge.

Dichman, R,K., DeJoy, D.M., Wilson M.G., & Vandenberg, R.J. (2009). Move to improve: A Randomized Workplace Trial to Increase Physical Activity. American Journal of Preventive Medicine, 36 (2), 133-141.

Ewles, L., & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Faskunger, J., Leijon, M., Ståhle, A., & Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på recept (FaR®) – en vägledning för implementering. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Gaskell, G. (2000). Qualitative researching with text, image and sound. London: Sage.

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun – tekniker och genomförande. Lund:

Studentlitteratur.

Grawitch, M.J., Ledford Jr, G.E., Ballard, D.W., & Barber, L.K. (2009). Leading the healthy workforce: the integral role of employee involvement. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 61(2), 122-135.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

Källestål, C. (Red.). (2004). Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser - Effekter av interventioner refererade i systematiska kunskapsöversikter och i svenska rapporter.

Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.

Makrides, L., Heath, S., Farquharson, J., & Veinot, P.L. (2007). Perceptions of workplace health: building community partnerships. Clinical Governance: An International Journal, 12 (3), 178-187.

Mansour, M.E., Kotagal, U.P., DeWitt, T.G., Rose, B., & Sherman, S.N. (2002). Urban Elementary School Personnel's Perceptions of Student Health and Student Health Needs.

Ambulatory Pediatrics, 2 (2), 127-131.

Marton, F., & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Mills, P.R., Kessler, R.C., Cooper, J., & Sullivan, S. (2007). Impact of a Health Promotion Program on Employee Health Risks and Work Productivity. American Journal of Health Promotion. 22 (1), 45-53.

Mellor, G., & St John, W. (2007). Occupational health nurses' perceptions of their current and future roles. Journal of Advanced Nursing, 58 (6), 585-593.

Naidoo, J., & Wills, J. (2000). Health promotion – foundations for practice (2nd ed.).

London: Baillière Tindall.

Radsma, J., & Bottorff, J.L. (2009). Counteracting ambivalence: Nurses who smoke and their health promotion role with patients who smoke. Research in nursing & health, 32 (4), 443-452.

Randall, R., Cox, T., & Griffiths. (2007). Participants’ accounts of a stress management intervention. Human Relations, 60 (8), 1181–1209.

Rienecker, L. (2003). Problemformulering. Malmö: Liber.

Simpson, J.M., Oldenburg, B., Owen, N., Harris, D., Dobbins, T., Salmon, A., Vita, P., Wilson, J., & Saunders, J.B. (2000). The Australian National Workplace Health Project:

Design and Baseline Findings. Preventive Medicine, 31(3), 249-60.

Sorensen, G., Linnan, L., & Hunt, M.K. (2004). Worksite-based research and initiatives to increase fruit and vegetable consumption. Preventive Medicine, 39, 94-100.

Starrin, B., & Svensson, P.G. (red). (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:

Studentlitteratur.

Thomsson, H., & Menckel, E. (1997). Vad är hälsofrämjande på arbetsplatser? – Ett bidrag till utvecklingen av ett svenskt begrepp (1997:18). Solna: Arbetslivsinstitutet.

Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

WHO technical report series 916. (2003). Diet, Nutrition and the prevention of chronic deseases. Geneve: World Health Organization.

Wynd, C.A., & Ryan-Wenger, N.A. (2004). Factors predicting health behaviors among army reserve, active duty army, and civilian hospital employees. Military Medicine, 169 (12), 942-947.

Skrivelser

Försvarsmakten, Högkvarteret utgående skrivelse 2005-06-21, Regler FM Fysiska Standard, beteckning 19 710:69356. Stockholm.

Livgardets informationsavdelning (2006). Livgardet - Med en unik tradition och kompetens att skapa förband för insatser nationellt och internationellt [Broschyr]. Stockholm:

Försvarsmakten.

Livgardet. (2009). Underbilaga 16.9.0 Livgardets arbetsmiljöintriktning.

Webbsidor

Försvarsmakten. (2009). Arbetsplatsen. Hämtad 8 december, 2009, från Försvarsmakten:

http://www.mil.se/sv/om-forsvarsmakten/Arbetsplatsen/

Försvarsmakten. Livgardet. (2008) Hämtad den 10 december, 2009, från Försvarsmakten:

http://www.mil.se/livgardet/

Health Profile Institute. Hälsoprofilbedömning – den ledande metoden. Hämtad 8 december, 2009, från Health Profile Institute:

http://www.hpinordic.se/extra/pod/?id=2&module_instance=1&action=pod_show&navid=

2

Muntliga källor

Projektledare, möte den 25 september 2009

BILAGA 1 – MISSIV

Gävle (datum)

Till dig som genomgått ett hälsofrämjande projekt mellan hösten 2006 och våren 2009.

Skulle du vilja delta i en studie som berör det hälsofrämjande projekt som genomförts på din arbetsplats? Medverkande i denna studie innebär att du kommer att delta i en gruppintervju där du och några av dina arbetskamrater diskuterar och samtalar kring projektet ni genomgått.

Gruppintervjun kommer bland annat att belysa om och hur projektet påverkat din hälsa och arbetsmiljön på din arbetsplats samt projektets styrkor respektive svagheter. Intervjun beräknas ta cirka 45-60 minuter och kommer med ditt medgivande att spelas in på band. Du kan när som helst avbryta din medverkan. Informationen som erhålls av dig/er kommer att behandlas konfidentiellt och det är enbart vi som gör denna studie som kommer att ta del av den information som finns inspelad.

Vi som genomför denna studie är två studenter som läser vår sjätte och sista termin på det hälsopedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle. Den information som framkommer under intervjun kommer att ligga till grund för vår c-uppsats. Den som är intresserad av att ta del av den slutgiltiga uppsatsen kommer att kunna göra det under våren 2010 då den publiceras elektroniskt i det digitala vetenskapliga arkivet DiVA.

Om du önskar mer information kontakta oss gärna.

Med vänliga hälsningar

________________________________ ___________________________

Maria Liljeqvist Therese Nordqvist

Författare: Författare:

Maria Liljeqvist Therese Nordqvist

XXXX@hotmail.com XXXX@hotmail.com

07X-XX XX XXX 07X- XX XX XXX

Handledare:

XXX vid Högskolan i Gävle XXX@hig.se

BILAGA 2 - INTERVJUGUIDE

1. Hur kom det sig att detta projekt påbörjades?

2. Vad innehöll projektet för moment, hur påbörjades projektet, hur avslutades det?

3. Vad upplevde ni att ni lärde er av projektet?

4. Vad var det huvudsakliga målet med projektet?

5. Berätta vad ni har för uppfattningar kring det projekt ni genomgått.

5.1 Vad var positivt respektive negativt?

6. Berätta om er hälsa påverkats av projektet. I sådana fall, hur?

6.1 Hur har de tre FM FysS-timmarna utnyttjats före, under och efter projektet?

7. Berätta om er arbetsmiljö har förändrats efter projektet. I sådana fall, hur?

8. Tror ni att er yrkesbakgrund haft någon inverkan på projektets utfall?