I följande sammanfattande slutsats ställs resultatet mot studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Utfallet från respektive tema kopplas till studiens frågeställningar vilka besvaras var för sig.
Hur är bilderna upplagda och/eller designade i läromedlen?
Bilderna är upplagda på olika sätt i de båda läroböckerna och lägger fokus på olika saker. Ibland är det svårt att tolka recepten då bilden stör eller försvårar för eleven, det gäller för båda läromedlen. Men bilden kan även vara en inspirationskälla till att våga prova något nytt eller förmedla en känsla av något man upplevt som skapar minnesbilder. Designade bilder med fokus på ett tilltalande uttryck uppfattas som positivt för att det ger ett fräscht intryck och gör att det som visas ser mer smakfullt ut. Men i studien har det framkommit att eleverna hellre vill ha ett upplägg som tydligt visar det som ska tillagas istället för en snygg design och dessutom gärna instruerande bilder som stöd under arbetets gång för att veta vad som är rätt.
Hur relaterar bilderna till den skrivna instruktionen/receptet?
Bilderna relaterar i viss mån till recepten, men hur väl varierar i båda läromedlen, båda har både bra och dåliga bilder. Bok 1 har återkommande flera maträtter i en och samma bild på flera platser i boken. Detta leder till att recept och bild kommer långt ifrån varandra och samspelet mellan text och bild går förlorat. Men även förståelsen av vad det är som ska tillagas försvåras när flera maträtter visas i samma bild. Ett bra exempel på när bilderna tydligt relaterar till instruktionen är små illustrerade instruerande bilder som förtydligar receptet, vilket eleverna upplevde som ett stöd. Designade bilder som är så retuscherade att det instruerade går förlorat ger inte ett tydligt stöd till receptet.
35
På vilka sätt kan bilden vara stödjande för elevens lärande?
Det finns flera bra exempel där bilden hjälper eleven att tolka text och bild och därmed underlättar förståelsen för hur resultatet ska bli. Bildernas placering är viktig och bäst uppfattas den när bilden är placerad över eller under texten för att den inte ska störa läsandet vilket kan leda till att eleven tappar fokus. Bilden ska tydligt överensstämma med det som receptet anger ska tillagas, det blir extra viktigt om eleven inte känner till angiven maträtt i förväg. Små illustrerade bilder med instruerande text kan vara ett stöd för eleven i sin väg mot slutresultatet och att ha fler bilder som förstärker instruktionen underlättar, särskilt om inte förkunskaperna finns av hur resultatet ska bli.
36
Diskussion
I följande förs diskussion utifrån dels vald metod och dels studiens resultat. Avslutningsvis ges även en kort reflektion kring möjliga vidare forskningsfrågor.
Metoddiskussion
I metoddiskussionen finns det två aspekter som jag anser särskilt bör uppmärksammas, mängden material och vald metod. Materialet är litet, endast två läroböcker i hem- och konsumentkunskap för årskurs 7-9 finns att tillgå. Resultatet utgår från två läromedel i hem- och konsumentkunskap och gäller inte läromedel i stort. För att kunna dra generella slutsatser krävs möjligen en större studie, mer insamlat material för att få en bredare analys. Samtidigt ger resultatet tydliga indikationer på bildens betydelse i läromedlen och skulle därmed kunna användas mer generellt, åtminstone för läromedel i det aktuella ämnet. Vald metod fungerade bra. Tiden för intervjuerna var väl tilltagen, att ställa öppna frågor gav eleven möjlighet att fritt få tycka om bilderna med tillhörande text. Jag upplevde att deras tankar och åsikter kom fram på ett bra sätt. Jag är medveten om att de jag intervjuat är i beroendeställning till mig som lärare, även att jag inte undervisar alla jag intervjuat. Hur det påverkat resultatet är svårt att avgöra, men upplevelsen är att eleverna tyckte det var spännande att få medverka, tog uppgiften att besvara frågorna seriöst och är nyfikna på resultatet. Jag var noggrann med att informera om att vi alla ser på bilder utifrån vår förförståelse och att det varken finns rätt eller fel för hur en bild tolkas, den egna uppfattningen styr vilket jag uppfattade att eleverna tog till sig och gjorde att de vågade beskriva mer hur just var och en uppfattade bilderna.
Resultatdiskussion
Studiens syfte, att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas har till stor del uppnåtts. Angivna frågeställningar har utifrån elevernas uppfattningar kunnat besvaras. Resultatet av studien visar att recepten och hur de är uppbyggda är ett viktigt stöd för att eleven ska nå kunskapskraven i de praktiska
37
momenten i ämnet. Bilden har betydelse för receptet, för att skapa förståelse och visa på hur slutprodukten ska bli.
När det gäller hur bilden är upplagd eller designad i läromedlen är elevernas uppfattning att det är bra med bilder även om man redan vet hur resultatet ska bli, det är mer inspirerande att ta sig an ett recept när det finns en bild till. Bildens placering är viktig och att den inte stör texten. Intressant är hur eleverna beskriver sin osäkerhet, om att göra rätt eller fel. De uttrycker vikten av att kunna jämföra sin egen matlagning med en bild för att själv kunna bedöma om det blev som det var tänkt. Ur det perspektivet blir det extra viktigt att bilden inte bara har en snygg design utan först och främst är informativ. Gibbons (2018) beskriver att elever behöver förklaringar på hur resultatet ska bli så de senare själva kan avgöra när resultatet är uppnått, vilket eleverna bekräftade genom sina uppfattningar om bilden som stöd för den egna förståelsen. När det gäller bildens design kan jag personligen föredra en mer tilltalande design, men det gör jag utifrån min förförståelse och kunskap som är både djupare och bredare än den eleverna har. Eleverna däremot behöver bilder som först och främst stödjer instruktionen. Granberg (2019) menar att svårigheten med upplägg och design i recept är att text och bild måste mötas för att sammanhanget ska bli begripligt för eleven. Är placeringen av bild och text ostrukturerad, bilden för retuscherad så samspelet går förlorat minskar möjligheten till att få en djupare kunskap, vilket eleverna gav uttryck för kunde ses i flera av recepten.
Enligt Melin (1998) behöver bilden fånga läsarens blick och samtidigt tydliggöra det som finns i texten. Vid upprepade tillfällen saknas samspelet mellan bild och text i de valda läromedlen och sammanhanget uteblir när bilden och texten är skilda åt. Eleverna uttrycker tydligt att det blir svårt att fatta och förvirrat när man måste bläddra för att hitta bilden som hör till texten eller om bilden som ligger närmast inte föreställer det den borde. När det gäller hur bilderna kan stödja elevens lärande finns det bra bilder, illustrationer och instruktioner i de båda läromedlen. Hannus, Hyönäs (1999) slutsats visar att en illustrerad text är mer effektiv för inlärningen än bara en text, minnet från en illustrerad bild är mer detaljrik och därmed ökar förståelsen för texten, detta hjälper framför allt svaga läsare. Men bilden måste
38
vara tydlig och instruerande för det ska leda till en förbättring av lärandet. Även detta bekräftar eleverna i sina svar.
Det som inte framkommit på något sätt i studien men som ter sig oerhört avgörande för mig som lärare är att jag behöver introducera läroboken för att visa på dess struktur och upplägg för att eleven ska kunna förstå och orientera sig i boken. Det är även viktigt med receptgenomgångar innan den praktiska matlagningen startar, vilket är min uppgift som lärare att planera och genomföra. Det ger läraren möjlighet att visa, förklara och förtydliga hur resultatet ska bli, särskilt i de fall bild och text inte samspelar på önskvärt sätt. Det praktiska arbetet i undervisningen sker ofta i grupp vilket gör att eleverna kan hjälpas åt för att öka förståelsen kring recept och den maträtt som ska tillagas. Höijer (2013) beskriver i sin avhandling att kunskap ska ses som en projektion som bygger på fakta, att lära sig moment och att använda rätt redskap och göra matlagningen så konkret som möjligt. Det ger eleverna förutsättningar att lyckas i sin matlagning men också att ta till vara på varandras kompetenser i gruppen för ett utvecklat lärande i det praktiska arbetet.
Läroböcker är ett läromedel som används i undervisning men det blir också vanligare att underlag hämtas från andra håll, inte minst från internet. Även då gäller det att lärare har kunskap om hur bild och text samspelar och hur det påverkar förståelsen av receptet. Men lärarens kunskap om samspelet mellan bild och text kan även innebära att lägga till extra instruerande bilder för att komplettera ett recept.
Denna studie har engagerat flertalet av mina elever till att verkligen titta hur text och bild hänger ihop i läroböckerna, även de som inte intervjuats. Studien har inneburit att vi tillsammans utvecklat vår förståelse för när ett recept är som allra bäst och vi har hittat strategier för hur vi genom att följa ”skattkartan” kan nå ”skatten” det vill säga den färdiga produkten, precis som Granberg (2008) beskriver. Denna medvetenhet anser jag lett till ökat lärande för eleverna i att ta sig an och tolka ett recept och inte minst för mig som lärare när jag väljer och använder läromedel för min undervisning.
39