Bildens betydelse för tolkning av ett recept

Lärande och samhälle Vidareutbildning av lärare

Examensarbete i fördjupningsämnet

Hem och konsumentkunskap

15 högskolepoäng, grundnivå

Bildens betydelse för tolkning av ett

recept

I ämnet hem-och konsumentkunskap

The importance of the image for a recipe

On the subject of home and consumer knowledge

Camilla Renevall

Ämneslärarexamen i hem-och konsumentkunskap 180 p

Datum för slutseminarium 2020-06-08

Handledare: Nils Andersson Examinator: Lars Hansson

2

Abstract

Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem-

och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion

till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en

kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna

frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i

hem-och konsumentkunskap.

Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas

bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande

bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga

prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har

betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.

Nyckelord: Hem- och konsumentkunskap, bild, multimodalt lärande, lärobok,

läromedel.

3

Innehåll

Abstract ... 2

Innehåll ... 3

Inledning med syfte och frågeställningar ... 5

Syfte ... 7

Frågeställningar ... 7

Bakgrund ... 8

Vad är en lärobok? ... 8

Läroboken i hem- och konsumentkunskap ... 8

Teoretiska perspektiv ... 9

Vad är en bild? ... 9

Bild och text i samspel ... 10

Bild som stöd ... 11 Tidigare forskning ... 12 Metod ... 15 Metodval ... 15 Kvalitativ intervjustudie ... 15 Urval intervjuer ... 18 Forskningsetiska principer ... 18

Resultat och analys ... 19

Stödja inlärningen för ökad förståelse ... 20

Bildanalytiska resonemang: Stödja inlärningen för ökad förståelse ... 24

Bildens placering för att komplettera texten ... 25

Bildanalytiskt resonemang: Bildens placering för att komplettera texten ... 27

Väcka uppmärksamhet och påverka känslomässigt ... 28

4 Sammanfattande slutsats ... 34 Diskussion ... 36 Metoddiskussion ... 36 Resultatdiskussion ... 36 Framtida forskning ... 39 Referenser ... 40

5

Inledning med syfte och frågeställningar

Varje enskilt skolämne har sina specifika förutsättningar och omfattningen av undervisningsmaterial man som lärare har att tillgå skiljer sig åt. I ämnet hem- och konsumentkunskap är utbudet av läromedel starkt begränsat, som lärare finns inte mycket att välja på. Om urvalet är litet är det extra viktigt att det som finns är av god kvalitet och stödjer elevernas lärande. För att kunna avgöra kvaliteten i läromedel finns flera faktorer att ta hänsyn till, en är hur väl bilderna kompletterar och stödjer text och instruktioner. I de praktiska delarna i ämnet hem- och konsumentkunskap krävs det ofta en instruktion, vanligtvis ett recept, för att eleven ska ges möjlighet att lyckas i de praktiska momenten. Läromedel för undervisning i hem- och konsumentkunskap omfattas av både instruerande text och bilder i bokens receptdel. Förmågan att använda sig av ett recept liknar Granberg (2008, s.50) både vid en skattkarta och en möjlighet att nå skatten, det vill säga den färdiga produkten av elevens arbete i det praktiska momentet. För att ta reda på hur väl de läromedel som finns att tillgå för undervisning i hem- och konsumentkunskap för årskurs 7-9 utgör en ”skattkarta” ämnar föreliggande studie särskilt belysa bildens betydelse.

Att studien fokuserar bilden särskilt är en följd av det specifika för just läromedel i hem- och konsumentkunskap nämligen receptet. Receptet utgör i grunden en instruktion, något ska tillverkas enligt en viss beskrivning utifrån ett antal ingredienser och genom moment i en viss följd. Instruktionerna har vanligtvis en eller flera bilder. Enligt Bergström (2010) stärker en medveten kombination av text och bild effekten av budskapet som det verbala innehållet och det visuella inte kan åstadkomma var för sig. Vårt visuella minne är bättre utvecklat än det verbala vilket innebär att kombinationen skapar bättre inlärning och minneseffekt. Det sägs att efter tre dagar minns vi bara tio procent av det vi bara läst men tjugo procent av det vi tittat på och hela sjuttio procent av budskapet när text och bild kombineras (Bergström,

2010, s.97-ff).

Intressant är även förståelse för hur bilden och dess design påverkar elevens intresse för maträtten utifrån hur bild och text samspelar och genom var och hur bilden är placerad i läroboken. Bilduppfattningen är relativ och en bild på mat kan väcka olika känslor hos

6

personer beroende på hur bilden tilltalar läsaren (Whitling, Kågerman, Hansén 2011 s. 87 ff.). Studien avser även belysa hur bilderna påverkar känslomässigt, vad som väcker intresse hos eleven. Bilden skapar enligt Petersson (2010) diskussionsmaterial men kan även inspirera till egna tankar, skapa stämning samt skapa en nyfikenhet som på sikt kan leda till ökat lärande genom att eleven får fler möjligheter att bearbeta en text (Petersson, 2010, s.26ff).

Bilder i ett läromedel kan enligt Wallin Wictorin (2011) fylla flera funktioner. Bilden hjälper till att strukturera tankar genom sin gestaltande förmåga, ger minnesbilder, hjälper läsaren att visualisera samt skapar mentala bilder av ord och begrepp vilket kan användas i pedagogiskt syfte. Det är inte bara elever som är svaga i läsning som har nytta av bilder, utan kan utgöra ett stöd för alla genom att lämna en typ av information som skriftspråket är sämre på att förmedla (Wallin Wictorin 2011, s. 219ff). Men om det inte är så, att bilden i läroboken fyller någon tydlig funktion, hur påverkar det då elevens möjlighet att ta till sig en instruktion? Enligt Wallin Wictorin (2011, s. 219ff) kan problem uppstå då relationen mellan text och bild är komplicerad vilket kräver att läsaren måste ha förmågan att analysera texten, tolka bilden och förstå hur bild och text kompletterar varandra. Utifrån att bilder får stort utrymme i läroböcker anger Selander (1988) att det är av intresse att vidareutveckla en mer genomtänkt syn på hur bilden kan användas i sitt pedagogiska sammanhang samt hur förhållandet mellan text och bild ska gestaltas. Just elevernas uppfattning om hur bilden används i det pedagogiska sammanhanget, för att stödja förståelse och inlärning, är en av de frågeställningar som avses besvaras i linje med studiens syfte.

Studien fokuserar på receptdelen i två läromedel i ämnet hem- och konsumentkunskap och vad eleverna anser om bildernas betydelse för att tolka receptet. Med begreppet bild avses här färdigproducerade bilder i böcker som samverkar med en text, i detta fall med receptens textdel.

7

Syfte

Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Studien kan bidra till kunskap om hur läromedel kan väljas samt hur läraren kan utveckla förståelsen av bildens betydelse.

Frågeställningar

För att uppnå syftet söks svar utifrån följande frågeställningar:  Hur är bilderna upplagda och/eller designade i läromedlen?

 Hur uppfattar eleverna att bilderna relaterar till den skrivna instruktionen/receptet?  På vilka sätt kan bilden vara stödjande för elevens lärande?

8

Bakgrund

Vad är en lärobok?

Läroboken är framställd för att användas i undervisning (Eriksson 2017, s.19ff). Den är ofta förutsägbar, skapar inte mycket spänning och förmedlar i regel det som samhället anser som viktig kunskap samt hur denna kunskap ska användas. Läroboken kännetecknas av att den ska vara kopplad till kursplanerna, ha en text som är anpassad till elevens ålder samt skapa tillfällen för reflektion. Selander (1988, s.11ff) definierar en lärobok genom att den kan betraktas som en del i ett utarbetat informationssystem och att den är en av flera möjliga former för hur ett pedagogiskt innehåll kan visualiseras. Kunskapsinhämtningen sker framförallt genom läsning och bearbetning av lärobokens texter. Läroboken förmedlar och förklarar kunskap för eleverna (Eriksson 2017, s. 19ff). Läroboken kan ses som multimodal genom att text, bild och layout samverkar för att skapa meningsfulla sinnebilder. Visuella representationer består av mönster som kan tolkas som meningsbärande enheter. Det är först när vi tolkar bilden som informationen visar sig i relation till betraktarens förmåga att läsa den som en väsentlig helhet (Eriksson 2017, s.19ff).

Läroboken i hem- och konsumentkunskap

Urvalet av läroböcker för undervisning i hem- och konsumentkunskap i grundskolan är inte stort. Endast två läroböcker för åk 7-9 finns i ämnet. En tredje lärobok beräknas till hösten. Båda läroböckerna är uppbyggda på ungefär samma sätt utifrån innehållet i läroplanens övergripande mål och riktlinjer. Det som skiljer dem åt är bilderna, inte bara i receptdelen utan i hela boken. Hem- och konsumentkunskap med Anette Hjalmarsson och Lena Sjöholm har fler bilder och även tecknade bilder som instruerar, förstärker och förtydligar text och recept. I båda böckerna utgör recepten ungefär en tredjedel av bokens innehåll. Bildernas placering och recepten skiljer sig åt i böckerna därför är det intressant att undersöka hur eleverna uppfattar text och bild i de båda läromedlen.

9

Teoretiska perspektiv

I detta avsnitt presenteras teoretiska perspektiv kopplade till studiens syfte, att granska hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Valda perspektiv ligger till grund för genomförandet av intervjuer med en grupp i elever i årskurs 8 för att se hur deras tolkning av bilden i läroboken överensstämmer med teorierna.

Vad är en bild?

Gestaltpsykologin handlar om människors spontana tolkning och synintryck av en bild. Den formuleras i ett antal lagar, tre lämpar sig att använda i bildkommunikation för att underlätta för betraktarens möjlighet att läsa av fotografier. Gestaltlagarna hjälper till att få en överblick, hjärna och öga gillar ordning och utan dessa lagar kan det uppfattas som osammanhängande. De flesta människor fogar samman detaljerna i bilden till en helhet men gör även sin egen tolkning av bilden.

Lagarna som kan användas för tolkning av en bild är:

Närhetens lag: visar på att bilder som är placerade nära varandra hör ihop och parar ihop saker i grupperingar

Likhetens lag: visar på att bilder som liknar varandra hör ihop, t.ex. form och färg och på sättet de tolkas likna varandra så hör de ihop.

Slutenhetens lag: Det som hör ihop bör vara inneslutet. Det som är inneslutet hör ihop. Om ett föremål omger sig av en ram upplever vi det som om det inneslutna hör ihop (Bergström, 2011, s.160-f).

Gestaltpsykologins lagar har olika relevans för studien men särskilt Närhetens lag kan bidra till ökad förståelse då placeringen av bilden i relation till texten är en av de aspekter som granskas genom upplägg och design.

Även bildens relevans till text och recept ingår i studien samt hur bilden kan komplettera text och instruktioner. Kress, Leeuwen (2006, s. 114) anger att en bild kan beskrivas som en betydelsebärande symbol vilket innebär att bilden har något att förmedla och att den fungerar som ett meddelande från den som illustrerat bilden till mottagaren som ser bilden.

10

I studien utgör eleven mottagare och läromedelsförfattaren den som önskar förmedla. Om bildens funktion är att förmedla kunskap eller referera till något objekt blir funktionen informativ, denna typ av bilder är vanliga i läroböcker, benämns som kunskapsbild och kan definieras som en bild där tyngdpunkten ligger på ämnet. I allt större utsträckning används bilder som ett komplement till en text eller som ersättning för en text, ibland utan att vara genomtänkt utifrån hur bilden kan tolkas (Nordström 1986, s. 19-ff). Petersson (2008) anser en bra bild kännetecknas av hög bildkvalitet, den ska vara framställd så bilden är läsbar, har ett läsligt och läsvärt innehåll. Den ska presenteras i bästa möjliga kontext och i en lämplig fysisk form. Bilden ska komplettera texten och överföra information men ska även tilltala läsaren samt ha ett högt estetiskt värde. Informationsbilder är enkla detta för att undvika missförstånd och skapa förvirring (Petersson, 2008, s. 149f).

Bild och text i samspel

För läroboksläsning krävs att eleven ständigt växlar mellan text och bild och vet var i text och bild som relevant information ska hämtas. För att få ett sammanhängande innehåll behöver eleven ha förmåga att analysera det som är viktigt i texten och dessutom tolka bilderna på ett sätt som innefattar en förståelse för att bild och text stödjer varandra men även vilken betydelse bild och text har var för sig (Eriksson, 2017, s.51). När bild och text ska tolkas tillsammans behöver mottagaren ha en spatial förståelse för att kunna tolka mer komplicerade bilder som finns i läroböcker, särskilt gäller detta vid instruktioner (Eriksson, 2017, s.33). Men då varje elev tolkar bilder utifrån sin förförståelse finns inget rätt eller fel sätt för att se på en bild (Kress, Leeuwen, 2006, s. 114).

Avgörande för hur väl samspelet mellan bild och text fungerar är textens placering i förhållande till bilden. Bäst placering är under, vid sidan av eller ovanför bilden. Då blir det lättare att hänvisa bild och text till varandra. Avgörande för bra samspel är även att text och bild är väl anpassat till läsaren (Wallin Wictorin 2011, s. 219ff). Samspel mellan bild och text skapas genom sändarens omsorg. Det uppstår när bild och text hittar varandra och är en förutsättning för att ett budskap ska nå fram med avsedd effekt (Bergström 2010, s, 97-ff).

När text och bild är sammanflätade benämner medieforskare detta som ett utvidgat textbegrepp (Bergström 2010, s, 97-ff). Samspelet text och bild startar i vårt inre, i våra två

11

hjärnhalvor. Den vänstra hjärnhalvan är strukturerad och lösningsfokuserad. Den högra hjärnhalvan arbetar mer med intuition, fantasi och helheter, den bildar föreställningar om hur det ska vara. Vi läser en text med vänster hjärnhalva och betraktar en bild med den högra hjärnhalvan. Text och bild har olika tempon, man stannar oftast längre tid vid en text än vid en bild. Bildens förmåga berör på en gång medan det tar längre tid att tolka en text. En bra kombination är när bild och text skapar en enhetlighet och en gemensam rytm som tar fram budskapet på ett bättre sätt. Texten lugnar ner bilden, som i sin tur skyndar på texten

(Bergström 2010, s, 97-ff).

Bild som stöd

Enligt Gibbons (2018) innebär att stötta att man tillfälligt ger stöd som leder till ny förståelse, nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse för sin uppgift. Stöttning är framtidsorienterad, det som görs med stöd idag kan eleven klara själv vid ett senare tillfälle. Elever behöver olika stöttning och förklaringsmodeller för att tolka bild och text beroende på var eleven befinner sig i sin utveckling. Gibbons (2018) anser att uppgifterna ska vara utmanande, engagerande och meningsfulla. Lärarens uppgift är att leda och stötta för ökad förståelse (Gibbons, 2018, s.30f).

Recept kan vara svåra att förstå. Granberg (2019) beskriver att det är marginell skillnad om receptet är i skriven form med kompletterande bilder eller enbart bestående av bilder. För elever och särskilt de som är lässvaga underlättar det om receptet är illustrerat. Att tolka ett bildrecept är svårt och kräver vana av användaren. Receptets design påverkar hur svår tolkningen av text och bild är. Om recept, ingredienser och även bild ligger på olika ställen på sidan måste eleven flytta fokus mellan bild och textdelar. Då är risken att tappa fokus stor (Granberg, 2019, s. 96ff). Utifrån Gibbons teori om stöttning kan vikten av att introducera eleven i recepts uppbyggnad, hur bild och text samspelar och hur de kan utgöra komplement till förståelsen av en instruktion ses som en viktig del för att öka elevens förståelse av samspelet mellan bild och text samt hur uppgiften (receptet) utifrån det kan hanteras.

12

Tidigare forskning

Bildens betydelse för tolkning av ett recept är ett relativt obeforskat område. Den forskning som finns är hur texter ska tolkas, men då sällan tillsammans med bildens betydelse för instruktionen i texten. Bildtolkning i läroböcker för undervisning som inte berör skolämnet bild eller konst är därmed tämligen begränsad. Tidigare forskning i ämnet hem-och konsumentkunskap är mer baserat på genus (Petersson), måluppfyllelsen på 2000-talet (Lindblom) och klassrummets semiotiska resurser (Hipkiss) än av läromedelsstudier och bildens betydelse för tolkningen av ett recept. Men det finns även forskning relevant för denna studies syfte.

Granberg (2018) är legitimerad hem- och konsumentkunskapslärare och hennes avhandling bygger på en etnografisk ansats där både kvalitativa och kvantitativa metoder använts. Studien fokuserar elever i grundsärskolan och deras användning av recept. Studien är relevant, även om den är genomförd på en specifik elevgrupp, utifrån att det i grundskolans undervisningsgrupper även finns elever med funktionsvariationer, elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd och att alla elever oavsett utgångspunkt och förutsättningar undervisas tillsammans i klassrummet och lär oavsett vilken nivå de börjar på. Granberg (2019) visar på att ett recepts design handlar om hur receptet utifrån form är tänkt att användas, oberoende om det är gjort av bilder eller bokstäver. Studien visar att receptets ingredienser och instruktioner ofta är skilda åt i recepten. Det betyder att eleven behöver ha förmåga att flytta blicken och fokus mellan två typer av delar i texter. I instruktionerna står oftast inte mängden och eleven måste flytta tillbaka fokus till ingredienserna innan det går att komma vidare, detta är särskilt svårt för elever som är svaga i läsningen. Studien visade också att recept är mycket informationstäta och elever kan missa information och instruktioner, detta gällde i både hela och delar av receptet. Med recept syftar Granberg (2019) på det skrivna traditionella receptet och på det illustrerade receptet. Det kan även vara en kortare filmsekvens eller en serie av bilder. Syftet med receptet är det samma, att vara en beskrivning till ur man tillagar en maträtt. Receptet kan ses som en minimalistisk instruktion där bara det allra nödvändigaste finns med. Recept består vanligtvis av tre delar, en introduktion, en ingredienslista och en instruktionstext. Introduktionen syftar till att ge

13

sammanhang, till exempel på hur maträtten kan ätas eller vilka tillbehör som passar till. Ingredienslistan är kort och saklig och ger en bild av vilka ingredienser som ingår. Instruktionstexten är skriven i uppmaningsform (t ex rör kraftigt) och anger turordningen, när vad och hur momenten ska göras. I ämnet möter alla elever oavsett skolform någon form av recept i undervisningen. Recept är lättillgängliga, kan vara översatta från andra språk med tvivelaktiga måttenheter och sällan provlagade. Därför behöver läraren förstå hur recept kan uppfattas och vilka kunskaper som behövs för att använda recept i undervisningen. Recept bör användas som ett noga utvalt och övervägt läromedel (Granberg, 2019, s.95-ff).

Svårigheterna att läsa ett recept ligger i att läsningen, förståelsen och följandet av receptet ska ske samtidigt som själva matlagningen, det finns inget utrymme att stanna upp och gå tillbaka, då riskerar maten koka över eller brännas vid. Svårigheter som elever kan stöta på när de ska hantera recept är enligt Granberg (2019) flera. Ett är designen, det upplägg eller den layout som receptet presenteras genom där till exempel ingredienser och instruktioner ofta är skilda åt från den instruerande texten. Svårigheten ligger då i att eleven måste flytta ögonen mellan de olika textdelarna och därmed ökar risken att tappa fokus. Innehållet i ett recept kan vara svårt att tolka utifrån att en teoretisk text förvandlas till en praktisk instruktion. Svårigheterna grundar sig här i vilka förkunskaper eleven har, vilka ord som denne normalt använder eller inte. Ord och begrepp är oftast inte förklarande i receptet utan det förutsätts att användaren är förtrogen med dessa redan. Det är inte bara ordet på redskapen eleverna behöver veta och vad det ska användas till, att kunna laga mat med eller utan recept kräver även kunskap om livsmedel och dess egenskaper. Utöver detta handlar recept om tal och siffror och det krävs tre aritmetiska förmågor för att klara att tolka ett recept: förmågan att tolka siffror, förmågan att tolka och använda sig av måttenheter och förmågan att beräkna (Granberg, 2019, s.95-ff).

Konstruktionen av det sociala sammanhanget i hem- och konsumentkunskap har Höijer (2013, s. 88-ff) studerat i sin avhandling. För föreliggande studie är Höijers avhandling intressant utifrån dess resultat gällande vikten av att samtala, samverka och samarbeta för framgång i den konstruerande matlagningen då samtal elever emellan i det praktiska arbetet leder till gemensam förståelse för att tolka receptet. Det övergripande syftet i Höijers studie

14

är vilken mening lärare och elever skapar runt mat i relation till ämnet. Studien visar att se kunskap som en projektion, bygga på fakta, börja lära sig redskap, metoder och grundläggande recept samt göra matlagningen så konkret som möjligt underlättar förståelsen

av ett recept vilket i längden leder till ett lyckat resultat. Lärarens roll blir att skapa

självständighet och tilltro till den egna förmågan.

Melin (1998) har i studier undersökt hur text och bild samverkar. För informativ text med tillhörande illustrationer krävs det olika perspektiv för att se på bildens betydelse relaterat texten. Det emotionella perspektivet innebär att bilden ska fånga läsarens blick, den ska locka till att vilja läsa vidare eller ge en tilltalande betydelse åt texten. Det sakliga perspektivet innebär att bilden ska säga mer än tusen ord, den ska tydliggöra, visa eller styrka det som sägs i texten. En bild kan utgöra en extra belastning i tid för läsaren om den uppfattas som för komplicerad. Förenklade bilder är mer effektiva än detaljerade eftersom förenklade bilder inte belastar läsaren med en massa detaljer som inte stödjer texten. Den blir då mer kompensatorisk och lättare att tolka. Bilder som dubblerar textens information är mer effektiva än bilder som ger läsaren ny information (Melin, 1998).

Hannus, Hyönäs (1999) studie visar på vilka effekter illustrationer i läroböcker ger. De studerade tioåriga elever med hög respektive låg intellektuell förmåga. Studien mätte elevens ögonrörelse, hur de delade uppmärksamheten mellan text och illustration. Studien visade på att lärandet drivs av texten och eleverna bara inspekterar illustrationen. Elever med hög intellektuell förmåga var mer strategiska i sitt sätt att se relevanta illustrationer och textbegrepp. Deras slutsats var att en illustrerad text är mer effektiv för inlärningen än bara en text, minnet hjälper också till med att ge mentala bilder av en text. Minnet från en illustrerad text kan bli mer detaljrik än från bara en text och konstruerar bildföreställningar baserat på skriftligt material. Detta anser de också kunna leda till en ökad förståelse av en text vilket kan hjälpa de svagare läsarna. Hannus, Hyönä (1999) anser också att illustrationer kan ge en ökad motivation och en mer detaljerad bearbetning av hela textinnehållet, inte bara det illustrerade, vilket kan leda till en allmän förbättring av lärandet. För att nå en förbättrad inlärning måste illustrationerna vara direkt relevanta för någon aspekt av textinnehållet (Hannu, Hyönä, 1999).

15

Metod

Metodval

Denna studie har till att syfte att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sin placering och design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Det omfattar till exempel hur bilden är placerad i förhållande till texten och om det finns tillhörande bildtext. Design handlar i studien om hur bilden uppfattas av betraktaren i form av vilka känslor och vilket intresse bilden väcker hos eleven. I följande beskrivs val av metod och forskningsetiska ställningstaganden,

Kvalitativ intervjustudie

För att besvara frågeställningarna kopplade till studiens syfte genomfördes kvalitativa intervjuer. Intervjuerna fokuserade elevernas uppfattningar av hur bilderna i två utvalda läromedel i hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas.

Läromedlen är:

 Interskol hem och konsumentkunskap, författare Anette Hjalmarsson och Eva Sjöholm från 2016. Läromedel för åk 7-9 (Bok 1)

 Hem- och konsumentkunskap 7-9 författare Lisa-Linnea Flising från 2015 (bok 2) Urvalet beror på att dessa läromedel är de som finns att tillgå för årskurs 7-9 i svensk hem- och konsumentkunskaps undervisning. Från valda läromedel gjordes sedan ytterligare ett urval, av bilder. Urvalet av bilder grundade sig på möjligheten att hitta recept för samma maträtt i de olika läroböckerna för att därmed kunna jämföra dem. Genom att jämföra recept för samma maträtt var intentionen att lättare kunna se vad som fungerar väl och vad som inte gör det. Maträtter och därmed recept skiljer sig åt gällande tillagningssätt och antal ingredienser till exempel, utifrån det kan det även skilja sig åt på vilket sätt receptet presenteras på bästa sätt. Urvalet utgick även från att hitta variation av bilder, även här för att kunna jämföra och öka möjligheten att besvara frågeställningarna utifrån studiens syfte.

16

Utifrån Kress, Leeuwen, (2006, s. 114) beskrivning av att förmågan att tolka bilder inte är medfödd utan något människan lär sig och att elever därmed tolkar bilder utifrån sin förförståelse krävs en metod som möjliggör utrymme för inhämtande av uppfattningar och tolkningar. Att utifrån ett givet område som täcker studiens syfte ställa frågor, förtydliga och leda vidare utifrån vad eleven svarar och lyfter som intressant samt att kunna anpassa frågor och ställa följdfrågor har varit avgörande vid val av kvalitativ intervju med öppna, ostrukturerade frågor.

Urvalsgruppen är elever i årskurs 8, det vill säga barn i 14–15-årsåldern. Det är viktigt att beakta att de elever som här intervjuas har en dubbel beroendesituation relaterat mig som intervjuar. Dels genom relationen barn/vuxen dels elev/lärare. Även om eleven inte undervisas av mig personligen finns risk att eleven ändå upplever att det finns särskilda förväntningar på deltagande utifrån redan etablerade relationer. Av mig som intervjuar krävs det en extra lyhördhet och vaksamhet på om elev uppvisar tecken på att uppleva sig obekväm i situationen och tydligt erbjuda möjligheter att få avbryta eller gå vidare i intervjun om en fråga upplevs svår, vilket Doverborg & Pramling-Samuelsson (2012) beskrivit som viktigt att tänka på vid samtal och intervjuer med barn.

Vid intervjun är det viktigt att använda sin erfarenhet av att samtala med och intervjua barn. Enligt Doverborg och Pramling-Samuelsson (2012, s.26ff) kan det t ex. innebära att använda sig av ett språkbruk som är bekant för barnet och att man ställer frågorna på ett sätt så de blir begripliga för barnet. Om barnet inte uppfattar frågan som man tänkt sig får intervjuaren vara beredd på att omformulera frågan. Det är viktigt att ge barnet tid att besvara frågan, om vuxna vill ha genomtänkta svar behöver barnen ges tid att få tänka efter. Att avsätta tillräckligt med tid för intervjun har utifrån detta varit viktigt i planeringen. Likväl som att vara noggrann vid genomförandet av intervjun genom att jag så långt som möjligt försäkrat mig om att eleven förstått frågan, men också att jag förstått innebördens i elevens svar. Doverborg, Pramling-Samuelsson (2012, s.26ff) beskriver att det vid barnsamtal eller intervju inte endast är frågorna och uppföljningen av svaren som är viktiga utan att intervjun påverkas i lika hög grad av kontakten som skapas med barnet. Även förutsättningarna runt omkring är mer betydelsefulla vid barnintervjuer och att barnet känner sig tryggt i

17

situationen. Att intervjua barn, i detta fall elever, när en relation redan är etablerad kan innebära både för- och nackdelar. Fördelen kan vara att goda relationer i sig kan vara positivt genom att eleven känner sig trygg i situationen, vågar säga sig sin mening och har en positiv inställning till att bidra med underlag för studien. Nackdelar kan vara att eleven känner att deltagandet utifrån relationen lärare/elev kan innebära att det på något sätt skulle vara negativt för eleven att avböja deltagande och att eleven känner att det är extra viktigt att på något sätt leverera det ”riktiga” svaret, det vill säga upplevelse av att bli indirekt bedömd. Jag behövde vara medveten om både för- och nackdelar när jag förklarade varför intervjuerna skulle genomföras och efterfrågade deras deltagande, likväl som när jag mötte och intervjuade eleverna.

Intervjuerna genomfördes utifrån följande öppna frågor vilka användes som stöd vid genomförandet:

1. Hur tydliga är bilderna? Hjälper de dig att bättre förstå receptet. Av de valda bilderna, vilken eller vilka tycker du är tydligast? Varför? Vilken eller vilka är tydligast, varför?

2. Hur fungerar bildens placering i förhållande till instruktionen/texten? Hur hänger instruktion/text och bild ihop? Vilken/vilka bilder fungerar bra i detta hänseende och vilka sämre? Varför?

3. Hur är bilderna designade? För att se inbjudande och aptitliga ut eller för att vara instruktiva? Hur påverkar upplägget/designen din förståelse för hur du ska gå tillväga och vad som ska tillagas? Varför?

4. Hur påverkas du av bilderna? Vilken/vilka får dig att reagera positivt genom att de inspirerar och gör dig mer intresserad? Varför? Vilken/vilka får dig att reagera negativt? Varför?

Efter genomförda intervjuer transkriberades elevernas svar. När en inspelning förs över till skrift kan vissa aspekter i kommunikationen framträda på ett tydligare sätt vilket Björndal (2017) beskriver som en stor fördel med transkribering (Björndal, 2017, s.110). Datan kategoriserades och kodades utifrån studiens frågeställningar och utifrån hur Wallin Wictorin (2011, s. 219ff) beskriver bilden i lärobokens fyra syften: väcka uppmärksamhet, påverka känslomässigt, stödja inlärningen och öka förståelsen samt vara kompensatorisk

18

med texten. Kategoriseringen innebar tre teman som i mycket motsvarar Wallin Wictorins (2011) fyra syften. Elevernas svar kodades in under respektive tema.

Urval intervjuer

Intervjuerna utfördes på en F-9 skola i en liten kommun där jag arbetar i en årskurs 8. Fem elever i årskurs 8 intervjuades, deltagandet var frivilligt. Urvalet utgick inte från några särskilda ställningstaganden utöver ambitionen att omfatta en viss spridning av individuella faktorer d v s undvika en alltför homogen sammansättning. Intentionen var att få en bredd av data varför det kan ses som värdefullt att inhämta uppfattningar från en population med variation.

Forskningsetiska principer

Studien har följt de angivna riktlinjerna från Vetenskapsrådet. Utifrån vardera angivet krav i riktlinjerna har ställning tagits till huruvida studien följer det som krävs. Utifrån nedan angivet säkerställs att studien är genomförd på ett etiskt korrekt sätt (Vetenskapsrådet, 1990, s.7-ff).

Informationskravet: Eleverna och deras vårdnadshavare har fått information om undersökningen och syftet med studien samt har informerats om rätten till att avbryta eller ångra sitt deltagande.

Samtyckeskravet: Ett samtyckesintyg har skickats hem till föräldrar/vårdnadshavare där de sedan kan lämna sitt medgivande till att deras barn får delta i intervjun. Eleverna ger sitt samtycke muntligt för att delta i studien.

Konfidentitetskravet: Ingen elev kommer i studiens resultatdel nämnas vid namn eller beskrivas på sådant sätt att personen kan identifieras.

Nyttjandekravet: Det insamlade materialet används endast till denna studie och inspelningarna raderas.

19

Resultat och analys

I nedanstående presenteras resultatet av intervjuer och ett bildanalytiskt resonemang. Resultatet presenteras i tre teman: Stödja inlärning för ökad förståelse, Bildens placering för att komplettera texten, Väcka uppmärksamhet och påverka känslomässigt. För varje tema redogörs först resultatet av elevintervjuerna och därefter presenteras ett bildanalytiskt resonemang utifrån de båda läromedlen. Citat från intervjupersonerna anges med IP (intervjuperson) och är numrerade från 1-5. Resultatdelen avslutas med en sammanfattande slutsats.

Introduktion till bilderna som eleven tolkat

Intervjuerna har utgått från fem recept med tillhörande bild/bilder från de två utvalda läromedlen. De fem utvalda bilderna/recepten återfinns i båda böckerna vilket innebär att totalt tio bilder/recept granskats. Nedan följer en sammanfattande beskrivning av bilderna och recepten:

Köttbullar

Bok 1: i bok 1 är receptet upplagt på följande sätt, det är två recept på sidan, ett är för grundrecept köttfärs och under det ligger receptet för köttbullar. Man hänvisas till grundreceptet för att göra smeten till köttbullarna. Instruktionerna är i båda recepten med en bildhänvisning till köttbullar som är två sidor bort. Bilden där visar tre olika rätter i samma bild, de är numrerade och bilden visar en tallrik med stekta köttbullar med olika tillbehör. Bok 2: Bilden visar en ostekt köttbulle med lite hela kryddor som dekoration. Receptet ligger nära bilden som är placerad högst upp på boksidan.

Omelett

Bok 1: Halva boksidan täcks av en bild med grönsaker. Receptet är placerat under grönsaksbilden. Bilden på omeletten finns på nästa uppslag, upplagd på en tallrik med ytterligare en rätt samt färgglada grönsaker som tillbehör. Rätterna är numrerade men väldigt lika i sitt utförande.

20 Ugnsbakad potatis

Bok 1: Bilden är placerad över receptet och föreställer tre tallrikar med olika varianter av potatis med numrerade hänvisningar. Finns ytterligare en liten bild på en potatis under instruktionerna.

Bok 2: Bilden är placerad mellan ingredienser och instruktion. Bilden är inzoomad med en kvist grönt i fokus.

Frallor

Bok 1: Ingredienser och instruktionen är placerade bredvid varandra med bilden under. Det är en liten bild med bara frallor.

Bok 2: En tydlig bild av frallor överst på boksidan, receptet ligger bredvid och under bilden. Bullar

Bok 1: Täcker ett helt uppslag med olika bilder, fotografi samt även tecknade instruerande bilder. Receptet är överst och bilden (fotografiet) ligger under och de instruerande bilderna på nästa uppslag.

Bok 2: Ingredienserna är placerade överst på sidan med bilden under, för att läsa instruktionerna måste man vända blad.

Stödja inlärningen för ökad förståelse

Temat kännetecknas av vad som är avgörande för att en bild är stödjande för elevens inlärning och ökar förståelsen för hur uppgiften ska lösas. I det här fallet tillaga en rätt eller baka något utifrån ett recept. I intervjuerna beskriver eleverna betydelsen av att bilderna överensstämmer med det som ska tillagas för att de ska bidra till en ökad förståelse och stödja inlärningen. Avgörande är även att det är lätt att direkt förstå hur text och bild hör samman och att strukturen underlättar genom att bild, ingredienser och instruktion är placerade nära varandra. Tilltalande och designade bilder är visserligen trevliga att titta på och kan ge en positiv känsla men det får inte påverka syftet, bilderna ska för att stödja inlärningen även vara ett stöd i en process och påverka kreativiteten positivt och genom lusta att försöka själv. Eleven nedan svarar på frågan om bilden hjälper till att förstå hur resultatet ska bli. Eleven uppger inte bara betydelsen av att bilden visar på hur det färdiga resultatet ska se ut, i det här fallet köttbullar, utan uttrycker även att bilden gör att eleven kan förstå om det blivit fel.

21

IP3: Till viss del för då vet man ju hur det ska se ut när det är klart, i bok 2 visar de tydligt när man gjort klart köttet ”innan de steks” i bok 1 ser man ju hur de ska bli när de är klara. Å ser de inte ut så då har man ju gjort fel någonstans. Resultatet är viktigt, för där i bok 2 är de inte klara men det syns hur köttet är.

Ungefär samma uppfattning delar IP2 om att det färdiga resultatet är viktigt gällande bilderna kopplade till recept på köttbullar.

IP2: I bok 1 ser man ju de färdiga köttbullarna och det känns ju mer typ pålitligt än dessa, de är ju råa ”pekar” så att då tror man ju att man ska få råa köttbullar om man jämför med de andra. Men bok 1 har ju inte bilden vid själva receptet så det är ju lätt att missa, om man måste bläddra till andra sidan det kunde vara bra med båda bilderna.

IP2 nedan går vidare med sina reflektioner kring recepten för köttbullar och föredrar i första svaret den färdiga köttbullen, för att den visar på det färdiga resultatet men presenterar sedan en egen lösning som innebär en kombination av de båda bilderna, den med de råa köttbullarna för att få se processen och den färdiga för att förstå slutresultatet.

IP2: För att den är klar, man har lagt till andra saker så den ser godare ut, man fattar hur det ska bli, det är ju inte samma ens köttbullarna här, jag vill ha båda bilderna först innan när de ser ut så här och sen när de är klara, det skulle varit bra om bilden i bok 1 hade varit nära här och en instruktion till det.

Enligt Gibbons (2018) behöver elever förklaringar på hur resultatet ska bli för att senare själva kunna avgöra när resultatet är uppnått. Detta uttrycker IP2 tydligt nedan.

Elevens

svar

anger vikten av att bilden stödjer instruktionen, särskilt då förförståelsen saknas om

vad som är förväntat slutresultat. Frågan som eleven besvarar är om bilden behövs om man redan vet hur en omelett ska se ut.

IP2: Om jag vet det så behöver jag inte det men vet jag inte vad det är behöver jag se bilden för att fatta att det är omelett jag ska laga. Om en kompis ska förklara för mig, den är god, den ser ut så, men jag får ingen bild hur det ska se ut, jag måste se bilden först för att jag ska fatta.

22

IP2 ovan, liksom IP3 nedan, beskriver hur en tydlig bild gör att de kan förstå ”fatta” vad som ska tillagas men också att det blir otydligt och därför svårt att fatta när bilden inte direkt går att tyda.

IP 3: I den andra boken fattar jag inte direkt vad det är, du ser inte mycket på bilden, man ser bara att det är en potatis, bilden är inte tydlig, i hk boken blir det tydligare för det är 3 modeller och man fattar direkt att det är potatis.

Tydligheten är en avgörande aspekt för att bilden ska vara stödjande, att den visar det som är relevant för receptet och att den som IP 5 nedan anger inte visar mer än vad som behövs för att undvika att det blir rörigt.

IP 5: Här i bok 2 tycker jag att man ser tydligt hur dom ”bullarna” ska vara, vilken form, denna bild i bok 1 är så rörig, det är olika form på alla och de är konstigt utplacerade. Utöver vikten av att bilden är relevant i relation till receptet anger eleverna även andra orsaker som påverkar sammanhanget och därmed förståelsen, att det finns instruerande text i anslutning till bilden och att det finns flera bilder som stödjer processen. Det som eleven här nedan lyfter fram som positivt är de små bilderna som upplevs göra det lättare att förstå vad som ska göras.

IP2: Den här bilden ser tydligare ut, i bok 2, men när man ska läsa texten då är det lite svårare, den är på andra sidan, det skulle vara bättre om allt var på en sida så man fattar. Den i bok 1 är bättre det är över 2 sidor man fattar exakt och se… de har lagt till så här små bilder som har gjort så det blir lättare att förstå än andra bilden.

Elevintervjuerna visar hur viktigt det är med en tydlig struktur så att bild och text utgör ett sammanhang. Det krävs inte bara att bilden i sig är tydlig, även om det såklart är en viktig del, men även att den har en bra placering i förhållande till texten. Vad eleven nedan anger bidrar till ökad förståelse är just en bra struktur och att bild och instruktion tydligt samspelar. IP3: Jag förstår bok 2 bättre, för det första en bild, för det andra receptet är bredvid bilden och texten nära, när jag ser bilden ”på frallor” kan jag läsa receptet och förstå hur jag ska göra. I bok 1 ser det lite slarvigt ut, man kan inte se, det är två bilder på olika recept, man blandar ihop dom, tror kanske det är lika men resultatet blir fel om jag tittar på fel bild.

23

Instruerande bilder underlättar för eleven och ökar chanserna att få ihop receptet och upplevs utgöra ett stöd och underlätta förståelsen. IP4 får frågan om denne tror sig kunna öka sina chanser att förstå receptet med de instruerande bilderna, vilket svaret nedan visar på.

IP4: Ja då kan man göra den bullen man vill, för det finns ju olika att göra, i andra boken tänker man att då måste man göra vanliga bullar och receptet är ju på 2 sidor, det blir konstigt när man ska läsa när inte allt är på samma ställe utan måste vända. Går du till andra sidan glömmer du bort dig men här i bok 1 är det på samma ställe och då tappar du inte bort dig lika lätt.

Det eleven ovan syftar på är att det för detta recept fanns fler olika instruerande bilder på alternativa slutresultat. Samma uppfattning uppger IP1 nedan när dennes uppfattning efterfrågas gällande hur de illustrerade bilderna stödjer instruktionen för olika former på bullar.

IP1: Ja det gör dom, om jag inte har gjort knutarna innan så är det mycket bättre när jag ser instruktionen så jag vet hur jag ska snurra dom, jag ser hur jag ska skära dom, rulla som en rulltårta och sen skära dom det är mycket tydligare än att bara ha en färdig bild då ser man ju att knutarna hänger ihop med bilden på andra sidan, då blir bilden lättare att förstå, om den här instruktionen inte funnits med om vad man menade med olika utbakningar så hade man undrat vad de andra bullarna på bilden gjorde. Det visar att det finns olika sätt att baka ut på och det förtydligar bilden och ger ett tips på vad man kan göra.

Bergström (2010) beskriver att en förutsättning för att ett budskap ska nå fram är att bild och text samspelar, att de hittar varandra. Resultatet visar på att eleverna tydligt uppmärksammar när samspelet mellan bild och text inte fungerar oavsett om det beror på att bilden inte visar på det texten anger, att samspel uteblir för att bild och text finns på olika sidor eller genom att instruerande text till bilden saknas vilket skulle ha kunnat motverka av budskapet uteblir. Eleven nedan beskriver även hur samspelet kan påverkas negativt genom att oväsentlig information tillförs.

IP3: Denna ”omelett” är tydligare i andra boken, i bok 1 har man lagt till annat. Jag fattar direkt om jag inte visste var det var innan. Den har nyss kommit ut från spisen, den är varm

24

nu och så. Men den här i bok 1 har man lagt till nåt för den ska se snygg ut, det blir otydligare och stör.

Bildanalytiska resonemang: Stödja inlärningen för ökad förståelse

Bilderna i de båda granskade läromedlen ger i viss omfattning stöd för inlärning men i vissa delar är sammanhanget komplext. I bok 2 finns exempel som tydligt visar på bilder som inte stödjer inlärning och ökar förståelsen, bland annat den på ugnsbakad potatis där bilden är inzoomad och fokus hamnar på den gröna kvisten som ligger på potatisen. Bilderna ger intrycket att fokuseringen ligger på att vara mer tilltalande för ögat än på att vara instruerande. Ett annat exempel är i bok 1 när två liknande rätter finns på samma bild i receptet för omelett. Bilden är placerad intill receptet, utan att det klart framgår vilken bild som visar på just omeletten. När IP2 uppmärksammar detta blir denne uppriktigt förvånad och tittar länge på bilden och texten för att försöka tolka vilken bild som hänger samman med instruktionen. Selander (1988) beskriver att det blir svårt för eleven att lyckas med det praktiska arbetet i ämnet när det krävs att läsaren ska analysera texten, tolka bilden och sedan sätta samman text och bild till en helhet vilket krävs i detta fall om eleven inte i förväg har vetskap om hur en omelett ser ut.

Vad som i instruktionen beskrivs som en fin brun yta måste eleven redan veta för att lyckas med receptet köttbullar. Bilden i bok 2 visar en röd ostekt köttbulle vilket inte ökar förståelsen av receptet. Gibbons (2018) anser att elever behöver förklaringar på hur resultatet ska bli för att de senare ska kunna avgöra det på egen hand. IP2 önskade ha båda böckernas bilder med för ökad förståelse, de på den råa köttbullen som vägledning under tillagningsprocessen och den på den färdiga köttbullen för att förstå det färdiga resultatet. Det som eleverna även uttryckte i intervjuerna var att bilderna dels kan vara vägledande för att veta hur man ska göra rätt men att de även kan vara ”självrättande” på så vis att de kan klargöra för eleven när denne gjort fel.

Bok 1 har också bilder som visar fler maträtter än det receptet gäller för, det kan förvirra läsaren och under intervjuerna uppvisar eleverna en viss osäkerhet för att blanda ihop recept och bilder. Att bild och text hittar varandra och samspelar beskriver Bergström (2010) som en förutsättning för att ett budskap ska nå fram. Eleverna ger tydligt uttryck för när de

25

uppfattar samspelet mellan bild och text, till exempel anses bilden på potatishalvor var tydligt instruerande och bilden hjälper eleven att avgöra när det är klart. Samma gäller för receptet för bullar i bok 1 som har illustrerade bilder i olika steg som förklarar och förtydligar det som ska göras. Eleverna uppskattar dessa illustrerande bilder som både instruerar och inspirerar till att våga prova något nytt samt stimulerar kreativiteten. Både IP 4 och IP 1 uttrycker att valfriheten ökar med de instruerande bilderna. Elevernas uppfattningar anger att när bilderna stödjer receptet och texten ökar förståelsen och möjligheten att lösa uppgiften, att tillaga det receptet anger, vilket Petersson (2010) anger på sikt kan leda till ökat lärande eftersom läsaren får fler sätt att bearbeta en text på.

Bildens placering för att komplettera texten

Temat kännetecknas av hur bilden är placerad i förhållande till texten och hur flera bilder kan uppfattas som antingen stödjande eller försvårande beroende på upplägg.

Resultatet av intervjuerna visar att när bilden är bra placerad går det lätt att se och förstå hur text och bild hänger ihop. Bilden kompletterar då texten genom att den hjälper eleven att även se vad som beskrivs, förståelsen för den skrivna instruktionen förstärks. Eleverna upplever det som positivt när det är nära mellan text och bild eftersom det då inte är lika lätt att tappa bort sig. Detta anger IP2 tydligt nedan på frågan om vad denne tänker om bildens placering.

IP2: I bok 2 är bildens placering bättre, för när jag slår upp då ser jag direkt vad jag ska laga. När jag ser bilden vet jag och då går jag direkt till ingredienserna.

Elevens svar avser här närheten mellan bild och instruktioner och att bildens placering gör att det inte krävs en insats för att tolka vilken bild som hör till vilken instruktion. Eleven förstår direkt av bilden vad som ska tillagas och placeringen gör att det blir uppenbart vilka ingredienser som hör till. Detta bekräftas även av IP4.

IP4: Båda ligger högt upp, men i bok 1 har du receptet och ingredienserna bredvid varandra så det är lätt att kolla. I andra är det först ingredienserna, sen bilden och sen är det receptet, det kan bli hoppigt när du ska läsa, i bok 1 är det mer recept och bild bredvid varandra.

26

Som IP4 upplever ovan är det inte bara placeringen på sidan som är avgörande utan även ordningen mellan olika textdelar och bilden. Just att det blir svårt att få till sammanhanget när bilden är placerad mitt i texten eller mellan instruktion och ingredienser uttrycker flera av eleverna som förvirrande.

IP3: Båda två är bra, de är båda nära, texten och bilden man fattar direkt, i andra boken är det instruktioner både över och under bilden det är svårare att läsa bilden stör mitt i.

Just problematiken med att behöva bläddra mellan olika sidor, där bild finns på en sida och instruktioner på en annan är det som flest av eleverna uttrycket som negativt relaterat till bildens placering.

IP1: Den bilden med de råa köttbullarna är bäst, den är högst upp man ser den väldigt tydligt, den andra måste man bläddra för att kunna se och det är inte lika lätt.

IP5: Här i andra boken är den väldigt bra, den är under bilden då är det lätt att se båda, i andra boken är den ju på två olika sidor då är det ju svårare att se resultatet för då måste man bläddra och hålla på. Det är svårare att förstå.

IP5: Här är den jättebra, allt det här hänger ju ihop med den här bilden så då är det ju väldigt enkelt att, här kommer texten och sen kommer bilden och sen har man ju här hur man formar dom, då är det väldigt enkelt att först kolla här hur dom ska vara sen kolla här hur man ska göra för att få dom sådana, i andra boken måste man vända sida för att se hur man ska göra, det är väldigt onödigt.

Utifrån intervjusvaren framkommer betydelsen av bildens placering, att den samspelar med texten och finns i direkt anslutning till instruktion och ingredienser. Som en försvårande omständighet beskrivs däremot när bilden som är placerad närmast instruktionen inte överensstämmer med det som ska tillagas det vill säga det är fel bild till receptet. Det uppmärksammar IP2 här nedan.

IP2: Oj! den är helt fel plats, de borde byta platser. Du säger att vi ska laga fransk omelett, vi ska ha ägg och så och då försöker jag leta efter receptet, då kan jag inte veta att det är den.

27

den ligger ju där ”pekar” då måste jag ju titta. Nä, det är fel placering om jag var ny och inte visste något om omelett då skulle jag tro att det var det receptet och inte det andra. Det är bättre om bild och recept är nära varandra så man fattar

Även IP1 uttrycker att just receptet för omelett är förvirrande när bilderna inte är placerade i direkt anslutning till instruktionen och när det även i detta fall finns två olika bilder för vilka det inte tydligt framgår vad de visar för rätt.

IP1: Båda är färdigtillagade, i bok 1 är den franska omeletten först och tittar man på bilden är den 2:a och det kan bli förvirrande och rörigt, ordningen är fel i bilden.

Eleverna återkommer på olika sätt till att när bild och text kompletterar varandra, när de tydligt hör ihop, uppstår ett sammanhang som gör att det är lättare att direkt kunna förstå vad som ska tillagas. Men att motsatsen, när bild och text inte samspelar utifrån hur de är placerade i förhållande till varandra, försvårar förståelsen av vad som ska tillagas. Petersson (1991) anser att väl valda bilder tillsammans med genomtänkta text- och bildplaceringar hjälper läsaren att förstå sammanhanget i texten vilket även eleverna i genomförda intervjuer uttrycker.

Bildanalytiskt resonemang: Bildens placering för att komplettera texten

Bilderna i valda läromedel är placerade på varierande sätt. I båda läromedlen finns upplägg där instruktionen finns på en sida och bilden är på en annan, vilket leder till att det inte finns ett direkt samspel mellan bild och text. Receptet i bok 1 på bullar är ostrukturerat, det är text och olika bilder blandat på boksidorna men ändå upplever eleverna det som ett bra recept. Det förklaras av eleverna med de instruerade bilderna, med förtydligande text under, som hjälper läsaren att tolka receptet. I bok 2 däremot finns bilden på motsatta sidan vilket eleverna upplever som en stor nackdel för man behöver bläddra och byta sida för att nå instruktionerna.

Wallin Wictorin (2011) beskriver att text och bild inte kan arbeta tillsammans då läsaren måste vända blad och samspelet mellan text och bild då uteblir. Även Granberg (2019) uppfattar det som en svårighet för läsaren då denne måste flytta ögonen mellan text och bild

28

på olika sidor i boken. Intervjuerna visar att eleverna föredrar att först se bilden överst på sidan och att texten till det recept som hör till bilden är placerad i direkt anslutning, gärna under bilden. Det som upplevs som svårast är när bild och text inte ens finns på samma sida. Det ses till exempel i bok 1 där bilden i receptet för köttbullar inte kan ses som ett komplement till texten då bilden är placerad två sidor bort från receptet. Då riskerar bildens placering skapa förvirring, eleven att tappa bort sig och att det viktiga sammanhanget gå förlorat. För ugnsbakade potatishalvor i bok 2 blir det förvirrande eftersom bilden ligger i mitten på sidan med dragning mot vänsterkanten, det är mycket tomrum på högersida, instruktionerna och ingredienser är både över och under bilden, vilket försvårar då bilden stör läsningen. Just att bilder finns mitt i en text anger Granberg (2019) kan leda till att läsaren tappar fokus, bilder finns på olika placeringar i de båda läroböckerna. IP3 bekräftar detta genom att denne tycker instruktionerna stör när texten är över och under bilden. Enligt gestaltlagarna (Bergström, 2011) behöver läsaren en ordning, en struktur samt en möjlighet att foga samman bild och text till en helhet vilket sker när bilden är placerad över eller under texten. Exempel på när bilden underlättar och kan ses som ett komplement är för ugnsbakade potatishalvor i bok 1. Dels är bilden tydligt instruerande, vad som förväntas och hur det ska se ut samtidigt som ingredienser och instruktioner ligger nära bilden. Instruktionerna är korta vilket här bidrar till att de är lätta att tolka. Även för frallor i bok 2 utgör bildens placering ett tydligt komplement till texten. Bilden som visar ett färdigt resultat ligger överst, ingredienser och instruktioner är lätta att följa för de ligger under varandra och i detta fall störs därmed inte läsandet.

Väcka uppmärksamhet och påverka känslomässigt

Temat kännetecknas av hur bilden väcker uppmärksamhet samt hur den känslomässigt påverkar eleverna till att vilja ta sig an ett recept. Mat väcker känslor och recept tilltalar läsaren på olika sätt, det finns inget facit i hur en bild till ett recept lockar eller avskräcker läsaren. Resultatet av intervjuerna är att bok 2 har en design som uppfattas som stiligare, ljusare, luftigare och modernare. Det är också mer färger med, vilket eleverna inser beror på att bilderna är retuscherade, för att bilderna ska se lockande ut. Eleverna använder varierade

29

uttryck för att beskriva varför de uppskattar bok 2 mer såsom modern, ljus och proffsig. De uppger även att maträtten på bilderna i bok 2 ser godare ut vilket lockar till att vilja laga mat. IP1: Den här i bok 2 ser finare ut, det är blå bakgrund, ljust och lätt, man ser ju vad det ska bli, i bok 1 bilden är lite rörigare och har lite mer grejer på sig så det kan vara svårare att uppfatta, den andra ser mer clean ut, mer proffsig och den andra mer slafsig.

Både IP1 ovan och IP3 nedan beskriver att de uppskattar en genomtänkt design som ser snyggt och aptitligt ut och att motsatsen är att det ser rörigt eller slafsigt ut.

IP3: I andra känns godast, den ligger på en stekpanna, den ser mer gjort du, den är aptitlig ut, den andra i bok 1 har man bara slängt upp på ett fat liksom, medan den här är stekpannan, du har lagat det, mer modernt skulle jag säga.

För att beskriva vad de ser som tilltalande använder de uttryck som clean, proffsigt eller som IP3 nedan, lyxigt. Bilderna uppfattas av eleverna som framtagna för att tilltala på ett estetiskt sätt vilket de genom sina omdömen också bekräftar att de gör.

IP3: I andra, den ser mer lyxigare ut.

Men effekten av bilder som visar ett perfekt resultat upplevs olika. Bok 2 lockar med sin design men samtidigt vill inte eleverna ha för perfekt resultat på bilderna då detta upplevs kunna göra det svårt att uppnå motsvarande resultat. Det är för perfekt för det ska bli trovärdigt anser några elever och anger det genom att poängtera att de önskar något annat än enbart ett snyggt upplägg, som IP2 nedan.

IP2: Bok 1 inspirerar mig mer, jag vill göra bullar nu, laga det själv medan den andra bilden de ser ut som bullar på ICA och så, det är bara och köpa.

Samma bekräftas även av IP1 som framför vikten av ett trovärdigt upplägg av bilden. IP1: De ser ju goda ut, men är så inzoomad att man inte ser mindre tydligt vad det är, mer positiv till bok 1 bilden där ser man verkligen slutresultatet.

30

IP2 nedan kopplar även bildens upplägg och design till hur den påverkar inlärningen. Eleven anger att en mer förklarande bild, mer än en mer estetiskt tilltalande, uppfattas påverka inlärningen positivt.

IP2: I bok 1 man fattar det är en potatis den ser inte lika god ut men den förklarar mer vad som ska lagas jag lär mig mer av bilden i bok 1.

IP1 nedan lyfter även in aspekten av att mer instruerande bilder även om att de inte är perfekta ökar kreativiteten.

IP 1: Jag tycker det är roligare att man får lite mer idéer som man kan testa fler sätt att baka på. Den andra bilden är enkel, det vet man ju redan hur en kanelbulle ska se ut, jag som svensk vet det i alla fall, men det kan ju finnas de som inte är uppvuxna med bullar som inte vet. Jag skulle välja bok 1 för den inspirerar mig till att bli mer kreativ. IP5 identifierar även att bilden bara ser ut på ett visst sätt för att det ska se bra ut, inte för att det egentligen hör ihop med receptet.

IP5: I bok 1 är de väldigt fina, där är det strukturerat, där är köttbullarna, där är grönsakerna och där är potatisen och så och i andra har de ju bara lagt lite gröna grejer ”örter” för att det ska se lite finare ut.

Eleverna refererar mycket till smak och smakfullt när de beskriver hur de uppfattar bilderna och vilken känsla bilderna väcker hos dem. Då bilderna väcker uppmärksamhet och intresse genom att det som presenteras ser smakfullt ut anser eleverna att det ökar deras intresse för att äta det som visas. Men de gör inte direkt kopplingen att det gör att de vill tillaga det som visas som både IP2 och IP3 anger nedan.

IP2: I andra boken, den ser godare ut, man drar sig till den, man fattar den är god och man vill äta den.

31

På motsvarande vis anger IP1 nedan hur det påverkar när bilden visar något som den enskilde inte tycker om. Här uppger eleven att denne föredrar ett annat recept bara för det finns tomater, som eleven inte tycker om och det får stort utrymme på bilden.

IP 1: Jag är inte jätteförtjust i tomater och det är typ väldigt mycket tomater här i bok 2 och inga i bok 1. Så jag hade valt att laga efter den istället, eller bara plockat bort tomaterna. Men om det inte funnits tomater på den bilden hade jag valt den i bok 2 för den ser mer proffsig ut.

En bild kan också väcka känslor genom de personliga minnen bilden framkallar. Detta beskriver framför allt IP4 som berättar om hur bilderna påminner om positiva upplevelser som denne upplevt. Eleverna refererar till sommarfika, helg och ledighet eller till jul och som IP4 särskilt uttrycker gällande att göra köttbullar med mamma väcker bilden härliga minnen.

IP 4: Men om man skulle baka på sommaren skulle denna i andra boken fresta mer, den ser sådär ljusare och härligare ut, den är en sommarfika.

IP 4: Jag blir positiv till den andra boken, de ser mer ut som frallor som man brukar köpa på lördagsmorgonen. Då får man en positiv känsla, det är helg och man är ledig.

IP4: Jag gör köttbullar till jul med mamma så jag får härliga minnen när jag ser bilden i den andra boken

Att tillaga ett recept utan bild eller att det till recept inte skulle finnas bilder upplevs av flera elever som tråkigt. För även om eleverna inte tycker att alla av de visade recepten behöver bilder för förståelsen så väcker bilder uppmärksamhet och skapar en känsla. Detta beskriver IP1 som visserligen vet hur potatis ser ut även om det kan finnas en viss nytta med bild ändå. IP1: Det är lättare att se hur de ska se ut när dom är färdiga men just potatis är inte jättesvårt att veta för mig, jag hade klarat det utan bild.

IP5 nedan påtalar att det möjligen inte behövs bilder då denne inte kollar det först men uttrycket samtidigt att de kan tillföra ett visst mått av inspiration.

32

IP5: Det är alltid mer inspirerande när det finns bilder sen är det inte det jag kollar på först, men jo visst finns det inspiration i bilder.

IP4 nedan går ytterligare ett steg, utöver att inspiration kan vara bra, och poängterar att det skulle vara tråkigt utan bilder och att bilderna mer än texten gör att man vill tillaga receptet. IP 4: Det skulle vara tråkigt ”utan bilder” då får du ju inte se hur det ska se ut sen, då har du inget att längta efter, det är resultatet man blir sugen på å laga, bilderna ska locka mig att vilja laga.

Bildanalytiskt resonemang: Väcka uppmärksamhet och påverka känslomässigt

Bilderna i läroböckerna har olika upplägg och design. Bok 1 har fler bilder på samma uppslag medan bok 2 endast har en bild till varje recept. Samtliga bilder i de båda läromedlen är fotografier, bok 1 har även illustrerade bilder. I bok 2 kan man se att bilderna är mer bearbetade för att vara mer uppseendeväckande och tilltalande. Detta påtalar eleverna i intervjuerna, de använde ord som fancy, clean, proffsig samt att bilderna lockar till att vilja smaka och upplevelsen är att det är nylagat. Bilderna är ljusa i en behaglig färgskala vilket tillsammans med boksidorna, som är ljusgröna, ger ett estetiskt tilltalande intryck när man bläddrar i boken. Att tolka en bild innebär som Kress, Leeuwen (2006) beskriver att läsaren utgår från sin förförståelse, att känslan är ens egen och att ingen annan kan säga vad som är rätt eller fel gällande på vilket sätt den enskilde upplever att bilden påverkar. Bilden förmedlar visserligen ett meddelande från den som illustrerat bilden till mottagaren som ser bilden, men beroende på vilka känslor bilden väcker hos mottagaren kan den tolkas på många varierande sätt (Kress, Leeuwen, 2006).

Bergström (2010) beskriver att en bild berör på en gång, men att det tar längre tid när en text ska tolkas. Bilderna i bok 2 kan genom sitt upplägg och sin design påverka inspirationen och viljan att baka eller laga något på ett positivt sätt med sina tilltalande bilder kan de upplevas som för perfekta för resultatet. Receptet på bullar i bok 1 visar flera olika sätt på hur man kan baka ut vilket kan inspirera till ökad kreativitet då det inte bara visas på ett perfekt

33

resultat som i bok 2 utan ges tillfälle att själv pröva sig fram. Ett sådant arbetssätt skapar enligt Petersson (2010) minnesbilder som är bra för ett ökat lärande.

IP 3 uttrycker om bilden på bullar i bok 2 där ser bullarna ut som de är köpta på ICA och inger inte ett trovärdigt resultat. Det är en för perfekt bild och eleven vill ha en bild som överensstämmer med sitt tilltänkta resultat. Fast IP 3 tyckte bullarna väckte mest uppmärksamhet i bok 2 valde eleven bok 1 för att känna igen sig.

Men som Whitling, Kågerman och Hansen (2011) beskriver är bilduppfattning relativ, mat väcker känslor och alla tycker olika. Utifrån det är det troligt att anta att även en estetiskt tilltalande bild ändå kan ses som icke inspirerande utifrån känslomässiga erfarenheter kopplade till det som bilden visar, maträtten eller bakverket. Bilden kan vara hur väldesignad som helst, om mottagaren inte tycker om det som bilden visar blir känslan inte positiv ändå. IP1 beskriver hur bilden på omelett i bok 2 tilltalar mest men eftersom det är mycket tomater till, som eleven inte gillar, föredras att tillaga receptet i bok 1 istället. Bilderna i bok 1 är mer alldagliga och färglösa. Det ter sig som att upplägget i boken innebär att klämma in så mycket som möjligt på sidan så att texten ska få plats, dessutom kan flera olika maträtter ses på samma bild. Uppläggen på tallrikarna liknar varandra och det kan bli svårt att se resultatet på ett enkelt sätt även att det finns numrerade hänvisningar, de är inte tydliga och kan försvinna i textmassan. Ett annat exempel är receptet där bara en liten bild på en grönsak finns med utan att det klart framgår varför den ligger där, den är varken tilltalade, klargörande eller bidrar till att öka förståelsen för receptet. Snarare upplevs det som den placerats utan tanke eller syfte. Boken har instruerande illustrerande bilder som stärker textdelen. Intervjuerna visade att vid bakning gav dessa bilder stöd och inspiration att våga prova och utmana när man tydligt steg för steg ser hur man ska göra.

Melin (1998) uttrycker att en bild kan säga mer än tusen ord, locka läsaren vidare och tydliggöra texten vilket kan ses stämma till viss del för bok 2. Där förmedlar bilderna en tilltalande känsla som kan locka läsaren. Men de bilder som är retuscherade och in-zoomade bidrar inte till en ökad förståelse av texten då de innehåller allt för lite information för betraktaren. Detta kan även ifrågasättas utifrån böckernas ursprungliga syfte. Det är läromedel som ska vara ett stöd för eleverna att nå kunskapskraven i hem- och

34

konsumentkunskap. En snygg design och bilder som har ett tilltalande uttryck föredras men inte på bekostnad av att de förlorar sitt instruerande syfte. Även i fall då bilder inte behövs för att eleven ska förstå vad som är väntat slutresultat visar elevernas svar på att bilderna tillför en viktig aspekt som visar sig vara starkt knutet till en känsla samt att väcka inspiration.

Sammanfattande slutsats

I följande sammanfattande slutsats ställs resultatet mot studiens syfte och frågeställningar. Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Utfallet från respektive tema kopplas till studiens frågeställningar vilka besvaras var för sig.

Hur är bilderna upplagda och/eller designade i läromedlen?

Bilderna är upplagda på olika sätt i de båda läroböckerna och lägger fokus på olika saker. Ibland är det svårt att tolka recepten då bilden stör eller försvårar för eleven, det gäller för båda läromedlen. Men bilden kan även vara en inspirationskälla till att våga prova något nytt eller förmedla en känsla av något man upplevt som skapar minnesbilder. Designade bilder med fokus på ett tilltalande uttryck uppfattas som positivt för att det ger ett fräscht intryck och gör att det som visas ser mer smakfullt ut. Men i studien har det framkommit att eleverna hellre vill ha ett upplägg som tydligt visar det som ska tillagas istället för en snygg design och dessutom gärna instruerande bilder som stöd under arbetets gång för att veta vad som är rätt.

Hur relaterar bilderna till den skrivna instruktionen/receptet?

Bilderna relaterar i viss mån till recepten, men hur väl varierar i båda läromedlen, båda har både bra och dåliga bilder. Bok 1 har återkommande flera maträtter i en och samma bild på flera platser i boken. Detta leder till att recept och bild kommer långt ifrån varandra och samspelet mellan text och bild går förlorat. Men även förståelsen av vad det är som ska tillagas försvåras när flera maträtter visas i samma bild. Ett bra exempel på när bilderna tydligt relaterar till instruktionen är små illustrerade instruerande bilder som förtydligar receptet, vilket eleverna upplevde som ett stöd. Designade bilder som är så retuscherade att det instruerade går förlorat ger inte ett tydligt stöd till receptet.