IKT kan sannolikt användas på många sätt i engelskundervisningen. Denna studie visar att de tre intervjuade lärarna använder IKT men i olika utsträckning och på olika sätt. Två av lärarna är mer aktiva i sitt nyttjande av digitala hjälpmedel och använder mycket internet, klipp och serier som ett sätt att komma utanför klassrummets fyra väggar. Den tredje läraren var lite mer motvillig att använda IKT men detta berodde främst på osäkerhet snarare än ovilja. Hen kände sig osäker och sa sig vara mer gammaldags. Hen föredrog att hennes elever använde penna och papper, något som faktiskt av en norsk och en amerikansk studie (Mangen, Anda, Oxborough, Brønnik, 2015; Mueller & Oppenhiemer, 2014) bekräftas vara mer effektivt än datorer i samband med elevernas lärande.
Samtliga lärare ansåg att det fanns ett glapp mellan fritidsengelska och skolengelska, men synen på detta varierade. En av lärarna ansåg att man skulle försöka att helt få bort distinktionen mellan skolengelska och fritidsengelska. Hen ansåg att man istället skulle arbeta med en aktuell och bred engelska som eleverna kunde relatera till och ha användning för i senare livet. En annan lärare fokuserade istället på kursernas krav och gjorde klart för eleverna att den engelska de lärt sig utanför skolan inte skulle räcka till för alla behov de kunde tänkas möta som vuxna. Den tredje läraren intog en liknande hållning och fokuserade därför på ett mer formellt stilregister. ”Glappet” skapar alltså en del problem i engelskundervisningen. Lärarna ser fritidsengelska och skolengelska på olika sätt och hanterar det också på olika sätt vilket kan, i värsta fall, leda till en icke likvärdig undervisning.
Gällande motivation var lärarna också splittrade; en ansåg att IKT absolut var motivationshöjande, medan de andra två ansåg att digitala verktyg idag är en sådan norm och självklarhet för eleverna att det inte längre är motivationshöjande i sig. Alla tre var dock överens om att det säkerligen går att använda IKT på ett motivationshöjande sätt beroende på hur man arbetar med det.
Litteraturförteckning
Björklund, J., Nylander, C., Edholm, L. (2018, 04 februari). ”Lagstifta om att göra klassrummet mobilfria”. Dagens Nyheter. Hämtad från:
https://www.dn.se/debatt/lagstifta-om-att-gora-klassrummen-mobilfria/ (2018-05-11).
Deutschmann, M. & Vu, M. (2015) “Computer assisted language learning in language education: an overview of theories, methods, and current practices” I Eva Lindgren & Janet Enever (ed.), Språkdidaktik: researching language teaching and learning (s. 43-60). Umeå: Institutionen för språkstudier, Umeå Universitet.
Dictionary, Received Pronunciation. (2018). Hämtad från:
http://www.dictionary.com/browse/received-pronunciation?s=t (2018-03-28).
Digilär. (2018). www.digilär.se (2018-04-29).
Dörnyei, Z & Ushioda, E. (2013). Teaching and Researching: Motivation. New York: Routledge.
Education First. (2018). https://www.ef.se/ (2018-04-05).
Frodin, P. (2017, 18 april). ”Digitala hjälpmedel i skolan kan både hjälpa och stjälpa.”
Fokus Forskning. Hämtad från: https://www.fokusforskning.lu.se/2017/04/18/digitala-hjalpmedel-i-skolan-kan-bade-hjalpa-och-stjalpa/ (2018-04-15).
Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom "en dator per elev". Örebro: Örebro Universitet.
Grönlund, Å. (2015, november). ”Gärna en dator, men först en bra lärare”. Pedagogiska
magasinet, 4. Hämtad från: https://pedagogiskamagasinet.se/garna-en-dator-men-forst-en-bra-larare/. (2018-03-28).
Henry, A. (2013) “Digital games and ELT: Bridging the authenticity gap”. I Ushioda, E (red.) International perspectives on motivation: Language learning and professional
challenges (s. 133-155). Houndmills: Palgrave Macmillan. (Hämtad: 2018-02-12).
Henry, A. Sundqvist, P & Korp, H. (2014). ”Elevers möten med engelska i och utanför skolan: Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap”. Lingua:
Språklärarnas riksförbund, 2014. nr 4 (s. 22–26).
IKT i klassrummet. (2018). Fördelar med IKT. ämtad från:
http://www.iktiklassrummet.se/fordelar-med-ikt/ (2018-04-26).
Internet World Stats. (2017). Internet World Users By Language. Hämtad från: https://www.internetworldstats.com/stats7.htm (2018-03-28).
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lewis, P. (2017, 6 oktober). ”'Our minds can be hijacked': the tech insiders who fear a smartphone dystopia”. The Guardian. Hämtad från:
https://www.theguardian.com/technology/2017/oct/05/smartphone-addiction-silicon-valley-dystopia (2018-05-11).
Mangen, A, Anda, L.G, Oxborough, G & K. Brønnick. (2015). Handdwriting Versus Keyboard Writing: Effect on Word Recall. Journal of Writing Research, 7 (s. 227-247).
Mueller, P & Oppenheimer, D. (2014). “The Pen is Mightier Than the Keyboard: Advantages of Longhand Over Laptop Note Taking”. Psychological Science, vol 25. (s. 1159-1168).
Nationalencyklopedin, andraspråk. Hämtad
Nationalencyklopedin, IT. Hämtad från:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/it (2018-01-25).
Nationalencyklopedin, modersmål. Hämtad
från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/modersmål (2018-04-05).
Nordquist, R. (2017a). What Does It Mean to Have English as a Native Language? Hämtad från: https://www.thoughtco.com/english-as-a-native-language-enl-1690598 (2018-03-28).
Nordquist, R. (2017b). English as a Foreign Language (EFL). Hämtad från:
https://www.thoughtco.com/english-as-a-foreign-language-efl-1690597 (2018-03-28).
Nordquist, R. (2017c). Received Pronunciation. Hämtad från:
https://www.thoughtco.com/received-pronunciation-rp-1692026 (2018-03-28).
Nordquist, R. (2017d). General American English (Accent and Dialect). Hämtad från: https://www.thoughtco.com/general-american-english-accent-and-dialect-1690783 (2018-03-28).
Olin-Scheller, C & Wikström, P. (2010). “Literary Prosumers: Young People’s Reading and Writing in a New Media Landscape”. Education Inquiry Vol. 1, No 1. 2010 (s. 41– 56).
Olsson, E. (2012). “Everything I read on the Internet is in English”: On the impact of
extramural English on Swedish 16-year-old pupils’ writing proficiency. Göteborg:
Göteborgs Universitet.
Riksdagen. (2016). Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och
Rosenstein, B & Sheehan, A. (2018). Open letter from Jana Partners and Calstrs to Apple
Inc. Hämtad från: https://thinkdifferentlyaboutkids.com/index.php?acc=1 (2018-05-11).
Ryan, R & Deci, E. (2000). “Self-Determination Theory and the Facilitation of Intrinsic Motivation, Social Development, and Well-Being”. American Psychologist, Vol. 55, (s. 68-78).
Ryan, R & Deci, E. (2009). “Promoting self-determined school engagement: Motivation, learning, and well-being”. I K. R. Wentzel & A. Wigfield (red.), Handbook on motivation
at school (s. 171-196). New York: Routledge.
Sharifian, F. (2009). English as an International Language: Perspectives and
Pedagogical Issues. Bristol: Multilingual Matters.
Skaalvik, E & Skaalvik S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolinspektionen. (2011). Engelska i grundskolans årskurser 6–9. Rapport 2011:7. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Engelska-i-grundskolans-arskurser-6-9/ (2018-03-10).
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskolan 2011. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=2705.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3813.
Skolverket (2012). Internationella språkstudien 2011. Rapport 375. Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2832 (2018-03-10).
Skolverket. (2016a). Språkval i grundskolan. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/val-och-vagledning/syv-grundskola/sprakval-1.209878 (2018-04-26).
Skolverket. (2016b). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2015/16. Kursbetyg
i engelska, tabell 4. Hämtad från: https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola/betyg-och-studieresultat (2018-04-02).
Skolverket. (2017a). Betyg och studieresultat i gymnasieskolan läsår 2016/17. Kursbetyg
i engelska, tabell 4. Hämtad från: https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola/betyg-och-studieresultat (2018-04-02).
Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011 –
reviderad 2017. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3813 (2018-04-02).
Socialdemokraterna. (2018, 26 mars). Mobilförbud i grundskolan. Hämtad från: https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/2018/mobilforbud-i-grundskolan/. (2018-05-11).
Statens Medieråd. (2017). Unga och Medier 2017. Hämtad från:
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/ungarmedier2017.2344.html (2018-04-15).
Statistiska Centralbyrån. (2015) IT bland individer 2017: Samtliga tabeller för IT bland
individer 2017. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/it-bland-individer/ (2018-03-20).
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, P. (2009) Extramural English Matters: Out-of-school English and its impact
on Swedish ninth graders’ oral proficiency and vocabulary. (Doktorsavhandling).
Karlstad: Karlstad Universitet. Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A275141&dswid=-7685 (2017-12-10).
Sundqvist, P & Olin-Scheller, C. (2013) “Classroom vs. Extramural English: teachers Dealing with Demotivation”. Language and Linguistics Compass, vol. 7, no. 6, 2013, (s. 329–338).
Sundqvist, P & Olin-Scheller, C. (2015) ”Engelska på fritiden och engelska i skolan – en omöjlig ekvation?”. Educare Vetenskapliga Skrifter 2015:1 (s. 53–71).
Svenska datatermgruppen. (2016) Hämtad från:
http://www.datatermgruppen.se/ordlista.html (2018-04-15).
Svenskarna och internet 2017. Undersökning om svenskarnas internetvanor. Hämtad från: http://www.soi2017.se/ (2018-03-20).
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt Perspektiv. Stockholm: Prisma.
Trost, J. (1997). Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UR Samtiden - Framtidens lärande. (2017). Likvärdighet och digitalisering i skolan. Hämtad från: https://urskola.se/Produkter/202662-UR-Samtiden-Framtidens-larande-2017-Likvardighet-och-digitalisering-i-skolan (2018-01-16).