Sammanfattande slutsatser i förhållande till syfte och frågeställningar

I den här studien är syftet att undersöka vilka erfarenheter olika yrkesgrupper inom socialt arbete har av att möta ekonomiskt våldsutsatta kvinnor i parrelation i form av konsekvenser och målgruppens behov. Studiens slutsatser består av att ekonomiskt våld får långtgående konsekvenser och förhindrar kvinnor att leva ett självständigt liv i form av att få eget boende och en egen försörjning. Skuldsättning beskrivs som en förödande konsekvens som påverkar kvinnornas ekonomiska situation och självständighet. Dessutom påverkar våldet kvinnornas psykiska hälsa och självkänsla. Ur analysen synliggjordes hur traditionella könsnormer kan skapa svårigheter för kvinnor att ta sig ut på arbetsmarknaden och även att självständigt styra över sina liv. Dessutom presenterade analysen att särskilda målgrupper såsom utlandsfödda, äldre och kvinnor med psykisk ohälsa upplever en ökad utsatthet och där det sociala arbetet behöver utgå från kvinnornas olika förutsättningar. Vidare visar studien också att våldet ger konsekvenser för barn i form av att de indirekt påverkas våldet, men också på grund av att barnen behöver växa upp med begränsade ekonomiska resurser. Studien presenterade olika behov för kvinnorna i form av ökad samhällsinformation, praktiskt stöd samt tydliga individuella bedömningar vid beslutsfattning av försörjningsstöd. De olika yrkesgrupperna arbetar med att stärka de utsatta genom emotionellt och ekonomiskt stöd, men ur analysen framkom det en brist när det kommer till praktiskt stöd i form av att få hjälp med att exempelvis söka ersättningar och bidrag. En viktig slutsats är att ekonomiskt våld är en betydande del av våld i nära relation, där konsekvenser av det ekonomiska våldet resulterar i att kvinnan får svårt att klara sin egen försörjning.

9. 2 Tidigare forskning

Tidigare forskning benämner att den vanligaste anledningen till att kvinnor väljer att stanna kvar i våldsamma relationer är att de saknar egen försörjning. Denna studie visar samma resultat, där även skuldsättningen påverkar i form av att den ekonomiskt våldsutsatta inte får eget hyreskontrakt, vilket också kan göra att kvinnor stannar kvar i relationen där det förekommer våld. Av den anledningen är det av stor vikt för det sociala arbetet att det ekonomiska våldet tas i beaktning när de möter kvinnor som är utsatta för våld i nära relation. Den här studien visar på vikten av att ha en helhetssyn och att se hur det ekonomiska våldet skär igenom flera aspekter av kvinnans liv, och begränsar hennes möjligheter till att leva ett självständigt liv. Vidare framkommer det i den tidigare forskningen att det finns ett behov att frångå standardkraven från ekonomiskt bistånd, vilket också denna studie bekräftar. Denna studie lyfter också fram en problematik i att lyckas hålla sig inom de budgetkrav som finns inom kommunen och enheten, och i hur det sociala arbetet kan begränsas på grund av politiska beslut. För att ytterligare förstå detta behövs mer forskning i hur ekonomiskt bistånds beslutsfattning ser ut när det kommer till våldsutsatta kvinnor samt vilka konsekvenser beslutsfattningen får för kvinnans situation. Dessutom behöver arbetet på ekonomiskt bistånd belysas mer, och förslag på hur verksamheten ska kunna bedrivas utan att överskrida budgetkraven, men samtidigt erbjuda tillräcklig stöd- och hjälp till de utsatta kvinnorna, behöver tas fram.

36 9.3 Brister och begränsningar

Uppsatsskrivandet har medfört svårigheter på grund av den, vid uppsatsskrivandet, rådande pandemin Covid-19. I och med att vi som skrivit studien befinner oss på två olika orter och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att inte resa, har det försvårat förvarandet av känsliga data och uppsatsskrivandet. Uppsatsskrivandet har därför fått delas upp, och likaså de insamlade materialet, där gemensamma slutsatser och diskussioner har fått genomföras via telefon. Även om vi som genomfört studien har försökt att vara lika närvarande genom telefon och Google drive-dokument, har det ändå försvårat skrivprocessen då vi inte har kunnat träffas och gemensamt skriva uppsatsen. Vi har även märkt av att pandemin har gjort det svårare i insamlingen av materialet. I studien önskade vi att intervju någon som arbetar inom relationsvåldsteam och relationsvåldscentrum, dock kunde ingen ställa upp på intervjun med tanke på den ökade arbetsbelastningen under pandemin. Skulle en sådan yrkesgrupp ha deltagit hade den sista frågeställningen, hur det sociala arbetet arbetar för att möta ekonomiskt våldsutsattas behov, kunnat besvaras på ett ännu tydligare sätt. Detta har även gjort att deltagarna har varit svåra att nå och vissa intervjuer har fått ombokats flertalet gånger. Respondenternas har också sagt själva att Covid-19 har påverkat deras arbetsbelastning och de har således haft svårare att få tid för att intervjuas. En annan begränsning gällande urvalet är att studien inte har intervjuat ekonomiskt våldsutsatta, vilket skulle kunna påverka studiens överförbarhet. Överförbarheten påverkas utifrån att de yrkesverksamma som intervjuats blir en andrahandskälla, som berättar utifrån deras erfarenheter av att möta ekonomiskt våldsutsatta. De ekonomiskt våldsutsatta ges inte möjligheten att berätta om deras upplevelser, och vad som är viktigt för dem. Värt att nämna är alltså att den här studien enbart begränsas till att handla om yrkesverksammas uppfattning om ekonomiskt våld. En annan begräsning med uppsatsen är att studien endast utgår från män och kvinnor i parrelationer och studien blir då begränsad i att inte vara öppen för andra könsidentiteter och/eller andra sexuella läggningar. Studien stärker därmed heteronormen, istället för att utmana den.

Styrkorna i den här studien består i att ekonomiskt våld en betydande del i och av andra våldsformer, varför det är viktigt att denna studie bidrar till ett ökat kunskapsfält samt hur yrkesverksammas uppfattar ekonomiskt våld. Genom hela uppsatsen har vi dessutom arbetat utifrån kvalitetskriterierna trovärdighet och tillförlitlighet, för att säkerställa kvalitén på studien. Dessutom har två olika teorier applicerats för att skapa en djupare förståelse av yrkesverksammas uppfattning av ekonomiskt våld. Genom att använda systemteori och genusteori som analysverktyg har det skapat en ökad förståelse av konsekvenserna av ekonomiskt våld och hur det sociala arbetet behöver anpassas efter de ekonomiskt våldsutsattas behov. Denna aspekt bidrar till överförbarheten och användbarheten av denna studie. Med hjälp av systemteorin har studien bidragit till att förstå hur de ekonomiskt våldsutsattas situation kan se ut utifrån ett helhetsperspektiv Även genusteori och det intersektionella perspektivet har bidragit med att synliggöra och förstå maktstrukturer, som kan förklara kvinnornas utsatthet.

9.4 Implikationer för socialt arbete och samhällsnytta

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning och denna studie samma resultat: att ekonomiskt våld får långtgående konsekvenser där kvinnans möjlighet att få leva ett självständigt liv begränsas. Det ekonomiska våldet blir ett uttryck för ojämställdheten mellan könen i samhället, där mannens våld gör kvinnans maktposition ännu lägre. Både denna och andra studier bekräftar att ekonomiskt våld ofta är en del av våld som sker i nära relation, och att många dessutom väljer att stanna kvar i relationen på grund av att de saknar försörjning och bostad. Mäns våld mot kvinnor uppskattas dessutom även kosta samhället upp till flera miljarder per år, vilket också motiverar varför det ekonomiska våldet behöver få större utrymme och mer uppmärksamhet. Ytterligare styrker detta även betydelsen av att synliggöra ekonomiska våld i

37 det sociala arbetet och även vikten av att erbjuda adekvata hjälp- och stödinsatser för att tillgodose dessa behov. Genom att stötta kvinnorna skulle inte bara de våldsutsatta kvinnornas situation och lidande förändras, utan detta skulle även bidra till en jämlikhet mellan könen då kvinnans position förbättras. Dessutom kan det tänkas att kostnaderna för samhället skulle minska då fler våldsutsatta kan lämna relationen då de vet om att de kan leva ett självständigt liv efteråt.

38

10. Referenslista

Adams, A. E., & Beeble, M. L. (2019). Intimate partner violence and psychological well- being: Examining the effect of economic abuse on women’s quality of life. Psychology of Violence, 9(5), 517–525. doi: 10.1037/vio0000174

Adams, A-E., Bybee, D., Sullivan C-M., & Greeson, M. (2008). Development of the Scale of Economic Abuse. Violence against women, 14, 563-88. doi: 10.1177/1077801208315529.

Andersson, B. (1986). Utvecklingsekologi. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik: en introduktion i vetenskapsteori. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Antai, D., Antai, J., & Anthony, D-S. (2014). The relationship between socio-

economic inequalities, intimate partner violence and economic abuse: A national study of women in the Philippines. Global Public Health, 9, 808–826. doi:

10.1080/17441692.2014.917195

Back, C., & Bertero, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I. Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (s. 165-178). Stockholm: Liber.

Brottsförebyggande rådet. (2014). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet

Bruno, L. (2018). Financial oppression and post-separation child positions in Sweden. European Journal of Social Work, 21(2), 181–192. doi: 10.1080/13691457.2017.1286296 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Dahl, U. (2016). Kön och genus, femininitet och maskulinitet. I. Lunberg, A., & Werner, A. (2016). En introduktion i genusvetenskapliga begrep (s. 15 - 19). Göteborg: Ale Tryckteam.

Fejes, A., Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I. Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (s. 16-42). Stockholm: Liber.

Fernqvist, S. (2012). Barns strategier och ekonomisk utsatthet: knappa resurser som utgångspunkt för en förhandling av positionerna i familjen. Sociologisk Forskning, 49(3), 173-188. Hämtad från https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/18403

Forsberg, G., & Wallmark, J. (2002). Nätverksboken: om mötets möjligheter. (2., [bearb. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.

Förenta nationerna. (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Healy, K. (2014). Social work theories in context: creating frameworks for practice. (2 ed.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Hydén, L-C. (1996). Att besluta om socialbidrag. Förändringar av beslut och attityder till socialbidrag 1990-1994. Socialvetenskaplig tidskrift, 3, 180–194. Hämtad från

39 https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15349/13852

Hydén, M., & Överlien, C. (2007). Att tvingas lyssna - hur barn bevittnar våld i hemmet. Barn, 1. doi: 10.1177/0907568209343757

Jepson Wigg, U. (2019). Att analysera livsberättelser. I. Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (s. 255-271). Stockholm: Liber.

Kullberg, C. (2005). Differences in the seriousness of problems and deservingness of help: Swedish Social Workers’ assessments of single mothers and fathers. British Journal of Social Work, 35(3), 373–386. doi: 10.1093/bjsw/bch187

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lag om etikprövning av forskning som avser människor. (SFS 2003:460). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I. Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 29-41). Malmö: Gleerup.

Länsstyrelsen Västmanland. (2020). Metodstöd i arbetet med personer utsatta för ekonomiskt våld i nära relation. Länsstyrelsen: Västmanland

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. (2. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.

Molina, I. (2016). Intersektionalitet. I. Lunberg, A., & Werner, A. (2016). En introduktion i genusvetenskapliga begrepp (s. 33 - 38). Göteborg: Ale Tryckteam.

Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data. I. I. Hjerm, M., Lindgren, S., & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 149-166). Malmö: Gleerup.

Näsman, E. (2012a). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia.

Näsman, E., & Fernqvist, S. (2015). Ekonomiskt våld. I. M. Eriksson, A. Källström Cater, & E. Näsman (Eds.), Barns röster om våld: Att lyssna, tolka och förstå (s. 149–166). Malmö: Gleerups.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Piuva, K. & Karlsson, L.B. (red.) (2012) Introduktion. i Piuva, K. & Karlsson, L.B. (red.) (2012). Genusperspektiv i socialt arbete (s. 11-50). Stockholm: Natur & kultur.

Postmus, J-L,. Plummer, S-B., & Stylianou, A-M. (2016). Measuring Economic Abuse in the Lives of Survivors: Revising the Scale of Economic Abuse. Violence Against Women 2016, 22(6), 692–703. doi: 10.1177/1077801215610012

40 Postmus, J-L., Huang, C-C., & Stylianou, A (2012). The impact of physical and economic abuse on maternal mental health and parenting. Children and Youth services review, 34, 1922–1928. doi: 10.1016/j.childyouth.2012.06.005

Regeringskansliet. (2016). Mål för jämställdhet. Stockholm: Regeringskansliet

Røkenes, O.H., & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i arbetet med människor. (Andra upplagan). Malmö: Gleerups.

Sanders C-K., Weaver T-L., & Schnabel M. (2007). Economic education for battered women: An evaluation of outcomes. Affilia, 22(3), 240–254. doi: 10.1177/0886109907302261

Socialdepartementet. (2017). Mer om jämställdhetspolitikens mål. Hämtad 2020-05-23 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/vardhygien- och-vardrelaterade-infektioner/hygienrutiner-och-kladpolicy/

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. (SOSFS 2014:4). Stockholm: Socialdepartementet

Socialstyrelsen. (2006). Kostnader för våld mot kvinnor. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialtjänstlagen. (SFS 2001:453). Stockholm: Socialdepartementet

Stranz, H., Karlsson, P., & Wiklund, S. (2017). The wide-meshed safety net. Decision- making on social assistance eligibility in Sweden. European Journal of Social Work, 20(5), 711–723. doi: 10.1080/13691457.2016.1255596

Stranz, H., & Wiklund, S. (2011). I välfärdssamhällets marginal: om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst. Socialvetenskaplig tidskrift, 18(1), 42–62. Hämtad från https://journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/view/15715 Stylianou, A. (2018). Economic Abuse Experiences and Depressive Symptoms among Victims of Intimate Partner Violence. Journal of Family Violence, 30, 381–392. doi: 10.1007/s10896-018-9973-4

Stylianou, A. (2013). Measuring Abusive Behaviors: Is Economic Abuse a Unique Form of Abuse? Journal of Interpersonal Violence. 28, 3186–3204. doi: 10.1177/0886260513496904

Stylianou, Amanda. (2018). Economic Abuse Within Intimate Partner Violence: A Review of the Literature. Violence and Victims, 33, 3-22. doi: 10.1891/0886-6708.33.1.3

Trygged, S., Hedlund, E., & Kåreholt, I. (2013). Våldsutsatta kvinnor drabbas av långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Socialmedicinsk Tidskrift, 90(4), 604–612. Hämtad från

https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/932

Ulmestig, R., & Eriksson, M. (2016). Financial consequences of leaving violent men – women survivors of domestic violence and the social assistance system in Sweden. European Journal of Social Work, 20:4, 560-571. doi: 10.1080/13691457.2016.1188778

41 Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Voth Schrag R-J., Robinson, S-H., & Ravi, K. (2019). Understanding Pathways within Intimate Partner Violence: Economic Abuse, Economic Hardship, and Mental Health. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 28:2, 222-242. doi:

10.1080/10926771.2018.1546247

Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I. Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys (s. 72-89). Stockholm: Liber.

Bilaga 1:

Intervjuguide

Tema 1: Yrkesrollen/inledande frågor

- Var arbetar du och hur länge har du arbetat där?

- Vill du berätta lite om verksamheten och vad deras uppdrag är? - Hur skulle du beskriva din yrkesroll i verksamheten?

- Kan du beskriva hur en arbetsdag kan se ut för dig?

- Hur upplever du ditt handlingsutrymme, känner du dig begränsad eller känner du ett stort utrymme att kunna handla fritt?

Tema 2: Upplevelser av ekonomiskt våld

- Ungefär hur ofta kommer du i kontakt med kvinnor utsatta för relationsvåld? - Ungefär hur ofta kommer du i kontakt med kvinnor utsatta för ekonomiskt

relationsvåld?

- Händer det att kvinnor som är utsatta för andra våldsformer också är utsatta för ekonomiskt våld? Och i så fall hur ofta?

- Vill du berätta om någon/några av dina erfarenheter av att träffa någon utsatt för ekonomiskt våld?

- Har du något ärende du minns väl kopplat till ekonomiskt våld? - Har det väckt några speciella känslor hos dig?

- Vad är ekonomiskt våld för dig, utifrån dina erfarenheter? Definiera!

- Hur ser utsattas kontakt ofta ut med förövaren? Svårt att bryta kontakten? Lätt att falla tillbaka till kontakt igen?

Tema 3: Konsekvenser av ekonomiskt våld

- Upplever du att det ekonomiska våldet ger konsekvenser för de utsatta? Hur eller på vilket sätt?

- Upplever du att konsekvenserna blir på lång och kort sikt?

- Vilken eller vilka anser du är de mest betydande konsekvenserna av att bli utsatt för ekonomiskt våld?

Subtema: Socialt och psykosocialt

- Finns det någon påverkan på de utsattas psykiska mående och hur ser dina erfarenheter ut gällande det?

- Finns det några konsekvenser när det kommer till människors sociala liv?

Subtema: Ekonomi och bostad

- Upplever du att våldet ger ekonomiska konsekvenser och i så fall på vilket sätt? Ge exempel.

- Hur ser din erfarenhet ut när det kommer till boende för de ekonomiskt utsatta?

Subtema: Samhälle

- Upplever du att det ekonomiska våldet skapar konsekvenser på en samhällelig nivå? På vilket sätt?

Subtema: Barnfamiljer

- Upplever du att det ekonomiska våldet skapar en indirekt påverkan på de i de utsattas närhet? Exempelvis barn eller familj? Hur?

- Hur ser dina erfarenheter ut kring barn som lever i en familj där det förekommer ekonomiskt våld?

- Kan du ge exempel på hur du har märkt av att barn påverkas av våldet?

Tema 4: Behov hos de utsatta/socialt arbetets utforming

- Vilka behov upplever du att de ekonomiskt våldsutsatta har, utifrån dina upplevelser?

- Hur arbetar ni för att möta de utsattas behov?

- I ärenden som handlar om ekonomiskt våld, upplever du att de insatser som ni har och det stöd ni ger räcker för att tillgodose de utsattas behov?

- Är det något du skulle vilja ändra eller förbättra i ditt arbete, inom din yrkesroll, med ekonomiskt våldsutsatta?

- Är det något du skulle vilja ändra eller förbättra i ditt arbete, inom din verksamhet, med ekonomiskt våldsutsatta?

- Hur är det att arbeta ideellt/myndighetsutövande? Positivt och negativt kopplat till att möta behoven?

- Upplever du att ekonomiskt våld får tillräckligt mycket uppmärksamhet och att det finns tillräckligt med stöd för de utsatta?

Bilaga 2:

Samtyckesblankett

Information om deltagande i examensarbete

Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka erfarenheter yrkesverksamma inom socialt arbete har av att möta ekonomiskt våldsutsatta kvinnor i parrelationer. Studien önskar också besvara vilka behov

målgruppen har och hur det sociala arbetet möter de behoven.

I examensarbetet genomförs intervjuer med socionomer inom olika verksamheter som kommer i kontakat med våldsutsatta. Intervjuerna spelas in (audio) med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det

självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas. Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna. Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett

examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts samt publicerats på DIVA har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person, platser och verksamheter kommer att ersättas med pseudonymer.

Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen.

Kontaktuppgifter

Elin Stensö Felice Sidal Pia Aronsson

elinstenso@gmail.com felice.sidal@hotmail.com pia.aronsson@oru.se 070- 344 82 86 073- 020 10 59 070- 557 75 59

Samtycke till deltagande i examensarbete

Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Elin Stensö och Felice Sidal.

_______________________________ ________________________________

Fullständigt namn Ort, datum

Vänligen skicka ett separat mejl där du bekräftar att du tagit del av den här samtyckesblanketten samt att du samtycker till att delta i examensarbetet.