ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Ekonomiskt våld: där konsekvenserna av
våldet fortsätter långt efter att du lämnat
-
En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser av
ekonomiskt våld mot kvinnor i parrelationer
Författare: Elin Stensö Vesterholm Felice Sidal Handledare: Pia Aronsson
Ekonomiskt våld: där konsekvenserna av våldet fortsätter långt efter att du lämnat
- En kvalitativ studie om yrkesverksammas upplevelser av ekonomiskt våld mot kvinnor i parrelationer
Elin Stensö Vesterholm Felice Sidal
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete
Examensarbete
Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Sammanfattning
Tidigare studier visar hur ekonomiskt våld får alltför lite uppmärksamhet i form av bristande forskning och bristande stöd. Med bakgrund av den bristande forskningen och bristen på stöd, är syftet med den här uppsatsen att undersöka olika yrkesgruppers erfarenheter av att möta ekonomiskt våldsutsatta kvinnor i parrelationer i form av hur våldet kan utspela sig, vilka konsekvenser våldet får och hur det sociala arbetet möter de utsattas behov. För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med yrkesgrupper inom både offentlig verksamhet och idéburna organisationer. Totalt har sex intervjuer genomförts och resultaten bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet analyserades med hjälp av systemteori, genusteori samt intersektionalitet. De slutsatser som presenteras i studien är att ekonomiskt våld ger betydande och långtgående konsekvenser i form av psykisk ohälsa, försämrad självkänsla, svårigheter att leva ett självständigt och oberoende liv. En annan slutsats är att det sociala arbetet behöver arbeta för att synliggöra ekonomiskt våld mer då ekonomiska faktorer beskrivs som en anledning för att stanna kvar i en våldsam relation. Dessutom krävs en ökad förståelse för våldets konsekvenser vid handläggning av ekonomiskt bistånd, då den våldsutsatta kan ha svårt att uppfylla standardkraven för att erhålla ekonomiskt bistånd.
Nyckelord: ekonomiskt våld, ekonomiskt förtryck, våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, försörjningsstöd, socialt arbete, systemteori, intersektionalitet och genusteori
Economic violence: where the consequences of the violence lingers long after you left - A qualitative study about social workers experiences of economic violence against women in relationships
Elin Stensö Felice Sidal
Örebro University, School of Law,
Psychology and Social Work, Social Work,
Undergraduate Essay 15 credits, Fall 2019.
Abstract
Prior studies reflect how economic violence receives too little attention when it comes to insufficient research and a lack of social support. With this serving as our background, the aim of the study is to examine the experiences of different authorities in meeting women who suffer from economic violence. What does the violence look like? What are the consequences from this type of violence? How does social work handle the needs of oppressed women? In order to answer these questions, we have held qualitative interviews with departments within the public sector as well as nongovernmental organizations. In total, we held six interviews and concluded the results using thematic analysis. Furthermore, we used system theory, gender theory and intersectionality in our analysis. The conclusions featured in the study reflects that economic violence has deep and long-term consequences such as mental illness, bad self-esteem and difficulties to lead an independent life. Another conclusion is that social work needs to highlight economic violence in a greater scale, since economic factors are portrayed as a reason to stay in a violent relationship. There is also a need for a broader understanding of the consequence’s violence has in regard to requirements to receive financial aid.
Key words: economic violence, economic abuse, financial abuse, men’s violance against women, domestic violence, financial aid, social work, system theory, gender theory and intersectionality
Innehållsförteckning
1. Problemformulering/inledning ... 6
2. Syfte och frågeställningar ... 7
3. Tidigare forskning ... 7
3.1 Internationell och nationell forskning ... 7
3.2 Allmänt om ekonomiskt våld ... 8
3.3 Ekonomiska och praktiska konsekvenser av ekonomiskt våld ... 8
3.4 Hur ekonomiskt våld påverkar psykisk hälsa ... 9
3.5 Hur ekonomiskt våld påverkar barnfamiljer ... 10
3.6 Stöd och socialt arbete för våldsutsatta ... 11
4. Bakgrund ... 12
4.1 Lagstiftning, konventioner och riktlinjer ... 12
4. 2 De intervjuade yrkesgruppers ansvar ... 13
5. De teoretiska utgångspunkterna ... 13
5.1 Genusteori och intersektionalitet ... 14
5.2 Systemteori ... 15
6. Forskningsmetod ... 16
6.1 Metodval ... 16
6.2 Intervjuguide och genomförandet av intervjuer ... 17
6.3 Urval ... 18
6.4 Analysmetod ... 19
6.5 GDPR och dokumentation ... 19
6.6 Trovärdighet, tillförlitlighet, överförbarhet och användbarhet ... 19
7. Etik ... 20
8. Resultat & analys ... 21
8.1 Tematisk Analys ... 21
8.2 Analys utifrån teorier och tidigare forskning ... 29
8.2.1 Genusteori och intersektionalitet... 29
8.2.2 Systemteori ... 30
8.2.3 Tidigare forskning ... 33
9. Diskussion ... 35
9.1 Sammanfattande slutsatser i förhållande till syfte och frågeställningar ... 35
9.3 Brister och begränsningar ... 36 9.4 Implikationer för socialt arbete och samhällsnytta ... 36 10. Referenslista ... 38
6
1. Problemformulering/inledning
Forskning om våld i nära relation har tidigare begränsats till att handla om fysiskt och psykiskt våld. Den begränsade forskningen har lett till att andra våldsformer hamnat i skuggan, där ekonomiskt våld är ett exempel på en sådan våldsform (Stylianou, 2018a, Stylianou et al. 2013). Tidigare forskning visar dock att kvinnor som bär på erfarenheter av våld i nära relation, också bär på upplevelser av ekonomiskt våld (Postmus, Plummer & Stylianou, 2016; Stylinaou, 2018b). Utsatthet för ekonomiskt våld kan leda till skuldsättning och svårigheter till att få ett eget arbete och bostad, men även psykiska svårigheter som depression och posttraumatisk stress, PTSD (Ulmestig & Eriksson, 2016; Schrang, Robinson & Rav, 2019). Dessutom visar forskning att barn påverkas av det ekonomiska våldet i form av att de tvingas växa upp med bristande ekonomiska resurser. Föräldraförmågan hos mödrar som varit utsatta för ekonomiskt våld kan också påverkas negativt (Postmus & Huang, 2012; Stylianou, 2018). Förutom att konsekvenserna av våldet är betydande talar även våldets omfattning för studiens nytta. Våld i nära relation betraktas som ett samhällsproblem i många länder. Statistik från USA visar på att 1 av 4 kvinnor någon gång kommer att erfara våld från en partner, vilket skiljer sig gentemot män där enbart 1 av 7 förväntas bli utsatt (Breiding, Chen, & Black, 2014). Med anledning av att mäns våld mot kvinnor är ett utbrett fenomen och att kvinnor är mer benägna att utsättas för våld av en partner, kommer denna uppsats att avgränsas till mäns ekonomiska våld mot kvinnor i parrelationer.
Utifrån de långtgående konsekvenserna av ekonomiskt våld, är det viktigt att professionella har kunskaper om ämnet. Tidigare forskning från USA lyfter fram att det behövs riktlinjer och metoder specifikt inriktade mot ekonomiskt våld (Stylianou, 2018). En svensk studie visar på att många kvinnor väljer att stanna i våldsamma relationer på grund av praktiska och ekonomiska aspekter, som behov av boende och matpengar (Ulmestig & Eriksson, 2016). Forskning visar också på att en separation ofta ger ekonomiska konsekvenser för den utsatte i form av ökade utgifter och en otrygg ekonomisk tillvaro (Voth Schrag, Ravi, Robinson och Fam Vio, 2018). På grund av detta behöver kvinnornas ekonomiska situation tas i beaktning i det sociala arbetet. Socialt stöd och mobilisering av nätverk beskrivs som viktiga insatser men inte som tillräckliga. Studier visar på att det krävs inriktade insatser kring de ekonomiska konsekvenserna av att bryta upp från en våldsam relation. Trots att både relationsvåld och det ekonomiska våldet skapar stora konsekvenser för den utsatta erbjuds ofta bara insatser inriktade på emotionell och fysisk återhämtning (King et al., 2017). Syftet med denna studie är att bidra med kunskap rörande de yrkesverksammas bild och hur de arbetar för att identifiera och tillgodose de utsattas behov, vilken tidigare forskning efterlyser (Stylianou, 2018). För att fånga en komplex bild av det sociala arbetet kommer representanter från både idéburna organisationer och socialtjänsten att intervjuas. I studien kommer relevanta verksamheter som möter ekonomiskt våldsutsatta att intervjuas, vilka är dessa socialsekreterare från ekonomiskt bistånd, socialsekreterare från barn- och ungdoms utredningsenhet, en kurator från en kvinnojour samt rådgivare från en idéorganisation som ger ekonomisk rådgivning att delta. Ytterligare önskar studien också att bidra med kunskap om ekonomiskt våld i en svensk kontext då tidigare forskning framförallt handlar om hur det ser ut i övriga världen.
I 1 kap. §1 i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) framgår målen med socialtjänstens arbete. Ett av målen är att främja social och ekonomisk trygghet samt att sträva efter jämlikhet i levnadsvillkor. Som tidigare nämnt visar tidigare forskning att kvinnor som är ekonomiskt våldsutsatta befinner sig i en utsatt kontext både socialt och ekonomiskt, där kvinnan inte får uppleva jämlika levnadsvillkor. Vidare i SoL 5 kap. 11§ (SFS 2001:453) tydliggörs också socialtjänstens ansvar: “Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att
7 förändra sin situation.” Ekonomiskt våldsutsatta blir en relevant målgrupp för socialt arbete, däribland socialtjänsten, för att se till att de våldsutsatta får sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda för att förändra sin situation. I riktlinjerna mot våld i nära relation (SOSFS 2014:4) framkommer det att våld bör tas i särskild beaktning när det kommer till ansökan om bistånd gällande försörjning. Ulmestig och Eriksson (2016) presenterar i sin studie att personer som lämnat en våldsam relation ofta tvingas ansöka om försörjningsstöd då de utsatta sällan är självförsörjande, vilket stärker relevansen för socialt arbete. Ytterligare i riktlinjerna för våld i nära relation (SOSFS 2014:4) nämns det att socialnämnden bär ansvar att utreda behov av stöd både på lång och kort sikt. Den presenterade lagstiftningen visar att ekonomiskt våldsutsatta är ett ansvarsområde för det sociala arbetet och av den anledningen behövs kompetens för att erbjuda rätt stöd- och hjälpinsatser till de som utsätts. Studien har även en relevans för samhällsnyttan vilket tydliggörs i Sveriges jämställdhetsmål. Jämställdhetsmålen innebär i stort sett att män och kvinnor ska ha likvärdiga förutsättningar och makt att utforma sitt eget liv (Socialdepartementet, 2017). Ur ett jämlikhetsperspektiv försvårar det ekonomiska våldet kvinnors möjlighet att få leva ett självständigt liv med jämlik levnadsstandard. En studie av Ulmestig och Eriksson (2011) visar exempelvis på att många av de som är utsatta för ekonomiskt våld är arbetssökande och erhåller försörjningsstöd. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv går det att förstå att mäns ekonomiska våld mot kvinnor kostar samhället resurser. En lägesbeskrivning av Socialstyrelsen (2016) uppskattar att mäns våld mot kvinnor kostar samhället mellan 2 695–3 300 miljoner kronor per år. Avslutningsvis går det att förstå att genom att göra en studie om ekonomiskt våld bidrar det till samhällsnytta både ur ett jämlikhetsperspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter olika yrkesgrupper inom socialt arbete har att möta ekonomiskt våldsutsatta kvinnor i parrelationer. Studien avser också att besvara vilka behov målgruppen har och hur det sociala arbetet möter de behoven. Följande frågeställningar avses att besvaras:
● Hur beskriver de yrkesverksamma sina erfarenheter av hur kvinnor påverkas av ekonomiskt våld inom sina yrkesfält?
● Hur beskriver de yrkesverksamma de kort- och långsiktiga konsekvenser som följer av ekonomiskt våld?
● Hur uppfattar de yrkesverksamma att målgruppens behov ser ut och på vilket sätt arbetar de för att möta de utsattas behov?
3. Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer tidigare forskning om ekonomiskt våld att presenteras. Den tidigare forskningen presenteras under sex olika rubriker nedan.
3.1 Internationell och nationell forskning
Forskningen som har använts har till viss del varit hämtad från Sverige, men övergripande från andra länder. Forskningen har hämtats från USA, England, Indien, Puerto Rico och Filippinerna. Anledningen till de valda studierna är för att det finns begränsad forskning om ekonomiskt våld som utgår från svenska förhållanden. Med utgångspunkt att det finns begränsad forskning om ekonomiskt våld i Sverige, blir denna studie relevant då den avser att ta reda på vilka behov och vilka konsekvenser det ekonomiska våldet kan ge i en svensk
8 kontext. Lagstiftningen, socialpolitik och även hur socialt arbete är utformat skiljer sig mellan de olika länderna, varför resultatet från andra länder inte är helt överförbart.
3.2 Allmänt om ekonomiskt våld
När det kommer till våld i nära relation visar statistik på att en av fyra kvinnor riskerar att utsättas för relationsvåld (Breiding, Chen, & Black, 2014). Flera olika studier, som kommer att presenteras i avsnittet, nämner att ekonomiskt våld är en betydande del av relationsvåld. En studie av Postmus, Plummer och Stylinaou (2018) visar på att 94 % av alla som varit utsatta för relationsvåld även har utsatts för ekonomiskt våld. Liknande resultat framkommer i en studie av Stylinaou (2018). I en svensk studie, där åtta kvinnor som blivit utsatta för ekonomiskt våld intervjuades, framkom även där ett samband mellan ekonomiskt våld och andra våldsformer. Bland annat hade sex av de ekonomiskt våldsutsatta kvinnorna blivit utsatta för allvarligt fysiskt våld av sin partner (Bruno, 2018). Liknande resultat framträder i en annan studie från USA av forskaren Stylinaou (2013), men där psykiskt våld är mer vanligt i relationen präglad av ekonomiskt våld.
Stylinaou (2018) kommer i sin studie fram till att det finns tre olika typer av ekonomiskt våld; ekonomisk exploatering, ekonomisk kontroll och anställningssabotage. Våldsutövaren kan ta kontroll över den våldsutsattas tillgångar, men också begränsa tillgångar i form av mat och kläder för den utsatte. En annan typ av ekonomisk kontroll är att ljuga eller undanhålla hushållets tillgångar. Ekonomisk exploration kan innebära att stjäla pengar från den utsatte, att skuldsätta den våldsutsatta eller att vägra att dela med sig av bidrag som den utsatte har rätt till. Anställningssabotage innebär att förstöra arbetsmöjligheter för den utsatte eller inte tillåta den utsatte att arbeta. Anställningssabotaget kan också innebära trakasserier från våldsutövaren mot den utsatte på den befintliga arbetsplatsen. I en forskningsstudie, med ett urval från Filippinierna, härleddes liknande resultat i att kvinnor som upplevt ekonomiskt våld även har upplevt det i form av att de förlorat ett arbete på grund av sin make eller att de inte får arbeta på grund av sin partner (Antai, Antai & Anthony, 2014). Liknande resultat om ekonomiskt våld och anställningssabotage framkommer i en studie från USA av Anderberg och Rainer (2013) samt i en studie från USA av Postmus, Plummer och McMahon (2011) där 94 % av kvinnorna som deltog har upplevt ekonomiskt våld inklusive ekonomisk kontroll och sabotage av arbetsinsatser. Att isolera sin partner från arbetsmarknaden och utöva kontroll i form av påtvingat hushållsarbete beskrivs också som en form av ekonomiskt våld av Anitha (2019). Näsman och Fernqvist (2015) presenterar i sitt avsnitt om ekonomiskt våld att det istället finns sex olika former av ekonomiskt våld. En av dessa former är att kvinnan får huvudansvaret för hushållets kostnader oavsett sina ekonomiska resurser, vilket resulterar i att hon tvingas till skuldsättning. En annan våldsform är att kvinnan av mannen tvingas att skaffa fram ekonomiska resurser på illegitima vägar, genom att prostituera sig, stjäla eller begå bedrägerier. Vidare kan ekonomiskt våld innebära att mannen förstör kvinnans och/eller barnens egendom. Våldsformen innebär att mannen förstör enstaka och symboliskt viktiga saker, eller i stort förstör hela hemmet.
3.3 Ekonomiska och praktiska konsekvenser av ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld ger ekonomiska och praktiska konsekvenser för de som blir utsatta. I en studie av Ulmestig och Eriksson (2016) lyfts skuldsättning fram som en konsekvens av våldet. Skuldsättning gör det svårt för de utsatta att leva ett självständigt liv, då det kan skapa stora svårigheter att få en egen bostad och påverka hushållsekonomin. Många av de utsatta tvingas att ansöka om ekonomiskt bistånd och har svårigheter att komma tillbaka till arbetslivet. När det kommer till ekonomiskt bistånd visar forskning på att beslutsfattning kan se olika ut beroende på vem som ansöker om biståndet. I en svensk studie av Strantz, Karlsson och
9 Wiklund (2017) undersöks handläggandet av ekonomiskt bistånd, där följande slutsatser presenteras. Klienter som är kvinnor tenderar att i större utsträckning få ekonomiskt bistånd beviljat i jämförelse med män där avslag förekommer mer ofta. Dock framkommer det att ensamstående föräldrar har en högre tendens att få ett avslag vid ansökan om ekonomiskt bistånd. Enligt studien är 80 % av alla ensamstående föräldrar mödrar och slutsatsen görs att ensamstående mödrar blir en extra utsatt grupp (Gustafsson, 2013; Stranz och Wiklund, 2011). Vid ett avslagsbeslut om ekonomiskt bistånd finns en risk för fattigdom (Hydén, 1996; Stranz, 2007; Kullberg, 2005). Kvinnor som är varit utsatta för ekonomiskt våld och har blivit ensamståendes mödrar i att de lämnat våldsutövaren, riskerar därav i större utsträckning att få avslag om ekonomiskt bistånd.
Bruno (2018) lyfter i en svensk studie fram hur ekonomiskt våld kan uttrycka sig på andra sätt genom det sociala välfärdssystemet. Av studiens resultat framgår det att kvinnor ofta drabbas när det kommer till olika bidrag, genom att deras exmän saboterar för dem. Sabotaget kan röra sig om att mannen vägrar adressändra, vilket skapar svårigheter för kvinnan i att exempelvis få försörjningsstöd och bostadsbidrag. I samma studie framkommer det att många kvinnor är villiga att låta mannen, som utövar våldet, få sin vilja igenom och att mannen därmed gynnas ekonomiskt av separationen och det ekonomiska våldet. I studien framkommer det att kvinnorna offrar sig själva framför barnets säkerhet och får välja sina strider. Näsman & Fernqvist (2015) som hänvisar till Ekbrand (2006) för liknande resonemang om ekonomiskt våld i form av sabotage genom välfärdssystemet. Kvinnorna tenderar att sänka sina krav ekonomiskt efter separation, på grund av rädsla för sin våldsamma tidigare partner. Författarna lyfter fram ett rättsfall som visar på hur en kvinna inte ville lämna sin lägenhet på grund av rädsla för sin tidigare partner som hade utsatt henne för både fysiskt och psykiskt våld. Våldsutövaren hade bland annat besökt hennes bostad och slagit sönder bilfönster. Socialtjänsten avslog kvinnans ansökan om ekonomiskt bistånd då hon inte ansökt om de ersättningar hon har berättigad till. Kvinnan hävdade dock att hon inte kunde ta sig till bland annat Försäkringskassan och höll sig isolerad inomhus på grund av rädsla.
3.4 Hur ekonomiskt våld påverkar psykisk hälsa
Att bli utsatt för ekonomiskt våld skapar inte bara konsekvenser för den utsatte gällande ekonomi, utan våldet bidrar också till en ökad risk för psykisk ohälsa hos den som blir utsatt. Resonemanget gällande ekonomiskt våld och psykisk ohälsa lyfts fram i forskning av Voth Schrag, Robinson och Ravi (2019), där forskarna lyfter fram depression och posttraumatiskt stressyndrom som konsekvenser av ekonomiskt våld. Det ekonomiska våldet och den ekonomiska otryggheten beskrivs som traumatisk för den utsatte, där denne kan påverkas både emotionellt och fysiskt långt efter att denne lämnat våldsmiljön. Risken för psykisk ohälsa är lika hög efter relationen, som under relationen. En person som varit utsatt för ekonomiskt våld löper i större risk att möta hot, fortsatt våld eller tvångskontroll efter relationen. En slutsats i en annan studie visar på liknande tendenser, att ekonomiskt våld påverkar livskvalitén för den utsatte. Av studien framkommer att ekonomiskt våldsutsatta får sin livskvalité försämrad och får en övergripande sämre inställning till sina egna liv i form av negativ inställning till egna prestationer, sin personliga säkerhet och möjligheter till välbefinnande. Känslan av försämrad livskvalité infinner sig vanligen efter fyra månader av ekonomiskt våld. COR-teorin, Conservation of Resourses, visar på att människor strävar efter att bygga upp och skydda sina resurser. Teorin tyder på att upplevd resursförlust bidrar till psykisk ohälsa. Med resurser menas bland annat ekonomiska tillgångar. Psykisk stress blir resultatet för de utsatta som upplever hot eller en direkt förlust av sina tillgångar i tillfälliga eller kroniskt stressade situationer. Utövare av ekonomiskt våld skapar denna form av psykisk stress för de utsatta. När det ekonomiska våldet slutar och den utsatte återfår känslan av kontroll, resulterar det i att den
10 utsatte mår bättre. Däremot kan materiella och ekonomiska svårigheter fortsätta efter att det ekonomiska våldet har upphört (Adams & Beeble, 2019). Sammanfattningsvis medför det ekonomiska våldet konsekvenser för de utsattas psykiska hälsa under och efter relationen. Den psykiska ohälsan kan ha direkta psykologiska effekter genom depression, stark psykologisk stress eller PTSD. Det kan även innebära konsekvenser på ett djupare plan genom ekonomiska svårigheter, som konsekvens vid depression, eller upplevt försämrad livskvalité. De psykiska konsekvenserna av det ekonomiska våldet bedöms kunna påverka den utsatte under en mycket lång tid efter avslutad relation, utifrån risken att möta liknande destruktiva miljöer eller hinder.
3.5 Hur ekonomiskt våld påverkar barnfamiljer
Två amerikanska studier synliggör hur det ekonomiska våldet påverkar barnfamiljer i form av svårigheter att försörja barnen, då det sällan finns uppbyggda ekonomiska tillgångar för den våldsutsatta. Mödrar beskrivs sakna ekonomiska möjligheter och en ekonomisk trygghet efter att ha lämnat en relation präglad av ekonomiskt våld (Voth Schrag, Robinson & Ravi, 2019; Stylianou, 2018). Fernqvist (2012) förklarar hur ekonomisk utsatthet försämrar barnets levnadsstandard i form av att många barn känner en ansvarskänsla över familjens ekonomi. Ansvarskänslan kan uttrycka sig i oro över hur pengarna ska räcka till och oro för föräldrarnas välmående, vilket gör att barnen hittar strategier för att inte försvåra den ekonomiska stressen för föräldern (Fernqvist, 2012). Att barn som lever i familjer där det förekommer våld påverkas lyfts fram i en svensk metodstudie av Överlien och Hydén (2007). Barn intervjuades utifrån deras upplevelser av att leva med våld, och det visade sig att barn även påverkas av indirekt våld. Indirekt våld kan vara att barnet ser den ena förälderns psykiska smärta. Barn kan vara i behov av stöd trots att de inte har bevittnat våldet, då en våldsam kontext kan resultera i socialpsykologiska problem för barnet. I en forskningsstudie av Postmus och Huang (2012) från USA framkommer det att mödrar som har blivit utsatt för ekonomiskt eller psykiskt våld, tenderar att få en försämrad föräldraförmåga. En försämrad föräldraförmåga innebär att modern visar ett bristande engagemang i barnet eller att modern utför barnaga. Forskarna har en hypotes om att barnaga beror på att mödrarna inte har möjlighet att kontrollera sin ekonomi, så de förflyttar sitt behov av makt till sitt barn och använder barnaga som maktutövning. Forskarna uttrycker dock att det krävs ännu mer forskning kring den hypotesen.
Näsman och Fernqvist (2015) lyfter fram att barn som växer upp i en familj där det förekommer ekonomiskt våld är ett marginaliserat problem och att det finns ett behov av mer forskning om hur barn påverkas av detta. Näsman och Fernqvist (2015) hänvisar till Harju (2008) och Näsman m.fl. (2012) som synliggör att barn påverkas av ekonomiskt våld i form av att våldsutövaren använder alla pengar, vilket riskerar att barns levnadsstandard sjunker och ökar risken för att barn tvingas växa upp i fattigdom. Barn får således inte samma ekonomiska möjligheter som jämnåriga barn och dessutom inte de förnödenheter som de behöver. Konsekvenser av ekonomiskt våld kan vara en negativ självbild, psykisk och fysisk ohälsa, sociala problem och skolsvårigheter. I en studie av Näsman (2012) intervjuades socialsekreterare från ekonomiskt bistånd och i studien framkom svårigheter med att ha ett barnperspektiv när det kommer till beslut om bistånd. Beslutsfattningen påverkar barnen, men trots det fanns ett bristande barnperspektiv. En annan svensk studie som behandlar barns perspektiv är gjord av Bruno (2018), där författaren analyserade hur en separation mellan föräldrar kan påverka barnen i familjen i form av beslutsfattning kring olika bidrag. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd kan en separation mellan ett gift par med minderåriga barn innebära problem då föräldrarna är försörjningsskyldiga gentemot varandra i sex månader efter att ansökan om skilsmässa genomförts. Om våldsutövaren nekar att bidra till försörjningsskyldigheten så påverkas den våldsutsatta och barnen då ansökan om ekonomiskt bistånd kan avslås utifrån försörjningsskyldigheten. Detsamma gäller om våldsutövaren vägrar
11 att adressändra, vilket kan även påverka beslutsfattningen när det gäller andra ekonomiska bidrag och ersättningar. I samma studie undersöktes överklaganden av ekonomiskt bistånd och i de flesta saknades ett barnperspektiv. I de rättsfall där barnens perspektiv finns med framkommer det att barn upplever skam över familjens ekonomiska situation när exempelvis elen är avstängd och när de inte finns mat hemma. Skammen gör att barnen väljer att inte bjuda hem kompisar. Studien lyfte fram hur bristen på barnperspektiv gör att barns möjlighet att få sina behov och rättigheter tillgodosedda minskar och istället hamnar vuxna i en allt större maktordning där barnets perspektiv förblir ignorerat.
Svensk litteratur lyfter också problematiken gällande normer hur en familj bör se ut och om försörjningsskyldighet. Näsman och Färnqvist (2015) skriver hur det förr i tiden var naturligt att mannen stod för försörjningen och kvinnan tog hand om hemmet, samt hur dessa traditionella könsnormer fortfarande färgar vår lagstiftning. Branigan (2008) skriver om hur lagstiftningen bygger på en föreställning om att makar alltid har gemensam ekonomi med gemensamma utgifter, där båda bidrar lika mycket. Näsman och Färnqvist (2015) hänvisar till en studie av (Näsman, 2009 m.fl.) där domslut från förvaltningsrätten avseende barnfamiljer har undersökts. I domarna har överklagade beslut om ekonomiskt bistånd undersökts, där grunden för avslaget är att mannen i familjerna inte har uppfyllt de krav som ställs. Kvinnan i familjen har dock gjort vad som krävs. Förvaltningsrättens bedömning i dessa fall är att överklagandet avslås. Med andra ord påverkar mannens beteende hela familjens rätt till ekonomiskt bistånd, vilket kan resultera i uteblivet och/eller minskat ekonomiskt bistånd. Författarna lyfter fram att svensk lagstiftning tillåter ekonomiskt våld vilket påverkar barnen i familjen, i form av att de inte får de ekonomiska bidrag som de har behov av. Vidare skriver Fernqvist och Näsman (2015) med hänvisning till Ekbrand (2006) att det ekonomiska våldet kan fortsätta även efter att kvinnan har lämnat relationen. Våldet kan fortsätta pågå i form av att pappan inte vill betala underhåll eller medverka till utredning om ekonomiskt bistånd, vilket påverkar barnen.
3.6 Stöd och socialt arbete för våldsutsatta
Postmus, Plummer & Stylianou (2016) beskriver hur ekonomiskt våld är en stor och betydande del av relationsvåld, som inte är lika synlig som andra våldsformer, varför det är viktigt att professionella har kunskap om ämnet. Metoder kring kartläggande av ekonomiskt våld behöver tas fram och/eller vidareutvecklas i form av bland annat fler standardiserade bedömningsinstrument. Tidigare forskning lyfter fram att insatser framförallt har varit kortsiktiga när det kommer till ekonomiskt våld, och lyfter fram vikten av att implementera insatser som är långsiktiga. Långsiktiga insatser kan vara att stärka utsattas egen förmåga att hantera sin egen ekonomi samt att kunna tolka dokument relaterade till ekonomin. Flera empowerment-program har tagits fram med fokus att öka grundläggande kunskaper om ekonomi. Syftet med programmen är att stärka självkänslan hos de utsatta, och även bidra till att öka deras förmåga att hantera sin egen hushållsekonomi. Programmen bidrar också till säkerhetsplanering rörande hur de utsatta kan skydda sig för framtida ekonomiskt våld. Studien visade att de som deltog i programmet lärde sig att hantera ekonomiska dokument. En slutsats som dras utifrån utvärderingen av programmet är att programmen kan användas för att få utsatta att ta kontroll över sin egen ekonomi (Sanders, Weaver, & Schnabel, 2007). Empowerment beskrivs i en amerikansk studie av Postmus m.fl. (2016) som en betydande del av att arbeta med ekonomiskt våldsutsatta, då forskning visar på att de utsatta stannar kvar i våldsamma relationer på grund av ekonomiska förutsättningar. Att genom empowerment få den utsatte att bli motiverad och stärkt till att bli självförsörjande och ha förtroende för sin egen kapacitet, blir viktigt då det kan vara avgörande för att lämna relationen. Empowerment kan minska risken
12 för att den utsatte blir utsatt för ekonomiskt våld i framtiden, då maktstrukturen i relationen kan förändras utifrån att den utsatte får mer kunskap om ekonomi.
Andra sätt för att få den utsatte till att kunna leva ett självständigt liv är genom att det sociala arbetet utformas för att minska riskerna för de utsatta. Det kan exempelvis göras genom att säkra den utsattes tillgångar, granska krediter och hjälpa till med anställnings- och utbildningsmöjligheter. Ett förslag kring hur det sociala arbetet skulle kunna riktas mer mot utsatta lyfts fram i en svensk studie av Ulmestig och Eriksson (2016), där författarna skriver att många som lämnat våldsamma relationer tvingas ansöka om ekonomiskt bistånd, där handläggningen kan bli alltför fyrkantig. De ekonomiskt våldsutsatta befinner sig ofta i en svår ekonomisk situation, varför det finns ett behov att utveckla ett universellt välfärdssystem som ger rätt till en minimumlevnadsstandard. Rätten till en minimumlevnadsstandard behöver finnas utan att behöva ansöka om försörjningsstöd på vanlig väg, och därigenom slipper de våldsutsatta att uppfylla standardkraven vid ekonomiskt bistånd. Att lämna en relation ger ofta stora ekonomiska konsekvenser för den utsatte, vilket behöver tas i beaktning i det sociala arbetet. Socialt stöd och mobilisering av nätverk beskrivs som viktiga insatser men inte som tillräckliga, det krävs mer inriktade insatser kring de ekonomiska konsekvenserna som kommer av att bryta upp från en våldsam relation. Trots att både relationsvåld och det ekonomiska våldet skapar stora konsekvenser för den utsatta erbjuds ofta bara insatser inriktade på emotionell och fysisk återhämtning (King et al., 2017). De ekonomiska konsekvenserna av ekonomiskt våld rör inte enbart uppbrottet, utan en studie visar på att effekterna även är långsiktiga (Stylianou, 2018). En studie lyfter att det krävs behandlingsmetoder för de utsatta kopplat till emotionella och psykologiska konsekvenser. Det blir avgörande att stödja de som har varit utsatta för ekonomiskt våld till att få en ekonomisk säkerhet och en långsiktig ekonomisk trygghet, genom bland annat kredituppbyggnad, budgetering och ekonomisk planering (Voth Schrag, Robinson & Ravi, 2019).
4. Bakgrund
I bakgrundsavsnittet kommer relevant lagstiftning, konventioner och styrdokument att
presenteras att presenteras under den första rubriken. Under den andra rubriken kommer även respondenternas olika ansvar att lyftas fram och motiveras med hjälp av lagstiftning,
styrdokument och tidigare forskning.
4.1 Lagstiftning, konventioner och riktlinjer
Enligt statistik från BRÅ (2014) har var fjärde kvinna utsatts för våld i en nära relation. I förenta nationernas konventioner om de mänskliga rättigheterna framkommer följande i artikel 3: “Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.” och i artikel 25 skrivs det: “Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.”. Utifrån dessa artiklar i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna, förtydligas att Sverige som samhälle bär ett ansvar att erbjuda dessa utsatta kvinnor frihet och personlig säkerhet. Frihet och personlig säkerhet kan upplevas som begränsat i en relation präglad av ekonomiskt våld, vilket framgår i avsnittet tidigare forskning. Vidare är vissa kvinnor även mödrar, vilket gör att deras barn också drabbas direkt eller indirekt av det ekonomiska våldet.
FN:s konvention om barnets rättigheter har blivit svensk lag 2020. Lagen innebär att barns bästa och barns rättigheter behöver tas i ännu större beaktning eftersom konventionen anses ha högre status än svensk lag. I konventionen finns flertalet artiklar som talar för barns rättigheter när det kommer till ekonomiskt våld och våld i nära relation (UNICEF, 1989). I artikel nummer
13 18 framgår det att barn ska skyddas mot alla former av våld och övergrepp, och att det ska finnas skyddsåtgärder som ska användas när det är nödvändigt. Det framgår också av artikel 32 att barnet har rätt till skydd när det gäller ekonomiskt utnyttjande. Av artikel 27 framgår följande: “Konventionsstaterna erkänner varje barns rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling”. Föräldrarna har huvudansvaret för att tillförsäkra att barnet har det som krävs för att utvecklas gynnsamt, dock har staterna ett ansvar att vidta lämpliga åtgärder genom att bland annat bistå med materiellt bistånd och stödprogram i fråga om mat, kläder och bostad. Vidare framgår det också att staten har ett ansvar för indrivning av underhåll i de fall där bara en förälder har ekonomiskt ansvar för barnet.
Förutom barnkonventionen finns också jämställdhetsmål i Sverige. Av jämställdhetsmålen framgår det att målet med politiken är att “Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” (Regeringen, 2016). Ett av delmålen handlar om ekonomisk jämställdhet där kvinnor ska ha samma möjligheter till betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. Det ska även finnas en jämn fördelning av obetalda hem- och omsorgsarbetet mellan könen (Regeringen, 2016). Vidare framgår det också att män och kvinnor ska ha jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (Regeringen, 2016). Socialtjänsten bär även ett ansvar när det kommer till att främja medborgarnas jämlikhet och sociala/ekonomiska trygghet, vilket framgår i kap 1. § 1 (SFS 2001:453). Enligt socialtjänsten 5 kap. § 11 (SFS 2001:453) förtydligas ansvaret när det kommer till våldsutsatta kvinnor. Vidare finns även riktlinjer som ska tillämpas när det kommer till våld i nära relation (SOSFS 2014:453). Dessutom har Länsstyrelsen (2020) tagit fram ett metodstöd som bör användas vid ärenden där det förekommer ekonomiskt våld.
4. 2 De intervjuade yrkesgruppers ansvar
Med anledning av att socialtjänsten har ett särskilt ansvar för målgruppen och att våldsutsatta kvinnor tenderar att erhålla försörjningsstöd efter att ha lämnat en våldsam relation (Ulmestig & Eriksson, 2016), kommer socialsekreterare som har arbetat på ekonomiskt bistånd att intervjuas. I barnkonventionen artikel 26 och 27 framgår att barn har rätt till skälig levnadsstandard och även social trygghet (UNICEF, 1989). Dessutom visar forskning på hur barn påverkas av att växa upp i en familj där det förekommer ekonomiskt våld och även att barns psykiska hälsa försämras av att leva under knappa förhållanden (Voth Schrag, Robinson och Ravi, 2019; Fernqvist, 2012). För att ta reda på hur barns situation ser ut kommer socialsekreterare på barn- och ungdoms utredningsenhet att intervjuas i den här studien. Förutom socialtjänsten, pekar forskning på att även organisationer som är inriktade på våld behöver ta större ansvar när det kommer ekonomiskt våld. Forskningen visar på att ekonomiskt våld får långtgående konsekvenser och att det krävs mer stöd och insatser som är inriktade på konsekvenser av våldet (Sanders, Weaver, & Schnabel, 2007). Av den anledningen kommer en kontaktperson från en kvinnojour att intervjuas. Länsstyrelsen (2020) har tagit fram metodstöd som rör ekonomiskt våld där behovet av budget- och skuldrådgivning tas fram varför en idéburen organisation med den inriktningen kommer att medverka i studien.
5. De teoretiska utgångspunkterna
Under den här rubriken presenteras studiens teoretiska ram. Studien har en hermeneutisk ansats och teorierna som kommer att användas är genusteori, intersektionalitet samt systemteori.
14 5.1 Genusteori och intersektionalitet
Genus innebär det socialt och konstruerade könet av man och kvinna, bärande på maskuliniteter och femininiteter. Genus används också för att förstå kulturella, sociala, politiska och biologiska olikheter. Författaren menar att de olika begreppen inom genus vi tillskrivs påverkar oss hela tiden och även våra livsöden, både på positiva men också förtryckande sätt inom såväl individ- som gruppnivå. Vad som är maskulint och feminint ändras med tiden och präglas av olika karaktärsdrag och funktioner, vilket gör att genus blir tätt sammanflätad med maktstrukturer (Dahl, 2016). Genus är ett socialt konstruerat begrepp, vilket betyder att de gemensamma antaganden som individer har om ett fenomen blir till en sanning i samhället (Røekenes & Hanssen, 2018; Mattsson, 2015). En brist med genusteorin är att den kan upplevas som generaliserande, det vill säga att teorin inte är öppen för subjektiva upplevelser. Genusteorin bestämmer vem som är förtryckt och inte, utan att ta hänsyn till vad individen själv upplever. Genusteori kommer i analysen tillämpas på en samhälls-, grupp- och individnivå, utifrån socialarbetarnas erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för ekonomiskt våld. På en samhällsnivå kommer teorin att kopplas till de rådande traditionella könsnormerna som finns mellan män och kvinnor, tillsammans med ekonomi. På en gruppnivå kommer teorin i analysen att tillämpas för att förstå hur de traditionella könsnormerna påverkar kvinnors möjlighet till självförsörjning. På individnivå kommer mäns utövande av ekonomiskt våld att förstås utifrån traditionella könsnormer. Sammanfattningsvis kan vi förstå de yrkesverksammas erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för ekonomiskt våld, utifrån det socialt konstruerade begreppet genus. Genusteori hjälper oss att förstå hur kvinnors respektive mäns olika förutsättningar påverkas, utifrån strukturella normer om vad som är manligt och kvinnligt. Förutsättningar utifrån genusperspektivet sammanlänkas med ekonomi och det ekonomiska våldet kvinnorna blir utsatta för.
För att förstå genusteori och sociala förutsättningar på ett djupare sätt tillämpas begreppet intersektionalitet. Intersektionalitet betyder skärningspunkt och används för att förklara och analysera strukturer samt maktrelationer inom olika sociala kategorier. Perspektivet uppmärksammar komplexiteten i hur sociala kategorier såsom kön, ålder, etnicitet, sexualitet och klass samvarierar i en process. Perspektivet synliggör också sociala villkor och möjligheter till makt. Innebörden i de olika sociala kategorierna skapas diskursivt, det vill säga hur vi handlar och pratar om fenomenet, vilket gör att vissa människor ses som underordnade respektive överordnade inom kategorierna (Karlsson & Piuva, 2012; Mattsson, 2015). Molina (2016) förklarar att det är viktigt att placera individen och de sociala kategorierna i ett sammanhang. För att förstå en patriarkalisk individ behöver denne sättas in i ett sammanhang där det tas hänsyn till sexism och klassförtryck, för att kunna förstå hur makten återskapar sig själv. Intersektionalitet kan göra människors identiteter i sin komplexitet mer rebelliska, genom att synliggöra de flertalet maktordningar de benämns inom. Beroende på hur personen själv och andra väljer att kategorisera individen, formar det personen till den hen är. Kritik som kan riktas mot det intersektionella perspektivet är att utsatthet hos människor är en subjektiv upplevelse, men perspektivet tillskriver olika grupper egenskaper. Det intersektionella perspektivet tillämpas i analysen genom att visa hur kvinnors utsatthet kopplat till ekonomiskt våld påverkas på olika nivåer och vad som behövs för att kunna hjälpa dem. Genom att använda det intersektionella perspektivet synliggörs bland annat kvinnornas utsatthet på en individnivå, vilket betyder att om de tillhör en eller flera underordnade kategorier ökar utsattheten. Det intersektionella perspektivet presenterar också samhällets samt yrkesverksammas ansvar i att möta de utsattas behov, genom att anpassa arbetet mot ekonomiskt utsatta kvinnor men också deras behov utifrån sociala kategorier. Sammanfattningsvis hjälper det intersektionella perspektivet oss att förstå hur andra sociala kategorier i samverkan med kön, och därav genus,
15 påverkar de ekonomiskt våldsutsatta kvinnornas förutsättningar och vad som försvårar utsattheten.
5.2 Systemteori
Systemteori kallas ibland för teorin om samspel där en grundtanke är att individen befinner sig i olika system. En annan central del av systemteorin är att helheten betraktas och anses mer betydelsefull än enstaka aspekter. Den ekologiska systemteorin påtalar att utvecklingen hos människor är ett resultat av interaktioner mellan individ och omgivning, där den ekologiska systemteorin hjälper oss att förstå omgivningens påverkan av individens utveckling. Teorin ligger enligt författaren i skärningspunkten mellan de biologiska, psykologiska och sociala disciplinerna som påverkar människans utveckling enligt Andersson (1986) som hänvisar till Bronnfenbrenner (1979). Inom teorin studeras samspelet mellan individ och miljö, men inte bara närmiljön utan också ett mer sociologiskt perspektiv som omfattar omgivningen i större perspektiv. För att kunna avläsa en människa krävs det en helhetssyn där olika system betraktas på olika nivåer. Skulle en förändring ske inom ett system så skapar det konsekvenser för andra system och även andra individer. Varje system har inverkan på individens liv, vilket gör att varje system blir viktigt. Det är viktigt att försöka förstå att dessa olika system hänger samman och hur människans utveckling är beroende av varje system. En individs skolprestationer är exempelvis inte endast beroende av vad som sker i skolmiljön, utan också vad som sker i hemmet, samt i vilken utsträckning hemmet och skolan har kontakter med varandra. Individens bestående förändringar i sättet att uppfatta och handla i och med miljön samt omgivningen som står i fokus i teorin.
Det finns fyra olika system; mikro, meso, exo och makro. Mikrosystem är det systemet där individen är direkt delaktig. Ett mikrosystem för individen kan vara familj. Generellt sett anses mikrosystem växa i takt med att individen växer upp och lär känna fler system och människor. Aktiviteter, roller och relationer ses som de viktigaste elementen i mikrosystemet. I mikrosystemet studeras bland annat auktoritära roller och det är genom individens inverkan av aktiviteter, roller och relationer individen möter på en mikronivå, som förhållanden på exo- och makronivån kan få betydelse för individens utveckling. Mesosystemet fokuserar i sin tur på hur individerna i mikrosystemet interagerar. Mesosystemet beskrivs ibland som kontaktvägar i mikrosystemet. Det kan exempelvis vara miljön i hemmet och i skolan och benämns ibland som en integrerad helhet. Även om barnet inte påverkar system själv, så påverkas systemet på grund av andra. Det är viktigt att studera de olika miljöer individen ingår i för att förstå hur de i praktiken hänger samman. Ju mer kontakter det finns mellan mikrosystemen, under förutsättning att de stödjer och kompletterar varandra vad gäller aktiviteter, roller och relationer, desto högre betydelse får det för individens utveckling. Motsatsen gäller då också, att om en miljö är negativ och inte kompletterar andra närmiljöer, främjar det inte individens utveckling. Exosystemet innehar aspekter som inte direkt
individen tillhör, men som ändå kan beskrivas som betydelsefulla i individens liv. Det är ett utanförliggande system som individen ändå kan påverkas av på olika sätt. Det kan röra sig om ekonomi, som påverkar aktiviteter, roller och relationer. Det sistnämnda systemet, makro, står för de större aspekterna i individens liv och dessa kan vara lagar, samhället och kultur. Systemet är övergripande och innefattar många olika delar av samhället. Systemet innehar indirekta konsekvenser för individen, exempelvis som politiska beslut men det kan även innebära könsroller. Mikro-, meso-, exo- och makrosystemet samverkar alla med varandra och alla system kan på olika sätt ha påverkan på individens liv (Forsberg & Wallmark, 2002; Andersson, 1986). Kritik som finns mot systemteori är att den inte kan förklara och ge en anledning, det vill säga varför saker händer eller hur samband uppstår i systemen.
16 Sammanfattningsvis kan vi förstå socialarbetarnas erfarenheter av hur kvinnor påverkas av det ekonomiska våldet utifrån deras system, vad som kan vara betydelsefullt och vad som skapar negativa konsekvenser inom systemen.
5.3 Hermeneutisk vetenskapsteori
Den hermeneutiska vetenskapsteorin beskrivs som passande när syftet är att få en förståelse kring forskningsdeltagarnas upplevelser och strävar efter att få en helhetsbild, där forskaren inte beaktar enstaka ord utan tittar på kontexten, för att sedan kunna göra en helhetstolkning (Westlund, 2019). Inom hermeneutiken presenterar Andersson (2014) något som kallas för den hermeneutiska cirkeln, som innebär en dynamisk eller dialektisk rörelse mellan förståelse av de enskilda delarna och av verkligheten. För att förstå helheten måste vi förstå delarna och för att förstå delarna måste vi förstå helheten. Ju mer helheten vidgas, desto större helhetsförståelse och delar synliggörs. Westlund (2019) beskriver hermeneutik som en allmän tolkningslära och är ofta kopplad till kvalitativ forskning, som syftar till att tolka, förstå och förmedla bilden av verkligheten vi lever i. Inom vetenskapsteorin accepteras det att forskaren är subjektiv. Teorin präglas av en syn där verkligheten varierar beroende på vem som väljer att studera den eftersom varje enskild individ tolkar saker på olika sätt. Inom teorin finns även ett synsätt att forskaren har en förförståelse och med förförståelse menas förkunskaper om olika fenomen. All kunskap ses med andra ord som relativ, både respondenterna i studien och forskarens. Hermeneutiken syftar inte till att nå en generaliserbarhet utan teorin vill fånga upplevelser där resultatet ska vara överförbart. Kritik riktas ibland mot teorin på grund av att användbarheten diskuteras, då resultatet inte kan generaliseras. Användbarhet ser dock annorlunda ut gentemot kvantitativa studier då syftet aldrig är att applicera resultatet på en större population. Istället är syftet att använda resultatet och överföra det på en liknande situation, där studiens resultat kan bredda förståelsen för situationen (Andersson, 2014; Westlund, 2019). Sammanfattningsvis används hermeneutiken för att tolka respondenternas utsagor om ekonomiskt våld och bidra till ett vidgat perspektiv om vad ekonomiskt våld är, dess konsekvenser samt hur det sociala arbetet kan möta målgruppens behov. Vid analysdelen betraktas även detaljerna i respondenternas svar för att få fram en helhetssyn på resultatet, där inspiration har hämtats från den hermeneutiska cirkeln som beskrivits ovan.
6. Forskningsmetod
Under denna rubrik presenteras alla metodval som studien grundats på. Metodval presenteras när det kommer till urval av insamlingsmetod samt respondenter, genomförandet av
intervjuerna, analysmetod, hantering av materialet och kvalitetskriterier.
6.1 Metodval
För att besvara studiens syfte och frågeställningar kommer kvalitativa intervjuer att genomföras. En kvalitativ metod är en relevant metod för studien på grund av att metoden syftar till att ge fördjupad förståelse av en persons erfarenheter och synliggöra det underliggande budskapet i det som sägs. Dessutom är målet med en kvalitativ metod att ge en nyanserad beskrivning av det som undersöks (Kvale & Brinkmann, 2014). Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter yrkesverksamma inom socialt arbete har av att möta ekonomiskt våldsutsatta kvinnor i parrelationer. Utifrån att syftet i studien är att uppmärksamma och tolka de yrkesverksammas upplevelser, istället för att fånga det ekonomiska våldets omfattning, blir metodvalet naturligt kvalitativa intervjuer. Fejes och Thornberg (2019) lyfter fram hur forskaren inom kvalitativ metod tolkar verkligheten, där kunskapen och bakgrunden blir bidragande i forskningsprocessen. Vidare beskriver författarna
17 att forskarens bakgrund och förförståelse kan ses som en tillgång till forskningen då forskaren själv kan bidra till att belysa nya perspektiv.
Denna studie har en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats. Westlund (2019) och Andersson (2014) bekräftar att en studie med ett hermeneutisk antagande aldrig kan vara objektiv eftersom det finns en förståelse om att varje person har en egen tolkningsram. I den här studien har ett sådant synsätt influerat studien då vi under arbetets gång medvetandegjort hur vår förståelse kommer att påverka resultatet. För att minska risken att studien grundar sig på vår förståelse framför de professionellas, har en ständig reflektion om hur förståelsen kan påverka studien pågått. En av oss som författat denna uppsats har tidigare erfarenheter av Budget- och skuldrådgivning samt Ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, vilket gör att det finns en förförståelse att ekonomin är grunden och att ekonomin därför blir en av de viktigaste problemlösande faktorerna. Dessutom har en av oss erfarenheter av att arbete med barn och ungdomar inom socialtjänsten i ett socioekonomiskt utsatt område, vilket har skapat en förförståelse om att familjer med ekonomiska svårigheter löper större risk att utveckla en miljö präglad av våld, i detta fall ekonomiskt våld. För att minska risken att vår förförståelse tar över respondenternas bild har vi varit självkritiska och fört en reflektion med oss själva och varandra. Med hjälp av att föra en ständig reflektion ökar chansen att de yrkesverksammas upplevelser står i centrum, vilket leder till att studiens resultat blir nyanserat och även stämmer överens med respondenternas verklighet. För att samla in data kommer intervjuer att genomföras, och metoden för intervjuerna behandlas under nästa rubrik.
6.2 Intervjuguide och genomförandet av intervjuer
Intervjuerna som genomförs är av halvstrukturerad modell. Nilsson (2014) beskriver intervjumetoden som både öppen och flexibel vilket är en fördel i den här studien. Syftet är att ta del av de yrkesverksammas erfarenheter, varför det är viktigt att respondenterna får prata fritt utan att styras av den som genomför intervjuaren. Skulle intervjuaren styra samtalet i för hög grad finns en risk att intervjusvaren blir vinklade, vilket skulle göra att syftet med studien inte kan uppnås. I halvstrukturerade intervjuer finns dock alltid en struktur att följa då intervjuguider bör upprättas (Nilsson, 2014). Bryman (2011) beskriver att en intervjuguide används för att säkerställa att liknande frågor ställs till varje deltagare i studien. Dessutom bidrar en intervjuguide till att det enbart är relevanta ämnen som behandlas under intervjun. Back och Bertero (2019) förklarar att en intervjuguide ska innehålla teman med understående frågor, där frågorna inte ska vara för många men tillräckligt för att täcka det undersökta området. Författarna förklarar att temana inte behöver vara i någon speciell ordning, utan frågorna bör ställas spontant utifrån respondenternas svar. Innan intervjun är det av vikt att intervjuaren har ett tillmötesgående språk så att respondenten känner sig bekväm, och att intervjuaren förklarar vad som är viktigt i intervjun samt vad de som deltar i intervjun har för roll. Intervjuguiden finns i bilaga 1.
Respondenterna till intervjuerna har samlats in genom att ett mejl har skickats till varje verksamhet med information om vilka förutsättningar som finns för att få delta och även syfte med studien. Respondenterna har sedan själv fått ta kontakt om de önskar att delta i studien. I mejlet har det funnits en tydlig presentation över vilka vi som gjort denna studie är, samt studiens syfte. Vid ett senare skede har även ett samtyckesbrev skickats och varje forskningsdeltagare har fått mejla tillbaka och bekräftat att de tagit del av samtyckesbrev. Brevet finns i bilaga 2. Intervjuerna genomfördes via telefon med anledning av den rådande Covid-19 pandemin. Intervjuerna spelades in genom att telefonerna var på högtalarfunktion samtidigt som inspelningsfunktionen röstmemo startade. Så snart intervjuerna genomfört
18 sparades intervjuerna på USB-minnen och inspelningarna togs bort. Därefter transkriberades inspelningarna och de transkriberade texterna sparades också på USB-minnet.
6.3 Urval
I den här studien har både ett målstyrt urval och ett snöbollsurval använts. Inom kvalitativa studier är det vanligt förekommande att forskningsdeltagare har en tydlig koppling till studieobjektet. Urvalet präglas av att välja ut deltagarna på grund av deras kunskap om ämnet och syftet är ofta att använda deras kunskap för att skapa förståelse om studieobjektet. Ett sådant urval kallas för målstyrt urval och används genom att varje forskningsdeltagare väljs ut noggrant med en bestämd bild av vad de ska bidra med i studien (Bryman, 2011). När det kommer till den här studien har specifika urvalskriterier satts upp för studien. Urvalskriterier innebär i korta drag att forskaren sätter upp vissa kriterier för att utesluta och välja ut respondenter med hjälp av variation och lämplighet (Nilsson, 2014). För att få delta i den här studien krävdes en socionomexamen för att kunna garantera relevansen för socialt arbete. Dessutom behövde respondenterna också vara eller ha varit verksam inom en verksamhet som bedöms som relevant för studien. Två inklusionskriterier för att få delta var att respondenten inom sin yrkesroll behöver möta målgruppen och att verksamheten kontinuerligt arbetar med utsatta för ekonomiskt våld. Övriga professionella som inte träffar målgruppen exkluderas från studien. Ett annat aktivt val som tagits är att välja verksamheter från både socialtjänst och idéburna organisationer, vilket går hand i hand med det breda syftet och övergripande frågeställningar. Genom att intervjua flera verksamheter inom både ideell och offentlig sektor kan studien bidra med en nyanserad bild av ekonomiskt våld och belysa området ur olika perspektiv. Utifrån att varje respondent valdes ut på grund av sin kompetens och närhet till de ekonomiskt våldsatta har ett målstyrt urval använts i studien. I ett fall har dock två respondenter inhämtats med hjälp av ett snöbollsurval. Ett snöbollsurval innebär att forskaren tar kontakt med en lämplig forskningsdeltagare och den deltagaren sedan hänvisar vidare till andra respondenter som har god kunskap om ämnet. Urvalet är lämpligt när det finns begränsade resurser i form av tid och pengar. Dock finns det vissa risker med ett snöbollsurval, vilket är att studien enbart kommer i kontakt med personer som delar samma åsikt. Dock finns den risken med alla typer av urval då det inte går att garantera att alla forskningsdeltagare kommer ha avvikande svar (Nilsson, 2014). Snöbollsurvalet i studien gjordes då kontakt togs med en verksamhet som sedan hänvisade vidare till två andra respondenter som sedan intervjuades. Verksamheten hänvisade vidare till respondenterna då de ansågs som mest lämpliga för att delta i studien.
För att ge en så nyanserad bild av ekonomiskt våld har forskningsdeltagare valts ut från en medelstor kommun och även från en större stad. I den här studien har två personer från en idéorganisation som har hand om ekonomisk rådgivning valts ut, en person från en hjälplinje avseende våld mot kvinnor och tre socialsekreterare som arbetar på utredningsenheten för barn- och ungdom. Två av socialsekreterarna på barn-och ungdom har även arbetat på ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Samtliga av dessa verksamheter möter utsatta för ekonomiskt våld, varför de kan bidra med relevant information till studien. Dessutom har yrkesgrupperna egna perspektiv på ämnet vilket bidrar till att studien kommer att kunna belysa olika perspektiv av ekonomiskt våld. Totalt kommer sex personer att delta i studien. Hur många som krävs för en studie beskriver Bryman (2011) som en komplex fråga. I en kvalitativ studie ska forskaren alltid sträva efter att uppnå en teoretisk mättnad. Det kan vara svårt att bedöma när det sker men en tumregel är att ju bredare ämnet är, desto fler forskningsdeltagare behövs.
19 6.4 Analysmetod
Den analysmetod som används i studien är tematisk analys. Innan genomförandet av den tematiska analysen genomgår intervjumaterialet en transkribering och kodning. Transkribering innebär att intervjumaterialet omvandlas från det inspelade materialet till text. När intervjumaterialet har transkriberats är texten redo för kodning. Kodning innebär att skapa en form av struktur av den insamlade datan, genom att lyfta fram nyckelord, liknelser samt skiljaktigheter i materialet, så kallade koder. Kodningen hjälper intervjumaterialet att upplevas mindre komplext och underlättar för forskaren att se om dennes bild av det insamlade materialet faktiskt stämmer. Efter kodningen, delas koderna in i teman för en tematisk analys (Lindgren, 2014). För forskaren handlar det om att lyfta fram mönster och kopplingar som forskaren själv upplever är betydelsefulla för analysen, för att sedan analysera dessa teman med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna i studien samt dess frågeställningar. Med hjälp av den tematiska analysen kan forskaren presentera olika teman utifrån materialet, som kan förklara och ge en djupare förståelse av det som studeras (Wigg, 2019; Lindgren, 2014). I den här studien studeras yrkesverksammas uppfattning om ekonomiskt våld, där de centrala aspekterna synliggörs med hjälp av olika teman, som sedan analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna. I analysarbetet gjordes först kodningar av texterna. Koderna bestod av enstaka ord, begrepp eller meningar som var anmärkningsvärda på grund av att de förekom ofta eller på annat sätt stack ut. Därefter formulerades koderna om till teman, där fokus låg på att hitta centrala teman som förekom på flera ställen i de transkriberade texterna. Även skillnader försökte lyftas fram och totalt skapades tio teman som ansågs vara centrala för intervjuerna, vilka var dessa: kontroll och makt, särskilt utsatta målgrupper, det osynliga våldet, svårigheter till självförsörjning, skuldsättning och bostad, svårigheter att lämna relation, psykisk ohälsa och försämrad självkänsla, socialt arbete och behov hos de utsatta och de icke tillgodosedda behoven hos de våldsutsatta.
6.5 GDPR och dokumentation
Respondenterna som har deltagit i studien har garanterats konfidentialitet. Enligt Nilsson (2014) är det svårt att garantera full anonymitet i svaren, och därför garanteras konfidentialitet istället för anonymitet. En viktig aspekt för att uppnå konfidentialitet är att identifierade faktorer som riskerar att avslöja personen hemlighålls. Med identifierande faktorer menas bland annat att respondenternas alias, stad och andra uppgifter som kan röja respondentens identitet (Kvale & Brinkmann, 2014). I studien har personuppgifter granskats noggrant för att senare kunna skyddas. Vidare har även resultat och analys granskats upprepade gånger för att säkerställa att respondenternas identitet inte röjs. Allt känsligt material har hanterats i enlighet med EU:s dataskyddsförordning 9.1 och även § 3 i lag [2003:460] om etikprövning av forskning som avser människor där det framgår att människor som deltar i forskning har rätt till skydd av sina personuppgifter. Det känsliga materialet har enbart lagrats på datorn och förvaras genom USB-minne. När USB-minnet inte använts har det förvarats på ett säkert ställe. Inga mejl har skickats för att dela materialet, utan det är enbart material utan personuppgifter som har delats mellan oss. Som en ytterligare säkerhetsåtgärd kommer namnen på personerna inte att skrivas ut i något material som rör uppsatsen. När uppsatsen är bedömd kommer material med känsliga personuppgifter att raderas.
6.6 Trovärdighet, tillförlitlighet, överförbarhet och användbarhet
Inom kvalitativa studier förekommer det olika kvalitetskriterier som varje forskare bör sträva efter. Två av dessa kriterier kallas för trovärdighet och tillförlitlighet. För att uppnå en trovärdighet och en tillförlitlighet ska hela forskningsprocessen präglas av noggrannhet och systematik. Ytterligare ett kriterium kallas för överförbarhet, vilket innefattar hur och på vilket
20 sätt en studie är överförbart till en annan situation. I korta drag kan överförbarhet beskrivas med hjälp av begreppet användbarhet; när kan studiens resultat tillämpas och när kan resultatet inte tillämpas. Kritik har riktats mot kvalitativa studier där kritiker menar att en kvalitativ studies resultat inte kan generaliseras på grund av att urvalet inte består av ett sannolikhetsurval. Kvalitativa studier eftersträvar dock inte att säga hur något är, utan mer efter att inge en djupare förståelse, och resultat från kvalitativa studier är alltså överförbara istället för generaliserbara. Sammanfattningsvis handlar kvalité inom kvalitativ forskning om att bidra med en tillförlitlig studie med pålitliga resultat, som kan användas för att inge förståelse över ett visst fenomen eller överföras till andra relevanta sammanhang (Thornberg och Fejes, 2015). I just den här studien har samtliga kvalitetskriterier beaktats och använts som riktmärken under arbetsgång. För att uppnå trovärdighet och tillförlitlighet har stor vikt lagts vid metodavsnittet där fokus har varit transparens och tydlighet. Vidare har studiens användbarhet och överförbarhet diskuterats genom arbetsgång och i studien har det funnits en ständig reflektion kring studiens slutsatser och dess relevans. Samtidigt har en reflektion pågått kring vilka begräsningar studien har och hur resultatet inte kan överföras och användas. Ytterligare diskussion om kvalitetskriterierna och hur dessa har uppnåtts finns under rubriken Diskussion.
7. Etik
Under den här rubriken presenteras de etiska förhållningssätt som präglat studien, samt de etiska problem som uppkommit under arbetsgång.
Ett etiskt förhållningssätt är något som har eftersträvas och präglat uppsatsarbetet från början till slut. När förfrågan om intervjuerna skickades ut till respondenterna fanns en tydlig tanke kring vikten av att uppfylla både informations- och samtyckeskravet. Bryman (2011) beskriver både informationskravet och samtyckeskravet som en betydande del av ett etiskt förhållningssätt. Informationskravet handlar om att forskaren ska ge information om vad studien kommer handla om, och att personerna som medverkar har rätt att när som helst avbryta sin medverkan i studien. Samtyckeskravet innebär att respondenterna behöver ge sitt samtycke för att delta i studien. Med utgångspunkt i informationskravet formulerades samtyckesblanketten där tydlig information om studiens syfte framgick, mer specifik information om studien kommunicerades även till respondenterna via telefon och/eller mejl. Vidare har allt material kopplat till respondenterna behandlats utifrån konfidentialitetskravet. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas namn ska hemlighållas, vilket även gäller alla andra känsliga uppgifter som kan avslöja identiteten på de som intervjuats (Kvale & Brinkmann, 2014). Mer information om kravet finns under metodavsnittet. Med i utgångspunkt i konfidentialitet och att ekonomiskt våldsutsatta är en känslig målgrupp togs beslutet att intervjua yrkesverksamma som möter målgruppen istället för de som är direkt utsatta för ekonomiskt våld. Att intervjua någon som varit ekonomiskt våldsutsatt kan innebära risker då den våldsutsatta behöver återberätta våldet som hen utsatts för, vilket gör att det finns en risk för retraumatisering. Ett annat etiskt dilemma som vi tagit ställning till under studiens gång är att språk är en bärare av makt, utifrån att diskursen befäster olika normer (Healy, 2014). Som forskare kan det tänkas att det finns ett ansvar att se över vilket språk som används för att undvika att befästa stereotypiska normer. Studien begränsas att handla om mäns ekonomiska våld mot kvinnor i parrelationer, vilket utesluter samkönade relationer. Dessutom begränsas männen i studien till att vara våldsutövare, medan kvinnor blir de utsatta. Dessutom utgår studien enbart från två kön, man och kvinna, och ger inte utrymme för ytterligare könsidentiteter. I ett vidare perspektiv kan det ses som att studien inte utmanar traditionella normer, utan befäster de stereotypiska normerna som redan finns.
21 Bryman (2011) lyfter fram risken med att studien kan vinklas på ett sätt som kan medföra att berörda tar skada av resultaten och av den anledningen är det viktigt att en rimlig och tillämpbar teoretisk ram tillämpas. I Lagen om etikprövning av forskning som avser människor i §7 (SFS 2003:460) presenteras det att forskning endast godkänns om den genomförts med respekt för människovärdet, vilket då även gäller den teoretiska ramen. Andersson (2014) skriver att alla människor bär på en förförståelse med en egen tolkning av verkligheten. Om forskaren skulle vara omedveten om hur förförståelsen kan påverka studiens resultat kan det leda till att studien vinklas, med risk att resultatet skildrar forskarens bild istället för de yrkesverksammas bild. Bryman (2011) tar upp att det finns olika risker för forskningsdeltagare, som bland annat kan gestalta sig i stress. I och med att respondenterna deltar i syfte att uttrycka sig om vilka insatser som behövs för att möta behoven hos de utsatta, finns en risk att respondenterna behöver kritisera sin arbetsgivare. Vidare finns det också en risk att deltagarnas upplevelser misstolkas, varför det är viktigt att forskaren är lyhörd och förstår utgångspunkten i det som sägs. Dessa två aspekter skulle kunna medföra stress för respondenterna. Att respondenterna deltar i studien kan också medföra nytta för dem och det sociala arbetet. Vetenskapsrådet (2017) skriver att forskning avser att sprida kunskap och förbättra förutsättningar för de yrkesverksamma inom ett visst problemområde. Deltagandet kan medföra självreflektion och dessutom påverka högre instanser såsom politiker. Inom det sociala arbetet kan resultatet verka vägledande och de yrkesverksamma kan få en ökad kunskap om ekonomiskt våld. Den ökade kunskapen kan tänkas bidra till att lättare kunna identifiera ekonomiskt våld, förstå dess konsekvenser och kunna utforma stödinsatser för de som blivit utsatta.
8. Resultat & analys
I det här avsnittet kommer resultatet och analysen av intervjuerna att presenteras. Som tidigare nämnt har dessa yrkesgrupper intervjuats:
- Två socialsekreterare med erfarenhet av ekonomiskt bistånd samt barn och ungdoms utredningsenhet
- En socialsekreterare från barn och ungdoms utredningsenhet
- Två kurator/rådgivare från en idéburen organisation som erbjuder ekonomisk rådgivning
- En kontaktperson på en kvinnojour
8.1 Tematisk Analys
Totalt sett har sex intervjuer genomförts och respondenterna kommer från två olika orter i Sverige. Från intervjuerna och analysen skapades tio teman som presenteras nedan.
Kontroll och makt
I samtliga intervjuer framkommer det att utövandet av ekonomiskt våld innebär kontroll och maktutövning mot de utsatta kvinnorna, varför temat kontroll och makt skapades. De ekonomiskt våldsutsatta kvinnorna beskrivs som begränsade, kontrollerade och maktlösa i förhållandet utifrån att våldsutövaren använder sig av ekonomiska resurser som maktmedel. Respondenterna beskriver hur mannen bland annat kontrollerar kvinnans ekonomi och även tecknar olika lån i hennes namn. Samtliga respondenter nämner kontroll och makt i sina intervjuer, där några uttalar makten direkt och andra indirekt, vilket syns i citaten nedan.
”Antingen har det varit att mannen har kontrollerat alla köp, haft koll på ekonomin och att kvinnan måste fråga om lov, men också att mannen har tagit lån i hennes namn så hon har stora
