Syftet med denna studie var att undersöka mängden information i företags hållbarhetsrapporter för de fyra områden som omfattas av den nya hållbarhetsredovisningslagen, samt om mängden information skiljer sig åt mellan tillverkande och icke tillverkande företag. Resultatet av undersökningen visar att miljö samt sociala förhållanden och personal är de områden som företag redovisar mest information inom. Resultatet visar också att tillverkande företag i snitt rapporterar en större mängd hållbarhetsinformation. Den procentuella andelen hållbarhetsredovisning i förhållande till årsredovisning inklusive hållbarhetsredovisning skiljer sig dock inte väsentligt mellan tillverkande och icke tillverkande företag. I likhet med tidigare forskning är det en stor spridning av mängd information mellan olika företag. Bland icke tillverkande företag är denna spridning större än bland de tillverkande företagen. Resultatet av studien påvisar likt tidigare forskning att branschtillhörighet är en viktig faktor för hur omfattande ett företag väljer att redovisa sin hållbarhetsinformation. Tillverkande företag är mer benägna att rapportera om miljöfrågor än icke tillverkande företag. En tänkbar orsak till detta skulle kunna vara att de tillverkande företagen har en koppling till miljöförstöring och förbrukning av naturresurser och därmed har mer att redovisa. Bland icke tillverkande företag är istället sociala förhållanden och personal det område där mest information presenteras. En förklaring till detta kan vara att icke tillverkande företag har mer sociala kontakter att vårda då fler är verksamma inom tjänstesektorn. Tillverkande företag påvisades rapportera en något högre andel om mänskliga rättigheter jämfört med icke tillverkande företag. Motverkande av korruption var det område som utgjorde lägst andel rapporterade ord, både för tillverkande och icke tillverkande företag. Det är viktigt att påpeka att miljö är det enda området som påvisar en signifikant skillnad mellan de båda grupperna. Det faktum att företag tenderar att efterlikna varandra inom samma bransch kan ha två alternativa förklaringar. Antingen har företagen mer relevant information att delge dess intressenter för ett specifikt område, eller kan förklaringen vara företags benägenhet att uppnå legitimitet i enlighet med den institutionella teorin. Med tid kan rapporterna komma att likna varandra ytterligare då det utvecklas en mer etablerad branschpraxis.
6.2 Framtida forskning
I denna studie undersöktes företags hållbarhetsredovisningar för verksamhetsåret 2017, vilket var det första året som påverkades av den nya hållbarhetsredovisningslagen. Denna studie fann, trots likheter inom tillverkande och icke tillverkande företag, en stor spridning gällande mängd redovisad information i hållbarhetsredovisningarna. Det skulle därmed vara intressant att se huruvida en mer etablerad branschpraxis skulle leda till att företag kommer att efterlikna varandra ytterligare. Förslag på vidare forskning inom området kan även vara att använda en större population för att se om fler redovisningsområden kan påvisa en signifikant skillnad mellan tillverkande och icke tillverkande företag. Det skulle även vara intressant att utföra en studie liknande denna men istället med en kvalitativ metod för att göra ett försök att tyda företagens hållbarhetsrapporter och på så vis se vilka områden företag anser vara väsentliga och om resultatet skulle skilja sig från detta. Ytterligare förslag på fortsatta studier skulle kunna vara att jämföra omfattningen på hållbarhetsrapporterna i svenska företag med företag i andra länder med en slappare lagstiftning för att se om striktare regler leder till mer omfattande rapporter. Ett annat förslag till vidare forskning kan vara att göra om liknande studie men att även komplettera studien med intervjuer för att få en mer djupgående förståelse för varför företag rapporterar på ett visst sätt.
Referenser
Tidskrifter
Adams, A.C., Hill, W.Y. & Roberts, C. (1998). Corporate social reporting practices in Western Europe: Legitimating corporate behavior? British Accounting Review, vol. 30, no. 1, pp. 1–21.
Adams, C.A. (2004). The ethical, social and environmental reporting‐performance portrayal gap. Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 17, no. 5, pp. 731-757.
Adams, C.A. & Kuasirikun, N. (2000). A comparative analysis of corporate reporting on ethical issues by UK and German chemical and pharmaceutical companies. European Accounting Review, vol. 9, no. 1, pp. 53‐80.
Benijts, T. (2008). Measuring Corporate Sustainability. Journal of Corporate Citizenship. no.
32, pp. 29-42.
Bjuvberg, J. (2006). Redovisningens betydelse för beskattningen. Ny, omarb. utg. edn, Mercurius, Stockholm.
Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business research methods. 4.th edn, Oxford Univversity Press, Oxford.
Boch Waldorff, S. (2010). Emerging Organizations: In between Local Translation, Institutional Logics and Discourse. Diss., Copenhagen Business School. Copenhagen.
Campbell, J.L. (2004). Institutional change and globalization. Princeton University Press, Princeton, NJ.
Campbell, J.L. (2007). Why would corporations behave in socially responsible ways? An institutional theory of corporate social responsibility. Academy of Management Review, vol. 32, no. 3, 946–967.
Commons, J.R. (1931). Institutional Economics. American Economic Review, vol. 21, pp. 648-657.
DiMaggio, P. & Powell, W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality. American Sociological Review, vol. 48, pp. 147-160.
Deegan, C. Rankin, M. (1997). The materiality of environmental information to users of annual reports. Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 10, no. 4.
Fagerström, A., Hartwig, F. & Cunningham, G.M. (2017). Accounting and Auditing of Sustainability: Sustainable Indicator Accounting (SIA). Sustainability: The Journal of Record, vol. 10, no. 1, pp. 45-52.
Gray, R.H., Kouhy, R. & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting: a review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure. Accounting, Auditing and Accountability Journal, vol. 8, no. 2, pp. 47-77.
Grafström, M., Göthberg, P. & Windell, K. (2008). CSR: företagsansvar i förändring, 1. uppl.
edn, Liber, Malmö.
Göthberg, P. (2011). Corporate social responsibility in the Swedish financial services sector:
translating an idea into practice. Architecture and the Built Environment, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm.
Hackston, D. & Milne, M.J. (1996). Some determinants of social and environmental disclosures in New Zealand companies. Accounting, Auditing & Accountability Journal, vol. 9, no. 1, pp.
77-108.
Hawley, A. (1968). Human ecology. In International Encyclopedia of the Social Sciences. ed.
D.L. Sills. New York: Macmillan.
Healy, P.M., & Wahlen, J.M. (1999). A review of the earnings management literature and its implications for standard setting. Accounting horizons, vol. 13, no. 4, pp. 365-383.
Hedlund, S. (2007). Institutionell teori: ekonomiska aktörer, spelregler och samhällsnormer. Studentlitteratur, Lund.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur, Lund.
Karim, K.E., Pinsker, R. & Robin, A. (2013). Firm size and the voluntary disclosure of nonfinancial information by private versus public firm managers. Managerial Auditing Journal, vol. 28, no. 9, pp. 866-892.
Meyer, J.W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, vol. 83, no. 2, pp. 340-363.
Modapothala, J.R. & Issac, B. (2009). Evaluation of Corporate Environmental Reports using Data Mining Approach. International Conference on Computer Engineering and Technology, vol. 2, pp. 543-547.
Patten, D.M. (1991). Exposure, legitimacy, and social disclosure. Journal of Accounting and Public Policy, vol. 10, no. 4, pp. 297-308.
Prior, D., Surroca, J. & Tribó, J.A. (2008). Are Socially Responsible Managers Really Ethical?
Exploring the Relationship Between Earnings Management and Corporate Social Responsibility. Corporate Governance: An International Review, vol. 16, no. 3, pp. 160-177.
Schwartz, M.S. & Saiia, D. (2012). Should Firms Go Beyond Profits? Milton Friedman versus Broad CSR1:BUSINESS AND SOCIETY REVIEW. Business and Society Review, vol. 117, no. 1, pp. 1-31.
Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P. & Collin, S-O. (2009). What explains the extent and content of social and environmental disclosures on corporate websites: a study of social and environmental reporting in Swedish listed corporations. Corporate Social Responsibility &
Environmental Management, vol. 16, no. 6. pp. 352–364.
Trotman, K.T. & Brodley, G.W. (1981). Associations between social responsibility disclosure and characteristics of companies. Accounting, Organisations and Society, vol. 6, no. 4, pp. 355-362.
Tilt, C.A. (1994). The influence of external pressure groups on corporate social disclosure:
Some empirical evidence. Accounting, Auditing & Accountability Journal. vol. 7, no. 4, pp. 47-72.
Truant, E., Corazza, L. & Scagnelli, S.D. (2017). Sustainability and Risk Disclosure: An Exploratory Study on Sustainability Reports. Sustainability, vol. 9, no. 4, pp. 636.