Vi anser att när en skola ska byggas, eller byggas om, kan det vara bra att få till stånd ett samarbete mellan pedagoger, elever och de som bygger eftersom det enligt vår studie är så att de flesta som har klassrummet som sin arbetsplats har åsikter om det arkitektoniska. Williams (Stahle, 1999) stödjer vår tanke genom att hävda att de som arbetar i skolan har påtagliga erfarenheter och kunskaper som arkitekter och planerare bör ta hänsyn till.
De klassrum som idag används av våra informanter motsvarar inte de förväntningar de har på det ideala klassrummet. Samtliga deltagare vill göra någon eller några förändringar.
Något som flera elever efterlyser, i likhet med pedagogerna, är tillgång till flera rum i anslutning till, eller inne i, klassrummen. Pedagogerna efterfrågar större rum för att kunna möblera flexibelt och tillgång till extra arbetsplatser. Klassrummen bör enligt pedagogerna kunna avskärmas, om inte grupprum finns, för att möjliggöra arbete i mindre grupper. Detta är helt i linje med Vygotskijs tankar om att eleverna behöver tillgång till två typer av rum. Ett rum där diskussioner och grupparbeten kan försiggå och ett rum där den enskilda eleven kan arbeta enskilt och ostört (Strandberg, 2006).
33
Datorer i idealklassrummen ses som en självklarhet av alla pedagoger och de flesta eleverna. Flera av dem ser en vinst med bärbara datorer då de kan användas vid elevarbetsplatserna. Whiteboarden har i elevernas idealklassrum fått ge sin centrala plats till en stor TV eller någon liknande utrustning.
De mattor som pedagogerna valt att rita i sina idealklassrum är tänkta att användas till samlingar av hela elevgruppen. Vi anser att även detta är ett tecken på att andra undervisningsmetoder tillämpas idag. Vi har egna erfarenheter som visar att pedagoger gärna samlar elevgrupperna på golvet. Om mattor finns med hos eleverna är det mattor som finns för att höja hemkänslan. En annan inredningsdetalj som är prioriterad är en soffa. Den beskrivs ofta som lässoffa av pedagogerna.
De flesta av lärarna väljer att gruppera elevernas arbetsplatser kring fyrkantiga bord. Detta tror vi beror på att flexibiliteten är större med den typen av bord. Man kan enkelt gruppera om genom att ställa flera eller färre bord bredvid varandra. Även eleverna väljer fyrkantiga bord i sina idealklassrum Vi menar att flexibiliteten är viktigare för lärare som inte har gott om utrymmen, eller god brukbarhet, i klassrummet och som därför behöver möblera om vid olika arbetsformer och aktiviteter. Vi anser att pedagogerna här försöker utforma skolmiljön med tanke på elevernas utveckling, helt i enlighet med det Skantze förordar (Skantze, 1989).
Tre av pedagogerna har ritat extra avskärmade arbetsplatser. Vi har båda varit med om tillfällen när det finns elever som behöver sitta i avskildhet för att kunna koncentrera sig. Detta kan ses som ett led i att lärarna bedriver den individualiserade undervisning som läroplanen förordar (Lärarförbundet, 2004).
När det gäller elevernas förvaring har hälften av pedagogerna valt att placera den vid deras arbetsplatser. Det finns här en tydlig koppling till att de lärarna upplever trångboddhet idag. Vi har egna erfarenheter av hur turbulent det kan bli i ett klassrum när barnen ska hämta något i sina lådor, i gemensamma hurtsar.
34
Hälften av de tillfrågade pedagogerna har utelämnat en egen arbetsplats i klassrummet. Detsamma har drygt hälften av barnen gjort. Vi tycker det är intressant att konstatera att den centrala position som lärarens plats har haft i klassrummen under lång tid, enligt vår undersökning, håller på att förändras.
I elevernas nuvarande klassrum syns tydliga spår av den gamla förmedlingspedagogiken. I deras idealklassrum däremot syns flera tecken på att det inte är den typen av undervisning som bedrivs. Flera av eleverna har ritat olika delar av klassrummet där det pågår varierande aktiviteter samtidigt. Det kan finnas fler whiteboards och det är inte längre så att det finns ett tydligt fram och bak i klassrummet.
Vår undersökning har omfattat 69 elever i fyra klasser samt åtta pedagoger. En slutsats som vi har dragit är att den fysiska miljön inte till fullo svarar mot deras uppfattningar om hur det ideala klassrummet ska vara utformat. Det finns flera önskemål som är gemensamma för de bägge grupperna och som vi menar har uppstått ur den faktiska situationen i klassrummen. Det, tillsammans med vår teoridel, stödjer att den fysiska miljön har betydelse för trivseln och därmed även för inlärningsprocessen. De nya friare arbetssätten ställer andra krav på lokalerna än tidigare.
5 Diskussion och kritisk reflektion
När det gäller genomförandet av vår undersökning så är vi nöjda med hur det avlöpte.
Den metod vi valde, att rita bilder, tror vi tilltalade de flesta, både elever och pedagoger. Det var en öppen uppgift som man kunde variera utifrån intresse och tid till förfogande. Av pedagogerna som tillfrågades om de ville delta fanns det en handfull som inte besvarade våra mail och som följaktligen inte var intresserade. Det fanns också några som sade sig vara villiga att hjälpa oss men som aldrig hörde av sig eller färdigställde bilderna. Detta fick till följd att vi väntade ganska länge i onödan på material som vi inte fick. Vi tror inte att det hade hjälpt om vi hade satt ett sista datum för det var tydligt att de flesta pedagogerna var stressade och många höll på med utvecklingssamtal. Hade vi tidspressat dem tror vi att flera av dem då hellre hade avstått
35
från att delta. Det hade varit bra för underlaget i vår undersökning om fler lärare hade deltagit.
När det gäller det empiriska materialet hade det varit en fördel om alla elever hade fått gott om tid att färdigställa bilderna. De elever som hade mer tid på sig ritade bilder som var mer genomtänkta, detaljrika och reflekterande. Det hade varit bra om vi hade kunnat få mer information om vad eleverna tyckte om sina nuvarande klassrum. Det vi fick var så lite att det inte har någon validitet i undersökningen. Vi höll isär bilderna från de bägge skolorna och eftersom vi själva hade kännedom om skollokalerna och arbetssätten så kunde vi utläsa mer information än vad som varit möjligt annars.
På de bägge skolorna fanns det elever som gick långt utanför de gängse ramarna för vad ett klassrum vanligtvis innehåller. Det var tydligt att det smittade av sig till klasskompisarna. I en av klasserna fick vi många härliga pooler och studsmattor och i en annan klass spred sig önskemålen om sängar.
När det gäller vår egen arbetsprocess är vi i stort sett nöjda. Vi såg tidigt till att få hem mycket litteratur och det har medfört att vi alltid har kunnat utnyttja tiden på ett bra sätt. En erfarenhet vi gjort är att det är bra att påbörja den empiriska undersökningen och litteraturläsningen parallellt, eller i alla fall inte låta det gå allt för lång tid emellan. Det är då lättare att bedöma vad som är relevant litteratur. Vi fick läsa flera böcker om igen efter att inledningsvis ha avfärdat dem.
En ny frågeställning som uppkommit är på vilket sätt den förändrade lärarrollen påverkar klassrumsmiljön.
36
6 Referenser
Ahlner Malmström, Elisabet (1991)Är barns bilder språk? Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Arbetsmiljöverket. Datorarbetsplatsen. Tillgänglig 2008-12-11 http://www.av.se/teman/skolan/iskolan/datorarbetsplatsen.aspx
Aronsson, Karin (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och Kultur. Bjurström,Partick & de Jong, Marjanna (2006) Skolmiljö och välbefinnande -
utformning och upplevelse. Stockholm: KTH arkitektur och samhällsbyggnad.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet
mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Skolverket.
www.skolverket.se/publikationer?id=1827
Arbetarskyddsstyrelsen & Boverket. (1996). Att se, höra och andas i skolan – en
handbok om skolans innemiljö. Solna: Publikationsservice.
Dranger Isfält, Lena & Stål, Barbro (1984). Ny skola i gamla skolhus – att tillvarata och
förbättra skolans lokaler. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.
Elsner, Catharina (1998) Att tolka och analysera bilder. Stockholm: HLS förlag. Folkesson, Anne-Mari (1995) Skolmiljön i bilder elever i åk 5 beskriver sin skola i bild Malmö: Malmö lärarhögskola.
Forsell, Anna red. (2005) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Grundskoleförordningen. Tillgänglig 2008-12-11
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19941194.htm
Gudmundsson, Christer (1997). Lärorummet. Jönköping: Brain Books. Gulliksson, Hans red. (1992) Bra innemiljö i skolan. Göteborg: Gothia.
Hansson, Hasse m.fl. (1991) Barns bildspråk. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Jensen, Eric (1996) Aktiv metodik. Jönköping: Brain Books.
Lindholm, Stig (1999). Forska och skriva. Lund: Academia Adacta. Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
37
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder – att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pluckrose, Henry (1987) Mot en bättre skola. Malmö: Liber.
Servais, Sven-Göran projektledare (1995) Arbetsmiljökvalitet i skolan. Diskussion och
fakta om skolans miljö och utveckling. Stockholm: Lärarförbundet.
Skantze, Ann (1986). Emilia i skolan. Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Skantze, Ann (1989). Vad betyder skolhuset? Skolans fysiska miljö ur elevernas
perspektiv studerad i relation till barns och ungdomars utvecklingsuppgifter.
Stockholms universitet: Pedagogiska institutionen.
Skjöld Wennerstöm, Kristina & Bröderman Smeds, Mari (1997) Montessoripedagogik i
förskola och skola. Stockholm: Natur och Kultur.
Stahle, Olle m.fl. (1999). Arkitektur och skola. Stockholm: Stiftelsen Arkus & Byggforskningsrådet.
Steiner, Rudolf (1963). Antroposofin i teori och praktik. Stockholm: Albert Bonniers boktryckeri.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer. Tillgänglig 2008-12-15