När det gäller medlemsutvecklingen har Pingstkyrkan ökat sitt medlemsantal. Mellan 1950 och 2000 fördubblades antalet medlemmar. EFS-missionsförening har inte någon nämnvärd förändring. Vineyard etablerades i Luleå kyrkoliv under 1995 och valde att avsluta verksamheten 2002, då rörelsen gått från 18 till 5 medlemmar. Jag drar inte slutsatsen att Vineyards utveckling är en direkt följd av samhällets sekularisering. Sekularisering är ett mångtydigt begrepp, som kan användas för att beskriva det moderna samhället som individualistiskt, liberalt och pluralistiskt, men inte som att människors religiositet upphör att finnas. Vineyards avsikt att ”kulturanpassa” den kristna tron borde mot bakgrund av religionssociologins teorier om mångfald, utbud och efterfrågan ha lyckats bli en fast del av Luleås kyrkoliv. Som en viktig faktor som påverkar samfundens medlemsutveckling visar forskning att det religiösa engagemanget i ett lokalsamhälle blir större när det finns större valfrihet, och Svenska Kyrkan förlorat sitt trosmonopol. En sannolik slutsats till att Vineyard inte lyckades är att människor sammankopplat rörelsen med begreppet parakyrklighet, ett namn som uppstått inom frikyrkligheten på olika religiösa strömningar som man av olika skäl ogillar. Människor som likt Vineyard har velat något nytt har avstått från att ansluta. En annan sannolik slutsats som kan dras är att även Vineyard likt Pingstkyrkan drabbats av massmedias negativa bild, att vara lik Knutby.
Om denna bild har påverkat efterfrågan av Pingstkyrkan i samhället som sådant så har den då tydligen inte påverkat den enskilda människans val av Pingstkyrkan, med avseende på de
faktorer som påverkar medlemsutvecklingen. Min slutsats är att speciellt Pingstkyrkan, som ju räknas till de konservativa, traditionella och evangelikala samfunden, som vissa inom religionssociologin funnit ha störst dragningskraft, vunnit på att med Rodney Starks uttryck, inte anpassa sig och bli allt för lika ”den här världen” genom teologisk anpassning’ utan genom social. Främst har den anpassat sig till samhällets utvecklig genom hänsynstagande till människors upplevda tidsbrist, och behov av gemenskap och närhet. Detta kan också sägas gälla EFS. Men med avseende på den religiösa socialisationen förhåller det sig kanske annorlunda. Det är lite svårt att dra någon säker slutsats, då Pingstkyrkan inte direkt betonade den religiösa socialisationen. Men jag tror att denna särskilt vad det visat sig genom EFS har stor betydelse. Inte så att den påverkar det religiösa livet i stort genom ökning eller minskning, men däremot påverkar den sannolikt de enskilda samfundens medlemsutveckling. Genom att ungdomarna hellre visar sig välja ett annat samfund än föräldrarnas blir rörligheten större. Stöd för min slutsats finner jag hos Berger som menar att religiös tro väljs, snarare än att den tas för given. I det individualistiska, liberala och pluralistiska samhället i vilket människan fått rätten att kräva autonomi, eller rätten till självbestämmande, blir det egna valet en naturlig följd av samhällets sekularisering. Men i ett tidsperspektiv är det något nytt. Det är motsatsen till det gamla kollektivistiska där alla automatiskt blev delaktiga i den Svenska kyrkan genom dess trosmonopol.
Trots samhällets organisatoriska sekularisering behöver människor i sig själva inte vara sekulariserade, i den betydelsen att de inte frågar efter de samfund och kyrkor som finns i lokalsamhället. Men kanske är det möjligt, med tanke på hur de skilda samfunden upplever sin plats och roll i samhället, att dra den slutsatsen att det sekulariserade samhället i sig självt hellre tar emot de tjänster som samfunden erbjuder från de samfund som inte räknas som konservativa, traditionella och evangelikala. En sådan slutsats är möjlig att dra utifrån att Pingstkyrkan inte upplevde sig efterfrågade, att den inte upplevde sig ha någon direkt plats och roll i samhället. Detta menade sig däremot EFS ha. Den upplevde sig ha en plats och roll i samhället genom att bidra med hjälp till missbrukare, skolpräst och som förmedlare av goda värderingar.
Frikyrkor som Pingstkyrkan och inom-kyrkliga rörelser som EFS växte fram i det moderna samhället till stor del som en protest mot upplysningens idéer som upplevdes som en fara för den traditionella teologin, och mot att den Svenska kyrkans medlemmar inte gavs den rätt till aktiv delaktighet i kyrkolivet som de önskade. Vineyard har kommit som något nytt i vad
vissa vill kalla det postmoderna eller senmoderna samhället, med kanske en än större betoning på frihet och gemenskap. Alla är eller har varit en del av Luleås kyrkoliv. Hur detta kyrkoliv kommer att utvecklas är naturligtvis svårt att säga. Kanske blir det så, att det blir svårt att hålla liv i även Pingstkyrkan och EFS som gamla etablerade samfund, när alltfler äldre medlemmar dör bort. Kanske är det så att de unga på grund av den känsla av frihet som ligger i det fria valet i stället inspireras till ett personligt ansvar för det samfund de själva tillåts välja och bidrar till en positiv utveckling av Luleås kyrkoliv. Kanske är det så att människor inom Luleås kyrkoliv, som en del av det postmoderna samhället, får lära sig leva med vad jag inledningsvis visade att religionssociologen Peter L. Berger en gång menade:
Pluraliteten verkar sekulariserande. I en situation med många tillgängliga alternativa livsåskådningar blir det en påträngande tanke att vi valt Gud, snarare än att han valt oss.
Litteraturförteckning
Skriftliga källor:
Aulén Gustaf (1953) Hundra års svensk kyrkodebatt: drama i tre akter, Svenska kyrkans diakoniststyrelse, Stockholm.
Beskow Per (1975) Teologisk ordbok. Almqvist & Wiksell Förlag AB, Berlingska Boktryckeriet, Lund.
Davidson Bo, Patel Runa (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, Studentlitteratur, Lund.
Ericsson Tom, Harnesk Börje (1994) Präster, predikare och profeter: läseriet i övre Norrland
1800-1850, Vildros, Gideå.
Frängsmyr Tore (1993) Sökandet efter upplysningen: en essä om 1700-talets svenska
kulturdebatt, Wiken, Höganäs.
Furseth Inger, Repstad Pål (2005) Religionssociologi: en introduktion, Liber, Malmö.
Gelfgren Stefan (2003) Ett utvalt släkte, Väckelse och sekularisering. Evangeliska
fosterlands-stiftelsen 1856 till 1910. Artos & Norma, bokförlag, Prinfo / team offset & media,
Malmö 2003.
Giddens Anthony (1996) Modernitetens följder, Studentlitteratur, Lund.
Gustafsson Berndt (1986) Svensk kyrkohistoria, Bokförlaget plus ultra, Vänersborgs offset AB, Vänersborg.
Gustafsson Göran (2000) Tro, samfund och samhälle: sociologiska perspektiv, Libris, Örebro.
Hartman Jan (2004) Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur, Lund.
Kjellberg Knut (1994) Folkväckelse i Sverige under 1800-talet: uppkomst och genombrott, Carlsson, Stockholm.
Liedman Sven-Eric (1998) I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria, Bonnier, Stockholm.
Lindmark Daniel (1997) Puritanismen och lättsinnet: fem föredrag om folkläsning och folklig
fromhet, Kulturgräns norr, Umeå.
Lundkvist Sven (1977) Folkrörelserna i det svenska samhället 1850-1920, Sober, Stockholm.
Lyon David (1998) Postmodernitet, Studentlitteratur, Lund.
Mikaelsson Lisbeth, Saelid Gilhus Ingvild (2003) Nya perspektiv på religion, Natur och Kultur, Stockholm.
Nylund Bo (1972) Teologi genom seklerna, Tvåväga förlag AB, Uppsala.
Olivestam Carl Eber (1991) Kyrkor och alternativa rörelser, Gleerup, Malmö
Outram Dorinda (1995) The Enlightenment, Cambridge Univ.Press, Cambridge.
Petrén Erik (1990) Kyrka och makt: bilder ur svensk kyrkohistoria, Signum, Lund.
Elektroniska källor: (www.efs.nu/norrbotten) (www.lulea.pingst.se) (www.vineyard.se)
Intervjuguide
Vilka faktorer upplever du har bidragit till att medlemsantalet ökat/minskat?
Vilken bakgrund har de flesta nya medlemmar som kommer till er? Har de tidigare varit aktiva inom något annat samfund?
Varför tror du att medlemmar söker sig till er? Vad har ni att erbjuda som Svenska Kyrkan alternativt andra frikyrkor eller samfund inte har?
Upplever ni att ni följer med tiden så att moderna människor kan finna sig tillrätta hos er? Vad gör ni för att följa med tiden?
Upplever ni er som en del av samhället?
Upplever ni er efterfrågade av samhället?