8 Diskussion
8.2 Resultatdiskussion
8.2.4 Sammanfattande slutsatser
Oavsett om den roll- och ansvarsfördelning mellan elevassistenter och lärare som framstår i föreliggande studie ligger innanför eller utanför det Berg kallar skolans frirum torde
slutsatserna ovan om elevassistans som särskilt stöd ge oss åtminstone viss förståelse för de mekanismer som ligger till grund för att elevassistenter tenderar att få en sådan
nyckelfunktion i arbetet med den elev hen är elevassistent för. Med hjälp av denna förståelse kan vi sedan problematisera elevassistans som särskilt stöd och den roll- och
ansvarsfördelning som konstrueras mellan elevassistenter och lärare ute på skolorna. En sådan problematisering är central för att utveckla elevassistans som särskilt stöd i syfte att underlätta såväl skolsituationen för de aktuella eleverna och deras måluppfyllelse som lärarnas arbete med dessa elever.
Även om någon generell arbetsbeskrivning, där elevassistenters arbetsuppgifter definieras och avgränsas gentemot lärarnas, vare sig torde vara nödvändig eller möjlig att skriva framstår det dock som både önskvärt och påbjudet att reglera en enskild elevassistents arbetsuppgifter och ansvarsområden i en individuell arbetsbeskrivning. Elevassistentens roll bör dessutom
konkretiseras i aktuell elevs åtgärdsprogram för att stödet ska bli oberoende av elevassistenten som person. Detta skulle också tydliggöra för såväl elevassistenten och läraren som för eleven och dennes vårdnadshavare vem som är tänkt att göra vad och vilken kompetens som krävs för respektive arbetsuppgift. Hur elevassistans formuleras i åtgärdsprogram är ytterligare ett förslag på vidare forskning.
61
Referenser
Berg, G. (2003). Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G., Groth, E., Nytell, U., & Söderberg, H. (1999). Skolan i ett institutionsperspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Blatchford, P., Russell, A., & Webster, R. (2012). Reassessing the impact of teaching
assistants. How research challenges practice and policy. Abingdon: Routledge.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Devecchi, C., & Rouse, M. (2010). An exploration of the features of effective collaboration between teachers and teaching assistants in secondary schools. Support for Learning,
25(2), 91-99. doi:10.1111/j.1467-9604.2010.01445.x.
Gadler, U. (1997). Elevassistent i skolan - är det elevens behov eller någon annans behov som
avgör? Förstudie kring elevassistentens funktion för elever med rörelsehinder.
Göteborg: SIH .
Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i
skolans verksamhet (Doktorsavhandling). Växjö: Linnéuniversitetet. Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:412729/FULLTEXT02.pdf
Giangreco, F. M., Yuan, S., McKenzie, B., Cameron, P., & Fialka, J. (2005). "Be careful What You Wish for...": Five Reasons to Be Concerned About the Assignment of Individual Paraprofessionals. Teaching Exceptional Children, 37(5), 28-34. doi: 10.1177/004005990503700504
Giangreco, M. F., Suter, J. C., & Doyle, M. B. (2010). Paraprofessionals in Inclusive Schools: A Review of Recent Research. Journal of Educational and Psychological
Consultation, 20(1), 41-57. doi:10.1080/10474410903535356.
Göransson, K., Nilholm, C., & Karlsson, K. (2011). Inclusive education in Sweden? A crirical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5), 541-555. doi:
10.1080/13603110903165141
Hemmingsson, H., Borell, L., & Gustavsson, A. (2003). Participation in School: School Assistants Creating Opportunities and Obstacles for Pupils With Disabilities.
Occupation, Participation and Helth, 23(3), 88-98. doi:
10.1177/153944920302300302
Jakobsson, I.-L. (2002). Diagnos i skolan. En studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos (Doktorsavhandling, Göteborg studies in educational sciences, 185).
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/15701/1/gupea_2077_15701_1.pdf Kullberg, B. (2014). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
62
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16-35. Lindsay, G. (2007). Educational Psychology and the Effectiveness of Inclusive
Education/Mainstreaming. British Journal of Educational Psychology, 77(1), 1-24. doi:10.1348/000709906X156881
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd" - Vad betyder det och vad
vet vi? (Forskning i fokus nr 28). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C., Persson, B., Hjerm, M., & Runesson, S. (2007). Kommuners arbete med elever i
behov av särskilt stöd. En enkätundersökning (INSIKT 2007:2). Jönköping: Högskolan
för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping.
Preisler, G., Tvingstedt, A.-L., & Ahlström, M. (2003). Skolsituationen för barn med cochlea
implantat - ur föräldrars, lärares och assistenters perspektiv. Stockholm:
Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59 /den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.- 20092010165
Prop. 2013/14:160. Tid för undervisning - lärares arbete med stöd, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49b728/contentassets/6c264bd0d22648ab938f2cf95cf973a8/ tid-for-undervisning--larares-arbete-med-stod-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-prop.- 201314160
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen. (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Reviderad
2016. Hämtad från https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-
enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575
Skolverket. (2014a). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen & Specialpedagogiska institutet. (2005). Ta ansvar för samverkan.
Helhetsperspektiv på samhällsstöd till barn och unga med funktionshinder. En idéskrift. Stockholm: Socialstyrelsen & Specialpedagogiska institutet.
63
SOU 1979:82. Personell assistans för handikappade. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU 1998:66. Utredningen om Funktionshindrade elever i skolan. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till Elevälsa - i en skola som främjar lust att lära, hälsa och
utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Takala, M. (2007). The work of classroom assistants in special and mainstream education in Finland. British Journal of Special Education, 34(1), 50-57. doi: 10.1111/j.1467- 8578.2007.00453.x
Takala, M., & Ahl, A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: Seeing the forest or the trees? British Journal of Special Education, 41(1), 59-81.
doi:10.1111/1467-8578.12049
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap, praxis. Introduktion i vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. i A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 256-278). Stockholm: Liber.
Tucker, S. (2009). Perceptions and reflections on the role of the teaching assistant in the classrom environment. Pastoral Care in Education, 27(4), 291-300.
doi:10.1080/02643940903349294
Webster, R., Blatchford, P. B., Brown, P., Martin, C., & Russell, A. (2011). The wider pedagogical role of teaching assistants. School Leadership & Management, 31, 3-20. doi:10.1080/13632434.2010.540562
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. i A. Fejes, & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ
analys (s. 71-87). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik.
Bilaga 1
Förfrågan om deltagande
Hej,
Jag heter Sandra Orrvad och skriver just nu mitt examensarbete på
specialpedagogprogrammet vid Örebro universitet. Uppsatsen handlar om skolledares och lärares förväntningar på vad elevassistenter på högstadiet ska göra, och hur dessa
förväntningar förhåller sig till det elevassistenterna gör i klassrummet. För att ”komma åt” detta ämnar jag göra en intervjustudie med skolledare, lärare och elevassistenter. Jag hoppas även att jag ska kunna få ta del av de åtgärdsprogram som finns för eleven/eleverna som har elevassistent.
Efter denna korta inledning undrar jag nu om du och din skola är intresserad av att delta
i min studie. Att delta innebär:
att jag vid ett tillfälle intervjuar dig som skolledare,
att jag får möjlighet att vid ett tillfälle intervjua 4-5 lärare (eventuellt i grupp) som har erfarenhet av att jobba med elevassistenter och
att jag får möjlighet att vid ett tillfälle intervjua elevassistenten/elevassistenterna (eventuellt i grupp) som arbetar i skolans ordinarie verksamhet.
Jag vill gärna också ta del av de åtgärdsprogram (avidentifierade) där elevassistent som stöd beslutas.
I uppsatsen kommer både den personal som deltar i studien och skolan att avidentifieras. Min förhoppning är att ytterligare två skolor, utöver din, vill delta i studien.
För kännedom nämner jag även att jag i vanliga fall arbetar som specialpedagog på Gullmarsskolan, även om jag för tillfället är föräldraledig.
Vill du och din skola delta i min studie, eller vill du veta mer om studien innan du bestämmer dig, hör av dig på s.orrvad@telia.com eller 070-656 97 95.
Tack på förhand! Sandra Orrvad
Bilaga 2
Intervjumall – elevassistenter
Bakgrund
Hur länge har du arbetat som elevassistent? På fler skolor än denna?
Vad gjorde du innan du började arbeta som elevassistent? Vad har du för utbildning?
Har du fått någon fortbildning som elevassistent? Vilken/Vilka?
Bilden av / Synen på elevassistentrollen
Vad tänker du att en elevassistent ska göra? Är det något en elevassistent inte ska göra? Vad? Har du någon arbetsbeskrivning? Vad står det i den?
Elevassistenternas uppgifter
Vilket ”uppdrag” har du just nu? (Arbeta med en elev, eller flera? Stötta i en klass?) Varför har eleven elevassistent?
Finns ett ÅP?
Har eleven någon diagnos?
Vad/vilket är målet med ditt stöd till eleven/klassen?
Vad innebär det att vara elevassistent? Beskriv en ”vanlig” dag! Hur skulle du beskriva dina arbetsuppgifter?
Hur ser arbets-/ansvarsfördelningen ut mellan dig som elevassistent och läraren? (Vem gör vad?)
Samarbetet / Relation mellan lärarna och elevassistenterna
Hur ser ditt samarbete med läraren ut? Hur vet du vad du ska göra?
Bilaga 3
Intervjumall – lärare Bakgrund
Hur länge har du arbetat som lärare? På fler skolor än denna?
Vad har du för erfarenhet av arbeta med elevassistenter? Har du arbetat med flera olika elevassistenter?
Arbetar du med någon elevassistent nu?
Har du någon fortbildning kring att arbeta med elevassistent eller annan vuxen i klassrummet?
Bilden av / Synen på elevassistentrollen
Vad är en elevassistent för dig?
Vad tänker du att en elevassistent ska göra? Är det något en elevassistent inte ska göra? Vad?
Elevassistenternas uppgifter
Vilket ”uppdrag” har den elevassistent du arbetar med nu? Varför har eleven elevassistent?
Finns ett ÅP?
Har eleven någon diagnos? Vad/vilket är målet med elevassistentens stöd? Vad gör elevassistenten? Beskriv en ”vanlig” lektion!
Hur ser arbets-/ansvarsfördelningen ut mellan dig som lärare och elevassistenten? (Vem gör vad?)
Samarbetet / Relation mellan lärarna och elevassistenterna
Hur ser ditt samarbete med elevassistenten ut? Hur vet elevassistenten vad han/hon ska göra?