Med min undersökning har jag lyckats kartlägga olika materials lämplighet för utsatta miljöer. Här sammanfattar jag undersökningens slutsatser kring lämpligt materialval och hantverkstekniker.
7.1.1 Klädselns material
Svaret på frågan om det finns material på marknaden som klarar att utstå påfrestningarna utomhus i marina miljöer är ja. Dock ska det tas i beaktande att inget material håller för all framtid samt att det måste vårdas.
7.1.1.1 Materialval
Valet av material är av mycket stor vikt. För att klädseln ska klara av att utstå påfrestningarna utomhus i marina miljöer är konstfiber i helsyntet, dvs ett syntetfiber att föredra. Syntetfiber har oberoende luftfuktighet bättre styrka, ljustålighet och formstabilitet än regenatfiber som består av både natur- och syntetfiber, dock är detta på bekostnad av komforten. Syntet andas inte på samma sätt som ett naturfiber eller regenatfiber men fördelen är att materialet blir mycket lätt att torka av från eventuell smuts. Förutom materialval har fiberlängd, grovlek och hur pass snott garnet är också betydelse, desto grövre fiber och desto mer snott garnet är desto hållbarare blir klädseln.
Vid en historisk tillbakablick så var det fram till 1900-talet endast överklassen och adeln som hade råd med fritidsbåtar. Då ville man naturligtvis ha det finaste materialet och bästa hantverket. Exempel på material var läder. När fritidsbåten sedan gjorde entré i de svenska folkhemmen så blev det delvis mer hemmafixande och enkla lösningar. Exempel på textilier var målad/vaxad väv, galon, bomullstyger. ”Lyxfritidsbåtar” har alltid behållit en hög standard på klädsel. Det praktiska och lättskötta har alltid varit viktigt.
Skillnaden mellan dagens textilier och textilier historiskt sett är att vi idag har större utbud av material samt mer kunskap. Nästan helt uteslutande används syntetfiber för klädsel i fritidsbåtar. Materialet har förbättrats. Tillverkarna har utvecklat nya tekniker med åren och ändrat sitt utbud i takt med kundernas behov. De nya tygerna är mer kompletta, de svarar på fler problem. Det finns många olika sätt att tillverka konstfibertyger och varje tillverkare har sin egen sammansättning av materialval, vävteknik och impregnering.
Utseendemässigt finns numera även textilier utöver klassisk galon som har i princip samma
egenskaper som galonen. Dessa textilier är vävda av syntetväv men har en känsla av canvas. Tidigare fanns ofta bara tyger som var enfärgade och släta på marknaden men idag finns även
jacquardmönstrade tyger. 7.1.1.2 Vävteknik
Själva materialvalet är inte ensamt bestämmande för hur pass motståndskraftig klädseln blir i slutändan. Vävtekniken kan ha stor betydelse för slutprodukten. Det går inte att entydigt
rekommendera vilken vävteknik som är lämpligast, det beror helt och hållet på vilka egenskaper man föredrar samt vilket utseende och vilken känsla som önskas.
36 7.1.1.3 Impregnering
För att skydda tyget extra bra mot yttre påfrestningar är det till fördel att impregnera tyget. En impregnering kan skydda mot UV-ljus, vatten, svampar och bakterier som i sin tur kan bilda mögel och röta. Flertalet tyger är impregnerade redan i tillverkningsprocessen. På marknaden finns flera olika typer av impregnering med varierande blandning beroende på tillverkare. Det går inte att entydigt rekommendera vilket medel som är lämpligast då det beror på textilens material och dess sammansättning.
Det förekommer företagshemligheter på marknaden kring textiliernas sammansättning av både vävteknik och impregnering. Detta för att textilproducenterna inte vill att någon ska kunna plagiera deras unika produkt.
7.1.2 Klädselns sömnadssätt
Sömnaden spelar en viktig roll för dynans hållbarhet. Om fel sömnadsteknik eller trådval väljs så riskerar man att väta tränger in i dynan och förstör dynan inifrån. Både stoppningen och tyget bli förstört om väta tränger in. Det upplevs även otrevligt om vatten skulle tränga ut vid användning av dynan.
7.1.2.1 Sömnadstekniker
Flera olika sömnadstekniker provades genom egna tester (enkel raksöm, enkelsidig fällsöm,
dubbelsidig fällsöm samt keder). Genomgående så var inte dubbelsidig fällsöm att föredra då skarven mellan de två tygbitarna släppte igenom väta. De tekniker som klarade testet bäst var enkel fällsöm och kedersöm.
Vid placering av sömmarna ska man tänka både estetiskt och praktiskt. Om möjligt ska skarvar läggas på icke synliga ytor. Det är även viktigt att tänka på att placera sömmarna så att de inte utsätts för onödig väta.
Vid tester visade sig stygnlängden i sig inte påverka genomträngligheten men det blir fler synålshål i tyget med en kortare stygnlängd och därför är längre stygn att föredra.
Historiskt sett har inte själva sömnadstekniken förändrats genom tiderna. 7.1.2.2 Trådval
Vid val av typ av tråd så är en grov tråd med kärna av 80% polyester och ytterhölje av 20% bomull lämpligast. Detta för att denna typ av tråd kombinerar polyesterns styrka och bomullens tätande egenskap.
7.1.2.3 Dragkedja och kardborrband
Vid valet av dragkedja eller kardborrband bör man först ta hänsyn till placeringen för att se till att vatten inte tränger in. Dragkedja av plast är mest lämpligt. Dragkedjan ska inte vara
överdimensionerad så att den känns genom dynans stoppning vid användning.
När det gäller kardborreband så bör man främst tänka på att kvaliteten är sådan att den tål förutsättningarna för ändamålet, dvs solens UV-strålning och eventuella övriga faktorer som kan komma att spela in.
7.1.3 Stoppning
Valet av stoppning är viktigt både ur bekvämlighetssynpunkt, praktisk synpunkt och
hållbarhetssynpunkt. För att tillgodose alla variabler bör man använda kallskum i botten och en mjukare topp för ökad bekvämlighet.
37
Skummaterial så som polyeter och kallskum suger upp vatten om det kommer i kontakt med det. Så i de fall som placeringen av dynan är i en svacka där vatten kan bli stående eller till exempel på soldäck finns andra mer lämpliga stoppningsmaterial. Till exempel sensaten, sensalam, polyeter filter eller labyrinth som inte suger upp vatten, men detta är på bekostnad av komforten. Dynan blir mycket hårdare.