Linköpings universitet | Malmstens, Campus Lidingö Examensarbete/Kandidatuppsats, 15 hp | Grundnivå, Möbeltapetsering Vårterminen 2020 | ISRN: LIU-IEI-TEK-G--20/01811—SE
Textila material för utomhusmiljö.
En undersökning med fokus på båtars dynor
Författare: Sandra Näslund
Handledare: Anna Karoliina Priha Examinator: Johan Knutsson
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under 25 år från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/.
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet – or its possible replacement – for a period of 25 years starting from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies permanent permission for anyone to read, to download, or to print out single copies for his/hers own use and to use it unchanged for non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional upon the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its www home page: http://www.ep.liu.se/.
Fotografier i detta examenarbete: Sandra Näslund, om ej annat anges. © Sandra Näslund
Sammanfattning
Detta är en undersökning av textila material för utomhusmiljöer med särskilt fokus på båtars dynor. Målet har varit en kartläggning av olika tänkbara material för utsatta miljöer och utprovning av bästa sömnadsätt. Genom omvärldsanalys av tillgängliga material och inventering av nutida tapetserares kunskaper, kompletterade med en historisk research och mina egna tester kommer jag fram till följande.
En historisk tillbakablick visade att så länge fritidsbåtar var åtkomliga för enbart överklassen
handlade det om att ha det finaste materialet och bästa hantverket för att visa upp sin rikedom inför vänner och bekanta. När fritidsbåten sedan gjorde entré i de svenska folkhemmen så blev det delvis mer hemmafixande och enkla lösningar. Varpå ”lyxfritidsbåtar” alltid behållit en hög standard på dynklädseln. Som en röd tråd genom alla tider har det praktiska och lättskötta varit viktigt.
Vid en närmare undersökning av nutida lämpliga textilfibrer så är helsyntetiska konstfiber att föredra gentemot regenatfibrer. Men det är inte endast råmaterialet som styr kvaliteten hos slutprodukten. Textiliers egenskaper beror till mycket stor grad även på den färdiga textiliens egenskaper som den fått under tillverkningsprocessen. Det handlar bland annat om dess sammansättning, tekniker av tvinning och väv samt impregnering. På marknaden finns en uppsjö av textilier men endast ett fåtal som profilerat sig mot marknaden för utomhusmiljöer klarar förhållandena mycket bra. Det är därför viktigt som kund att införskaffa en högkvalitativ textil för lång livslängd.
De vanligaste typerna av marin textil till båtar är vinyl, akryl eller polyestertyg. Det finns inte ett tyg som stålsätter sig mot alla tänkbara utmaningar men finns det flertalet textilier som är sammansatta på ett sätt så att de klarar förutsättningarna tillräckligt bra under en längre tidsperiod. Hur lång tidsperiod är svårt att säga då det helt och håller beror på hur dynan är tillverkad (dvs
sömnadsteknik, stoppning mm). Även miljön har en stor inverkan på livslängden.
Rengöring av dynorna förlänger livslängden. Finns det möjlighet att ta in dynorna eller täcka dem med tex ett kapell så att de är skyddade från så mycket påverkan som möjligt så är det att föredra. Förutom själva textilen till dynklädseln har även tapetserarens kunskap och yrkesskicklighet en mycket stor bidragande del till om slutprodukten lever upp till förväntan eller ej. Sömnadstekniken, val av tråd, dragkedja, kardborrband, knappar, stoppning och så vidare spelar en mycket stor roll. Placeringen av eventuella skarvar och sömmar har också väldigt stor betydelse. Vanliga problem med dynor som används i sittbrunnar är att vatten kan tränga in i sömmarna och därmed vattenfylls skumplasten. Detta kan förhindras genom att försegla sömmen genom att applicera ett
vattenavstötande medel på sömmen.
Enkelfällsöm eller keder med långa stygn visade sig vara lämpligaste sömnadsteknikerna för att minska vattengenomträning. Dragkedja av plast som inte ärjar är att föredra liksom grov tråd med kärna av polyester och ytterhölje av bomull, denna tråd kombinerar polyesterns styrka och
bomullens tätande egenskap. Kallskum rekommenderas som stoppningsmaterial. För utsatta miljöer där vattengenomträning riskeras rekommenderas material som ej suger fukt så som polyeterfilter.
Abstract
This is an investigation of textile materials for outdoor environments with a particular focus on boat cushions. The ambition has been a survey of various conceivable materials for exposed environments and test of best sewing methods. Through analysis of available materials and knowledge of
upholsterer inventory, supplemented by a historical research and my own tests, I found out following.
A historical research showed that as long as recreational boats were accessible to the upper class only, it was about having the finest material and the best craftsmanship to show their wealth to friends and acquaintances. When the recreational boats entered many of the Swedish ordinary homes, it became partly more home-fixing and simple solutions. Whereupon "luxury leisure boats" have always maintained a high standard of fabric. An important red thread of all time has been the practicality and easy cleaning.
After a closer research of contemporary adequate textile fibers, is synthetic fibers to preferable instead of regenerate fibers. But it is not only the textile fiber that controls the quality of the finished product. The quality of the fabric depends on the quality of the finished textiles, which it obtains during the manufacturing process. It includes for instance the fabrics composition, twisting and weaving techniques and impregnation. The market has a big variation of textiles, but only a few who are profiled against the market for outdoor environments are able to handle the outdoor conditions well. It is therefore important as a customer to purchase a high-quality textile for a long lifetime. The most common types of marine textile for boats are vinyl, acrylic or polyester fabric. There is not a fabric that stands up to all possible challenges, but there are several fabrics that are composed in such way that they can handle the conditions well for a long period of time. The lifetime limit is difficult to say, it depends completely on how the cushion is made (for example sewing technique and padding.) The environment has also an impact on the lifetime limit.
Cleaning the cushions extends the lifetime limit. If it is possible it´s preferable to bring the cushions inside or cover them with for example a chapel for protection from as much impact as possible. Aside from the fabric of the cushions, the upholsterer's knowledge and professional skills have a big impact and large contributing part of however the final product lives up to the expectations or not. The sewing technique, thread choice, zipper, velcro, buttons, padding is very important. Placement of seams is also very important. Common problems with cushions on boats is that water can get through the seams and water fill the padding. This can be prevented by sealing the seam by applying a water repellent to the seam.
Single-stitch or keder with long stitching proved to be the most suitable sewing technique to reduce water leak. Non-iron plastic zipper is preferred and thread with polyester core and cotton outer layer as this thread combines the strength of the polyester and the sealing quality of the cotton. High density foam is recommended as padding material. For exposed environments where risk of water leaks exists are other materials more suitable, such as polyetherfilter that don’t absorb moisture.
Förord
Iden till arbetet uppkom i och med att jag såg ett behov av textila material lämpade för
utomhusmiljöer. Jag insåg snabbt att utbudet av information i form av litteratur och forskning kring ämnet är begränsat. Det har därför varit en utmaning att samla information kring textila material för utomhusmiljö med fokus på båtars dynor.
Jag vill tacka Eva Berglund Thörnblom, Intendent Samlingsenheten på Sjöhistoriska museet för en fantastisk dag i båtmagasinet på Rindö. Att få ta del av er kulturella samling av båtar och dess marina textilier gav en mycket god blick i svensk båthistoria och textilier för utomhusbruk genom tiderna. Jag vill även tacka Arnaud Morin, Regionförsäljningschef Sunbrella - Nordiska länder samt Kadri Konga, försäljningsrepresentant i Baltic och Skandinavien, Spradling International Gmbh som båda bidragit med fakta kring moderna tyger som återfinns på marknaden. Lasse Eriksson på Alfa Bil & Båtsadelmakeri AB som bidragit med sin gedigna yrkeskompetens och tygprover. Samtliga informanter har tagit del av och godkänt mina referat i denna text.
Sist men inte minst vill jag tacka Anna Karoliina Priha samt Johan Knutsson som bidragit med värdefulla synpunkter och förslag. Tack alla!
Linköping, Maj 2020 Sandra Näslund
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
1.1 Problemidentifiering ... 1
1.2 Frågeställning och frågor ... 1
1.3 Mål och syfte ... 1
1.4 Metod och källor ... 1
1.5 Avgränsningar ... 1
Historisk tillbakablick ... 3
2.1 Fritidsbåtar en svensk tradition ... 3
2.2 Från läder och tagel till skum - några exempel 1780-tal till 1960-tal ... 6
2.2.1 Delfinen och Galten – läder och tagel ... 6
2.2.2 Vegas Ångslup – målat/vaxat tyg ... 7
2.2.3 Forslundsbåten Aavor - pegamoid ... 7
2.2.4 Mary Ann - galon ... 8
2.2.5 Stjärnbåten Saltkråkan - kork ... 9
2.2.6 Flygfisken - tyg ... 9
2.2.7 Sportbåten Zimba – galon och juteväv ... 10
2.2.8 Albin 25 Elin – galon och tyg ... 11
Textil - ett mångsidigt material med olika egenskaper ... 12
3.1 Textilfiber ... 12
3.2 Textilernas tillverkningsprocess ... 13
3.3 Nötningshållfasthet ... 13
3.4 Ljustålighet ... 13
3.5 Tålighet, mikroorganismer ... 14
Textilier på marknaden, en omvärldsanalys... 15
4.1 Några exempel ... 15
4.1.1 Sunbrella ... 15
4.1.2 Spradling (Silvertex) ... 17
4.1.3 Besök hos Alfa Bil & Båtsadelmakeri AB samt Östersjökompaniet AB ... 19
Tekniska förutsättningar gällande konstruktionen av dynorna ... 21
5.1 Mallning av textil ... 21
5.2 Dynornas sömmar ... 21
5.3 Dragkedja och kardborre ... 22
5.4 Stoppning ... 22
5.5 Vinterförvaring av textildynor ... 23
6.1 Egna tidigare erfarenheter ... 24 6.2 Egna tester ... 26 6.2.1 Urval textilier ... 26 6.2.2 Urval trådar ... 28 6.2.3 Urval av keder ... 29 6.2.4 Testresultat ... 29
Slutsatser och reflektion ... 35
7.1 Sammanfattande slutsatser ... 35
7.1.1 Klädselns material ... 35
7.1.2 Klädselns sömnadssätt ... 36
7.1.3 Stoppning... 36
7.2 Reflektioner ... 37
7.2.1 Reflektion kring resultatet ... 37
7.2.2 Reflektion kring undersökningsmetoden ... 37
7.2.3 Reflektion kring framtida forskning och användning av resultatet ... 37
1
Inledning
Detta examensarbete handlar om textiliers egenskaper och vilka för- och nackdelar som spelar in vid utomhusbruk i tex båtar och andra utsatta miljöer där väder har en stor påverkan. Jag kommer att ta reda på vilka behov som finns och vilka förutsättningar som de marina tygerna behöver klara av. Arbetet behandlar problemidentifieringar/utmaningar samt lösningar för båtdynor i utomhusmiljö och dess textil både gällande dagens förutsättningar och hur det sett ut längre tillbaka i tiden. Jag kommer också att ge en kort tillbakablick över fritidsbåtens historia och hur det kommer sig att fritidsbåten ligger så varmt om hjärtat för många svenskar.
1.1 Problemidentifiering
Klädsel till dynor som befinner sig i utomhusmiljö på båtar behöver kunna utstå flera utmaningar. Utöver vanligt slitage kommer dynklädseln även utsättas för sol, salt, vatten, mögel, fukt, smuts, fågelspillning, temperaturskillnader mm. Klädseln måste vara tålig, enkel att rengöra och blekbeständig.
1.2 Frågeställning och frågor
Hur kan man med utgångspunkt kring dagens tillgängliga material och tapetserings- och
sömnadstekniker utveckla den mest funktionsanpassade sittdynan, lämplig för utomhusmiljöer med stora påfrestningar? För att komma vidare med denna övergripande frågeställning söker jag svaret på följande frågor:
Finns det material som klarar dessa förhållanden samt hur har det sett ut historiskt? Vad är skillnaden mellan dagens moderna marina tyger och tidigare klädsel på marina dynor för utomhusmiljöer? Vilka stygn och hopfästningstekniker är bäst lämpade?
1.3 Mål och syfte
Målet är en kartläggning av olika tänkbara materials lämplighet för utsatta miljöer i syfte att kunna vägleda konsumenter, producenter och tapetserare i riktning mot hållbara val inte bara för
båtinredningar utan i alla miljöer med likartade påfrestningar.
1.4 Metod och källor
Källmaterialet utgörs av:
• Tillgängliga material på marknaden.
• Tapetserares och producenters kunskaper och erfarenheter. • Historiska föremål.
• Egna tidigare erfarenheter. Metoderna utgörs av:
• Föremålsstudie vid museum. • Litteraturstudier.
• Intervjuer har genomförts med:
o Producenter av textilier lämpade för båtinredningar. o Tapetserare som tagit hand om och klätt om båtinredning. • Egna tester.
1.5 Avgränsningar
Detta arbete fokuserar på sitt- och ryggdynor till fritidsbåtar och som dessutom har en utsatt placering i utomhusmiljö. Främst gäller detta arbete dess textilier. En avgränsning har gjorts
2
gentemot all övrig textil till fritidsbåtar så som kapell, mattor, gardiner och övriga textilier i ruffen. Detta för att det är skillnad mellan förutsättningarna för textilier som befinner sig i utomhusmiljö och de som befinner sig inne i båtars ruff. All textil som klarar av förutsättningarna utomhus kan dock även användas under tak eller i ruff.
Miljöaspekten kring tillverkning och användning av textilier har avgränsats pga att de krävs en större djupanalys av både lagkrav nationellt och internationellt samt forskning kring miljöpåverkan.
3
Historisk tillbakablick
Sverige är ett av de båttätaste länderna i världen med över 40 000 mil kust och stränder samt en unik skärgård där båtlivet är mycket populärt bland befolkningen. Men hur kommer det sig att fritidsbåtar blivit på populärt bland svenska folket?
2.1 Fritidsbåtar en svensk tradition
Båtar har funnits sedan 6000år f.Kr och den äldsta båten som hittats i Sverige är Björkebåten daterad till c:a 400 e.Kr. Björkbåten var en sk stockbåt dvs botten består av en urholkad lindstock. I detta arbete har jag valt att fokusera på fritidsbåtar som kommer in långt senare i historien. Till en början var fritidsbåten bara för de välbärgade människorna men i och med att båtbyggandet utvecklades så fick även gemene man råd att införskaffa en fritidsbåt. Dessutom förbättrades även sjökort och svenskarna fick även semesterrätt. Allt detta tillsammans har bidragit till att båtlivet blivit mycket populärt i Sverige. I nedanstående text finns viktiga händelser listade som alla bidragit till att öka intresset för fritidsbåtar. 1
Ett hemligtsfullt båtsällskap vid namn Arla Coldinu orden bildas 1765 i Stockholm. Sällskapet sägs ha sina rötter i en medeltida sjöförarorden från medelhavsområdet. Medlemmarna i orden är förnäma och inte sällan blåblodiga, bland annat från svenska kungahuset. De gav sig ut på eskadersegling i skärgården dvs nöjesturer i stora båtar med inhyrd besättning. 2
Det första svenska segelsällskapet bildas 1830 av rika borgare i Stockholm, deras intresse är kappsegling. Från början heter segelsällskapet Water Club of the Harbour of Cork men 1878 byter man namn till Kungliga Svenska Segelsällskapet, KSSS. Under den senare halvan av 1800-talet startar flera olika segelsällskap runt om i Sverige.
På 1870-talet bestod fritidsseglingen av sällskap från överklassen. De åkte ut i större båtar som sköttes av inhyrd besättning. Detta var ett sätt att umgås och äta middagar och samtidigt kunna erbjudas en storslagen naturupplevelse.3
1873 ger båtkonstruktören och sjöofficeraren Carl Smith ut boken "Om båtar och båtsegling" i hopp om att göra fritidsegling tillgänglig även för ”vanligt folk”. I den ges råd om långfärdssegling, båtköp, skötsel, inredning och utrustning till båtar, med mera. I boken nämner författaren att det är viktigt att vara sparsam med inredning för att båtens seglingsegenskaper ska komma till sin rätt. Han nämner dock att det är viktigt att kaptenen har en bekväm sittplats och att passagerares bekvämlighet kommer sist. Ett förslag till flexibla platser är att ha lösa toftar (roddarbänkar) så att de kan flyttas efter behov och kan läggas undan när de inte längre används. I boken nämns inget om textil till sittbänkar. De enda textilier som nämns är seglet samt att ändamålsenlig kroppsbeklädnad är
oerhört viktig. 4
På 1890-talet bildas de första sällskapen för ”vanligt folk”. Det förekommer till exempel att arbetare bygger egna båtar eller att de köper gamla bruksbåtar som de gör om till fritidsbåtar.
1 https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%B6rkeb%C3%A5ten 2 https://sv.wikipedia.org/wiki/Coldinuorden
3 https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/fritidsbatenshistoria
4Hägg, Jacob (1873) Om båtar och båtsegling. Stockholm: Rediviva, s24-25.
4
Nu gör även motorbåten entré i Sverige. Detta genom att Sune Amilon, disponent på Surahammars- och Hallstahammars bruk, han införskaffar en mindre båt med en så kallad explosionsmotor
tillverkad av den världsberömde ingenjören Gottlieb Daimler vid ett besök i Tyskland. Amilon tar med sig båten hem 1890. AB Mekaniska Verkstaden Vulcan i Norrköping börjar inom kort bygga
båtmotorer i Sverige och på Göteborgsutställningen 1891 visas deras båtar upp för första gången. Motorbåten gör till en början ingen succé. Ordet explosionsmotor oroar många, både vanligt folk och försäkringsbolag. Men båtmotorerna utvecklas och blir efter hand bättre, och intresset ökar för både fritidsliv och yrkestrafik. År 1900 registreras den första motorbåten i Kungliga Svenska
Segelsällskapet.
Fram tills nu hade sjökorten över skärgården byggt på gamla ritningar, viket gjorde dem opålitliga och dessutom saknades information om hamnar och öar samt vart man kan få de bästa
naturupplevelserna. Erik Jonson åker ut med motorbåt i Stockholms skärgård och samlar på sig information om de bästa färdvägarna för mindre båtar och uppdaterar sedan sjökorten. Resultatet blir boken ”I prickade och oprickade farleder” som ges ut 1929. Boken blir en storsäljare och intresset för skärgården och fritidsbåtslivet ökar stort hos befolkningen.5
1929 till 1960 gör den populära campingbåten entré. Båttypen som var först ut på marknaden genom serietillverkning i Sverige ritades 1929 av skeppsbyggaren C G Pettersson.
Campingbåtar har sedan dess byggts i flera tiotusentals exemplar, i olika varianter med olika konstruktörer. Båtarna var byggda i trä förutom de senaste modellerna som
tillverkades i plast. Modellen är öppen med fördäck, vindruta och sidorutor, ratt och ofta utombordsmotor. I och med serietillverkningen
blev priserna lägre och därmed åtkomliga för en bredare publik än tidigare.6
1938 får alla arbetare rätt till minst två veckors semester enligt en ny semesterlag. Vissa
yrkesgrupper hade redan rätt till semester långt tidigare, men nu när all får samma förmån blir det inom sinom tid ett stort lyft för fritidsbåtslivet.7
1942 sjösätts den första Nordiska Folkbåten. Den byggdes på Arendalsvarvet i Göteborg och
båtmodellen blir en storsäljare och folkhemsklassiker. Modellen är en enkel segelbåt som är sjösäker och relativt billig att tillverka. Båt och mast tillverkades av trä. Den rymmer hela familjen och
erbjuder även sovplatser. Folkbåten är en av de absolut största symbolerna för svenskt båtliv.8
På 1960-talet slår plastbåten igenom i Sverige. Det blir en stor succé bland svenskarna och de säljer i massor. Succén beror främst på att plastbåtarna är billiga, stryktåliga och kräver mycket lite
underhåll. I början av 1970-talet ökar antalet fritidsbåtar i Sverige från 500 000 till 600 000.9
5 https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/fritidsbatenshistoria 6 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Campingbåt
7 https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/fritidsbatenshistoria 8 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Folkb%C3%A5t
9 https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/fritidsbatenshistoria
5
År 1974 kommer Statens offentliga utredning "Båtliv – samhället och fritidsbåtarna" (SOU 1974:95). Utredningen syftar till att kommuner ska lägga ner mycket mer resurser på fritidsbåtlivet. Bland annat föreslås det satsningar på sjövettsutbildning, förbättra väderleksrapporter, sjökort och utbyggnad av hamnar.10
2010 är Sverige ett av världens fritidsbåttätaste länder. Om man räknar ut ett snitt av antal fritidsbåtar i Sverige så går det en båt på var åttonde person och ungefär en tredjedel av befolkningen åker fritidsbåt varje år.11
I och med att fritidsbåtar blivit så populära semestertillflykter så eftersträvas enkelhet och
praktikalitet. Det finns såklart flera olika typer av båtmänniskor, de som lägger ner hela sin själ i att putsa och ta hand om sin båt och de som inte anstränger sig alls. Men merparten av alla båtägare befinner sig någonstans där mitt emellan. Vissa använder sin fritidsbåt endast till dagsutflykter och andra ligger ute på sjön i flera veckor. Oavsett hur ofta eller länge man nyttjar sin båt så har alla några saker gemensamt. Båten har en mindre begränsad yta som gör att merparten av det som finns ombord har en praktisk funktion och gärna fler funktioner i ett. Det kan tex handla om att en kudde kan användas på flera olika sätt, bland annat kan en sovkudde med ett extra fodral användas på dagen till solsängen alternativt i en soffa på däck. Man vill heller inte lägga ner allt för mycket tid på att rengöra och städa under sin semester så därav behöver materialvalen vara noga utvalda för att lätt kunna rengöras.
10 https://lagen.nu/sou/1974:95
11 https://www.sjohistoriska.se/fartyg-kulturmiljoer/fritidsbatenshistoria
6
2.2 Från läder och tagel till skum - några exempel 1780-tal till 1960-tal
Besök på Sjöhistoriska museets båtmagasin på Rindö 13 juni 2019. I Sjöhistoriska muséets båtmagasin på Rindö finns flertalet båtar som bland annat skänkts till muséet. Jag fick nöjet att besöka magasinet och träffa Eva Berglund Thörnblom, intendent Samlingsenheten för att studera båtarnas dynor och dess klädsel genom tiderna.
2.2.1 Delfinen och Galten – läder och tagel
Lustfartygen byggdes troligen 1785 eller 1786 på beställning av Fredrik Henrik af Chapman som en överraskning till Kung Gustav III. Gustav III använde båda gondolerna på Brunnsviken. Båtarnas sitt- och ryggdynor är handsydda och materialet är präglat oxblodsfärgat läder Ryggdynorna är sydda med keder. Stoppning är av tagel och juteväv.
7
2.2.2 Vegas Ångslup – målat/vaxat tyg
Byggd 1872 i Cowes, England av John Samuel White. Båten användes vid sjömätningar och transporter. Båten är den äldsta bevarade maskindrivna livbåten i Sverige. Målat/vaxat tyg är fastspikat direkt på sittbräda. Ingen stoppning.
Foto: Detaljbilder, Vegas Ångslup
2.2.3 Forslundsbåten Aavor - pegamoid
Byggd vid Sjöexpress varv på Lidingö 1928-1929 med tillverkningsnummer 408. Sitt- och ryggdynor är av pegamoid. Målad/vaxad marinblå textil. Keder och bomullsrep på ryggdynor. Sydda både med symaskin och för hand. Stoppning vadd/kapock.
8
Foto:Detaljbild, Forslundsbåten Aavor
2.2.4 Mary Ann - galon
Byggd 1938 av Chris Craft Corporation, Algonac, Michigan, USA. Ett fartvidunder som importerades till Sverige 1948. Klädsel marinblå galon ej original. Stoppning skum. Lösa sittdynor. Stoppning rygg fastsatt på träskiva.
9
2.2.5 Stjärnbåten Saltkråkan - kork
Denna båt är byggd 1960 på Moranäs varv i saltsjöbaden. Lösa träbritsar beklädda med kork som är fastsatt med spik.
Foto: Detaljbild, StjärnbåtenSaltkråkan
2.2.6 Flygfisken - tyg
Byggd omkring 1960 av Malmö flygindustrier. Liten snabb sportbåt som användes främst till vattenskidåkning. Rygg- och sittdynor i orange tyg med vit keder sydda på symaskin och lagade för hand. Sittdynan är lös och ryggdynorna fästa på en träskiva. Genomgående puskor. Stoppning vadd.
10
Foto: Detaljbild, Flygfisken
2.2.7 Sportbåten Zimba – galon och juteväv
Sportbåt i plywood från 1960. Båt som beställdes i byggsats, leveransen bestod av tre kollin med båtdelar. Den känsliga delen i konstruktionen är skarvarna där skivorna fogas ihop. Det är där som fukten gärna letar sig in och ställer till med problem. På grund av detta finns endast några få av alla hundratals båtar som såldes som byggsats i plywood kvar. Egentillverkade dynor i röd galon med genomgående knappar, bakstycke av juteväv. Stoppande med halm och sydda för hand.
11
2.2.8 Albin 25 Elin – galon och tyg
Byggd på Albin marina i Kristinehamn år1969. I sittbrunnen finns sitt- och ryggdynor i original av orangegul galon, keder i vit och gul färg och tyg på undersidan. Dynorna har dragkedja så att klädseln kan tas av. Soffa/förarplats är en fast anordning fastsatt med klammer. Stoppning av skummaterial.
Foto: Detaljbild, Albin 25 Elin
Efter att ha studerat båtarnas dynor och dess klädsel vid besöket på Sjöhistoriska museets
båtmagasin kan man tydligt se dynornas variation av material och teknik och dess förändring genom tiderna. Materialval har varierat mellan de material som funnits tillgängliga på marknaden och beroende på behov och plånbok. Mitt besök visar på allt ifrån finaste lädret till det enklaste halmstrået. Teknikerna följer samma trend och visar på lika stor variation mellan högkvalitativ yrkesskicklighet till hemmafixande med enkla lösningar. Som en röd tråd genom alla tider oberoende av plånbok är att det praktiska och lättskötta varit viktigt.
12
Textil - ett mångsidigt material med olika egenskaper
Vad är det som gör textiliernas egenskaper? För att förstå materialets tillämpbarhetför olika ändamål måste man förstå materialets ursprung och hur det förädlats till textil.
3.1 Textilfiber
Textilierna brukar delas in i två stora kategorier, naturfiber och konstfiber. Naturfibrerna i sin tur indelas i växtfibrer och djurfibrer. Den vanligaste växtfibern är bomull och den vanligaste djurfibern är ull. Konstfiber är industriellt tillverkade fiber som brukar delas in i regenatfiber och syntetfiber. Regenatfiberna tillverkas av en färdig naturprodukt ofta cellulosa som i ren eller modifierad produkt (tex bomullscellulosa och ättiksyra) löses upp av kemikalier till en trögflytande sk spinnlösning. Därefter pressas lösningen och en ny fiberform bildas. Viskos, modal och lyocell är ex på vanliga regenatfiber. Syntetfibrerna tillverkas av en helt konstgjord produkt, syntetisk polymer (i dagligt tal kallat plaster) och är sammansatt av flera ämnen. Exempel på vanliga syntetfiber är nylon, akryl, polyester, polyamid och PVC.
Syntetiska konstfibrer består helt av syntetisk polymer dvs plast. Den har skapats genom sammankoppling av flera enkla ämnen kväve, väte, kol och syre som i sin tur har utvunnits från petrokemiska produkter (olja). Dvs alla ämnen är framställda genom kemisk uppbyggnad. Polymeren blandas med en trögflytande spinnlösning. Detta sker oftast genom smältning i värme. Fibrerna pressas sedan samman genom ett munstycke med små hål, så kallade spinndysor. När
spinnlösningen pressas genom munstycket uppstår fibersträngar. Det finns olika sorters spinndysor med varierande form och storlek som ger olika egenskaper. Fibrerna kan användas som de är, eller så kan de sträckas eller klippas till önskad längd samt även krusas för att likna naturfiber.1213
Materialen får helt olika egenskaper beroende på hur de är tillverkade. Tex är Viskos och polyester gjorda av samma grundämnen (kol, väte, syre) men beroende på att kemisten helt skapat polyester och naturen delvis skapat viskos så finns stora skillnader i fibrernas egenskaper.
Alla konstfibrer kan tillverkas som sk stapelfiber (enligt bomullstyp eller ulltyp) dvs genom att sammanförda fibersträngar avkapas eller filamentfiber (silkestyp) dvs utspinning till lång fibersträng. Detta innebär att de lätt kan förväxlas med en naturfibervara men det finns en klar skillnad mellan regenat och syntetfibrer när det gäller dess egenskaper. Regenatfibrerna har en högre komfort pga naturfiberns egenskap av luftgenomträngning vilket är skönt när det är varmt medan syntetfibrerna har bättre styrka och formstabilitet.
Det finns ett 10-tal olika sätt att tillverka konstfiber på och det finns mängder med namn på detta från tillverkarna för deras eget varumärkes skull. 14
12 https://tank-om.se/lar-om-textil-del-1-ravaror-till-textila-material/ 13 https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Syntetfiber
13
3.2 Textilernas tillverkningsprocess
Fibrerna i textilen är naturligtvis viktiga men är inte självbestämmande för vilka egenskaper tyget har. Tillverkningsprocessen har stor och ibland helt avgörande betydelse för produktkvaliteten. I stora drag kan tillverkningsprocessen från fiber till färdig textil beskrivas enligt nedan:
1. Fibrer – Från tex konstfiber eller naturfiber.
2. Finfördelning av fibrerna – för naturfiber samt regenatfiber kallas detta kardning. 3. Eventuell kamning - I vissa fall kan kamning behövas. Innebär borttagning av korta fibrer
och skapar en noggrann parallellisering av de kvarvarande fibrerna, detta ger ett jämnare och starkare garn. Innebär en större kostnad för slutprodukten. (gäller naturfiber)
4. Spinning - Här kan man styra om man vill ha starka och hårda garner eller mjuka och billiga garner.
5. Eventuell tvinning - Två eller fler trådar tvinnas, detta ger ett starkare och jämnare garn än med en tråd.
6. Vävning eller trikåtillverkning - Vävt tyg är mycket fastare och stabilare och mindre elastisk än trikå. Tekniken används bla i möbeltyger. Det finns flera olika vävnings- och trikåtekniker och beroende på teknik så skapas tygets egenskaper. Det finns tex en teknik som heter varptrikå som är svår att skilja från vävda tyger.
7. Beredning, färgning, tryckning och impregnering mm - I detta sista steg finns variationer beroende på ändamål.
3.3 Nötningshållfasthet
Gällande nötningshållfasthet har både fibermaterialet och fibergrovleken betydelse. Om garnet inte är tillräckligt snott kan garnet lätt nötas, även tjocklek och vikt är av betydelse. Hållfastheten kan även förändras beroende på luftfuktigheten och väta. I vått tillstånd försämras generellt
hållfastheten hos de flesta fibrer sånär som hos syntetfiber som får oförändrad styrka och växtfiber (tex bomull) som ökar sin styrka men även här har garnet och vävningen mycket stor betydelse för materialets hållfasthet.
Nötningshållfasthet för textilier mäts i martindale. Desto högre tal desto slittåligare textil. Upp till 1000 martindale, rekommenderas för användning endast med dekorativt syfte. 10.000-15.000 martindale, rekommenderas till möbler som inte används dagligen. 25.000-30.000 martindale rekommenderas till möbler som används kontinuerligt. Mer än 30 000 martindale, rekommenderas för kommersiellt bruk eller andra miljöer som kräver extra hållfasthet. 15
3.4 Ljustålighet
Solen har stor inverkan på textiliernas hållfasthet och det är flera faktorer som har betydelse för hållfastheten. De faktorer som har störst betydelse för textilens hållfasthet är ljusets intensitet och sammansättning, fibermaterial, fibergrovlek, färgämnen samt matteringsmedel.
Vissa fibertyper tex akryl, PVC och polyester klarar solljus mycket bra medan jute och natursilke har låg ljustålighet. Ljuset träffar främst fibrernas ytterskikt och därmed har grovleken på själva fibern samt garnet en stor inverkan. Färgen på tyget kan påverka tåligheten både till det bättre och sämre. I vissa fall kan det verka skyddande och i andra fall kan det påskynda nedbrytningen. Fibrernas
ljustålighet kan dock förbättras med ljusskyddande medel, medlet kan stänga ute de ultravioletta strålarna. 16
15 https://www.testextextile.com/martindale-abrasion-test/
14
3.5 Tålighet, mikroorganismer
Mikroorganismer så som svampar och bakterier kan orsaka mögel och röta. Mikroorganismer utvecklas i hög luftfuktighet och trivs bäst i mörker. Textilier som befinner sig i fuktiga miljöer med dålig luftcirkulation löper stor risk för att bli angripna av mikroorganismer. Kännetecken för material som drabbas är fläckar, unken lukt samt att materialet försvagas. Särskilt utsatt är textilier som inte är rena. Smuts och bakterier är utmärkta näringsämnen för mikroorganismer. Naturfibrer är generellt mindre tåliga än syntetfibrer på grund av att fibrerna lättare tar upp fukt samt innehåller
näringsämnen för att mögel ska kunna växa, men genom rötskyddsimpregnering kan alla textilier bli mer motståndskraftiga mot mögel och röta.
Om materialet drabbats av påverkan från mikroorganismer är det viktigt att rengöra materialet för att på så vis förhindra att materialet bryts ner. 17
15
Textilier på marknaden, en omvärldsanalys
Så som framgår av föregående kapitel finns det flera olika metoder att skapa tyger som tål de marina förutsättningarna. Vikten av att välja rätt råvara samt att förädla den på ett lämpligt sätt är a och o. Sist men inte minst bör man impregnera tyget med ett uv-skyddande och vattenavstötande material. För tillfället är det konstläder som säljer bäst gällande sitt- och ryggdynor i marina miljöer, men i takt med produktutvecklingen som kommit på senare tid håller trenden på att förändras.
4.1 Några exempel
Utifrån min forskning och insamlat material har jag valt att kontakta två av de mest populära tillverkarna inom marin textil, Spradling (Silvertex) och Sunbrella.
Spradling (Silvertex) säljer både den ”klassiska” konstläder-looken samt moderna varianter med tygkänsla. Sunbrella säljer endast den moderna varianten med tygkänsla och dessutom är de störst på marknaden gällande kapell och överdrag till båtar. Båda tillverkarna erbjuder högkvalitativa tyger och arbetar aktivt med produktutveckling vilket innebär att de båda har god tillväxt på den marina marknaden.
Min avsikt med frågeställningarna till textilproducenterna har varit att få vägledning för att kunna formulera problemställning och få fram information om produkten de rekommenderar och dess egenskaper. Hur har leverantörerna gått tillväga för att möta marknaden och dess behov? Frågorna tog upp kundens behov samt tapetserarens erfarenheter och kunskaper kring materialkännedom utifrån ett hantverksmässigt perspektiv och funktionellt perspektiv.
Utöver kontakt med textilproducenter sökte jag även upp en välrekommenderad verkstad med mycket stor och gedigen erfarenhet av branschen, Alfa Bil & Båtsadelmakeri. Jag träffade ägaren Lasse Eriksson och ställde frågor utifrån min yrkeskompetens kring materialkännedom,
hantverkstekniker och ett funktionellt perspektiv. Följande avsnitt bygger på uppgifter från intervjuerna.
4.1.1 Sunbrella
Intervju och mailkontakt med Arnaud Morin, Regionförsäljningschef Sunbrella - Nordiska länder Sunbrella är ett amerikanskt varumärke och tillverkningen för den europeiska marknaden är lokaliserad i Frankrike. Sunbrella har högkvalitativa textilier på marknaden och är ett av de populäraste valen för köpare av marin textil. Sunbrella säljer inte tyger av klassisk konstläderlook, deras sortiment erbjuder istället högkvalitativa tyger med canvaskänsla. De har många olika produkter på marknaden och den produkt de säljer mest av är Sunbrella plus18,
huvudanvändningsområdet för Sunbrella plus är överdrag till båtar.
De flesta av Sunbrellas produkter är tillverkade av spinnfärgad akryl. Spinnfärgad innebär att pigmentet tillsätts i garnlösningen redan under tillverkningsprocessen. Akrylgarnet är på så vis resistent mot tex UV-strålning och vattenavvisande utan tillägg av några ytterligare ämnen, detta gör att tygerna håller i många år. Det finns flera olika lösnings-färgningar som de nyttjar sig av beroende på ändamål. De tillhandahåller även produkter med impregnering som gör tygerna extra tåliga mot tex smuts och mögel.
Vid produktutveckling tar Sunbrella hänsyn till främst två faktorer, tillverkarnas behov och kundernas behov. Tillverkaren önskar en produkt som är bra att arbeta med, lätt att sy i och hög kvalitet så att kunden inte återkommer för klagomål eller reklamation på den färdiga produkten. Köparen önskar 18 https://dickson.showpad.com/share/sYJ5g7bRUOBTxQZHQaFuA/1
16
en hållbar produkt. Sunbrellas produkter är UV-resistenta och mögelresistenta så att kunderna kan ha en fin och fräsch produkt under en väldigt lång tid. Sunbrella har en bra stabilitet i sina tyger vilket gör att tygerna inte töjer sig särskilt mycket. Sunbrellas tyger finns i hela världen och dessutom är de en av de mest sålda produkterna inom området på den nordiska marknaden, detta pga sin höga kvalitet på flera olika områden. Det finns till exempel andra tyger på marknaden som har klarar sig bättre ur töjbarhetssynpunkt men har då tex en sämre UV-resistens.
Sunbrellas storsäljare är kollektionerna Sunbrella Plus19 (för kapell) och Sunbrella marine Upholstery
Fabrics20 (för sittdynor). Inom kollektionen Sunbrella marine upholstery finns flera olika varianter av
tyger. Den vanligaste dynklädseln som Sunbrella säljer till båtar är Solids & Stripes och Natté21.
Därefter kommer de lite grövre tygerna samt tyger med jacquardmönster, dessa tyger är aningen dyrare men också mer exklusiva. Tygerna är som “vanliga” tyger för soffor och fåtöljer som vi har i våra vardagsrum, de är mjuka och bekväma samtidigt som de är motståndskraftiga mot mögel, vattenavvisande och UV-resistenta mm. På grund av dessa egenskaper säljs tygerna även till andra ändamål.
De tyger som lämpar sig bäst till båtars sitt- och ryggdynor i utemiljö dvs ligger helt öppet utan något skydd för väder och vind är Sunbrella Plus och Sunbrella marine Upholstery Fabrics dels pga att de klarar av påfrestningarna från den svåra marina utomhusmiljön samt att de är bekväma att sitta på. De är dock inte 100% vattentäta men de är vattenavvisande och om de skulle bli blöta torkar de fort. Pga att de inte är 100% vattentäta krävs rätt fyllning i dynorna, dvs ett skum som är tillverkat för utomhusmiljöer. Om man önskar att tygerna ska vara 100% vattentäta så finns det möjlighet att komplettera med en extra beläggning/impregnering, dock är detta på bekostnad av komforten. Ett tyg som andas är alltid mer bekvämt att sitta på än ett som inte andas.
Tygerna är inte billiga, men kunderna köper inte tygerna pga priset utan pga den höga kvaliteten och hållbarheten, vilket innebär att kunderna inte behöver byta dynöverdragen så ofta. Detta gör att kostnaden för tyget är prisvärt sett till tidsperspektivet. Arnaud påpekar även att arbetskostnaden hos en tapetserare är densamma oavsett kvalitet på tyg och det är till kundens fördel att välja ett tyg som håller längre för att kunna behålla slutprodukten längre. På så vis sparar kunden pengar för arbetskostnaden genom att inte behöva sy upp nya dynor ”för tidigt”.
Priserna varierar mellan de olika tygerna som i sin tur svarar upp mot olika behov. Jämför man med konkurrenter kan du få ett billigt båtskyddstyg av polyester ca 40% billigare, men du kommer att
19 https://documents.dickson-constant.com/medias/docs/FT-Sunbrella%20Plus-Se.pdf 20 https://www.sunbrella.com/browse-fabrics/fabrics-by-use/marine-upholstery 21 https://dickson.showpad.com/share/sYJ5g7bRUOBTxQZHQaFuA/1
Foto:,Sunbrella marine Upholstery Fabrics, Connect, Iron CNT 140 side A (vändbar textil)
Foto: Sunbrella plus, Marine blue SUNTT 5031 152
Foto:,Sunbrellla marine Upholstery Fabrics, Natté, Taupe Chalk NAT10155 140
17
behöva byta det två till tre år tidigare än vad fallet är med Sunbrellas tyger, och du kanske blir missnöjd mycket snabbare pga att kvaliteten inte är lika hög. Till exempel finns en produkt som heter Sunbrella Optimum, det är ett täcktyg för båtar med en extra PVC-beläggning för att göra den 100% vattentät, vilket gör den dyrare men den är kraftigare och i tillverkningen genomförs extra steg för att göra produkten bättre än ”vanliga” standardprodukter. Vilka volymer som säljs påverkar naturligtvis också priserna.
Skillnaden mellan de nya moderna tygerna och de äldre tygerna från Sunbrella är framförallt att materialet har förbättrats. Tillverkaren har kommit på nya tekniker med åren och ändrar sitt utbud i takt med kundernas behov. De nya tygerna är mer kompletta, de svarar på fler problem och de ser, enligt Morin trevligare ut. Det finns både mönstrade tyger samt tyger med struktur som passar till båtöverdrag som befinner sig i utomhusmiljöer. Tidigare fanns ofta bara tyger som var enfärgade och släta på marknaden.
Konstläder har sedan länge varit mycket populärt på marknaden och är det fortfarande, detta har till viss del berott på att det inte funnits några andra alternativ till konstlädret som svarat upp mot behovet. De senaste åren har detta förändrats en aning även om konstläder fortfarande är mycket populärt.
Alla tyger från Sunbrella är lättskötta, de kan tvättas i blekmedel. Så om du har en svår fläck kan du använda klorin utan att tyget förstörs. För övrigt är alla tyger processade med olika typer av behandlingar. Behandlingarna gör så att smuts inte kan tränga genom fibrerna.
Sunbrella samarbetar med flera båttillverkare över hela världen och många använder Sunbrellas tyger som standard. Nimbus en av de båttillverkare som har Sunbrellas tyger som standard för flera av sina båtar, som modellen Nimbus 305 drophead som har alla sittdynor på hela båten i tyget Sunbrella Natté. För övrigt samarbetar Sunbrella bland annat även med båttillverkaren Beneteau. Gällande miljötänk har Sunbrella en hög spårbarhet av sina produkter, de är 95% producerade i Frankrike för den europeiska marknaden, resten kommer från USA. All råvara till produktionen i Frankrike kommer från Europa. De arbetar aktivt med miljöfrågor och har ett program som heter Renaissance för att återvinna gamla tyger.
De flesta av deras produkter är OEKO-TEX® märkta, vilket är en etikett för användares hälsa, det betyder mindre kemikalier och mindre skadligt för hälsa och miljö. En standard 100 by OEKO-TEX®22
certifiering innebär att produkten uppfyller höga humanekologiska krav, d v s inte innehåller
kemikalier i halter som är hälsoskadliga. Sunbrella använder nästan inget vatten i produktionen. Tex krävs inget vatten vid färgning av textilierna pga att de är lösningsfärgade.
Sunbrellas tyger är enligt Morin mycket hållbara och behöver inte bytas ut ofta, vilket är positivt för miljön.
4.1.2 Spradling (Silvertex)
Intervju och mailkontakt med Kadri Konga, försäljningsrepresentant i Baltic och Skandinavien, Spradling International Gmbh.
Spradling har fabriker i Costa Rica och Colombia. De har verkat i Europa i cirka 20 år men deras största marknad återfinns i USA. Kontor och lager har de i Tyskland (Lüneburg/Hamburg), samt i Spanien (Barcelona) och England (Didcot). Utöver detta finns även kontor i Polen och i Estland.
18
Spradlings tyger återfinns bland flera företag som säljer båtar, bland annat Bavaria, Beneteau Group, Azimut, Princess, Sunseeker, Nimbus, Finnmaster, Busterboats med flera.
Spradlings kunder efterfrågar tyger som lämpar sig extra bra till utomhusmiljöer.
Det som kunderna (båtägarna) primärt efterfrågar är att tygerna ska vara vattentäta och lätta att hålla rena från diverse smuts samt att tygerna ska kännas sköna att sitta på. Därför har Spradling tagit fram produkter som lämpar sig extra bra till utomhusmiljöer. Tygerna är både vattentäta och tål salthaltiga vatten mycket bra. Tygerna tål låga temperaturer (-23 grader), väven är dessutom UV- resistent, mögelresistent, flamskyddad samt mycket lätt att rengöra. Slittåligheten är mycket hög. Tyget Silvertex har en slitstyrka på 300 000 Martindale. I Spradlings marine kollektion har de tagit hänsyn till alla dessa referenser som båtägaren har.
Deras storsäljande kollektioner är Silvertex23, därefter följer Diamante och Hitch. Dessutom har de
nyligen lanserat Maglia som de hoppas kommer att bli populär.
Det finns stora skillnader mellan tygerna som Spradling saluför, det gäller både bland de vävda tygerna och för själva beläggningen. Priset på tygerna varierar, ibland kan materialet på tygerna vara liknande och innehålla samma element men ha olika yta eller mönster och detta påverkar
prissättningen.
Alla textilier som Spradling erbjuder är konstläder. Tillverkningen sker på olika sätt beroende på vilket tyg samt vilken prägling och utformning tygets yta ska få. Basen i tyget är en underlagsväv och beroende på vilken variant som ska tillverkas så sker olika processer på den 50–80 meter långa tillverkningslinjen. Längs linjen läggs varma lager av impregnering på som sedan kyls ner.
Ytmaterialet är Poluvinyl chloride (PVC) och stödet i bottenväven är 100% Hi-Loft Polyester. Som topp på tygerna behandlas de med Permablok. Hi-Loft backing material24 (bottenväven) består till
största delen av väv av polyester tråd som är mer tålig mot fukt än till exempel vanlig
bomull. PermaBlok25 är en ytbehandling som motverkar smuts och bakterier samt bidrar till att öka
slittåligheten.
Om man jämför dåtidens marina tyger med dagens moderna tyger så finns en klar skillnad på upplevelsen av själva tyget. Till exempel så upplevs tygerna Silvertex och Maglia mer flexibla än dåtidens tyger, dessa är tillverkade av vinyl/plast men upplevs mer som vävda tyger. I dagens läge är klassisk konstläderyta och yta med vävd struktur mest populära men populariteten ökar mer och mer för de vävda tygerna, enligt Konga.
23 http://www.spradling.eu/search?s=silvertex&=Aplicar 24 https://spradlingvinyl.com/hi-loft/
25 www.spradling.eu/brands/permablok3
Foto: Spradling Silvertex, Graphite, 122-4003 19-0201 TPX (yta med vävd struktur)
Foto: Spradling, Marlin, färg Cream MRL-3206 13-0613 TPX samt Blackbeard MRL-3226 19-0000 TPX (klassisk konstläderlook)
Foto: Spradling Maglia, Sky MAG – 2003 (yta med vävd struktur) www.spradling.eu/collections/maglia
19
Inom båtvärlden finns det trender precis som i övriga modevärlden. För några år sedan var blåa färger mycket populära och det speciellt bland vävda tyger. Tygerna byttes ofta ut varje säsong då de blektes snabbt pga bristande kvalitet. De senaste tre till fyra åren har trenden varit ljusare färger och kunderna är också mer öppna för att mixa både färg och olika kvalitéer. Själva tyngdpunkten ligger i att materialet ska hålla under lång tid och därför väljer kunderna ofta material med hög kvalitet som är avsedd för den marina miljön.
Tyger med slät yta är lättare att sköta och hålla rena tex konstläder. För de vävda tygerna med struktur finns möjlighet för smuts att lägga sig i vävnaden eller ta sig förbi vävnaden. Alla Spradlings tyger bör enligt företagets egna rekommendationer rengöras med milt tvättmedel. Tygerna är inte lämpade för tex klorin, etanol, alkoholhaltiga rengöringsmedel eller annat blekmedel som kan förstöra beläggningen och torka ut materialet i tygerna.
Miljökraven för marinabranschen är inte lika strikta som för textilier inom kläder och
hemtextilbranschen. Gällande miljötänk så har Spradling utrustat sina anläggningar i Colombia och Costa Rica med avancerad teknik för att nyttja naturresurserna mer effektivt och förhindra att skadliga biprodukter släpps ut i miljön. De är kolneutrala på fabriken i Costa Rica genom att de kompenserar med skogsplantage. Den långa livscykeln som deras producerade material har minskar behovet av att byta klädsel ofta. Dessutom är deras produkter lätta att rengöra (rekommendationen är att använda 100% nedbrytbara rengöringsmedel) vilket gör att konsumenterna inte behöver tillämpa miljöfarliga ämnen för att rengöra tyget.
4.1.3 Besök hos Alfa Bil & Båtsadelmakeri AB samt Östersjökompaniet AB
På Alfa Bil & Båtsadelmakeri AB träffade jag Lasse Eriksson som äger båda företagen tillsammans med Mats Förnberg. Lasse har mycket stor erfarenhet av branschen och är välrekommenderad av både kunder och kollegor inom branschen. Han utbildade sig som ung på gymnasieskolan i Ljusdal och har sedan dess jobbat inom branschen. Företaget Alfa Bil & Båtsadelmakeri AB har han jobbat i sedan mitten på 70-talet.
När det kommer till klädsel av dynor inom marin miljö är det oftast enfärgad klassisk galon som efterfrågas. Kunderna väljer ofta samma stil som originalet när det kommer till att renovera/sy upp nya dynor till sin båt. Detta för att det ska passa ihop med båtens stil så att helheten inte förändras. I vissa enstaka fall syr företaget emblem uppe på dynorna men risken för att väta tränger in genom sömmarna ökar.
Skillnaden mellan tidigare material som fanns på marknaden och de nya materialen som vi idag använder är att förut var materialen tillverkade av bomull medan idag tillverkas de av syntet vilket ger en mycket bättre hållbarhet.
Företaget använder bland annat tyger från Spradling samt Sunbrella. Priserna på tygerna de använder ligger på mellan 250-400kr/meter ex moms vilket enligt Eriksson är mycket prisvärt med tanke på den kvalitet man får för pengarna. Variationen mellan kvaliteten på dessa tyger är marginell, det är främst strukturen som skiljer sig.
Det material som är mest lättskött när det kommer till oönskad smuts är klassisk galon och det material som är mest lämpat för att vistas heltid utan skydd i utomhusmiljö är Sunbrella plus. Viktigt är att komma ihåg att inget material är helt 100% hållbart i oändlig tid. Sömmarna är en riskfaktor och baksidan på tex galon suger vatten som i sin tur kan göra att tyget förstörs från baksidan om vatten kommer in. Placeringen av en dyna har stor inverkan på livslängden. Om dynan är placerad på ett olämpligt ställe där vatten kan bli stående under dynan kommer den att suga åt sig
20
vatten och bli förstörd. I vissa fall har man en väv på undersidan av dynan för att dynan ska kunna andas och släppa ut vatten men det hjälper inte om dynan är felplacerad.
De material som är lättast att arbeta med är klassisk galon. Detta material är lite mer stretchigt gentemot kapellväv och därmed är materialet lite mer anpassningsbart. Om man arbetar med kapellväv måste man ha exakt passform eftersom materialet i sig saknar töjningsförmåga.
De tekniker företaget använder sig av är vanlig raksöm, fällsöm och keder. De tar hänsyn till placering av sömmar och använder sig av tråd som består av 80% syntetkärna och 20% yttre bomullshölje för effektiv tätning.
Som stoppningsmaterial rekommenderar företaget kallskum som har en lång livslängd och en topp av fiberfill. I vissa fall när de syr upp ny klädsel till en dyna där stoppningen inte behöver bytas ut lämnas tyget in på laminering. Laminering innebär att tygets baksida förses med ett 3mm tunt polyesterskum, som ger ett fylligare utseeende.
Mycket lite har förändrats inom denna bransch genom tiderna, framför allt är det nya tyger som tillkommit.
Många av kunderna som kommer in i verkstaden har enligt Eriksson redan bestämt sig för att det är värt kostnaden att lämna in dynorna till oss som är yrkesprofessionella. Medan andra vänder sig till butiken Östersjökompaniet AB för inköp av textil och tråd för att tillverka dynor själv. Vissa kunder har själva försökt att tillverka dynor men på vägen insett att det är lämpligare anlita
21
Tekniska förutsättningar gällande konstruktionen av dynorna
Förutom själva textilen så är konstruktionen av dynan mycket viktig för livslängden. För att dynan ska bli så bra konstruerad som möjligt finns flertalet val av material och tekniker som man bör ta hänsyn till. Detta kapitel beskriver arbetsprocesser och tekniska förutsättningar som är relevanta vid
konstruktion av dynor. Följande redovisning bygger på rekommendationer från litteraturer och tillverkare.
5.1 Mallning av textil
Mallning inför att man ska sy upp en dyna är a och o. Mät alltid direkt på båten, ej på de gamla dynorna. Gamla dynor kan ha ändrat form med tiden. Textilierna kan tex ha töjt ut sig och gammal skumplast kan ha tappat sin ursprungliga volym. Vinklarna kan dessutom variera i marina miljöers olika utrymmen och mallning är därför oerhört viktigt. 26
Med linjerade tyger kan det vara svårt att få till en snygg passning då ytorna och vinklarna sällan är raka.
Vanligen har båtar enfärgade textilier på dynorna i utomhusmiljö. Anledningen till enfärgade dynor är att dynorna befinner sig på en begränsad yta och det kan uppfattas som estetiskt ”rörigt” vid val av tex mönstrade tyger. Man skulle tex kunna tänka sig att sy emblem på dynornas framsida men här måste man ta i beaktande att varje söm innebär en risk att väta tränger ner i dynans stoppning och därav undviker man så många sömmar som möjligt som inte är ett måste eller har en
praktiskfunktion.
De vanligaste färgerna på dyntygerna har varierat genom tiderna. Färgerna har följt tidens modefärger. På 1960 och 70-talet var brunt och orange vanligt, idag är marinblått eller vitt allra vanligast. 27
5.2 Dynornas sömmar
Sömmen är en mycket viktig del att ta hänsyn till för dynans hållbarhet och funktion. Det är viktigt att sömmen görs på rätt sätt och att den sitter på ett lämpligt ställe samt att sömmen förseglas
ordentligt. Om man inte tar hänsyn till nämnda variabler så är risken stor att det tränger in vatten i dynan. 28
Sy gärna en fällsöm på dynans utsida för att få bättre passform samt för bättre styrka. Om sömmen befinner sig i ett utsatt läge för kraftigt slitage kan man sy fast en keder på dynorna. Keder är inte bara en vacker detalj utan fyller även en praktisk funktion. Kedern fungerar som ett extra slitskydd för skarvar mellan olika stycken. 29
Tidigare användes antingen syntet eller bomullstråd av kraftig variant. Fördelen med bomull är att materialet sväller och tätar till sömmarna. I vissa fall kan syntettråd vara att föredra då den är glattare och starkare. Idag finns trådar som består av en kombination av polyester och bomull, till exempel tråden Coats Terko Satin30. Dessa trådar med en kombination av båda materialen är att
föredra eftersom de besitter både styrkan samt har den tätande egenskapen. Detta genom att kärnan består av 80% polyester och ytterhöljet består av 20% bomull.
26 Westin, Micke, (2008) Inredning ombord. Vaxholm: Columbus, s38 27 Reis, Börje, (2002) Textil materiallära. Borås: PROTEKO läromedel, s48
28 Holmes, Rupert, (2012) Stora boken om båtreparationer. Stockholm: Norstedt s 112 29 Westin, Micke, (2008) Inredning ombord. Vaxholm: Columbus, s 40, 46
22
Bomullen behövs för att täta hålen som symaskinsnålen gjort. En ny söm kan läcka lite grann i sömmarna de första gångerna det utsätts för väta, men när bomullen blivit fuktig och svällt kommer den att täta i hålen. Bomullen är dock inte lika färgbeständigt som polyester och detta medför att färgen som tråden haft då den var ny bleks med tiden. I vissa fall om sömmen befinner sig i ett mycket utsatt läge för väta kan man förstärka sömmarna genom extra impregnering eller genom att limma sömmarna eller använda dubbelhäftande tape.
Tänk på att undvika onödiga sömmar då de skapar fler möjligheter till läckage än nödvändigt.
5.3 Dragkedja och kardborre
Att ha dragkedja eller kardborre på sina dynor är lämpligt om man vill kunna ta av klädseln för tvätt eller för att torka dynans skumplast om vatten trängt in.
Det första man ska ta är hänsyn till placeringen av dragkedjan alternativt kardborren. Detta för att se till att vatten inte tränger in.
Det finns även några faktorer som man bör ta i beaktande när man väljer dragkedja till sina dynor. Det finns två material att välja mellan, plast eller metall. Metall är hårdare än plast och kan tyckas vara mest lämpligt då solens UV-strålar inte påverkar metallen. Dock är dragkedjor att plast att föredra. Anledningen till detta är att metall har en tendens att vid kontakt med saltvatten korrodera. Avdunstande saltvatten lämnar hårda karbonater efter sig och kan också äta bort metalldelar i zip-mekanismen. Dynorna fästes ofta på detaljer av plast, trä eller metall och en dragkedja av metall riskerar i större utsträckning att skada underliggande material. Man ska också ta i beaktning att dragkedjan inte ska vara överdimensionerad så att den känns genom dynans stoppning vid användning.
När det gäller kardborreband så bör man främst tänka på att kvaliteten tål solens UV-strålning och eventuella övriga skadefaktorer som kan komma att spela in. 31
5.4 Stoppning
Valet av stoppning är viktigt både ur bekvämlighetssynpunkt, praktisk synpunkt samt
hållbarhetssynpunkt. Fyllnadsmaterialet i dynorna består nästan alltid av skummaterial och det kan bli nedsuttet med tiden. I vissa fall kan man behöva ett fastare material, gärna kallskum i botten och en mjukare topp för ökad bekvämlighet. Med fördel kan man lägga ett lager syntetvadd överst för att fylla ut lite bättre. En trikåstrumpa kan sedan dras över dynans stoppning för att underlätta att få dynan i och ur fodralet. Skummaterial är inte vattensäkert eftersom det suger upp vatten om det kommer i kontakt med det. Numera finns därför även andra stoppningsmaterial till dynor som är vattensäkra. Exempel på material är sensaten32, sensalam33, polyeter filter34 eller Labyrinth35). Dessa
material suger inte vatten, dock är detta på bekostnad av komforten som blir mycket fastare. 36
31 Holmes, Rupert, (2012) Stora boken om båtreparationer. Stockholm: Norstedt, s112
32 https://www.ostersjokompaniet.se/stoppning-isolering/moltex-sensaten/sensaten/sensaten-lopmeter 33 https://www.ostersjokompaniet.se/stoppning-isolering/moltex-sensaten/sensaten/4020-2840 34 https://www.ostersjokompaniet.se/stoppning-isolering/skumplast/4001-2050
35 https://nevotexwebbshop.se/sv-se/produkter/ovrigt/stoppningsmaterial-polyeter/polyeter-kallskum/labyrinth
36 Holmes, Rupert, (2012) Stora boken om båtreparationer. Stockholm: Norstedt, s 112
23
I vissa fall när dynorna inte är fasta använder sig flera av de traditionella kapok-dynorna. De består ofta av 100% kapokfyllning, Kapok är
hårbildningar på frön och frukter hos växter tillhörande familjen bombacaceae. Kapok drar inte åt sig vatten och har en väldigt bra flytförmåga, tack vara sin ihåliga struktur. Materialet kan bära 36ggr sin egen vikt. Materialet har öppna celler och vid tex en regnskur kan det lägga sig vatten i de öppna cellerna och då upplevs dynan tyvärr som en tvättsvamp. Tyget består oftast av 100% bomull med en vattenavvisande impregnering. 37
5.5 Vinterförvaring av textildynor
Under vintermånaderna behöver båten med dess inredning tas om hand och förvaras på ett bra sätt. De vanligaste alternativen är att antingen förvara båten på land utomhus, förvara båten inomhus i kallgarage, förvara båten inomhus i varmgarage eller att låta båten ligga kvar i sjön. Oberoende vilken lösning som väljs så behöver dynorna tas om hand.
De flesta nya marina tyger till dynor består av syntetiska material men det betyder inte att de är immuna mot röta och mögel. Så länge tyget är torrt möglar det inte men så fort luftfuktigheten ökar så börjar organiska partiklar av smuts, jord, matrester mm, bilda mögel. Det är därför viktigt att rengöra dynorna ordentligt. Kan man ta hem tyget och tvätta det är det en fördel men om det inte går så kan man göra rent dem med lämpligt medel och trasa/borste. Efter rengöring kan man lägga på ett mögelskydd på textilen om man önskar. Det absolut viktigaste förutom rengöring av textilierna är att hålla nere luftfuktigheten för att undvika att textilen blir ansatt av mikroorganismer. 38
37 https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapok
38 Naujok, Michael (2013) Båten i vinteride. Stockholm: Norstedt, s96
24
Material och teknik – egna erfarenheter och tester
För att undersöka om det finns någon skillnad mellan olika material och dess egenskaper
genomfördes en rad olika praktiska tester på material som jag valde utifrån min omvärldsanalys i kapitel 4 och 5. Testerna gick ut på att undersöka olika material och sömnadstekniker. Jag använde mig även av min egen tidigare erfarenhet.
6.1 Egna tidigare erfarenheter
Det är stor prisskillnad mellan olika vinyl/PVC tyger. Är det verkligen någon skillnad i kvalitet? Vid närmare undersökning av detta tillvaratog jag mina tidigare erfarenheter.
För cirka två år sedan inköpte jag ett billigt konstläder via webbsidan skapamer.se Tyget hette Möbeltyg Vinyl / Konstläder Snö-Vit - 140 cm (Artikel: 38334. PG: M51) Pris 89kr/meter. I produktbeskrivningen listas följande:
Högsta kvalitet, yta med lätt kornig effekt, lite töjbart, tjocklek ca 1 mm, bredd ca 140 cm, vikt ca 900 gram per löpmeter, passar för all sorts klädsel i bilar, säten, husvagnar, båtar, hantverk, dekor etc.39
Av tyget sydde jag en rygg- och sittdyna. Tyget var stretchigt och ganska svårt att sy i eftersom ytan var gummiaktig/klibbig och därmed klibbade fast i pressarfoten medan undersidan matades. Ryggdynan försågs med ett kardborrband och sittdynan med dragkedja och band för att kunna fästa dynorna på plats i båten. Sittdynan förvarades inne i ruffen och togs fram och nyttjades vid
användning av båten medan ryggdynan lämnades på plats utomhus hela säsongen. Efter en säsong var sittdynan i samma fina skick medan ryggdynans yta blivit klibbig och gulnat. Till efterföljande säsong tvättades ryggdynan ren med klorin för att återfå den vita färgen samt ethylacetat lösning för att ta bort den klibbiga ytan, därefter smörjdes ryggdynan in med ett Karnauba-baserat vax i försök att få ny en tålig yta. Efter ungefär en halv säsong började ryggdynans yta att klibba igen och färgen gulnade. Båtens övriga dynor som befunnit sig i utomhusmiljö sedan 2000 då båten tillverkades har inte påverkats nämnvärt under alla år och detta trots att de vistats i utomhusmiljö under alla säsonger. Sammanfattningsvis kan man säga att val av material utefter behov är väldigt viktigt speciellt om man ser till önskad livslängd.
Sittplats utan sitt- eller ryggdyna Sittplats med sitt- och ryggdyna
25
Detaljbild dragkedja och band i syntet med spänne i plast för fästning av sittdynan.
Detaljbild av utomhusmiljöns materialpåverkan.
26
6.2 Egna tester
För att undersöka skillnad mellan material och sömnadstekniker vad beträffar funktionalitet och hållbarhet genomfördes egna tester. Först gjordes ett urval av populära textilier på marknaden samt urval av olika trådar och kedrar. Inför urvalet av textilier, tråd och keder nyttjade jag insamlad fakta samt erfarenheter och yrkeskunskaper. Jag valde att fokusera på textilier av syntetfiber och mixade textilier av olika prisklass och olika materialsammansättning.
Testerna gick ut på att tillverka provbitar med olika sömnadstekniker för att sedan utsätta dessa för olika påfrestningar. Testerna delades upp i två delar. Det första testet genomfördes för att undersöka tygernas och sömnadernas motstånd mot väta. Det andra testet var ett fläcktest där tygerna utsattes för rödvin och en blandning av vatten och mjöl. Mjöl och vatten valdes för att efterlikna konsistensen hos fågelspillning.
6.2.1 Urval textilier
Inför urvalet av textilier nyttjade jag insamlad fakta samt erfarenheter och yrkeskunskaper. Jag valde att fokusera på syntetfiber och mixade textilier av olika prisklass och olika materialsammansättning. 6.2.1.1 Textil 1, Skapamer.se, Möbeltyg vinyl/konstläder
Färg snö-Vit 140 cm (Artikel: 38334. PG: M51) från skapamer.se Pris: 89kr/m. 40
Produktbeskrivning: Högsta kvalitet, yta med lätt kornig effekt, lite töjbart, tjocklek ca 1 mm, bredd ca 140 cm, vikt ca 900 gram per löpmeter, passar för all sorts klädsel i bilar, säten, husvagnar, båtar, hantverk, dekor etc.
Inga övriga specifikationer angavs av återförsäljaren. 6.2.1.2 Textil 2 och 3, Spradling, Marlin
Färg cream MRL-3206 13-0613 TPX. Artikelnummer:16-MRL-3226 samt färg blackbeard MRL-3226 19-0000 TPX Artikelnummer:16-MRL-3226, ca pris 265kr/m41
Produktbeskrivning: Mjukt och smidigt konstläder (vinyl). Lämpat för marina miljöer och utomhusbruk, halvblank ytfinish. Passar till båtdynor i sittbrunnen eller som dynklädsel.
Specialstickad textil med 100% bottenstöd av polyestergarn för styrka och mjukhet. Övre skikt av vinylyta ger mjuk kvalitet utan att offra produktens prestanda. Materialets vidhäftning, riv- och sträckstyrka förbättras genom denna sammansättning. Ytbehandlat med permaguard som gör tyget enkelt att rengöra och ökad nötningshållfasthet.
Bottenstöd: 100% Hi-Loft Polyester
Top: Vinyl samt ytbehandlad med permaguard Bredd: >137 cm
Vikt: 657 gr/kvm
Slitstyrka >100.000 Martindale (Hög) Cold crak: -23 grade C.
UV-resistens: 1000 timmar, Blue wool scale (Hög) Flamskydd: En 1021 part 1&2, IMO FTP 2010 Code MSC.307 (88) Part 8 3.1 & 3.2 (Hög)
Vård: Milt tvättmedel för hand
40 https://www.skapamer.se/mobeltyg-vinyl-konstlader-140-cm?var=38334 41 http://www.spradling.eu/collections/marlin
Foto: Textil vinyl/konstläder
27 6.2.1.3 Textil 4 och 5, Spradling Silvertex
Färg beige, Artikelnummer:16-122-1010, samt färg graphite, artikelnummer:16-122-4003. ca pris 389kr/m42
Produktbeskrivning: Mjukt och smidigt konstläder. Lämpat för marint- och utomhusbruk med en ytstuktur som liknar vävt tyg, halvblank ytfinish. Specialstickad textil med 100% bottenstöd av polyestergarn för styrka och mjukhet. Övre skikt av vinylyta som ger en mjuk kvalitet utan att offra produktens prestanda. Materialets vidhäftning, riv- och sträckstyrka förbättras genom denna sammansättning. Ytbehandlat med permablok3 som ger ökat fläck- och bakterieskydd samt slitstyrka.
Bottenstöd: 100% Hi-Loft Polyester
Top: Vinyl samt ytbehandling med permablok3 Bredd: >137 cm
Vikt: 685 gr/kvm
Slitstyrka >300.000 Martindale (Hög) Cold crak: -23 grade C.
UV-resistens: Xenotest DIN 54004/NTC 1479 (Hög) Flamskydd: En 1021 part 1&2, IMO A652 (16)8.2 & 8.3, MVSS302 (Hög)
Vård: Milt tvättmedel för hand
6.2.1.4 Textil 6, Sunbrella Solid & Stripes
Färg Mink Brown, artikelnummer:14-SJA-3127, ca pris 390kr/m43
Produktbeskrivning: Ett tyg för dynor, parasoll och båtinredningar.
Sammansättning: 100% Sunbrella Acryl Behandlat: Glen Raven Stain Resistant Vikt: 270 g/m2
Bredd: 137 cm
Slitstyrka: 15.000 Martindale (Låg) UV-resistens: 7/8, ISO 105 B02 (Hög)
Färgäkta: 5/5 (Hög) vid tvätt ISO 105 C06, friktion ISO 105X12/ISO 105X12 och väder ISO 105 B04
Vård: Maskintvätt 40 grader syntet. Garanti: 5 år
42 http://www.spradling.eu/collections/silvertex
43 https://documents.dickson-constant.com/medias/docs/FT-Sunbrella%20Marine%20Solids%20&%20Stripes-En.pdf?tmp=1363095348?tmp=1363095348
Foto: Textil Spradling Silvertex
