Sammanfattande slutsatser

Uppsatsen hade som syfte att utreda om dagens reglering av överskottsinformation är lämplig utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv och ett brottsutredningsperspektiv.297 Vad gäller dagens reglering av överskottsinformation finns det flertalet begränsningar. För överskottsinformat- ion från hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kame- raövervakning finns det begränsningar för att inleda förundersökning för mindre allvarliga brott, men huvudregeln är att överskottsinformation får användas.298 Det finns även en möj- lighet att använda överskottsinformation för att inleda förundersökning om det finns särskilda skäl.299 Vad gäller överskottsinformation från hemlig rumsavlyssning är det en strängare re- glering där det måste vara brott av mer allvarligt slag för att överskottsinformation ska få ut- redas. För planerade brott finns det inga begränsningar, vilka däremot gäller för pågående brott.300 Det regleras däremot inte hur överskottsinformation får användas i underrättelseverk- samhet och vid nedlagd förundersökning. Det verkar inte vara helt tydligt vad som gäller för dessa situationer.301 Vad gäller underrättelseverksamhet talar förarbetena för att det är möjligt att använda överskottsinformation. Det är däremot inget som regleras i lagtexten.302 För an- vändning för andra än brottsbekämpande ändamål anges det i förarbetena att överskottsin- formation får användas med de begränsningar som finns i andra lagar.303

Det korta svaret på uppsatsens syfte är att dagens reglering inte är tillfredsställande, varken ur rättssäkerhetsperspektiv eller brottsutredningsperspektiv.304 Det är nödvändigt att förändra regleringen, speciellt i takt med hur dagens kriminalpolitik ser ut med en mer offensiv syn.305 Mycket av den kritik som framförts, främst i SOU 2018:61, är relevant. Med tanke på att re- gleringen gällande överskottsinformation ska vara tydlig och med tanke på att det handlar om en integritetskränkning att använda sig av sådan information kan det ställas höga krav på hur bestämmelsen är utformad. Det räcker inte med att det går att läsa viss information i förarbe- tena, framförallt eftersom det blir otydligt vid läsning av enbart lagtexten.306 På flera punkter är regleringen otillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Det finns exempelvis inte en klar definition av överskottsinformation, där det i förarbeten och andra rättskällor finns en vidare definition än vad som framgår av dagens reglering.307 _{Det bör alltså förtydligas vad}

begreppet innebär i lagtexten. Dessutom bör det finnas en mer allmän reglering gällande an- vändningen av överskottsinformation som räknar in fler situationer än den nuvarande regle- ringen gör. Det är inte rättssäkert att det enbart framgår av förarbetena hur användningen av överskottsinformation i exempelvis underrättelseverksamhet ser ut.308 _{Det leder till oklarheter,}

                                                                                                                297 _{Se kapitel 1.2.} 298 _{Se kapitel 2.4.} 299 _{Se kapitel 2.4.} 300 _{Se kapitel 2.4.} 301 _{Se kapitel 2.4.} 302 _{Se kapitel 2.4.} 303 _{Se kapitel 2.4.} 304 _{Se kapitel 3.4 och 3.5.} 305 _{Justitiedepartementet.} 306 _{Se kapitel 3.4.} 307 _{Se kapitel 3.4.} 308 _{Se kapitel 3.4.}

och så som bestämmelsen är utformad idag är det svårt att förstå hur överskottsinformation får användas i de situationer som inte anges i lagen. Dessutom vore det tydligast att ha all an- vändning av överskottsinformation samlad i en bestämmelse. En annan förändring som bör göras ur rättssäkerhetssynpunkt är att exemplifiera vad ”särskilda skäl”309 _{kan vara. Med}

tanke på den tydlighet som bestämmelsen bör ha är det heller inte tillräckligt att det enbart framgår av förarbetena när det kan föreligga särskilda skäl. För att den inte ska riskera att tillämpas i felaktiga situationer och heller inte skapa förvirring bör det alltså förtydligas.310 Vad gäller brottsbekämpningen vore det mest lämpligt att ta bort nuvarande begränsningar gällande överskottsinformation. Det mest självklara är att ta bort nuvarande begränsningar för hemlig rumsavlyssning eftersom flera brott idag inte kan utredas.311 Däremot är tankarna bakom regleringen för hemlig övervakning och avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning svårbegripliga. För att främja brottsbekämpningen bör även dessa begränsningar tas bort.312 I ett samhälle är det viktigt att människor känner trygghet och att staten gör sitt bästa för att bekämpa brott. Med dagens reglering kan inte alla brott bekämpas, och den möjligheten bör finnas. Oavsett om tiden sedan inte räcker till eller om alla brott helt enkelt inte kan bekämpas finns det i alla fall bättre möjlighet att göra det med en ny regle- ring.313 _{Det integritetsintrång som användningen av överskottsinformation gör kan tas i hän-}

syn på olika sätt, dels beaktas det redan vid uppkomsten av överskottsinformation, dels finns det andra sätt att beakta det än genom dagens begränsningar. Det bör fortfarande finnas ett skydd som gör att överskottsinformation inte kan användas obegränsat eftersom detta skulle kunna ge upphov till maktmissbruk och innebära men för individens rättigheter.314 Vikten av att bekämpa brott går däremot före integritetsskyddet i det här fallet och motiverar att sänka begränsningarna gällande användningen av överskottsinformation. Eftersom integritetsin- trånget redan beaktas genom användningen av hemliga tvångsmedel och kan beaktas på andra sätt i regleringen kring överskottsinformation är det inte problematiskt att sätta brottsbekämp- ningen före intrånget. Slutligen bör det finnas samma möjlighet att bekämpa pågående brott som planerade brott. Därför är det nödvändigt att de begränsningar som finns för pågående brott tas bort.315 _{Att polisen inte kan ingripa när de vet att de pågår brott eftersom de inte når}

tillräckligt högt i straffskalan vore mycket märkligt.

De slutsatser som kan dras av den kritik som riktats mot regleringen är även det som diskute- rats ovan, exempelvis att regleringen anses ha vissa otydliga formuleringar och att alla situat- ioner inte finns reglerade i lagen.316 Kritikerna ifrågasätter framförallt regleringen för över- skottsinformation från hemlig rumsavlyssning ur brottsbekämpningssynpunkt. Däremot anser de att regleringen för överskottsinformation från resterande hemliga tvångsmedel inte är rätts-                                                                                                                 309 _{27 kap. 23 a § 1 st. 2 pkt. RB.} 310 _{Se kapitel 3.4.} 311 _{Se kapitel 3.5.} 312 _{Se kapitel 3.5.} 313 _{Se kapitel 3.5.} 314 _{Se kapitel 3.5.} 315 _{Se kapitel 3.5.}   316 _{Se kapitel 4.2.}

säker och att tankarna bakom denna reglering dessutom är svårförståelig.317 De trycker även mycket på att regleringen inte bör vara annorlunda för dessa hemliga tvångsmedel, både ur rättssäkerhetssynpunkt, ur integritetssynpunkt och brottsbekämpningssynpunkt.318 Kritikerna verkar vara överens om den bristande rättssäkerhet som regleringen har och att den inte främ- jar brottsbekämpningen. Uppsatsen delar mycket av kritikernas åsikter men trycker även hår- dare på exempelvis att begränsningarna som finns idag bör tas bort för alla hemliga tvångs- medel i bestämmelsen på grund av vikten av att bekämpa brott.

En viktig slutsats som kan dras efter att ha utrett regleringen kring överskottsinformation är att det är en svår balansgång mellan brottsbekämpningen och rättssäkerheten. Det har redan konstaterats att brottsbekämpningen är mycket viktig och att den ska sättas före det integri- tetsintrång som användningen av överskottsinformation gör. Om brottsbekämpningen skulle prioriterats högst i alla situationer kanske lagstiftningen däremot inte skulle vara tillräckligt hänsynstagande till individens rättigheter eftersom det skulle bli en obalans mellan dessa. En konsekvens av att rättssäkerheten sätts i andra hand efter brottsbekämpningen är att det kan skapa en otrygghet för individen och ett minskat förtroende för rättsväsendet. Det är viktigt att brottsbekämpningen inte prioriteras alldeles för högt eftersom rättssäkerheten och de mänsk- liga rättigheterna är mycket viktiga. Samhället ska skydda individer mot brottslighet, men samtidigt även vara rättssäkert och inte utsätta individer för onödiga ingrepp i integriteten. Det är därför viktigt att det noga beaktas vilka konsekvenser som lagar får så att det görs en välavvägd bedömning mellan brottsbekämpningen och rättssäkerheten. Det är av stor vikt att regleringen är tydlig, förutsägbar och proportionerlig och att risken för maktmissbruk mini- meras. I dagens samhälle där det diskuteras kring en utökad användning av hemliga tvångs- medel och en utökad användning av överskottsinformation319 kan skyddet för personers in- tegritet minska. Med tanke på den starka regleringen som finns kring rättssäkerheten och in- grepp i individens rättigheter320 finns det däremot troligen en ganska liten risk för att reglerna kring brottsbekämpningen skulle bli för oproportionerliga. Den föreslagna lydelsen beaktar dessutom rättssäkerheten och integriteten, även om den bör omarbetas till viss del för att bli mer rättssäker.

Den föreslagna lydelsen ser annorlunda ut på flera sätt från dagens lydelse, bl.a. gäller samma regler för alla hemliga tvångsmedel i bestämmelsen till skillnad från nu.321 Dessutom är be- gränsningarna som gäller nu gällande att det måste vara vissa slags brott för att överskottsin- formation ska få användas till utredning och förundersökning borta. I den föreslagna lydelsen föreslås istället en proportionalitetsbedömning för användningen av överskottsinformation.322 Utredarna menar bl.a. att den föreslagna lydelsen är mycket tydligare eftersom den är mer heltäckande och dessutom att fler brott kan komma att klaras upp med den föreslagna lydel-                                                                                                                

317 _{Se kapitel 4.2.} 318 _{Se kapitel 4.2.}

319 _{Justitiedepartementet; SOU 2018:61.} 320 _{Se kapitel 2.4 och kapitel 3.4.} 321 _{Se kapitel 4.3.}

sen.323 Slutsatsen av dessa uttalanden är att utredarna har viktiga synpunkter, men att deras förslag inte kan anses vara optimalt så som det är formulerat nu. Det är mycket positivt att det skapats en diskussion kring en ny reglering gällande överskottsinformation. Det är däremot viktigt att förhålla sig kritisk till utredarnas åsikter eftersom de framförallt framför de positiva konsekvenserna med lagförslaget och möjligen utelämnar problematiken med det. Det finns nämligen ganska tydliga tolkningssvårigheter med förslaget i SOU 2018:61.324 Konsekven- serna av den föreslagna lydelsen är delvis positiva både ur rättssynpunkt och ur samhällssyn- punkt, eftersom den medger en större chans att klara upp brott och är delvis tydligare formule- rad. Förslaget tar exempelvis upp begreppet överskottsinformation på ett tydligare sätt som stämmer bättre överens med resterande rättskällor.325 Det finns däremot tolkningssvårigheter som kan leda till att den föreslagna regleringen kan tillämpas på olika sätt eller missbrukas.326 Först och främst behöver det förtydligas vad dessa andra ändamål när överskottsinformation får användas327 är, helst direkt i lagtexten. Det bör exemplifieras eller nämnas om andra än- damål är all slags användning av överskottsinformation eller vad som räknas dit.328 Dessutom bör det i förarbetena framgå hur proportionalitetsbedömningen ska göras, d.v.s. vilka faktorer som ska tas i hänsyn i bedömningen och när det kan vara proportionerligt att använda sig av överskottsinformation.329 Det kan även bli viktigt för domstolen att i mål som rör överskotts- information tydliggöra hur de anser att en eventuell proportionalitetsbedömning bör göras för att ge vägledning till åklagarna. Lagstiftarna bör reflektera över dessa tolkningssvårigheter som tagits upp och genomföra dessa ändringar. Det är viktigt att det sker en förändring. Om en lagändring sker bör det också på ett tydligt sätt redogöras för avvägningen mellan brotts- bekämpningen och rättssäkerheten, exempelvis hur individens rättigheter beaktas. Med lite mer arbete kring den föreslagna lydelsen kommer det bli en mer lämplig reglering för över- skottsinformation än vad det är idag.

                                                                                                                323 _{Se kapitel 4.3.} 324 _{Se kapitel 4.4.} 325 _{Se kapitel 4.4.} 326 _{Se kapitel 4.4.} 327 _{SOU 2018:61 s. 26.} 328 _{Se kapitel 4.4.}   329 _{Se kapitel 4.4.}

Källförteckning

Litteratur

Bengtsson, Bertil, SOU som rättskälla, Svensk juristtidning, 2011, s. 777–785, [cit. Bengts- son].

Ekelöf, Per Olof, Andersson, Simon, Bellander, Henrik, Bylund, Torleif, Edelstam, Henrik & Pauli, Mikael, Rättegång Tredje häftet, 8 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018, [cit. Rätte- gång].

Eliason, Marianne, Rättsuppfattning, rättskällor och rättsbildning, Svensk juristtidning, 2004, s. 291–295.

Hilding Qvarnström, Agnetha, Rättssäkerhet och integritet – hur ser det ut i Sverige?, Svensk juristtidning, 2007, s. 136–140, [cit. Hilding Qvarnström].

Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, Svensk juristtidning, 2004, s. 1–10, [cit. Ja- reborg].

Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 5 u., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, [cit. Jareborg & Zila].

Justitiedepartementet, Regeringen föreslår ytterligare åtgärder mot gängkriminaliteten, Rege- ringskansliet, ”https://www.regeringen.se/artiklar/2019/09/regeringen-foreslar-ytterligare- atgarder-mot-gangkriminaliteten/”, lydelsedatum 2019-09-24, [cit. Justitiedepartementet]. Lindberg, Gunnel, Straffprocessuella tvångsmedel – när och hur får de användas?, 4 u., Karnov Group, Stockholm, 2018, [cit. Lindberg].

Nordh, Roberth, Tvångsmedel Kvarstad, häktning, beslag, husrannsakan m.m., 2 u., Författa- ren och Iustus Förlag, Uppsala, 2019, Praktisk Process IV, [cit. Nordh].

Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, Svensk juristtidning, 2004, s. 105–145, [cit. Ol- sen].

Ramberg, Anne, Tvångsmedel, rättssäkerhet och integritet – går det att förena?, Svensk ju- risttidning, 2007, s. 154–170, [cit. Ramberg, Anne].

Ramberg, Christina, Rättskällor – en introduktion i kritiskt tänkande, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018, [cit. Ramberg].

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Ämne, material, metod och argumen-

Sarnecki, Jerzy, Introduktion till kriminologi Volym II, Studentlitteratur, Lund, 2019, [cit. Sarnecki].

Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning, 5 u., Norstedts Juridik, Stockholm, 2013, [cit. Strömholm].

Ulväng, Magnus, Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet – vad är det som har hänt

och vad skall vi göra?, Svensk juristtidning, 2007, s. 1–16, [cit. Ulväng].

Westerlund, Gösta, Straffprocessuella tvångsmedel, 6 u., Bruun Juridik, Stockholm, 2018, [cit. Westerlund].

Zila, Josef, Om rättssäkerhet, Svensk juristtidning, 1990, s. 284–305, [cit. Zila].

Åklagarmyndigheten, Brottsutredningen, ” https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran- brott-till-atal/brottsutredningen/”, lydelsedatum 2019-10-18, [cit. Åklagarmyndigheten, Brottsutredningen].

Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet, ” https://www.aklagare.se/ordlista/r/rattssakerhet/”, ly- delsedatum 2019-10-16, [cit. Åklagarmyndigheten, Rättssäkerhet].

Åklagarmyndigheten, Åtalsplikt, ” https://www.aklagare.se/om_rattsprocessen/fran-brott-till- atal/atalsbeslutet/atalsplikt/”, lydelsedatum 2019-10-18, [cit. Åklagarmyndigheten, Åtals- plikt].

Offentligt tryck

Prop. 2004/05:143 Överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m., [cit. Prop. 2004/05:143].

Prop. 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning, [cit. Prop 2005/06:178].

Prop. 2013/14:237 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott [cit. Prop 2013/14:237]. Statens offentliga utredningar

SOU 2012:44 Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott: Betänkande av Utredningen om vissa hemliga tvångsmedel, [cit. SOU 2012:44].

SOU 2018:61 Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel: Slutbetänkande av Utred- ningen om rättssäkerhetsgarantier vid användningen av vissa hemliga tvångsmedel, [cit. SOU 2018:61].

Remissyttranden

BRÅ 2018-11-12 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgarantier och hem- liga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. BRÅ].

Civil Rights Defenders 2018-11-30 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäker- hetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Civil Rights Defenders].

Datainspektionen 2018-11-26 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgaran- tier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Datainspektionen].

ECPAT Sverige 2018-11-26 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgaran- tier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. ECPAT].

Ekobrottsmyndigheten 2018-11-22 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhets- garantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Ekobrottsmyndigheten].

Göteborgs tingsrätt 2018-11-16 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsga- rantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Göteborgs tingsrätt].

Helsingborgs tingsrätt 2018-11-26 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhets- garantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Helsingborgs tingsrätt].

Juridiska Institutionen vid Göteborgs universitet 2018-12-10 Yttrande över betänkandet Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet].

Justitieombudsmannen 2018-11-26 Yttrande över betänkandet Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. JO].

Svea hovrätt 2018-11-15 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Svea hovrätt].

Sveriges Advokatsamfund 2018-08-15 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäker- hetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Advokatsamfundet].

Säkerhets-och Integritetsskyddsnämnden 2018-11-14 Yttrande över Statens offentliga utred- ning Rättssäkerhetsgarantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Säkerhets-och Integritetsskyddsnämnden].

Åklagarmyndigheten 2018-10-10 Yttrande över Statens offentliga utredning Rättssäkerhets- garantier och hemliga tvångsmedel (SOU 2018:61), [cit. Åklagarmyndigheten].

Rättsfall

Hovrätten över Skåne och Blekinges avd 1 dom 2014-03-19 mål nr B 1573-13.

Lagstiftning

Rättegångsbalk (1942:740) [cit. RB].

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform, [cit. RF].

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna, [cit. Europakonventionen].