Mycket av litteraturen, jag valt att läsa, är tio år gammal eller äldre. Forskningen går snabbt framåt och nya upptäckter görs. Gillberg (1996) skriver att orsaken till DAMP är ärftliga faktorer eller hjärnskador uppkomna tidigt i utvecklingen, Ljungberg (2008) säger att det är en underfunktion av signalämnena dopamin och/eller noradrenalin. Oavsett orsaken är beteendet hos utåtagerande barn med diagnosen ADHD densamma. Jag anser att litteraturen jag har läst har gett mig tillräckligt med underlag för att kunna genomföra min uppsats.
Narrativa berättelser ger intervjuaren en inblick i en persons upplevelser av en händelse på ett sätt som t.ex. en enkätundersökning inte kan ge. Jag har fått ta del av fem personers upplevelser av deras grundskoletid. Minst sjutton år har förflutit sedan intervjupersonerna började grundskolan och det har givetvis påverkat vad de minns från sin skoltid. Hartman (2003) skriver att ju längre tid som förflutit mellan en muntlig utsaga och den händelse som utsagan gäller ju osäkrare är källan. Dessutom har jag intervjuat kriminellt belastade personer med en misstro till myndigheter och myndighetspersoner vilket säkert har påverkat deras val av vad de är villiga att dela med sig till mig. En narrativ intervjumetod bygger dock på att låta intervjupersonerna berätta sin berättelse och då är det var och ens upplevda minnen som är betydelsefulla för att skapa förståelse. Samtliga intervjupersoner har starkt negativa upplevelser från sin skoltid och det har varit svårt för dem att minnas tillbaka och återberätta sina historier för mig. En av intervjupersonerna har knappt några minnen alls från sina första år i skolan. Detta är anledningen till att jag valde att inte ställa några fördjupande frågor under intervjutillfällena.
40
Metodvalet för min uppsats anser jag har varit rätt då det har gett mig det underlag jag har behövt för att kunna ge svar på mina frågeställningar.
Den första av mina två frågeställningar som jag hade med mig in i uppsatsen var:
Hur upplevs skolgången av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos?
Utifrån intervjupersonernas berättelser har skolgången varit både positiv och negativ, fast mest negativ.
Varje historia är unik men mönstret är detsamma. Mina fem berättelser följer samma mönster. Mönstret visar att alla hade stora förväntningar inför skolstarten, liksom de allra flesta barn har, men förväntningarna har snabbt gått över. Adam berättar om sin första dag i skolan: ”Det är nog det enda lyckliga någonsin tror jag, det sista, det är nog det sista lyckliga minnet ifrån skolan tror jag, andra dan ville jag inte gå dit.” Man börjar i en vanlig klass men får relativt snabbt flytta över till ”lilla gruppen”, till specialskolor eller någon annan lösning för att man inte klarar av att hantera eleven i klassrummet. Skolans behov av sortering och avskiljning som Persson (1998) skriver om. Greene (2009) beskriver vad som händer när skolans resurser inte riktigt har räckt till eller kunnat ge det resultat som eftersträvat. Eleven söker sig då till utanförskap och ett avvikande, destruktivt beteende blir elevens sätt att vara en del av någonting. Detta blir barnets/elevens identitet. Många av dessa barn/elever behöver till sist mer hjälp och behandling än vad en normal skolmiljö kan erbjuda. Det är detta som mina intervjupersoner berättar om och som tyvärr har lett till särskilda placeringar som t.ex. SiS.
Vad är det då som gör att nyfikna och förväntansfulla blivande skolbarn så snabbt tappar lusten och skolsjälvförtroendet? Att förklara det med att barnen har diagnosen ADHD är fel, det finns barn med ADHD som fortsätter att tycka om skolan och som fortsätter skolan med bra skolsjälvförtroende grundskolan igenom. Är då dessa elever mindre begåvade än andra elever och därför inte klarar av en vanlig skolgång? Intervjuerna visar på det motsatta. Fyra av fem hade betyg när de slutade grundskolan som låg över medel, den femte har jag inga uppgifter om.
Min andra frågeställning som jag ville undersöka var:
Vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan upplevs som positiva/negativa?
41
Under högstadietiden har intervjupersonerna stött på lärare, både speciallärare i den vanliga skolan och lärare på institutioner, som varit bra, som klarat av att engagera eleverna i deras skolgång. Dessa har fått dem att känna sig lyckade, att de kan. Kunskap, beröm, envishet är några av de egenskaper som dessa lärare har haft enligt intervjupersonerna själva. Kalle beskriver det på följande sätt: ”Där var lite speciellt, vissa var verkligen schyssta där och förstod verkligen det där ADHD och sånt där. Så det var ju, alltså, dom kunde ta ner en på jorden lite lättare, kunde dom.” Eller för att använda Daniels beskrivning: ”…det var nog läraren, han var så envis, han berömde en gjorde han och då tyckte man det ar roligt, så på nå’t underligt vis där, så, sen gick jag ju med kaffe till honom varje morgon och på och fjäska lite så jag gick ut nian med 3,0.”
Men intervjupersonerna har också fått uppleva det omvända. Negativt bemötande från både klass/skolkamrater och lärare. Tore berättar: ”Ja, vi hade ju sånt där föräldrasamtal liksom, det var ju snack om det här liksom med mobbingen mot mig och sådär, så sa han liksom när vi prata – att en sak ska du veta Tore, att jag hatar dig, sa han.”
Positiv förstärkning såsom beröm är något som pedagoger anser självklart, men att det ska gälla alla elever, även utåtagerande, bråkiga och störiga elever som inte kan sitta still kan i realiteten vara svårare att efterleva. Därför är det viktigt att som pedagog ha ett professionellt förhållningsätt istället för ett emotionellt.
Syftet med denna undersökning var, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Duvner (1998) skriver att förhållningssättet hos den vuxne kring barnet d.v.s. bemötandet i vardagssituationen har stor betydelse för hur stora beteendeproblemen ska bli. Intervjupersonerna har berättat om hur positivt bemötande från lärare har hjälpt dem till en periodvis fungerande skolgång. Lärare som kunnat anpassa undervisningen till en, för intervjupersonerna, rätt nivå, kunnat förmedla ett salutogent förhållningssätt, kunnat möta och hantera intervjupersonerna utifrån kunskap om diagnosen ADHD, läsa av situationen och bryta ett aggressivt beteende innan kulmen på ett utbrott är nått och kunnat förhålla sig professionellt i svåra situationer, detta är egenskaper hos de lärare som intervjupersonerna upplever sig har
42
fått ett bra bemötande ifrån. Jag anser att skolan måste ge alla pedagoger en bättre kunskap om alla dessa elever inom neuropsykiatrin som vi, som pedagoger, möter och undervisar varje dag.
Det gemensamma draget hos intervjupersonerna är att de har diagnosen ADHD med ett utåtagerande beteende, eller för att använda Greenes (2009) formulering, de är personer med ett oflexibelt och explosivt beteende. Jag har fått ta del av både positiva och negativa upplevelser av intervjupersonernas skolgång. Det som varit mest framträdande i deras upplevelser är bemötandet från lärare. Oförstående och okunniga lärare som fysiskt och psykiskt har misshandlat intervjupersonerna men också lärare som stöttat, berömt och lyft intervjupersonerna.
Jag hoppas att jag med denna uppsats kan väcka intresse och förståelse för de oflexiva och explosiva elever vi pedagoger dagligen möter i skolan. En ökad förståelse och en ökad kunskap som kan ge dessa elever ett skolsjälvförtroende och en känsla av att lyckas i skolan. Förståelse och kunskap som hade kunnat hjälpa intervjupersonerna till ett mindre destruktivt liv.
43
REFERENSLISTA
Beckman, V red. (2007). ADHD/DAMP – en uppdatering. Poland: Pozkal,
Duvner, Tore (1998). ADHD impulsivitet överaktivitet koncentrationssvårigheter. Falköping: Erlanders Gummessons
Gillberg, Christopher (2008). Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. Lettland: Cura
Gillberg, Christopher (1996). Ett barn i varje klass: om DAMP, MBD, ADHD. Södertälje: Bokförlaget Cura
Goodson, Ivor F (1996). Att stärka lärarnas röster Sex essäer om lärarforskning och lärar-forskarsamarbete. Stockholm: Gotab
Greene, Ross W (2009). Explosiva barn. Riga: Cura Bokförlag och Utbildning Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur
Hartman, Sven (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Falun: ScandBook AB
Iglum, Lisbeth (1999). Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med DAMP/MBD, AD/HD och Tourettes syndrom. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB Kadesjö, Björn (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber
Kinge, Emilie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur
Kvale, Steinar Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Ungern: Elanders Kft
Kärfve, Eva (2000) Hjärnspöken, Damp och hotet mot folkhälsan. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag
Ljungberg, Tomas (2008). AD/HD i nytt ljus. Västra Frölunda: Intellecta DocoSys AB Närvenen, Anna-Liisa (1999). När kvalitativa studier blir text. Lund: Studentlitteratur
44
Persson, Bengt (1998). Den motsägelsefulla pedagogiken – motiveringar, genomförande och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs universitet
Lpo 11 Lpo 94 Lgr 80
Internetadresser:
Pfiffner, Linda Forskare och experter: Tillämpa kunskapen om ADHD i skolan!
http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2002/09/03/forskare-experter-
tillampa-kunskapen-adhd-skolan
Olweus, Dan (2009). Mobbningsforskaren Dan Olweus.
http://www.fhi.se/Handbocker/Uppslagsverk-barn-och-unga/Praktiska-erfarenheter-
av-forebyggande-arbete-/Dan-Olweus/
Slutrapport gjord av kriminalvården (2001), Unga män i anstalt och häkte.
http://www.kriminalvarden.se/upload/Informationsmaterial/4696_unga_man.pdf Edbom, Tobias (2009). Self-esteem, sense of coherence and attention deficit hyperactivity disorder : A longitudinal study from childhood to adulthood.
45
BILAGA 1
DIAGNOSKRITERIER
DSM-IV-kriterierna (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders även känd som DSM-IV är en manual som publiceras av American Psychiatric Association och som täcker alla nu kända psykiatriska sjukdomstillstånd och störningar
Diagnoskriterierna för AD/HD enligt DSM-IV: A. Antingen (1) eller (2):
(1) minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
Ouppmärksamhet
(a) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter
(b) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar
(c) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal
(d) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte
förstår instruktionerna)
(e) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (f) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental
uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)
(g) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker,
läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)
(h) är ofta lättdistraherad av yttre stimuli
(i) är ofta glömsk i det dagliga livet
(2) minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
46 Hyperaktivitet
(a) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still (b) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas
sitta kvar på sin plats en längre stund
(c) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla
av rastlöshet)
(d) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla (e) verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv” (f) pratar ofta överdrivet mycket
Impulsivitet
(g) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt
(h) har ofta svårt att vänta på sin tur