Resultaten från intervjuerna visar att eleverna är nöjda med att ha deltagit i projektet att lära sig läsa och skriva på albanska. För projektets räkning innebär detta att de rekommenderar lärarna att fortsätta med samma metod med kommande elever. Föräldrarna företräder liksom barnen, åsikterna att barnen har fått en bra grund för att lära andra språk och en bra grund för att ge kunskaper genom att delta i projektet. Samtliga föräldrar svarar att barnen använder albanska hemma, vilket helt överensstämmer med elevernas svar. Den samlade uppfattningen mellan föräldrarna är att tre föräldrar tycker att barnen har lärt sig svenska bra, och två föräldrar mycket bra. Slutligen kan det konstateras att föräldrarna också är nöjda med projektet i den form det har.
Eleverna använder albanska med albansktalande vänner. I dessa samtal förekommer återkommande kodväxling, se s. 10. Kodväxling har som sitt syfte att bland annat ge förklaringar och är dessutom en naturlig samtalsform. De uppger att de talar albanska hemma och på hemspråk.
På frågan om hur eleverna har lärt sig svenska ges olika svarsalternativ. Tre av eleverna svarar att de lärt sig svenska i skolan, en elev att det är föräldrar som lärt henne, två anger att de lärt sig av vänner och en elev anser att med hjälp av förstaspråket har hon fått en bra möjlighet att tillägna sig andraspråket, svenska.
Sigurd och Håkansson (2007) och Lamarre och Rossell Paredes (2003) har kommit fram till att barn använder sitt andraspråk, svenska, när de talar med sina syskon,
vilket tre av flickorna preciserar och ger exempel på i sina svar i frågan om när de använder svenska. Två föräldrar bekräftar att deras barn använder svenska med syskon. Vilka möjligheter eleverna tror att projektet ska ge dem i framtiden gav olika svar. Två elever anger att det ger dem möjlighet till kommunikation med släkten, en elev pekar på den traditionsbärande funktionen som språket har, ytterligare en elev har svarat att hon tror att hon i framtiden kan använda albanskan på jobbet och slutligen en elev kunde inte ange vilka möjligheter han tror att projektet ska ge honom i framtiden.
Valbona är den elev som lägger mer vikt vid att föra kultur och traditioner vidare genom att hålla det albanska språket levande. Denna aspekt framträder även i den studie Pease-Alvarez (2003, s. 22-23) genomförde i ett tvåspråkigt samhälle i USA, där respondenterna hävdar att när de en gång blir vuxna och bildar familj, så tänker de fortsätta använda förstaspråket med sina barn. Bourdieu och Passeron (2008) talade om olika kapital, här kan teorierna om språkligt- och kulturellt kapital, liksom habitus-begreppet, tolkas in i Valbonas svar.
Sandra nämner sin bror och hans familj som exempel på att möjligheten att på fritiden fortsätta bygga ut sitt andraspråk svenska, är optimal i en miljö där flertalet boende är svensktalande. Brodern har bosatt sig i en stad med dylika förhållande och på tre år behärskar hans barn bättre svenska än hennes egna, som bott längre tid i Sverige. Hon hade helst sett att hennes barn vuxit upp i en miljö där fler svenska barn hade bott, eftersom sonen då hade haft möjlighet att praktisera svenska dagligen med vänner på fritiden. Håkanssons (2001, s. 51) slutsats från sin undersökning var att formella inlärare ökade hastigheten i sin inlärning, vilket talar för Sandras argument.
5 Diskussion
Här diskuteras undersökningens resultat i 5.1, därefter följer diskussion av metod som även innehåller en genomgång av tillförlitlighet och giltighet i 5.2. Avslutningsvis presenteras pedagogiska implikationer i 5.3.
5.1 Diskussion av resultat
Mina forskningsfrågor var följande:
Vilken upplevelse har eleverna och deras föräldrar fått av att eleverna givits möjlighet att lära sig läsa och skriva på albanska?
Hur ser attityderna till den svenska skolan ut bland elever och deras föräldrar, som fått sin läs- och skrivinlärning på albanska?
Vilken effekt har eleverna och deras föräldrar upplevt att projektet haft på elevernas identitetsutveckling och utveckling på andraspråket, svenska?
Svaren jag har fått på mina forskningsfrågor är flera och av olika karaktär. Undersökningen anlade ett integrationsperspektiv och det samtliga förmedlar är upplevelsen av att projektet har gett positiva upplevelser, attityderna till den svenska skolan är positiva och att eleverna har fått ett gott självförtroende och goda kunskaper i andraspråket, svenska. Man kan med andra ord ana att integrationen i den svenska skolan har fungerat positivt och att de ser framtiden i Sverige an med tillförsikt.
Goda kunskaper i andraspråket kan enligt de svar som både elever och deras föräldrar förmedlat, härledas till en god undervisningsmodell i skolan (Cummins, 1996, s. 57). Eleverna och deras föräldrar ger också uttryck för att skolan har visat eleverna respekt och bekräftat deras identitetsutveckling genom projektets försorg (Cummins, 2001, s. 93). Både föräldrar och barn svarar att de anser att barnen har fått goda kunskaper i andraspråket och skolkunskaper i stort, genom att förstärka förstaspråket (Thomas & Colliers 1997, 2002 och Börestam & Huss, 2001, s. 60). Även Skolverket har i sitt pressmeddelande och utvärderingsstudie 2008 visat på ett tydligt samband mellan deltagande i förstaspråksundervisning och bättre prestationer överlag i skolan. Skolverket pekar på vikten av att förstaspråksundervisningen stärks i grundskolan.
Eleverna har anammat ackommodation, se tidigare s. 10, som sitt språkliga beteende. Både första- och andraspråket har ständig kontakt med varandra, inte minst genom
kodväxling. Samtliga elever använder sig av kodväxling i samtal med albanskspråkiga som en naturlig del av samtalet. Olika vittnesmål om med vem eleverna använder sitt första- respektive andraspråk visar på att med sykon och jämnåriga använder man förstaspråket och med föräldrar och äldre släktingar använder man andraspråket, se även Sigurd och Håkansson (2007, s. 160) och Lamarre och Rossell Paredes (2003, s. 69).
Något som tydligt framskymtar i föräldrarnas svar är att de ser förstärkning av förstaspråket som väsentligt i barnens liv. De företräder åsikter liknande de spansktalande föräldrarnas i Pease-Alvarez undersökning (2003, s. 16), bland annat att bibehålla förstaspråket i syfte att få större möjligheter att i skolan utveckla andraspråket.
Några elever och föräldrar pekar på den traditionsbärande funktionen som förstaspråket har. De kan sägas vara representationer av olika kapital och habitus såsom Bourdieu och Passeron har beskrivit dem (2008, s. 76, 89, 121). Även här kan det i svaren utläsas att man blir positivt inställd till svenska skolan, bland annat eftersom föräldrarna har erfarenheter av att deras språk inte har haft något högt anseende i den skola de har gått i. Här ett citat ur intervjun med Bashkim:
[…] Jag är nöjd, ni har gett oss möjlighet att våra barn läser också albanska här på skolan. Man känner demokratin på riktigt! Och i början jag tänkte det blir svårt med två språk men som barn jag märker när dom gör sina läxor att dom är flexibla. Dom kan till och med andra språk, engelska. Men dom klarar, barnen kan klara alla språk. Så tänker jag. […]
5.2 Diskussion av metod
Mitt val av metod föll på att använda en kvalitativ metod (Bryman, 2002, s. 273) i form av intervjuer (Kvale, 1997, s. 13 och Lantz, 1993, s. 21). En annan väg att gå hade varit att till exempel använda enkät. Här fanns risken för bortfall av respondenter, ingen möjlighet att ha kontroll över vem som besvarat enkätfrågorna (Bryman, 2002, s. 147) och möjligheten till förtydligande och uppföljande frågor, vid t.ex. språksvårigheter, skulle inte ha funnits.
Samtliga 10 som frivilligt ingick i undersökningen kom till avtalade intervjuer i samma lokal och svarade efter bästa förmåga på frågorna. Vid ett par av intervjuerna blev vi avbrutna av telefonsignaler, men det löstes genom en kortare paus och sedan återupptogs den fråga som var aktuell vid avbrottet. Intervjuerna med eleverna inkluderade inte i direkt form forskningsfrågan om deras attityder till den svenska skolan. Vid sammanställningen av svaren kan man ändå indirekt utläsa elevernas attityder.
Min ambition var att få till stånd ett berättande flöde utifrån intervjufrågorna, se bilaga 2. Genomgående svarade eleverna enstavigt eller med svaret vet inte, vilket fick till följd att jag fick ställa flera följdfrågor i syfte att få svar. Här uppenbarade sig ett annat dilemma som återkom i intervjuerna, ledande frågor. Trots att jag vinnlade mig om att inte ställa ledande frågor så ansåg jag att jag var tvungen att använda mig av dem i följdfrågorna i syfte att få svar från respondenterna, se exempel under rubrik 4.1.2. Här tar jag fasta på Kvale som bl.a. har sagt att ställningstagande om huruvida ledande frågor minskar svarens tillförlitlighet är vanskligt att fatta. I stället kan det förhålla sig så att ledande frågor kan förstärka svaren (1997, s. 13).
Transkriptionerna genomfördes enligt den beskrivning som gavs under rubrik 3.4 och fick en form som är språkligt förståelig, trots grammatiska meningsbyggnadsfel. Den slutliga produkten visar på ett tydligt sätt varje respondents uppfattning i de olika frågorna. Tidsåtgången för varje intervju varierade från 8:48 till 22:55 minuter. I genomförandet av intervjuerna och transkriptionerna har jag följt de regler som Vetenskapsrådet har formulerat (2011).
En av intervjuerna genomfördes med tolk på grund av förälderns bristande svenskkunskaper. Detta medför en risk för sämre reliabilitet. Jag vet att tolken är en kompetent och tillförlitlig lärare, även om jag är medveten om att hur mycket man än försöker vara objektiv så finns det alltid risk för inslag av subjektivitet. Eftersom jag redogjorde under avsnitt 3.6 för orsaken till det valet och tillvägagångssättet, anser jag att min personliga kännedom om kollegan garanterar en godkänd reliabilitet.
När det gäller validiteten så har jag redan skrivit att det är ett alltför litet urval för att resultaten kan generaliseras. Undersökningen kan ses som en avstämning av elevernas och deras föräldrars attityder och upplevelser så här långt i skolgången. Det finns möjligheter till uppföljning och påbyggnad senare under elevernas skolgång och då kan resultaten bli mer generaliserbara.
5.3 Pedagogiska implikationer
Undersökningens resultat har pekat på att satsningen på elevernas förstaspråk upplevs som en bekräftelse och ett identitetsbygge. Första- och andraspråket har byggts på och förstärkts, tillsammans med upplevelsen att skolkunskaperna har ökat. Eleverna och deras föräldrar bor i ett bostadsområde med i princip enbart invandrad befolkning. Resultaten i statistik från
Skolverket (2009) har under en lång rad år visat cirka 50 % godkänt i kärnämnena engelska, matematik och svenska av eleverna som slutar år 9. Med tanke på resultat som presenterats angående bristande likvärdighet i skolan, bl.a. i PISA 2009 och Skolverket (2010 och 2011), så kan min undersökning ses som en indikator på att fortsätta projektets satsning på läs- och skrivinlärning på förstaspråket. Resultaten kan ses som ett tecken på att skolans satsning på förstaspråket kan innebära en framgångsfaktor för eleverna. Det är av största vikt att skolan erbjuder pedagogiskt genomtänkt undervisning, där eleverna får stort utrymme för sina kunskaper och förmågor (Cummins 1996, 2001). Inte minst Lgr 11 betonar detta i sin skrivning om de fyra F:en: fakta, färdighet, förstå och förtrogenhet (s. 10), vilket projektet i sin funktion har lagt sig vinn om.
Inom ramen för denna undersökning ryms möjligheter att longitudinellt forska vidare för att efter årskurs 9 utröna om måluppfyllelsen har höjts för de albanska eleverna. Ytterligare möjligheter till forskning finns i flera andra frågor i denna undersökning men det får bli i ett annat projekt.
Referenser
Abrahamsson, N, 2009, Andraspråksinlärning, Studentlitteratur, Lund
Allard, B och Rudqvist, M och Sundblad, B, 2001, Nya LUS-boken, Bonnier Utbildning, Stockholm
Axelsson, M. Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, K och Lindberg, I (red.) 2004, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle, Studentlitteratur, Lund. s. 503-537
Axelsson, M och Rosander, C och Sellgren, M, 2005, Stärkta trådar- flerspråkiga barn och
elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap, Språkforskningsinstitutet i Rinkeby,
Spånga
Bayley, R och Schecter, Sandra R, 2003, Language Socialisation in Bilingual and
Multilingual Societies, Multilingual Matters, Clevedon, England
Bodén, P, Svensk fonologi hos tvåspråkiga skolbarn i Rosengård. I: Granfeldt, J, Håkansson, G, Källkvist, M och Schlyter, S (red.) 2008, Språkinlärning, språkdidaktik och teknologi.
Rapport från ASLA:s höstsymposium i Lund, 8-9 november 2007, Lunds universitet. s. 19-
30
Bodén, P, Svensson, G, 2007, Linguistic challenges for bilingual schoolchildren in Rosengård. THM-QPSR 50:93-96, Proceedings Fonetik 2007, Stockholm May 30- June 1 Bourdieu, P, och Passeron, J-C, 2008, Reproduktionen, Arkiv förlag, Lund
Bryman, A, 2002, Samhällsvetenskapliga metoder, Liber AB, Malmö
Börestam, U och Huss, L, 2001, Språkliga möten: tvåspråkighet och kontaktlingvistik, Studentlitteratur, Lund
Cummins, J, 1996, Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society, California Association for Bilingual Education, Los Angeles, USA
Cummins, J, 2001. Andraspråksundervisning för skolframgång- en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, K (red.) Symposium 2000 Ett andraspråksperspektiv på
lärande, Sigma, Stockholm. s. 86-108
Einarsson, J, 2004, Språksociologi, Studentlitteratur, Lund
Encyclopedia Britannica, 2007, Inc., Chicago
Falkboo, A, 2010, Läs- och skrivfärdigheter på andraspråket hos albanska barn som fått sin
första läs- och skrivinlärning på albanska, Malmö Högskola, lärarutbildningen, opublicerat
Fraurud, K och Bijvoet, E. Multietniskt ungdomsspråk och andra varieteter av svenska i flerspråkiga miljöer. I: Hyltenstam, K och Lindberg, I (red.) 2004, Svenska som andraspråk
- i forskning, undervisning och samhälle, Studentlitteratur, Lund. s. 389-417
Heath, B, S, (1983), Ways with Words: Language, life and work in communities and
classrooms, Cambridge University Press, Cambridge, USA
Hellsten, J-O, 1998, Giltig forskning? I: Heyman, I och Pérez Prieto, H (red.) Om berättelser
som redskap i pedagogisk forskning, Pedagogiska Institutionen, Uppsala Universitet, Repro
HSC, Uppsala. s. 36-58
Håkansson, G, 2001, Undervisning eller inte undervisning- gör det någon skillnad? I: Nauclér, K (red.) Symposium 2000 Ett andraspråksperspektiv på lärande, Sigma, Stockholm. s. 43-62
Håkansson, G. Utveckling och variation i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, K och Lindberg, I (red.) 2004, Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och
samhälle, Studentlitteratur, Lund. s. 153-169
Kvale, S, 1997, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund
Lamarre, P och Rossell Paredes, J. Growing up Trilingual in Montreal: Perceptions of College Students. I: Bayley, R och Schecter, Sandra R (red.) 2003, Language Socialisation
in Bilingual and Multilingual Societies, Multilingual Matters, Clevedon, England. s. 62-80
Lantz, A, 1993, Intervjumetodik, Studentlitteratur, Lund
Olsson Jers, C, 2010, Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos, Holmbergs, Malmö
Pease-Alvarez, L. Transforming Perspectives on Bilingual Language Socialization. I: Bayley, R och Schecter, Sandra R (red.) 2003, Language Socialisation in Bilingual and Multilingual
Societies, Multilingual Matters, Clevedon, England. s. 9-24
Sigurd, B och Håkansson, G, 2007, Språk, språkinlärning och språkforskning, Studentlitteratur, Lund
Svensson et al. 2010, Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika
språkstödsprogram, ansökan om forskningsbidrag hos Vetenskapsrådet 20 april 2010,
Elektroniska källor
Lgr 11, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Hämtat 2011-05-11
Lpo 94: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Hämtat 2010-12-27
PISA 2009, sammanfattning av rapport 352 2010:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2472
Hämtat 2010-12-27
Skolverket, 2008, Publikation, Med annat modersmål, Rapport 321, oktober 2008
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2116 Hämtat 2011-05-10
Skolverket, 2008, Pressmeddelande, Bättre studieresultat för elever som deltar i
modersmålsundervisning, 27 november 2008
http://www.skolverket.se/sb/d/203/a/14181
Hämtat 2008-11-27
Skolverket, 2009, SIRIS, kvalitet och resultat i skolan
http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90325&_dad=portal&_schema=PORTAL Hämtat 2010-05-19
Skolverket, 2010, Forskning i fokus, Likvärdighet i en skola för alla,
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1105
Hämtat 2010-12-23
Skolverket, 2011, Pressmeddelande, Föräldrars utbildningsnivå slår igenom tidigt visar
nationella prov i årskurs 3, 6 april 2011
http://www.skolverket.se/sb/d/4387/a/24624 Hämtat 2011-04-28
Thomas, W, och Collier, V, dec. 1997, School effectiveness for language minority students
http://www.ncela.gwu.edu/pubs/resource/effectiveness/
Hämtat 2008-12-08
Thomas, W och Collier, V, sep. 2002, A national study of school effectiveness for language minority students´ long-term academic achievement
http://repositories.cdlib.org/crede/finalrpts/1_1_final eller http://crede.ucsc.edu/research/llaa/1.1_final.html
Vetenskapsrådet, 2011, God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf
Hämtat 2011-04-08
Bilaga 1 Skriftligt medgivande att delta