Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur man i verksamheter inom LSS samt äldreomsorg kan använda sig av djurunderstött socialt arbete samt vilka erfarenheter de professionella har av detta arbete. Vi hoppades även kunna bilda oss en uppfattning av vilka för- och nackdelar det finns med det djurunderstödda sociala arbetet. Vi kan i vårt material urskilja tendenser som svarar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har i vårt kapitel 5, Resultat & Analys strävat efter att ge en exemplifiering och beskrivning av resultatet för att ge en insyn och på så vis bidra med mer kunskap kring ämnet.
Vi har samlat in vår empiri genom sex semistrukturerade intervjuer med socialarbetare inom LSS samt äldreomsorgen. Med hjälp av en tematisering av empirin började vi arbeta med att analysera vårt resultat. För att tyda och
analysera vår empiri har vi använt oss av följande teorier: Biophiliahypotesen som bygger på Anknytningsteorin, KASAM samt Symbolisk interaktionism. Med hjälp av dessa teorier samt tidigare forskning har vi genomfört vår analys samt försökt svara på vårt syfte och våra frågeställningar, något som vi anser oss ha lyckats med.
Den tidigare forskning vi presenterat i denna uppsats visar på att det finns många faktorer som inverkar i samspelet mellan djur och människor. Detta gör att forskningen i många fall visar på väldigt olika resultat och är svår att få riktigt vetenskapligt förankrad. Medan vår empiri visar på ett entydigt positivt resultat av det djurunderstödda arbetet finns det även forskning som visar på att det inte är någon skillnad mot det standardiserade sociala arbetet inom LSS samt
äldreomsorg. Forskningen visar alltså inte på ett entydigt positivt resultat, och de positiva resultat man fått fram är svåra att generalisera då de ofta har bristande urval och är svåra att upprepa. Man kan alltså fråga sig om behandlingens verkan har att göra med de professionella och deras utbildning eller om det är djurets del i behandlingen som skapar det positiva resultatet. En positiv aspekt av vår studie är att vi haft möjligheten att titta in i flera olika verksamheter. Flera av de studier vi fann och presenterade under tidigare forskning utgick från studier i enstaka verksamheter, något som vi har lyckats undvika i denna uppsats. Majoriteten av våra intervjupersoner har inte heller någon utbildning specifikt i socialt arbete och sociala behandlingsmetoder, vilket tyder på att det bör vara det djurunderstödda arbetet som ger effekt snarare än den professionellas inblandning. Med detta menar vi inte att våra intervjupersoner har en dålig eller låg utbildning utan
snarare att de inte har samma utbildningsgrund inom just det sociala arbetet, som till exempel en socionom, att luta sig mot i sitt arbete. Vi vill poängtera att trots att vår studie har haft möjlighet att, till skillnad från tidigare studier, haft möjlighet att titta in i flera olika verksamheter inte heller är generaliseringsbar på grund av sitt bristande omfång.
Våra intervjupersoner har gett flera exempel på hur det djurunderstödda sociala arbetet inom LSS samt äldreomsorgen kan bidra till bland annat en större delaktighet i samhället, förbättrad självkänsla, ökat ansvarstagande, en ökad känsla av sammanhang, motivation till aktiviteter samt hur djuren fungerar isoleringsbrytande. Hos alla våra intervjupersoner fanns en önskan om att nå ut med det djurunderstödda arbetet i fler verksamheter, såsom till exempel särskolor, skolor, missbruksbehandling, kriminalvården och inte minst i de enskilda
terapeutiska samtalen. Denna önskan grundar sig mycket i att de nästan uteslutande såg det djurunderstödda arbetet som positivt. Endast eventuella allergier samt hundrädsla tog de upp som en negativ aspekt av det
djurunderstödda arbetet. Det kan såklart diskuteras huruvida det endast är dessa negativa aspekter som finns med det djurunderstödda sociala arbetet. De
begränsningar vi haft i vårt uppsatsskrivande kan utan tvekan vara en del i att vi inte lyckats hitta fler negativa aspekter och ett mer nyanserat resultat. Den begränsade tiden gjorde att vi inte hade tid att själva söka upp intervjupersoner utan vi lade istället ut en annons där vi efterfrågade personer som arbetade med djurunderstött socialt arbete och kunde tänka sig att vara med i vår studie. Alla våra intervjupersoner var väldigt engagerade i sina djur och det arbete de gör tillsammans. Två av intervjupersonerna jobbar med det djurunderstödda arbetet genom egna företag, och är på så vis beroende av en ständig tillströmning av kunder. Dessa är såklart då också beroende av en positiv syn på det
djurunderstödda arbetet och kan därmed ha svårt att se eller förmedla de negativa aspekterna i sitt arbete. Likväl kan ett starkt engagemang för arbetet göra det svårt att se alla nyanser av arbetet och därmed göra det lätt att missa de negativa
aspekter som kan tänkas förekomma. Som det djurunderstödda arbetet ser ut idag verkar det dock vara nödvändigt att vara väldigt engagerad. Det framkom tydligt i våra intervjuer att alla lägger otroligt mycket för- och efterarbete på djuret, såsom att kolla över päls, klor, djurets hälsostatus och så vidare samt även dokumentera vad de arbetat med och gjort efteråt. För de som var fast anställda i sina
verksamheter skedde majoriteten av förarbetet på obetald tid hemma och även när djuret var i verksamheten fick de inte någon större ersättning för detta. Inköp av material, till exempel memory, burkar, bollar med mera fick socialarbetarna oftast betala ur egen ficka. Med detta sagt behöver man, med dagens utformning på arbetet, ha ett stort engagemang för det djurunderstödda arbetet.
En annan begränsning vi haft i vårt arbete med denna uppsats var att vi inte hade möjlighet att intervjua klienter direkt och på så vis få ta del av deras upplevelser och erfarenheter av det djurunderstödda sociala arbetet. Detta hade såklart varit optimalt för att få ett än tydligare svar på huruvida det är det djuret som har en positiv inverkan på det sociala arbetet. Denna typ av studie ställer dock stora krav på det etiska genomförandet, något som vi kände inte var genomförbart för denna studie.
Likväl som mycket av forskningen vi presenterade under tidigare forskning brister i utelämnandet av kontrollgrupper så gör även denna uppsats detta. Vi hade önskat att vi hade kunnat inkludera intervjuer från verksamheter som inte använder sig av
djurunderstött arbete men på grund av uppsatsens begränsade omfattning var detta tyvärr ingen möjlighet. Detta är något som vi önskar att se i framtida forskning på ämnet. Vi skulle även vilja se att studierna som görs på ämnet följer flera olika verksamheter samt att dessa följs under en längre tid. Den forskning som finns att tillgå omfattar oftast endast en verksamhet under en kortare period, vilket gör resultatet svårt att generalisera. Om det djurunderstödda arbetet ska kunna vinna mark och ses som ett seriöst alternativ inom det sociala arbetet måste flera stora och långtgående forskningsstudier göras för att kunna garantera arbetets positiva effekt. Eftersom mycket av den forskning vi hittat tyder på att relationen mellan djur och människa påverkar resultatet skulle vi också vilja se forskning på vad som händer när djuret behöver gå i pension eller avlider. Vad händer med klienterna när denna viktiga behandlingsrelation försvinner? Det är dessa brister som vi kan se i den tidigare forskningen på ämnet, inklusive i vår uppsats, som vi hoppas att den framtida forskningen kan råda bot på.
Under arbetet med denna uppsats har vi fått se hur sammanvävt det sociala arbetet och det medicinska arbetet är inom de verksamheter som vi har fått en inblick i. Vi hade tidigare inte kunnat föreställa oss just hur otroligt beroende dessa aspekter är av varandra. Inom dessa verksamheter blev det tydligt att det inte går att utöva det sociala arbetet utan att också ta hänsyn till det medicinska och vice versa. Avslutningsvis vill vi nämna att vi verkligen uppskattat att skriva denna uppsats och på så vis få en chans att skapa oss en ökad kunskap och förståelse kring ett ämne som vi båda finner ytterst intressant. På vår utbildning på
Socionomprogrammet vid Malmö universitet har djurunderstött socialt arbete aldrig nämnts som ett alternativ till de traditionella arbetsmetoderna och det har därför varit fantastiskt att kunna få en fördjupad kunskap i ämnet. Denna kunskap kommer vi bära med oss ut i yrkeslivet och förhoppningsvis kunna få nytta av de kunskaper vi lärt oss genom denna uppsats. Vår önskan är att fler
socionomstudenter skulle få en chans att ta del av den kunskap vi har fått genom denna uppsats. Tills dess att Socionomutbildningarna i landet tar upp
djurunderstött socialt arbete som en arbetsmetod hoppas vi att denna uppsats kan hjälpa till att bidra med viss kunskap på ämnet.
REFERENSER
Ambrosi, Caterina, Charles Zaiontz, Guiseppe Peragine, Simona Sarchi, Francesca Bona (2019). Randomized controlled study on the effectiveness of animal‐assisted therapy on depression, anxiety, and illness perception in institutionalized elderly i Psychogeriatrics 2019; 19: 55-64
doi:10.1111/psyg.12367
Antonovsky, Aaron (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur Beck-Friis, Barbro. (2007) “Hunden i institutionell äldrevård” (s. 19–25) i Hundens betydelse i vården: erfarenheter och praktiska råd. Beck-Friis, Barbro, Strang, Peter & Beck-Friis, Anna. Stockholm: Gothia
Broberg, Anders, Pehr Granqvist, Tord Ivarsson & Pia Risholm Mothander (2006). Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer. 1. utg. Stockholm: Natur och Kultur
Broman, Monica (2014) Nytta och nöje med hunden: din blivande terapihund. Mjölby: Atremi
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Cederberg, Margareta (2014) “Det handlar inte bara om att klappa - om djur som den andre och social utsatthet” (s. 207–221) i Perspektiv på social utsatthet. Lalander, Philip & Svensson, Bengt (red.) Lund: Studentlitteratur
Dalen, Monica (2015) Intervju som metod. Malmö: Gleerups
Holttum, Sue. (2018) “Pets, animal-assisted therapy and social inclusion” i Mental health and social inclusion (s. 65-71) Vol. 22 No. 2. Doi: 10.1108/MSHI-02- 2018-0004
Håkansson Margareta, Carina Palmgren Karlsson, Marie Sallander, Göran Henriksson (2008) Husdjur och folkhälsa - En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa, Skara: SLU. Tillgänglig på internet:
[http://www.vardhundskolan.se/Filer/Hakansson%20Husdjur%20och%20folkhals a.pdf Hämtad 2019-04-03]
Kruger, Katherine A & James A. Serpell (2010) “Animal-assisted interventions in mental health: definitions and theoretical foundations” (s.33-48) i Handbook on animal-assisted therapy: theoretical foundations and guidelines for practice. Fine, Aubrey H. (red.) London: Elsevier/Academic Press
Kvale, Steinar & Svend Brinkmann (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Mubanga, Mwenya, Liisa Byberg, Christoph Nowak, Agneta Egenvall, Patrik K. Magnusson, Erik Ingelsson & Tove Fall (2017). Dog ownership and the risk of cardiovascular disease and death [Elektronisk resurs] a nationwide cohort study.
Scientific Reports. 7:1 [http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-334415 Hämtad: 2019-04-19]
Peluso, Silvio, Anna De Rosa, Natascia De Lucia, Antonella Antenora,
Maddalena Illario, Marcello Esposito & Guiseppe De Michele (2018) “Animal- assisted therapy in elderly patients: Evidence and controversies in dementia and psychiatric disorders and future perspectives in other neurological diseases” i Journal of Geriatric Psychiatry and Neurology (s. 149-157) Vol. 31 No. 3. Doi: 10.1177/0891988718774634
Rennstam, Jens & David Wästerfors (2011) “Att analysera kvalitativt material” (s. 194–210) i Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Malmö: Liber
Scorzato, Ivabo, Leonardo Zaninotto, Michela Romano, Chiara Menardi, Lino Cavedon, Alessandra Pegoraro, Laura Socche, Piera Zanetti & Deborah Coppiello (2017) “Effects of dog-assisted therapy on communication and basic social skills of adults with intellectual disabilities: A pilot study” i Intellectual and
developmental disabilities (s. 125-139) Vol. 55, No. 3. doi:10.1352/1934-9556- 55.3.125
Serpell, James A. (2010) “Animal-assisted interventions in historical perspective” (s.17-32) i Handbook on animal-assisted therapy: theoretical foundations and guidelines for practice. Fine, Aubrey H. (red.) London: Elsevier/Academic Press Socialstyrelsen (2014) Hundar i vård och omsorg: vägledning till gällande regelverk. Stockholm: Socialstyrelsen
[http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-8-7 Hämtad:2019-04-26] Svensson, Peter (2011) “Teorins roll i kvalitativ forskning” (s. 182–193) i
Handbok i kvalitativa metoder. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Malmö: Liber
Thurén, Torsten (2013). Källkritik. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer i humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet [http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 2019-04-08]
Trost, Jan & Irene Levin (1996) Att förstå vardagen. Lund: Studentlitteratur Uvnäs Moberg, Kerstin (2000). Lugn och beröring: oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och Kultur i samarbete med Axelsons gymnastiska institut
Wells, Deborah L (2019) The State of Research on Human–Animal Relations: Implications for Human Health, Anthrozoös, 32:2, 169-181, DOI:
Wood, Lisa, Karen Martin, Hayley Christian, Andrea Nathan, Claire Lauritsen, Steve Houghton, Ichiro Kawachi & Sandra McCune (2015) The pet factor - Companion animals as a conduit for getting to know people, friendship formation and social support. Plos One.
[https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0122085 doi:10.1371/journal.pone.0122085 Hämtad: 2019-05-04]
Bilaga 1 - Samtyckesbrev
Vi är två studenter från Malmö Universitet som med hjälp av intervjuer skriver vår kandidatuppsats om användandet av djur i mötet med klienter i det sociala arbetet. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka erfarenheter socialarbetare har av att använda sig av djur som verktyg i mötet med klienter samt vilka effekter detta kan tänkas att ge och om det finns för och nackdelar med användandet detta arbetssätt. Intervjun beräknas ta ca 30-60 minuter.
De forskningsetiska aspekter som är viktiga för dig som intervjuperson att känna till är följande:
- Din medverkan i forskningsintervjun är frivillig. Du kan när som helst avbryta intervjun och har även möjlighet att avstå att besvara enskilda frågor.
- Som intervjuperson kommer du att avidentifieras i uppsatsen. Obehöriga kommer ej att ha tillgång till intervjumaterialet i sin helhet eller få vetskap om vem som sagt vad under de enskilda intervjuerna. Resultat från intervjuerna kommer att sammanställas och presenteras i uppsatsens resultat.
- Om samtycke ges kommer intervjun att bandinspelas för att därefter
transkriberas och användas som underlag till uppsatsens resultatdel. När uppsatsen blivit godkänd av examinatorerna på Malmö Universitet kommer detta material att förstöras.
Jag har tagit del av och samtycker till informationen ovan. Ort, datum
___________________________
Namnunderskrift Namnförtydligande
___________________________ ____________________________
Linnea Nilsson Pernilla Persson
0768-XXXXXX 0725-XXXXXX