Sammanfattning av analys

Våra intervjuer gav oss bra material att arbeta med, vilket ledde till att vi under vår analys fick tydliga resultat på våra frågeställningar.

Vår första frågeställning formulerades hur förskollärare tolkar mångkulturalitet. Här ser vi att resultatet av pedagogernas tolkning av begreppet mångkulturalitet varierar, i våra intervjuer syns det att pedagogerna förklarar att begreppet kan kopplas samman med bland annat språk och etnicitet. Där det då är viktigt enligt pedagogerna själva att värna om sina egna och andras värderingar och på något vis kunna möta varandra i ett gemen- samt samhälle med olika kulturer. Vi ser att pedagogerna uppmärksammar den kulturella mångfalden som finns i Sverige och framförallt i barngruppen och tar tillvara på kun- skapen som det medför. Att det finns olika högtider som firas i Sverige som inte finns i andra länder. Mångkulturalitet beskrivs även som en osäkerhet att bemöta då pedagogerna möjligtvis inte hade så stor erfarenhet i arbetet med mångkulturalitet då barngruppens sammansättning är relativt homogen.

Med utgångspunkt i det följer nästa frågeställning som formulerades hur praktiserar för-

skollärare mångkulturalitet i förskolans verksamhet. Resultatet visar att pedagogerna på

de två involverade förskolorna arbetar med mångkulturalitet i verksamheten kontinuer- ligt, med tankar om att alla är olika men lika mycket värda. Pedagogerna ansåg att om föräldrarna är ett med verksamheten är det en stor fördel, de menar att involvera föräld- rarna bidrar med mycket av den kulturella bakgrunden från varje individ där sambandet mellan föräldrar och språk kommer till sin fulla rätt. Språket låg också högt upp på listan med fördelar kring arbetet med mångkulturalitet. Det sågs som både en tillgång i verk- samheten och en trygghet för barnen i barngruppen, då det föll sig naturligt i vissa grupper att höra många språk och de lärde sig lite av allt vilket sågs som en fördel för att bygga tryggheten. Pedagogerna delgav oss även att det går att arbeta med språk på många olika sätt i verksamheten, där de digitala verktygen kom till stort stöd och hjälp.

Vår sista frågeställning handlade om skillnader mellan förskolor med olika sammansätt-

ningar av barngrupper. Resultatet visade sig att det finns skillnader i de olika tolkning-

mångkulturalitet innebär. Resultatet visade sig även skilja på hur de arbetar i sina verk- samheter, med grupp eller individ. Hur den ena förskolan arbetar mer utifrån det interkul- turella perspektivet och den andra med utgångspunkt i det mångkulturella perspektivet i verksamheterna. En annan skillnad vi sett är att de praktiserar mångkulturalitet olika i deras verksamheter. Det tolkar vi som att det kan bero på att deras sammansättningar av barngrupperna ser olika ut då förskolorna ligger i olika områden. Trots att alla pedagoger på respektive förskolor poängterar att mångkulturalitet ärviktigt, så görs det skillnader i arbetssätten. Pedagogerna på förskola 1 eftersträvar mångkulturalitet medan pedagogerna på förskola 2 eftersträvar interkulturalitet. En konsekvens av detta är att de gör föreställd gemenskap på olika sätt. Förskola 1 drar gränser mellan kulturer, förskola 2 skapar en gemenskap baserad på flerspråkighet och olikhet.

6. Diskussion

I följande kapitel kommer vi diskutera studiens resultat samt vårt metodval, vi kommer återkoppla till den tidigare forskningen och visa vår ökade förståelse kring hur arbetet med det mångkulturella i förskolans verksamhet kan praktiseras och hur arbetet kan stärka det mångkulturella i samhället. Avslutningsvis kommer vi ge förslag på fortsatt forskning och lyfta yrkesrelevansen. Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger uppfat- tar mångkulturalitet, samt om det finns skillnader i pedagogers förhållningssätt till ett interkulturellt perspektiv i förskolan beroende på barngruppernas sammansättning i re- spektive förskola.

6.1 Metoddiskussion

För att få bäst svar på våra frågeställningar ville vi ha så öppna intervjuer som möjligt. Vi valde att göra kvalitativa intervjuer för att komma närmare vår urvalsgrupp, samt för att få pedagogernas perspektiv på hur samhällets mångkulturalitet praktiseras i förskolans verksamhet. Under intervjuernas gång märkte vi att frågan: ” Sverige är idag ett alltmer kulturellt och språkligt komplext samhälle. Vilka avtryck gör det i er verksamhet?” var formulerade på ett sätt som gjorde det svårt för några informanter att förstå innebörden, det gjorde att vi fick formulera om frågan samt ställa följdfrågor för att få ut så mycket användbart material som möjligt. En konsekvens av detta kan vara att vi inte fick ut exakt det materialet som vi eftersträvade med frågan. Nu i efterhand tänker vi att observationer hade kunnat vara ett komplement till våra kvalitativa intervjuer för att få en bredare för- ståelse över hur de praktiserar mångkulturalitet i verksamheten.

För att få en bredare förståelse för hur mångkulturalitet praktiseras i verksamheten, kän- ner vi nu i efterhand att det hade gynnat vår studie att intervjua pedagoger på fler än två förskolor då pedagogerna på respektive förskola arbetar med samma riktlinjer. En annan tanke kan vara att pedagogerna skulle ha arbetat på olika avdelningar för att vi skulle fått ett material med större variation på arbetssätt.

Vi känner att vår kunskap kring att leda intervjuer har ökat, då vi till en början kändes oss nervösa då detta var nytt för oss båda. Detta kan ha påverkat de första intervjuernas mängd

av material och därmed resultatet av dem. Trots detta känns vårt material trovärdigt ef- tersom de intervjuade pedagogerna är verksamma i förskolans kontext. Vi spelade in alla intervjuer och transkriberade sedan materialet, detta gjorde att vi lyssnade flera gånger och vi kunde även höra och ta dela av pauser i form av betänketid, vilket medför en viss trovärdighet i sig då svaren tänktes igenom.

6.2 Resultatdiskussion

I vår studies resultat framkommer det att en del pedagoger känner sig osäkra i arbetet med mångkulturalitet, då de arbetar på förskola 1 med nästintill homogena barngrupper. Detta ser vi tydliga kopplingar till i Lunneblads (2010) studie, där han synliggjorde pedagogers osäkerhet kring mångkulturalitet, detta ledde till att det blev svårt för pedagogerna att ta tillvara på barnens tidigare erfarenheter. Pedagogerna i vår studie såg det som en svårighet att ta in och synliggöra det kulturella på grund av dess homogena grupp, då det inte blir konkret och tydligt för barnen. Vidare berättar pedagogerna på förskola 1 om olika sätt att kunna arbeta med mångkulturalitet, trots deras osäkerhet visar de på en förståelse av hur de vill lyfta individernas olika kulturella bakgrunder. Detta visar pedagogerna på för- skola 1 genom att berätta att de hade velat involvera föräldrarna, det är något som syns i pedagogernas svar på förskola 2. samarbetade mycket med hemmet för att skapa en trygg- het med såväl barn som vårdnadshavare. Samtliga pedagoger i vår studie talade för att lyfta likheter i de olika kulturerna och inte fastna för olikheter, vilket är något som även Bahne (2018) har uppmärksammat i sin forskning.

Vi kan se kopplingar mellan förskola 2 i vår studie och med Phoon et al (2013) studie i Malaysia. Pedagogerna i vår studie som arbetar på en förskola med heterogena barngrup- per arbetar på ett sätt som skulle behöva tillämpas i Malaysia där vikten är att stödja och skapa djupare förståelse för arbetet kring mångkulturalitet. Pedagogerna i Phoon et al (2013) studie arbetar på samma sätt som pedagogerna i vår studie, i en verksamhet som består av mycket mångkulturalitet. I vår studie blev det tydligt att förskolans pedagoger förhöll sig till det interkulturella perspektivet.

I Granstedts (2010) studie synliggörs att pedagogerna i skolan ser mångkulturalitet som ett problem. De tycker att eleverna skapar problem och då framförallt på grund av språket och dålig kunskap. Utifrån denna studie tolkar vi det som att språket är en viktig del i

barns uppväxt och då gärna i så tidig ålder som möjligt som även Skolverket (2013) tar upp. I vår studie framkommer det tydligt att pedagogerna på båda förskolor arbetar med språket. De arbetar med mångkulturalitet på olika sätt för att skapa en bra grund för att utveckla språket på bästa sätt för barnen. Detta kan ses som förebyggande till det som framkommit i Granstedts (2010) studie, får barnen med sig språket redan i tidig ålder så minskar det risken för pedagoger att se mångkulturalitet som ett problem.