Vid sammanfattningen av min analys har jag valt att utgå från mina frågeställningar för att vara säker på att syfte och frågeställningar besvarat i min uppsats.
Hur pedagogerna arbetar med läsinlärning är min första frågeställning. Det som mitt arbete visar är att pedagogerna använder sig av flera olika metoder. I början av elevernas inledningsfas används LTG-metoden, som innebär att pedagogerna och eleverna skriver texter tillsammans. Kiwi-metoden är ytterligare en metod som används. Denna innebär att barnen läser hela, sammanhängande berättelser och på så sätt upplever sig som läsare redan från början. Wittlings ljudningsmetod, där fokus ligger på språkmedvetenheten, är något som pedagogerna använder mestadels i det enskilda arbetet med eleverna.
Vidare ville jag ta reda på om leken används vid läsinlärning och i så fall hur. Det som framkom i intervjuerna om hur pedagogerna ser på leken, var att de till en början i intervjuerna hade svårigheter att definiera leken och förklara hur de använde leken i läsinlärning. Det framkom att när de tänkte på lek så tänkte de ofta på den fria leken och det var inget som de använde sig av i läsinlärning. Även den tidigare forskningen visar att det är svårt att definiera lek (Knutdotter 1992 och Welén 2002). Det som dock framgick under intervjuerna var att pedagogerna faktisk använde sig av ett flertal olika lekfulla inslag i sitt arbete med läsinlärning. Detta upplevde jag att pedagogerna inte alltid var så medvetna om i början av intervjun. Under intervjuns gång visade det sig dock att det fanns en hel del lek i undervisningen. Detta var aktiviteter som pedagogerna till en början inte såg på som en typ av lek. Detta lekfulla arbete kunde bestå av språklekar, laborationer, rim och bokstavsinlärningen och det är just denna typ av lek som är den vanligaste inom skolan (Welén, 2002). Pedagogerna använde sig även av elevernas vardag då eleverna fick ta med sig sina favorit gosedjur till skolan och skriva om det tillsammans med sina klasskompisar. Att använda sig av elevernas vardag menade Moyes (1995) kunde vara ett lekfullt inslag i läsinlärning.
Den sista frågeställningen var hur pedagoger tänker kring fördelar och nackdelar av leken i läsinlärning. Fördelarna med leken var att eleverna uppfattade övningarna som något roligt och positivt vilket i sin tur ledde till att barnens lust till att lära ökade. Nackdelar som nämndes var att för mycket lekfulla och lustfyllda aktiviteter kunde leda till att skolan blev en plats där det skulle hända nya och roliga saker hela tiden. Detta såg en av pedagogerna som en
risk, då hon menade att eleverna har så actioninriktade liv att de behöver ha tråkigt ibland. Vidare nämndes det även att det kan upplevas, av pedagogerna, som att det blir lite oroligare och rörigare i klassen när de skulle använda leken i läsinlärning. Detta på grund av att pedagogerna då frångick de ramar som eleverna är vana vid. Dessa resonemang var inget jag fann i den litteratur som jag har läst om leken, vilket dock inte utesluter att det finns böcker som tar upp ämnet.
Under arbetets gång, när jag läst litteratur kring leken och intervjuat pedagogerna, har jag alltmer insett att leken är så mycket mer än den fria leken. Leken finns i många aktiviteter som jag inte tidigare tänkt på. Vidare har jag insett att leken gör inlärningen rolig och lustfylld vilket även borde göra den mer effektiv. Det jag även har sett är att det finns nackdelar med leken, att det kan bli lite rörigt och orolig i elevgruppen. Pedagogerna menar att det beror på att de frångår ramarna som eleverna är vana vid. Att det skulle kunna vara en risk att använda leken för mycket och att skolan blir en plats där det förväntas hända roliga saker hela tiden är ytterligare en aspekt av lekens egenskaper.
Som tidigare har nämnts i introduktionen poängterar Taube (2007) att just starten av barns läsinlärning är något som är viktigt för att eleverna ska uppleva läsningen som något positivt. För att eleverna skall få en positiv start vid läsinlärning anser jag att kan leken vara till hjälp. I uppsatsen visas ett flertal praktiska exempel på hur leken kan användas i läsinlärning, vilket kan vara en hjälp för andra pedagoger.
5 Diskussion
I följande diskussion granskas arbetsprocessen ur en mer kritisk synvinkel.
En nackdel är att jag i min uppsats har intervjuat pedagoger som är verksamma på samma skola. Det skulle vara intressant att även intervjua pedagoger på andra skolor, om hur de arbetar med läsinlärning och lek. Vid en kvalitativ undersökning som denna bör man ha med en kritisk massa, det vill säga ha med tillräckligt många intervjupersoner för att få en bred bild av problemställningen. Vidare är urvalet i min uppsats för snävt, det hade behövts olika typer av pedagoger med olika arbetssituationer för att få ytterligare infallsvinklar.
Ytterligare en nackdel var att jag inte utförde en testintervju där jag provade intervjufrågorna. Exempelvis var det en fråga som jag inte fick så utförligt svar på vid första intervjun. Jag upptäckte efter första intervjun att det var en fråga som det var två frågor i en. ”Vilka för- och nackdelar ser du med leken? Efter den första intervjun ändrade jag frågan till två frågor: ”Vilka fördelar kan du se med leken?” och ”Vilka nackdelar kan du se med leken?”. Om en person testintervjuats innan första intervjun kunde detta ha förhindrats.
Beträffande metodvalet anser jag att kvalitativa intervjuer var en fungerande metod för mitt syfte. När jag använde kvalitativa intervjuer fick pedagogerna möjlighet att, tillsammans med mig som intervjuare, fundera och reflektera kring vad de anser är lek. Utifrån detta kunde de sedan fundera hur de ser på leken och hur den kan användas eller se ut i läsinlärning. För att få ännu mer empiriskt material till undersökningen anser jag att observationer skulle kunna utöka det empiriska materialet. För mig hade det varit intressant att exempelvis vara med på lektioner där pedagoger arbetar med läsinlärning och se om jag kunde finna leken i någon av aktiviteterna som kanske inte pedagogen tänkte på.
Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att även intervjua eleverna om hur de ser på lek och vad lek är för dem. Det skulle därefter vara spännande att jämföra elevernas svar och pedagogernas och se vilka mönster, likheter och olikheter som skulle kunna finnas.
6 Referenser
Dencombe Martyn (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Johanesson Vasberg, A. (2001). Lyckas med läsning. Läs- och skrivinlärning på Nya Zeeland. Stockholm: Bonniers Utbildning
Knuttdotter Olofsson Birgitta (1992). I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Leimar Ulrika (1974). Läsning på talets grund. Lund: Liber Läromedel
Liber Caroline (2006). Hur barn lär sig att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet.
Moyes R. Janet (1995). Släpp in leken i skolan. Hässelby: Runa Förlag AB
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket, (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterie. Västerås: Graphium Västra Aros.
Smith Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber
Steinar Kvale ( 1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Sundblad Bo & Allard Birgita (2001). Nya lusboken – en bok om läsutveckling. Stockholm : Bonnier utbildning
Taube Karin. (2007). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Welén Theres.(2003). Kunskap kräver lek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Widerberg Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Witting Maja (1998). Före läs- och skrivinlärningen. Solna: Ekelund
Åge Leila (1995). Leka Skriva Läsa En handbok om tidig läsning. Ekelunds förlag: Solna
Bilaga 1
Hej!
Jag går nu min avslutande termin på Lärarprogrammet och har Barn- och ungdomsvetenskap som huvudämne. I den avslutande terminen skall jag skriva ett självständigt examensarbete om 10 poäng som på något vis skall vara yrkesrelevant för mitt framtida läraryrke. Mitt examensarbete kommer att handla om läsinlärning och jag har valt att undersöka hur leken kommer in i denna process.
Jag är så tacksam över att du har tackat ja till att låta mig intervjua dig om hur du arbetar med läsinlärning och hur du ser på leken i denna process. Intervjun kommer att ta cirka 30 – 45 minuter och jag kommer att spela in intervjun med en bandspelare. Allt material kommer behandlas konfidentiellt, det vill säga det är endast jag som kommer att ha tillgång till banden och lyssna på dem, i det färdiga arbetet kommer alla namn avkodas och banden kommer att förstöras när examensarbetet är slutfört.
Är det något du undrar över är det bara att höra av sig till mig på min mail, LL040548@stud.mah.se eller på telefon nummer: 0730 – 21 47 53.
Ser framemot att träffa Dig!
Med vänliga hälsningar