Sammanfattning

Förskollärarnas tankar kring mindfulness i förskolan är att ge barnet möjlighet till avslappning samt ge barnen möjlighet att finna sig själv, något som förskollärarna anser kan vara problematiskt i dagens stora barngrupper samt med det allt ökande informationsflödet från media.

Motivationen för att använda mindfulness i förskolan drar förskollärarna till att barnen ska finna sig själva, sin identitet och därmed bli trygga individer.

Vid användandet av mindfulness på avdelningen samlas barnen i ett rum, nära varandra men utan att röra vid varandra, och har antingen kudde eller gosedjur hos sig. Förskolläraren drar ner persienner och sätter på smålampor för att skapa en mysig atmosfär. När hen sett att alla barn ligger bra sätts musiken igång.

5.2 ”Det handlar om att finna balans”; om gemenskap

Av intervjuerna framkom det att ett av syftena med att implementera yoga i förskolan var för att hantera stressen på avdelningen både för personal och barn. Som en förskollärare uttryckte; “Man har tusen saker att göra känns det som, ibland ser man dem [barnen] inte riktigt” (Intervju, 2017-04-04). Vid implementering av yoga upplever förskolläraren att det blir lugnt på avdelningen och bland barnen samt att alla, både barn och vuxna, får möjlighet att se och bli sedda av varandra.

31

Vi är tillbaka i samlingsrummet och barnen som ska medverka vid dagens aktivitet, yoga, sitter eller ligger på mattan. Förskolläraren stänger dörren till köket, sätter på lugn musik och uppmuntrar sedan barnen att ställa sig i en ring runt mattan. ’Vi börjar med att andas in, djupt genom näsan så att vi fyller lungorna’, säger förskolläraren och alla drar in djupa andetag. Därefter säger förskolläraren att de ska bli ett högt berg och barnen frågar om de kan stå på tå för att bli ett ännu högre berg, vilket går bra. Efter att de har blivit höga berg med armarna högt upp i luften, blir de till bäckar som rinner ner till tårna, rinner vidare på gräsmattan och vandrar in till mitten. Där möts allas huvuden och barnen och förskolläraren skrattar.

(Observation, 2017-04-05)

I observationen ovan står alla i en ring och möts i en gemensam aktivitet. Gemensamma aktiviteter kan skapa mening för de inblandade individerna och i denna tillskrivna mening bildas en känsla av gemenskap (Stenberg, 2015). Att tillhöra en gemenskap är viktigt för individens självkänsla; att de kan bekräfta andra och samtidigt bli bekräftade, att de är betydande för gruppen och att de får möjlighet att utbyta både tankar och åsikter i en trygg miljö (ibid.). En individs självkänsla påverkas av hur hen klarar av olika situationer och utmaningar i livet, och har betydelse för hur individen känner gentemot sig själv (Nilsson, 2015). Att barnen medverkar i en yoga-aktivitet upplever förskolläraren har en positiv effekt på barnens självkänsla.

Vidare framkom det i intervjuerna hur komplext förskolläraruppdraget kan vara då förskollärarna måste förhålla sig till barn, barngrupp, samhällets krav samt läroplanens strävansmål. ”Mitt uppdrag är ju att både lära ut och vara medforskande men även att lära dem att slappna av, att lugna ner sig och känna trygghet” (Intervju, 2017-04-04) sa en förskollärare och menar att yoga i förskolan kan lära både vuxna och barn att leva i nuet, skala av alla måsten och krav, och bara umgås tillsammans.

Även medvetenhet om den egna kroppen framkom som ett syfte med att använda yoga i förskolan. Förskolläraren menar att det är viktigt och relevant att uppmuntra till fysisk rörelse då det i dagens samhälle kan förekomma mycket stillasittande med surfplattor ”Det handlar om att finna balans” (Intervju, 2017-04-04) sa en förskollärare, och menar både kroppslig och mental balans.

’Nu ska vi göra trädet. Upp med armarna som en trädkrona, kan ni så kan ni sätta benet här uppe (på knäet), eller kan ni stå på ett ben.’, säger förskolläraren och alla barnen tar upp händerna och försöker trevande ta upp benet. ’Är det svårt kan man stå med båda benen i marken, men man kan testa och försöka hålla balansen’ säger förskolläraren och står själv redo i positionen. Barnen verkade fokuserade

32

på att genomföra uppgiften och när alla står redo i någon av de tre alternativa positionerna räknar de tillsammans till fem. När de har räknat färdigt tar de ner armar och ben igen. ’Jag orkade nästan till sex’, säger ett barn.

(Observation, 2017-04-05)

Syftet med att arbeta med den egna kroppen är, enligt förskolläraren, att stärka individens självkänsla. Självkänslan påverkas, som tidigare nämnt, av olika situationer och utmaningar genom livet (Nilsson, 2016). Den påverkas även i möten med andra, då människan är en social varelse och utvecklas i samspel med andra individer (Askland & Sataøen, 2014). En positiv självkänsla ger individen en känsla av att hen är bra som den är, vilket medför många andra positiva effekter (Nilsson, 2015). Exempelvis påverkas det sociala samspelet av en bra självkänsla, då individen litar på sin egen förmåga. En låg självkänsla skapar i sin tur otrygghet i sociala sammanhang då individen inte vet om den kommer att bli accepterad av sin omgivning (ibid.). I yoga menar förskolläraren att de olika positionerna som utförs sker under lekfulla former samtidigt som barnen utför dem på egen hand och utan hjälp från varandra, vilket kan öka deras känsla av att ”’Jag klarar det, jag fixade det’, att tro på sig själv.” (Intervju, 2017-04-04).

’Nu ska vi göra krokodilen’, säger förskolläraren och ett barn säger ’Ja’ och börjar göra stora krokodilrörelser med armarna. ’Det kanske låter lite farligt men det är inte krokodilen i bilen (barnsång), utan den ser ut såhär (visar barnen)… man står som en planka, kan ni det?’. Barnen ställer sig som plankor med huvudena mot mitten av mattan. Gemensamt räknar de ’en, två, tre, fyra, fem!’ och sätter sig ner igen. ’Bra!’, säger förskolläraren.

(Observation, 2017-04-05)

Genom att prova på nya saker och klara dem ökar tilliten till sig själv och den egna förmågan, så kallat självtilltro (Nilsson, 2015). Att ha en god självtilltro betyder att en individ kan möta nya situationer med en inställning av att de kan, även om det inte alltid går på första försöket (ibid.). Självtilltron stärks av positiva kommentarer och erfarenheter av tidigare lyckade händelser (ibid.). Som i observationen ovan visar på, finns det många möjligheter för förskolläraren att uppmuntra hela barngruppen samtidigt som barnen utför något på egen hand. Förskolläraren menaratt genom att använda de positioner som finns i yogan, uppmuntra det som sker, kan de hjälpa barnen att utveckla tillit till sig själv och sin egen förmåga samtidigt som det sker i ett socialt sammanhang, i en gemenskap.

33

5.2.1 Sammanfattning

Förskollärarna tänker att yoga i förskolan kan hjälpa barnen att hantera stressen på avdelningen. De tänker även att de olika yogapositionerna främjar barnens kroppskännedom och hänvisar till mycket stillasittande med surfplattor.

Ett syfte med yoga i förskolan är att barnen ska känna gemenskap och att se varandra. Ett annat syfte är att barnen ska bli medvetna om sin kropp, vilket i sin tur stärker självkänslan och självtilltron.

Vid användandet av yoga på avdelningen sätter förskolläraren först på lugn musik som får spelas i bakgrunden. Därefter placeras alla utmed en rund matta, tillsammans men utan fysisk kontakt. Innan de inleder yogapositioner tar de några lugna och djupa andetag. Allting sker i gemenskap där även förskolläraren medverkar.

5.3 ”Den man masserar slår man inte”: om sociala band

Massagens främsta huvudsyfte, enligt vad som framkom ur intervjuerna, var att barnen skulle få möjlighet att varva ner och komma till ro. Enligt förskolläraren behöver barnen varva ner för att orka med hela dagen och menar att förskolan stundtals kan vara en stressfylld miljö att vistas i. Att förskolan kan vara stressfylld hänvisas till det ökade arbetskrav angående dokumentation som förskollärarna har samt att barngrupperna blir allt större, fler barn på samma begränsade yta. Att få barnen till att varva ner var även en av anledningarna till att massage i förskolan implementerades. Förskolläraren upplever att barnen är positiva till att massage används på avdelningen, och hänvisar till att många av barnen gärna stannar kvar och fortsätter massera varandra efter aktiviteten är gjord.

Efter lunchen på avdelningen fick vi gå in i ett litet, kvadratiskt rum med en stor, fluffig matta med tillhörande kuddar som utgjorde centrum i rummet. Rullgardinerna var neddragna, vilket skapade en behaglig dämpad belysning och i bakgrunden spelades lugn musik. I mitten av mattan fladdrade några batteridrivna ljus vilket bidrog ytterligare till den rofyllda stämningen. Barnen hade samlats i en ring runt ljusen tillsammans med förskolläraren som med en lugn röst började berätta vilken massagesaga de skulle göra under dagens massagestund.

34

Enligt den tidigare forskningen frigörs ”må-bra hormonet” oxytocin vid beröring. Hormonet kan även verka för att stärka banden mellan individerna, utveckla en trygg anknytning och skapa positiva relationer (Doren, Raies & Martinez, 2014). Även om massage främst används på förskolan som en metod för att förmå barnen att komma till ro och slappna av, framkom det även i intervjun att förskolläraren upplevde och hade tidigare erfarenheter från forskning om att massagen stärker banden mellan individerna och skapade positiva och trygga relationer i barngruppen.

Barnen sitter indelade i par runt mattan. Förskolläraren börjar berätta massagesagan samtidigt som hon utför de tillhörande rörelserna i luften så att barnen kan se och själva utföra rörelserna på sin kompis rygg.

(Observation, 2017-04-06)

Förskolläraren berättade att “man märker på dem [barnen] att de blir lugnare, de blir lite glada och att det inte är så mycket konflikter i barngruppen” (Intervju, 2017-04-06). Ur intervjuerna lyfts flera gånger de sociala band och relationer som skapas och existerar i förskolans värld samt hur viktigt det är att främja utvecklandet av dessa band mellan barnen.

För att främja förskolebarns psykiska och fysiska välmående är de sociala relationerna betydelsefulla, förskolan blir därmed en viktig institution för relationsskapande och kamratskap (Bartholdsson & Hultin, 2015). Under vistelsen i förskolan skapar barnen många nya relationer med varandra på olika nivåer, vissa starkare och andra svagare. När de sociala banden mellan barnen är starka upplever båda parterna en känsla av sammanhang och meningsfullhet (Stenberg, 2011). Förskolläraren menar att massagen kan bidra till skapandet av dessa sociala band samt känslan av gemenskap.

“Den man masserar slår man inte” (Intervju, 2017-04-04; Intervju, 2017-04-06), var något som framkom ett flertal gånger under intervjuerna där förskollärarna hänvisar till att massage utvecklar den empatiska förmågan. Empati betyder att barnen utvecklar en djupare känsla för varandra och att de lär sig värna om varandra (Nilsson, 2015). Att utveckla den empatiska förmågan är grundläggande för att man ska kunna förstå och leva sig in i en annan persons situation, något som förskolläraren uttrycker är en viktig egenskap i dagens samhälle.

35

Vid slutet av den första massagesagan uppmuntrade förskolläraren den masserade att vända sig om och tacka för massagen. ’Tack för massagen’, sa ett barn. ’Tack själv’, svarade det andra barnet. Därefter bytte barnen plats med varandra och nu skulle den som redan blivit masserad ge massage. ’Vi börjar med att lägga händerna på ryggen’, säger förskolläraren och sedan började massagen.

(Observation, 2017-04-06)

Enligt förskolläraren är det viktigt att i massageaktiviteter lära barnen att både fråga om de får massera kamraten, samt att tacka för att ha blivit masserade. Vid intervjuerna framkom att förskollärarna kan koppla användandet av massage till utvecklandet av trygghet, normer och värden, “att man ska ta hänsyn till varandra och lära sig ha förståelsen för andra barns tankar och åsikter. Varje individ blir respekterad för den de är “ (Intervju, 2017-04-04). De menar att massage i förskolan kan användas i enlighet med värdegrundsuppdraget som står skrivet i förskolans läroplan, då de anser att massage kan främja utvecklandet av de förmågor som barn behöver för att fungera i det svenska samhället (Skolverket, 2016).

För individen är det centralt att hen utvecklar en trygg bas och känner trygghet i de relationer och grupper som individen är delaktig i (Bruce & Riddersporre, 2012). Att ett barn känner trygghet i en situation eller gruppkonstellation kan i sin tur främja barnets utforskande, att de vågar prova på nya och utmanande saker i en trygg miljö, tillsammans med andra (ibid.). Förskollärarna menar att massage i förskolan kan utveckla känslan av trygghet och tillit inom barngruppen och därmed även lärandet.

Massagestunden fungerar även som en stund där barn och förskollärare får se varandra. “Det är någon som ser och rör mig. Att man blir bekräftad” (Intervju, 2017-04-06). I förskolan ska omsorg, fostran och lärande bilda en helhet, så kallat EDUCARE (Bruce & Riddersporre, 2012). CARE, som står för omsorg och fostran, är tillsammans med EDU grundläggande för all utveckling och lärande (ibid.). Vilka normer och värderingar förskollärarna och samhället har överförts genom fostran vilket påverkar vilka egenskaper och förmågor barnen tillägnas (Dahlstedt & Olson, 2013). Då massagen handlar om att respektera, höra och se varandra är det de normer och värderingar som förskolläraren gestaltarvid denna aktivitet.

36

5.3.1 Sammanfattning

Förskollärarna tänker att massage i förskolan skapar möjlighet för barnen att varva ner. Förskollärarna menar att förskolan kan vara en stressfylld miljö för både vuxna och barn, och hänvisar till de allt större barngrupperna och det ökade dokumentationskravet på förskollärarna.

Förskolläraren kopplar massage till sitt värdegrundsuppdrag där trygghet, normer och värden blir centrala. Att använda sig av massage kan enligt förskolläraren hjälpa barnen att skapa en trygg bas, som i sin tur leder till utvecklingen av trygga, goda och empatiska relationer till varandra.

Vid användningen av massage på avdelningen förbereder förskolläraren sin aktivitet genom att göra några ändringar i miljön. Rullgardinerna dras ned för att skapa en dämpad belysning, på mattan placeras små batteridrivna ljus och lugn musik får vara på i bakgrunden. När barnen sedan kommer in i rummet sätter de sig runt ljusen, förskolläraren delar in de i par och inleder massagesagan.

37

6. Diskussion

I detta kapitel presenteras först studiens syfte och hur vi anser att vi uppnått syftet. Vidare kommer det sammanställda resultatet från avslappningsmetoderna att presenteras, som därefter följs upp med vår egen tolkning av detta resultat. Sedan ställs studiens resultat i relation till tidigare forskningsresultat samt vilken vidare forskning vi finner hade varit relevant att studera. Därefter presenteras en metoddiskussion och kapitlet avslutas med en slutreflektion över hur studien har påverkat oss och vår blivande yrkesroll.

6.1 Studiens syfte

Denna studies syfte är att få en djupare förståelse kring varför mindfulness, yoga och massage används i förskolans verksamhet som avslappningsmetoder genom att undersöka hur förskollärare tänker, motiverar samt implementerar dem i relation till sitt uppdrag.

Vi anser att vi genom våra forskningsfrågor och metodiska överväganden fick en djupare förståelse och därmed uppnådde studien syfte. Då vi hade en del förkunskaper om avslappningsmetoderna antog vi att metoderna användes för att motverka stress, vilket visade sig stämma överens med förskollärarnas tankar kring implementeringen av mindfulness, yoga och massage i förskolan. Däremot fann vi att förskollärarna inte endast motiverade syftet med aktiviteterna i relation till stress, utan även andra viktiga aspekter framkom, som utvecklandet av den egna identiteten, gemenskap och trygghet samt skapandet av sociala band och den empatiska förmågan.

6.2 Studiens resultat

Förskollärarnas främsta tankar kring implementeringen av mindfulness, yoga och massage i förskolan var att ge barnen och dem själva möjlighet till avslappning och stresshantering, något de fann problematiskt i och med de stora barngrupperna samt det ökade informationsflödet från media. Även stressen från samhället framkom som avgörande för användning av avslappningsmetoderna. Förskollärarna tror att dessa

38

avslappningsmetoder kan gynna barnens utveckling och lärande samt skapa möjlighet för barnen att hantera stress i framtiden.

Syftet med att implementera avslappningsmetoderna motiverade förskollärarna till att barnen skulle känna trygghet i gruppen, till sig själva och till varandra. Utveckling av identiteten, känslan av självet och den empatiska förmågan samt dess betydelse för utvecklingen av sociala relationer framkom också som syften med att implementera avslappningsmetoderna. Att aktiviteterna skulle ske i gemenskap där starka band kunde bildas mellan barnen och den vuxne var även ett syfte. Under intervjuerna kopplades syftena stundtals till förskolans läroplan.

Vid implementering av avslappningsmetoderna genomfördes de alla vid samma tidpunkt, som var efter lunchen. Detta för att skapa en lugn stämning på avdelningen. Inför aktiviteterna förbereddes rummen på liknande sätt för att skapa en rofylld miljö, vilket gjordes genom att släcka ner, ha dämpad belysning och lugnande musik i bakgrunden. Barnen placerades vid alla aktiviteter i en ring som gjorde att alla kunde se varandra. Förskollärarna som höll i aktiviteterna var mer eller mindre aktiva deltagare vid aktiviteterna samt vid vägledning i hur barnen skulle gå tillväga. Vid mindfulness satt förskolläraren på golvet medan barnen låg ner. I yogan var förskolläraren mer aktiv och genomförde alla yogapositioner tillsammans med barnen. I massagen satt förskolläraren med i ringen med barnen, masserade ingen, utan gjorde istället rörelserna i luften vilket gjorde att alla barn kunde följa med i massagesagan.

6.2.1 Vår tolkning

Genom analys av den insamlade empirin samt genom våra gemensamma diskussioner och reflektioner tolkar vi att implementeringen av avslappningsmetoderna i slutändan handlar om förskollärarnas arbete med att fostra morgondagens medborgare. Denna tolkning gör vi i relation till all den information som vi har samlat på oss under studiens gång.

Vid inledningen nämnde vi nutidens prestationssamhälle, som innebär att varje individ, både barn och vuxna, kan känna sig stressade av kravet att prestera optimalt då de bedöms av hur väl de presterar i samhället (Aspelin, 2015). Vid intervjuerna framkom att pressen

39

från samhället och kraven från styrdokument och alla arbetsuppgifter påverkar förskollärarna negativt då det bidrar till stress. Förskollärarna upplever att barnen blir drabbade, både av deras stress och att de inte alltid hinner se alla barnen.

Genom implementeringen av avslappningsmetoderna har vi tolkat att förskollärarna arbetar med att lära barnen att hantera stress samt fostra för önskvärda egenskaper som eftersträvas i samhället, som utvecklingen av en trygg identitet, gemenskap, trygghet i grupp, skapandet av sociala band samt utvecklingen av den empatiska förmågan. Vår tolkning är att förskollärarna fostrar för att främja utvecklingen av dessa egenskaper hos barnet med syfte att förbereda barnen in i samhället.

Dahlstedt och Olson (2013) menar att förskollärare fostrar barnen till vad vårt nutida samhälle anser att en individ behöver. Dessa ideal är bundna till den samhälleliga, kulturella och historiska kontext som individen befinner sig i, alltså är idealen inte universella utan förekommer i en mängd olika former. Hur morgondagens medborgare fostras bygger på idéer om vilka önskvärda egenskaper som kommer att behövas både nu och i det framtida samhället (ibid.). I och med att förskollärarna i intervjuerna hänvisade till stress som betydande för implementeringen av mindfulness, yoga och massage är vår tolkning att förskollärarnas främsta syfte är att barnen ska lära sig att hantera stress. Alltså är stresshantering en önskvärd egenskap för att barnen i framtiden ska kunna fungera i detta prestationssamhälle.

I inledningen diskuterades även debatterna som är delvis grundläggande för intresset av denna studie, då det finns kritik till användandet av mindfulness, yoga och massage i skolans värld. Kritikerna menar att metoderna kan härledas till religion, men enligt skolinspektionen (2012) kan yoga (och liknande) användas i skolans värld om det inte finns några religiösa inslag. Av de syften som framkom ur intervjuerna fanns det inga