Sammanfattning

I följande avsnitt sammanfattas resultatet utifrån sådant som förekommit och synliggjorts upprepade gånger under observationerna samt de informella samtalen.

När det gäller agerande och bemötande mellan förskollärarna och barnen under de planerade aktiviteterna var TAKK ett återkommande verktyg för att ge samtliga barn förutsättningar för att uttrycka sig. Gällande barns samspel med varandra framkom det att barnen samspelade med varandra på olika vis, både verbalt och fysiskt. Barnen hade olika strategier för att visa vad de tyckte om de planerade aktiviteterna, en del uttryckte sig verbalt medan andra visade känslor främst genom kroppsspråk. De barn som inte uttryckte sig verbalt använde sig av sitt

29

kroppsspråk i stor utsträckning medan andra barn som var verbala kompletterade sin kommunikation med sitt kroppsspråk.

Under de informella samtalen framkom det att arbetslagens gemensamma mål är att göra barnen så självständiga som möjligt utifrån barnens olika förutsättningar. Det framkom även att TAKK används som ett betydande verktyg i kommunikationen med barn. Även bildstöd används i stor utsträckning. Barnkonventionen diskuteras inte inom arbetslagen i någon större utsträckning. Däremot diskuteras barns rättigheter och skyldigheter i allmänhet, exempelvis att barnen lär sig turtagning och att dela med sig inom barngruppen. Samtliga utvalda artiklar utifrån barnkonventionen syntes i de planerade aktiviteterna. Vissa var omedelbart synliga medan andra framträdde först under analysarbetet.

6. Diskussion

Syftet med studien är bidra med kunskap kring hur 1–3 åringars rättigheter utifrån artikel 2, 3 och 13 i barnkonventionen syns i planerade aktiviteter på förskolan. I följande avsnitt

diskuteras studiens resultat tillsammans med tidigare forskning. I nästa avsnitt diskuteras vårt metodval och vi avslutar med att lyfta slutsatser samt ge förslag till vidare forskning.

6.1 Resultatdiskussion

I resultatavsnittet kom det fram flera kopplingar till det barnrättsbaserade synsättet än barndomssociologin, även om det framkom en del kring barns sociala liv i resultatet som främst kan kopplas till barndomssociologin. Detta kan kopplas till Halldén (2007) som beskriver att barndomssociologi ska hjälpa forskningen att ge barn mer makt samt att

forskningen sker för och med barnen. Även Roos (2014) beskriver hur forskare kan ge makt åt barnen alternativt begränsa deras makt inom forskning, utifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det förstnämnda handlar om att forskare utgår från vuxnas

föreställningar om barn och barndom och det andra handlar om att vuxna väljer att utgå från barns perspektiv i forskningssammanhang. På grund utav det Roos (2014) skriver ovan har vi valt i största mån försökt utgå från barns perspektiv under vår studie genom att vi utfört observationer i stället för att endast vända oss till de vuxna för att få ytterligare kunskap. Barnen har rättigheter på lika villkor som andra grupper i samhället (Adami, 2014). Genom att vi lyfte frågan kring barnkonventionen nämnde Vanja i resultatavsnittet att det är något som kanske borde diskuteras mer än vad det görs i dagsläget, då det visade sig att det är inget som diskuteras inom arbetslaget. Vilket strider emot vad Adami (2014) skriver att det

30

huvudsakliga syftet med att lära ut om mänskliga rättigheter är att göra utsatta grupper medvetna om vilka rättigheter som rör dem. Denna målgrupp räknas barn in i. I resultatet framgick det att barnkonventionen ordagrant inte lyfts i barngrupp. Detta är problematiskt i relation till vad Adami (2014) uttrycker kring att medvetenhet om mänskliga rättigheter kan skapas genom att barnen får höra rättigheterna av andra samt få chansen att uttrycka

rättigheterna.

Utifrån vårt resultat framkommer det samtliga utvalda artiklar synliggjordes, antingen omedelbart eller under analysen. Det visar att även om förskollärarna inte diskuterar barnkonventionens artiklar så synliggörs dessa i deras förhållningssätt gentemot barnen. I enlighet med det barnrättsbaserade synsättet framgår det att kunskap kring barnkonventionen är en viktig faktor för att kunna praktisera dessa rättigheter. I resultatet framkommer det att det finns vissa brister gällande kunskaper om barnkonventionen. Samtidigt verkar läroplanen vara till stor hjälp då de upplever att målen i den kan kopplas ihop med barnkonventionen och på så vis praktiseras barnens rättigheter i praktiken. Å andra sidan hade fördjupade kunskaper kring barnkonventionens utvalda artiklar varit önskvärt för att lättare kunna praktisera

rättigheterna gentemot barnen. Om det hade funnits mer kunskap hade förskollärarna troligen haft mer vetskap om vilka skyldigheter som finns samt upplyst barnen om barnkonventionen tidigare. Unicef Sverige (2014) styrker också vikten av att förskollärarna bör ha kunskap kring barnkonventionen samt medvetandegöra barnen om den, genom att beskriva hur barnkonventionen måste genomsyra hela utbildningen i praktiken, det räcker inte att endast ha med den i läroplanen för förskolan (Unicef Sverige, 2014).

Läroplanen för förskolan (2018) skriver att alla som verkar inom förskolan har ett ansvar att inget barn i förskolan ska diskrimineras med hänvisning till diskrimineringsgrunderna samt att de ska främja människors lika värde. Detta framkommer som ett stort arbetsområde i vårt resultat och samtliga hade stort fokus på värdegrunden. Adami (2018) beskriver att utbildning är relevant för att hantera dessa utmaningar i kombination med att jobba kring nationella värderingar. Ett exempel utifrån vårt resultat är vikten att inte enbart lära om varandra utan även med varandra, när det gäller varandras olikheter. Det framkom att samtliga avdelningar jobbar utifrån en värdegrund där det fokuseras på hur man behandlar varandra. Vanja beskrev specifikt att vuxna spelar en betydande roll i hur man bemöter varandra genom att vara förebilder för barnen, de tenderar att härma de vuxnas beteenden. Vanjas beskrivning ovan, kring människors lika värde, kan även kopplas till artikel 2 i barnkonventionen. Den

31

beskriver kortfattat att alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde, vilket kan kopplas till hur både barn och vuxna agerar mot varandra (Unicef, 1989).

Turnšek (2016) beskriver ett dilemma till följd av att barns möjlighet till inflytande och delaktighet inte alltid kommer till uttryck i praktiken, trots att pedagogerna har en önskan och vision kring att göra dem delaktiga. Svårigheten beskrivs i att implementera detta till

praktiken (Turnšek, 2016). Resultatet kan kopplas till Turnšeks beskrivning kring barns inflytande och delaktighet genom att samtliga förskollärare var måna om att tillvarata barnens initiativ, samtidigt som det beskrev som delvis svårt. Vanja beskrev att resurser är viktiga för att skapa förutsättningar för barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviteter. Hon nämnde exempelvis tidsbrist som ett hinder för att fullfölja barns önskningar fullt ut. I studien av Turnšek (2016) framgår det att ett flertal vuxna inom förskolan uppfattade barn omogna och därmed inte tillräckligt kompetenta för att fatta egna beslut samt påverka sin tillvaro. Vårt resultat visade motsatsen då samtliga deltagande förskollärare var positiva till att ge barnen ansvar utefter deras förutsättningar, samt att barnen sågs på och behandlades som kompetenta individer.

Bae (2010) förklarar att barnkonventionen påverkar personal inom förskolan och har gjort det länge, men att utmaningen ligger i att implementera den i förskolans praktik då

förskolepersonal anser det är problematiskt. Det beskrivs ytterligare att det i största allmänhet finns en kunskapslucka gällande barnkonventionen (Bae, 2010). Det Bae (2010) skriver stämmer överens med vårt resultat då det framkom att förskollärarna inte diskuterade just barnkonventionen i arbetslagen. Samtliga beskrev dock deras upplevelse av att

barnkonventionens artiklar indirekt speglar sig i förskolans läroplan. Viola berättade även att hon brukar nämna samtliga styrdokument, däribland barnkonventionen, vid inskolningar samt utvecklingssamtal. I resultatet framkom det att barnkonventionen ej diskuteras i barngrupp men att de belyser barns rättigheter på andra sätt. Exempelvis vid Vanjas aktivitet barnen pratade i mun på varandra, så bad Vanja barnen att dämpa sig medan ett barn i taget fick prata. Utifrån vårt resultat upplever vi att det finns en kunskapslucka hos förskolepersonal kring barnkonventionen precis som Bae (2010) menar. Vi har utifrån vårt resultat

uppmärksammat att det finns en utmaning i form av att implementera barnkonventionen i förskolans praktik. I form av att den inte diskuteras i arbetslagen i större omfattning och nämns inte nämns för de yngre barnen. Dock återspeglades barnens rättigheter i praktiken, men den nämndes inte ordagrant vilket leder till att barnen troligen inte känner till att det finns en konvention kring deras rättigheter.

32

Quennerstedt (2015) förklarar att yngre barn använder olika verktyg, så som verbal

kommunikation eller sitt kroppsspråk, för att uttrycka sina intentioner. Vilket har gjort att vi i vår studie har valt att fokusera på aspekter så som barns verbala kommunikation,

kroppsspråk, mimik, gester samt deras agerande gentemot varandra. På detta vis har barn med icke verbal uttrycksförmåga kunnat uttrycka sig och bli sedda i studien. Quennerstedt (2015) beskriver hur motstånd från barnet kan uppstå om förskolläraren inte beaktar dessa signaler och tar de på allvar. Det Quennerstedt (2015) beskriver stämmer delvis överens med vårt resultat, där det framkommer att förskollärarna tillvaratog barnens signaler och

uttrycksmedel, genom att exempel låta barn som avvek från de planerade aktiviteterna göra detta och låta de komma tillbaka när de själva beslutade det. Förskollärarnas flexibilitet kring barnens signaler under de planerade aktiviteterna går emot det Quennerstedt (2015) beskrev ovan kring att förskollärarna inte beaktar eller tar barns signaler på allvar.

6.2 Metoddiskussion

Vi tycker att metoden, som bestod i observationer samt informella samtal, var lämplig i sin helhet. Dock fick vi inte den omfattningen gällande antal observationer som önskades till följd av Covid-19. Vi kunde anpassa oss till att genomföra observationerna utomhus, vilket underlättade då förskolorna var bekymrade över smittspridning. Vi upplever inte att vi stötte på uppenbara problem relaterade till att observera utomhus. Till en början var vi lite

bekymrade över praktiska aspekter, exempelvis hur det skulle fungera att fylla i

observationsmallen och checklistan om det skulle regna mycket. Dock stötte vi inte på detta bekymmer.

Det positiva med att använda oss av observationer var att vi fick möjligheten att fokusera vår uppmärksamhet på barnens signaler samt förskollärarnas agerande under planerade

aktiviteter. Vi kunde se hur förskollärarna gav utrymme och uttryck till barnens rättigheter i planerade aktiviteter, jämfört med om vi endast hade vänt oss till förskollärarna för att få mer kunskap om barns rättigheter. Dock kompletterade vi observationerna med informella samtal med förskollärare. Vid samtalen kombinerades specifika och förutbestämda frågor med spontana spörsmål utifrån de planerade aktiviteterna, för att kunna kombinera våra observationer med förskollärarnas perspektiv. Att inkludera förskollärarnas röster genom informella samtal användes även för att höja objektivitetsnivån i studien jämfört med om endast våra betraktelser skulle varit aktuella.

33

Vi upplever att de öppna observationerna möjliggjorde för oss att utgå från barns perspektiv i största mån, men att vi genom dessa inte kunde fånga upp barnens perspektiv fullt ut. Vi resonerar kring att kompletterande barnintervjuer hade både kunnat förhöja objektiviteten ytterligare samt skapat utrymme för barns perspektiv att ta plats. Dock var åldersspannet och, därmed de verbala färdigheterna, ganska stort bland våra deltagare. Därmed hade det

eventuellt varit svårt att utföra barnintervjuer med samtliga barn, men vi upplever att vissa barn hade kunnat svara på frågor och framföra sina perspektiv.

Vid observationerna använde vi oss av en observationsmall där olika kategorier kring barnens signaler samt förskollärarnas agerande framkom, med respektive kolumn för anteckningar (bilaga 3). Ett annat verktyg vi använde oss av var en checklista där utvalde artiklar utifrån barnkonventionen fanns med, samt plats för kryss beroende på om aktuell artikel var omedelbart eller ej omedelbart synlig vid observationstillfället (bilaga 4).

Vi samlade in mer empiriskt material än vad vi hade förväntat oss trots att vi endast utförde tre observationer, ursprungstanken var fyra, samt att barngrupperna var mindre än förväntat på grund av sjukdom. De mindre barngrupperna ledde till att variationen kring kön och etnicitet var begränsad och vi kunde därmed inte syna eventuella skillnader i behandling och bemötande i förhållande till kön samt etnicitet. Vi upplevde dock att empirin blev lika omfattande oavsett barnantal, då det var lättare att urskilja detaljer i de små grupperna som inte synliggjordes lika tydligt i den större barngruppen. Vi uppmärksammade dock mer interaktion barnen emellan i den större barngruppen, men där var det å andra sidan samtidigt svårt att hinna se och anteckna allt som skedde.

Vi har uppnått tillförlitlighet genom att vi följt Allea (2018) som är den europeiska kodexen för forskningens integritet. Ett ärligt förhållningssätt har förekommit genom att vi varit objektiva gentemot det vi observerat och tagit del av i de informella samtalen, samt att vi diskuterat med varandra för att erhålla en neutral inställning i studien. Vi har varit lyhörda gentemot samtliga deltagare. Vår tanke var att berätta för barnen om vilka vi var och varför vi var där, dock blev det framför allt förskollärarna som tog eget initiativ gällande att presentera oss för barngrupperna och berätta vad vi gjorde där. Om detta hade uteblivit hade vi dock presenterat oss själva precis som vi angav i metodavsnittet. Vi tar ansvar för denna studie under hela dess process och vid godkänt arbete kommer allt material kopplat till våra observationer och informella samtal raderas.

34

6.3 Slutsatser

När denna studie tog sin form hade barnkonventionen funnits som lag i Sverige i strax över ett år. När vi tog del av tidigare forskning insåg vi att det inte fanns mycket forskning om hur barnkonventionen konkretiserades i förskolans praktik, speciellt inte när det gällde yngre barn i åldrarna 1–3 år. Med denna studie ville vi därmed undersöka hur de yngre barnens rättigheter syns i förskolans planerade aktiviteter utifrån specifika artiklar i barnkonventionen.

I vårt resultat framkom det att barnkonventionen inte benämns och diskuteras i någon större utsträckning inom arbetslagen. Deltagarna påpekade däremot att de indirekt arbetar med de rättigheter som är framskrivna i barnkonventionen. Det framkom exempelvis att respondenterna upplevde att läroplanens innehåll kunde kopplas till rättigheterna som uttrycks i barnkonventionen. Under observationerna uppmärksammades det hur förskollärarna i sitt agerande var måna om barnens rättigheter, genom att se dem och deras behov och anpassa sin undervisning därefter. Ett exempel är hur mycket TAKK användes, samt lyftes upp i de informella samtalen, för att möjliggöra för samtliga barn att förstå och uttrycka sig.

Trots förskollärarnas goda kompetenser kring att agera i enlighet med de rättigheter som framkommer i barnkonventionen, kan det finnas ett behov av att informera barnen om att barnkonventionen existerar och vad den står för. Barnen uttrycker medvetet eller omedvetet sina rättigheter och får dessa bekräftade och tillvaratagna. Dock kan det vara fördelaktigt att göra barnen uppmärksamma på barnkonventionen och vilka rättigheter samt skyldigheter de har rent lagligt enligt den. En förskollärare svarade att hon kanske skulle lyfta barnkonventionen för barnen mellan 1–3 år i framtiden. Att föra en dialog kring barnkonventionen behöver inte endast impliceras inom förskolans undervisning, utan kan säkert vara fördelaktigt även i hemmen där det blir vårdnadshavarnas uppgift att informera sina barn om vilka rättigheter och skyldigheter de har.

Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det finns en brist när det gäller att lyfta barnkonventionen, inom arbetslagen och i barngrupperna. Studien visar att förskollärarna uppvisade vid flera tillfällen där de agerade i enlighet med konventionen om barns rättigheter i sitt bemötande med barnen vid de planerade aktiviteterna. Därmed kan slutsatsen dras att barnkonventionen inte lyftes så omfattande i teorin men däremot i förskolans praktik.

35

6.4 Vidare forskning

Vi har reflekterat kring förslag på vidare forskning inom detta ämne och har då kommit fram till att det vore givande för ämneskunskapen att göra samma studie med flera förskolor som är spridda utöver hela landet, med större barngrupper. Det hade varit intressant att få syn på barns perspektiv i större omfattning än vad storleken på den metodologiska ansatsen vi använde i denna studie gav möjlighet till. Genom att exempelvis genomföra barnintervjuer eller sokratiska samtal med barnen. Under vår studie fick förskollärarna bestämma vilken planerad aktivitet som skulle utföras, dock hade det varit intressant om samtliga förskollärare gjorde samma aktivitet och då kunde vi jämfört dessa. Då hade forskarna kanske fått syn på andra mönster än det vi fick.

36

Referenslista

Adami, R. (2014). Human Rights Learning: The Significance of Narratives, Relationality and

Uniqueness [Doktorsavhandling]. DiVA.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:713292/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-05-

27)

Allea (2018) Den europeiska kodexen för forskningens integritet.

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALLEA_De

n_europeiska_kodexen_f%C3%B6r_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf (Hämtad

2021-04-12)

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–15). Liber.

Bae, B. (2010) Realizing children's right to participation in early childhood settings: some

critical issues in a Norwegian. https://doi.org/10.1080/09575146.2010.506598 (Hämtad 2021-02-15)

Barnombudsmannen. (2016). Så kan revisionen granska efterlevnaden av barnkonventionen.

Barnombudsmannen.se. sn-kan-revisionen-granska-efterlevnaden-av-

barnkonventionen_web.pdf (barnombudsmannen.se) (Hämtad 2021-03-26).

Brinkkjær, U. & Høyen, M. (2011). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur. Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.

Corsaro, W. A. (2017). The sociology of Childhood. SAGE Publications.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),

Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–53). Liber.

Halldén, G. (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I Halldén, G. (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s. 25–40). Carlsson Bokförlag.

37

James, A. & Prout, A. (2015). Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary

issues in the sociological study of childhood. Routledge Education Classic Edition.

Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i

kvalitativa metoder (s. 68–79). Liber.

Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och

vetenskapsteori. Liber.

Regeringen. (2020). Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Svensk författningssamling 2018:2018:1197 - Riksdagen (Hämtad 2021-05-27)

Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 46- 57). Liber.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red). Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–234). Liber.

Singer, Anna. (2019). Barns rätt. Iustus förlag.

Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Skolverket. Specialpedagogiska myndigheten. (2020). Tecken som AKK.

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-kommunikation/alternativ-och-

kompletterande-kommunikation/manuell-och-kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/ (Hämtad

2021-05-14).

Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17–31). Liber.

Turnšek, N. (2016). Teachers’ Implicit Theories on Child Participation in Preschool. https://doi.org/10.30958/aje.3-1-1 (Hämtad 2021-03-26)

Unicef (1989) Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.

https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten (Hämtad 2021-02-15)

Unicef Sverige (2014). Alternative report from UNICEF Sweden re. the Swedish

Government’s 5 th report to the UN Committee on the Rights of the Child. Unicef Sverige.

38

Unicef Sverige (2020) Barnkonventionen är vårt uppdrag. Unicef.se.

https://unicef.se/barnkonventionen (Hämtad 2021-04.19)

Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed.

https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

(Hämtad 2021-04-12)

Quennerstedt, A. (2015) Young children's enactments of human rights in early childhood

39

Bilagor

Informationsbrev till pedagoger, bilaga 1

Brev till rektorer och pedagoger i förskolan

Jönköping, den 15 April 2021 Hej!

Vi heter Sara Stamneströ och Elin Jönsson. Vi går förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Vi ska nu skriva ett examensarbete om 1–3 åringars rättigheter i förskolan under vårterminen. Syftet med studien är bidra med kunskap kring hur 1–3 åringars rättigheter syns i planerade aktiviteter på förskolan utifrån artikel 2, 3 och 13 i barnkonventionen.

För att kunna genomföra detta arbete behöver vi observera planerade aktiviteter på förskolan samt ha ett informellt samtal med pedagoger i anslutning till observationstillfället. Det informella samtalet förväntas ta cirka 15 minuter. Vi önskar att genomföra observationer mellan vecka 17–18 på er avdelning. Ni får gärna återkomma med dag och tid inom detta tidsintervall som passar er verksamhet om ni är intresserade. OBS: Utifrån rådande omständigheter kring Covid -19 är vi beredda att anpassa oss, genom att exempel utföra observationen vid en planerad aktivitet utomhus.

Vi blir mycket tacksamma om ni accepterar att delta i vår studie. Deltagandet är givetvis frivilligt och det betyder att ni har rätt att själv bestämma över ert deltagande och ni kan när som helst avbryta deltagandet, detta gäller även för barnen och deras vårdnadshavare. Allt material kommer att kodas och anonymiseras så att era personuppgifter inte kommer att