I denna analys har vi med hjälp av vår modell över företags förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande jämfört de båda fallföretagen avseende dessa förhållningssätt. Ur denna aspekt skiljer sig dessa företag åt väsentligt. Vår uppfattning är att Houdini är ett företag som ser det som sin uppgift att förändra sin omvärld till det bättre genom sitt företagande. Shape å andra sidan ser det som sin roll att vara ett företag som agerar ansvarsfullt gentemot andra intressenter och samtidigt förser marknaden med träningsprodukter av god kvalitet och design. Vår modell kan användas för att skilja på organisationers identitet och därmed deras underliggande värderingar om vad företagen ser som sin roll i samhället. Ju längre vi förflyttar oss åt höger på skalan, desto större del av ett företags identitet består i dess samhälleliga ansvarstagande. Med denna skillnad som utgångspunkt har vi analyserat vilken mening intervjupersonerna tilldelat deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande och betydelsen av denna arbetsgivares förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande för intervjupersonernas självbild, motivation och organisatoriska engagemang.
Att fallföretagens förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande skiljer sig åt reflekteras i vilken mening medarbetarna tilldelat deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande. Intervjupersonerna som arbetar på Houdini beskriver att meningen med deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande är att förändra samhället till det bättre. Att företaget finns till för att påverka samhället i denna utsträckning är inte en mening som intervjupersonerna på Shape ger sin arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande. Intervjupersonerna på Houdini är också mer samstämmiga vad gäller vilken mening de tilldelat deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande i jämförelse med intervjupersonerna på Shape som skapat olika mening i deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande.
Trots fallföretagens olika förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande finner vi även likheter mellan dess medarbetares tilldelade mening i deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de ser sig själva som en sorts primär målgrupp för det samhälleliga ansvarstagandet. Fem av sex
83
intervjupersoner menar att en viktig aspekt som förklarar varför det samhälleliga ansvarstagandet ser ut som det gör är att medarbetarna har ett behov av att känna att de är en del av något som gör gott för andra intressenter. De anser därmed att det samhälleliga ansvarstagandet indirekt är till för deras eget välmående. Den resterande intervjupersonen uttrycker på ett mer direkt vis att meningen med det samhälleliga ansvarstagandet är medarbetarnas välmående genom att belysa de interna aspekterna av sin arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande. Detta meningsskapande förekommer i båda fallföretagen och kan därför ses som oberoende av deras förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande.
Vi bedömer att företags placering i modellen över företagande som mål eller medel för förändring har viss betydelse för det samhälleliga ansvarstagandets betydelse för dess medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang. För företag, såsom Houdini, placerade långt till höger på skalan i denna modell utgör det samhälleliga ansvarstagandet en stor del av företagets identitet. Två av de intervjupersoner som arbetar på Houdini beskriver att de sökt sig till och identifierar sig med företaget just på grund av dess värderingar avseende samhälleligt ansvarstagande. Med tanke på att en så stor del av Houdinis identitet är baserad på dessa värderingar anser vi att detta fenomen inte är helt oväntat. Av samtliga intervjupersoner är det endast dessa två som beskriver att deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande har en stor betydelse för deras självbild och därmed även för deras motivation och organisatoriska engagemang.
I analysen har vi också diskuterat förekomsten av medarbetare inom båda fallföretagen som inte sökt sig till sin arbetsgivare med anledning av dess samhälleliga ansvarstagande. Arbetsgivarens förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande har alltså mindre betydelse för dessa intervjupersoners självbild, motivation och organisatoriska engagemang. De ser istället andra värderingar som har betydelse för deras beteende. Även detta fenomen anser vi vara väntat. Vakola och Nikolaou (2005) beskriver att individer kommer till organisationer med olika behov och förväntningar. För intervjupersonerna som kommit till sin arbetsgivare utan att ha uppfattat det samhälleliga ansvarstagandet och dess underliggande värderingar som attraktiva för deras självbild har detta arbete inte en särskilt stor betydelse för deras självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Bland dessa intervjupersoner har vi emellertid funnit exempel på internalisering av arbetsgivarens värderingar gällande
84
samhälleligt ansvarstagande. För dessa intervjupersoner har det samhälleliga ansvarstagandet numera en viss betydelse för deras självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Denna betydelse är dock inte lika stor som för de personer som med anledning av sin identifiering med arbetsgivarens värderingar avseende samhälleligt ansvarstagande sökte sig till företaget.
85
6. Avslutning
I detta kapitel påminner vi läsaren om studiens syfte och frågeställningar innan vi presenterar våra slutsatser. Därefter beskriver vi studiens språkliga bidrag till forskningsområdet samt de praktiska implikationer som studiens resultat leder till. Avslutningsvis ger vi våra förslag på framtida studier som kan bygga vidare på denna studies slutsatser.
Slutsatser
Syftet med denna studie är att med en komparativ utgångspunkt belysa vilken mening medarbetare skapat i deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande för att skapa förståelse för betydelsen av arbetsgivares förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande för medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Studien ämnade besvara följande frågeställningar:
• Vilken mening har medarbetare skapat i sin arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande?
• Vilken betydelse har arbetsgivares olika förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande för deras medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang?
Enligt samtliga intervjupersoner kan deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande delvis förklaras av medarbetarnas behov av att arbeta på ett företag som gör gott för andra intressenter än företagets ägare. Vad gäller denna tilldelade mening har vår studie inte visat på några nämnvärda skillnader mellan de båda fallföretagen, deras olika placering i vår modell över företagande som mål eller företagande som medel för förändring till trots.
Medarbetare på företag som placeras långt till höger i vår modell över företagande som mål eller som medel för förändring tilldelar det samhälleliga ansvarstagandet en förändringsbaserad mening, det vill säga att meningen med det samhälleliga ansvarstagandet är att förändra samhället till det bättre. Medarbetare på företag som placeras i mitten av samma modell tilldelar inte deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande denna innebörd. Istället ger de detta arbete en strategisk mening, det vill säga att meningen med det samhälleliga ansvarstagandet är att stärka företagets varumärke och skapa konkurrensfördelar.
86
I denna studie har det framkommit att medarbetare vars arbetsgivare placeras till höger i modellen över företagande som mål eller företagande som medel för förändring har tilldelat arbetsgivarens samhälleliga ansvarstagande en kollektiv mening. I det kontrasterande fallföretaget som placeras i mitten av modellen har medarbetarna inte tilldelat deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande en kollektiv mening. Denna skillnad tyder på att medarbetare inte tilldelar deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande en och samma mening innan detta arbete är en del av kärnverksamheten. Dessa resultat menar vi bidrar till forskningen genom ny förståelse för vilken mening medarbetare tilldelat deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande. Betydelsen av att medarbetare tilldelat sin arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande en kollektiv mening är dock inte ämnet för denna studie.
Medarbetare på ett företag som placerar sig långt till höger i modellen för företagande som mål eller företagande som medel för förändring beskriver i högre grad att deras självbild, motivation och organisatoriska engagemang grundar sig i arbetsgivarens samhälleliga ansvarstagande än medarbetare på ett företag som inte placerar sig lika långt till höger i modellen. Det är däremot viktigt att poängtera att intervjupersonerna som inte upplever att arbetsgivarens förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande har någon större betydelse för deras självbild, motivation och organisatoriska engagemang kan vara mer, mindre eller lika motiverade på sin arbetsplats. Arbetsgivarens organisatoriska identitet och värderingar avseende andra aspekter än samhälleligt ansvarstagande kan ha motsvarande betydelse för medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Vi har i denna studie visat på att samhälleligt ansvarstagande inte nödvändigtvis är en källa till starkare identifiering, internalisering, organisatoriskt engagemang eller motivation än andra delar av ett företags identitet.
Detta resultat menar vi nyanserar tidigare forskning inom området av exempelvis Turker (2009), Brammer med flera (2007), Glavas och Piderit (2009) samt Mozes med flera (2011) som pekar på ett positivt samband mellan samhälleligt ansvarstagande, motivation och organisatoriskt engagemang. Detta samband har observerats i denna studie och förutsättningen för detta tycks vara överensstämmelse mellan företagets och individens värderingar gällande samhälleligt ansvarstagande. Studien har också visat att detta samband inte alltid gäller, vilket visar på en komplexitet i detta samband som
87
kräver vidare studier för att nå en bättre förståelse av detta område. Av de tidigare studier som genomförts på området och presenterats i denna studie förefaller Petersons (2004) resultat vara det som närmast liknar denna studies resultat, nämligen att medarbetares motivation och organisatoriska engagemang kan härledas ur deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande såvida medarbetarna själva tycker att den typen av arbete är viktigt. Studiens resultat anser vi även vara i linje med Mozes med fleras (2011) resultat som visar på att delaktighet kan vara en förutsättning för att medarbetarens motivation och organisatoriska engagemang tillskrivs det samhälleliga ansvarstagandet men att detta även har betydelse för andra medarbetare som inte är delaktiga i arbetet.