För framtida forskning om medarbetares meningsskapande gällande samhälleligt ansvarstagande föreslår vi en annan metod än den vi använt i denna studie. Genom fler intervjuer med en och samma intervjuperson eller genom att följa ett företag under en längre period skulle framtida studier kunna bidra till en bättre förståelse kring
88
meningsskapandeprocessen. I denna studie har vi inte kunnat avgöra ifall meningsskapandet kring arbetsgivarens samhälleliga ansvarstagande avslutats innan, under eller efter intervjun. Studier med andra metoder skulle alltså kunna bidra med en bättre insikt i företags isoleringsgrad av frågan om samhälleligt ansvarstagande. En fördjupad förståelse för denna process skulle föra forskningen på området framåt och möjligen innebära praktiska implikationer för företag som arbetar med samhälleligt ansvarstagande.
Vi föreslår även att framtida studier undersöker betydelsen av att medarbetare tilldelat sin arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande en kollektiv mening. En alternativ vinkel på detta fenomen är att studera betydelsen av att medarbetare tilldelat sin arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande en disparat mening.
Vi efterfrågar även framtida komparativa studier av än mer kontrasterande fallföretag. Studier av detta slag menar vi kunna bidra till att belysa även vilken mening medarbetare tilldelat avsaknaden av deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande samt till att förståelse för vilken betydelse denna avsaknad av samhälleligt ansvarstagande har för medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang.
89
Referenser
Aguilera, R.V., Rupp, D.E., Williams, C.A. & Ganapathi, J. (2007). Putting the S back in Corporate Social Responsibility: a multilevel theory of social change in organizations. The Academy of Management Review, 32(3), ss. 836-863.
Aguinis, H. & Glavas, A. (2012). What we know and don't know about Corporate Social Responsibility: a review and research agenda. Journal of Management, 38(4), ss. 932-968.
Aguinis, H. (2011). Organizational Responsibility: Doing good and doing well. Kapitel 24 i Zedeck, S. (red.) APA Handbook of Industrial and Organizational Psychology. 3, 1 uppl., Washington, DC, USA: American Psychological Association.
Aktivisfonden. (2017). Om Aktivisfonden. http://aktivis.se/aktivisfonden1/om-aktivisfonden (Hämtad 2017-04-07) Albaeco. (2017). Om Albaeco. http://www.albaeco.se/om-albaeco/ (Hämtad 2017-04-07)
Albinger, H.S., & Freeman, S.J. (2000). Corporate Social Performance and Attractiveness as an Employer to Different Job Seeking Populations. Journal of
Business Ethics, 28(3), ss. 243-253.
Allen, N.J. & Meyer, J.P. (1990). The Measurement and Antecedents of Affective, Continuance, and Normative Commitment to the Organization, Journal of Occupational
Psychology, 63(1), ss. 1-18.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och Reflektion. Vetenskapsfilosofi och
Kvalitativ Metod. Lund: Studentlitteratur.
90
Andersson, L. (2010). När strävan efter samsyn blir en kamp. Meningsskapande och
meningsgivande i mångtydiga sammanhang. Linköpings Universitet. Institutionen för
ekonomisk och industriell utveckling. Linköping: LiU Tryck.
Ashforth, B.E., & Mael, F. (1989). Social identity theory and the organization. Academy
of Management Review, 14(1), ss. 20-39.
Balogun, J. & Johnson, G. (2004). Organizational restructuring and middle manager sensemaking. Academy of Management Journal, 47(4), ss. 523-549.
Borglund, T., De Geer, H., Frostenson, M., Lerpold, L., Nordbrand, S., Sjöström, E., Sweet, S., Windell, K. (2012). CSR en guide till företagets ansvar. Stockholm: Sanoma Utbildning.
Bowen, H.R. (1953). Social responsibilities of the businessman. 1 uppl., New York: Harper.
Brammer S., Millington A. & Rayton B. (2007). The contribution of corporate social responsibility to organizational commitment. The International Journal of Human
Resource Management, 18(10), ss. 1701-1719.
Brown, T.J. & Dacin, P.A. (1997). The company and the product: Corporate associations and consumer product responses. Journal of Marketing, 61(1), ss. 68-84
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2 uppl., Stockholm: Liber.
Calabrese, A., Costa, R. & Rosati, F. (2015). A feedback-based model for CSR assessment and materiality analysis. Accounting Forum, 39(4), ss. 312-327.
Carmeli, A., Gilat, G. & Waldman, D. A. (2007). The role of perceived organizational performance in organizational identification, adjustment and job performance. Journal
91
Carroll, A.B. (1979). A three-dimensional conceptual model of corporate performance.
Academy of Management Review, 4(4), ss. 497-505.
Carroll, A.B., & Shabana, K.M. (2010). The business case for corporate social responsibility: A review of concepts, research and practice. International Journal of
Management Reviews, 12, ss. 85-105.
Collier, J. & Esteban, R. (2007). Corporate Social Responsibility and Employee Commitment. Business Ethics: A European Review, 16(1), ss. 19-33.
Dutton, J.E., & Dukerich, J.M. (1991). Keeping an Eye on the Mirror: Image and Identity in Organizational Adaptation. The Academy of Management Journal, 34(3), ss. 517-554.
Eisenhardt, K. & Graebner, M.E. (2007). Theory Building from cases: Opportunities and Challenges. Academy of Management Journal, 50(1) ss. 25-32
Ellen, P.S., Webb, D.J. & Mohr, L.A. (2006). Building corporate associations: consumer attributions for corporate socially responsible programs. Journal of the
Academy of Marketing Science, 34(2), ss. 147-157.
Ericson, T. (1998). Förändringsidéer och meningsskapande. En studie av strategiskt
förändringsarbete. Linköpings Universitet, Ekonomiska Institutionen. Linköping: Triva
Tryck.
FTSE4Good (2017). FTSE4Good Index Series. http://www.ftse.com/products/indices/ftse4good (Hämtad 2017-05-23)
Friedman, M. (1970). The social responsibility of business is to increase its profits. The
New York Times Magazine. 13 september 1970.
Gioia, D. A., & Chittipeddi, K. (1991). Sensemaking and Sensegiving in Strategic Sense Initiation. Strategic management journal, 12(6), ss. 433-448.
92
Glavas, A., & Piderit, S.K. (2009). How Does Doing Good Matter? Journal of
Corporate Citizenship, Winter 2009 (36), ss. 51-70.
Greening, D.W. & Turban, D.B. (2000). Corporate Social Performance as a competitive advantage in attracting a quality workforce. Business & Society, 39(3), ss. 254-280.
GRI. (2017). About GRI.
https://www.globalreporting.org/information/about-gri/Pages/default.aspx (Hämtad 2017-07-04)
Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (1989). Fourth Generation Evaluation. Newbury Park, California: Sage Publications.
Gummesson, E. (2004). Fallstudiebaserad forskning. I Gustavsson, B. (red.)
Kunskapande metoder - inom samhällsvetenskapen. 3 uppl., Lund: Studentlitteratur, ss.
115-144.
Hackman, J. R., & Oldham, G.R. (1975). Development of the Job Diagnostic Survey.
Journal of Applied Psychology, 60(2), ss. 159-170.
Houdini. (2013). GRI-Rapport. Maj 2012 - April 2013.
http://www.houdinisportswear.com/client/houdini/dynamic/articles/houdini_gri_2013_9 902.pdf
(Hämtad 2017-04-01)
Houdini. (2017a). Maximum experience. Zero impact. https://www.houdinisportswear.com/se/about
(Hämtad 2017-05-24)
Houdini. (2017b). Houdini vinner Conscious Award på Elle-galan. https://www.houdinisportswear.com/se/news/conscious-award-elle-2017 (Hämtad 2017-05-24)
93
https://www.houdinisportswear.com/se/about/var-designfilosofi (Hämtad 2017-04-01)
Houdini. (2017d). Leverantörer och produktion.
http://houdinisportswear.com/se/sustainability/leverantorer-produktion (Hämtad 2017-04-01)
Houdini. (2017e). Sustainability Status of our Products. https://www.houdinisportswear.com/se/sustainability-list-s17 (Hämtad 2017-05-24)
Jacobsen, D. I. (2012). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. 1 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Jensen, T. & Sandström, J. (2012). Organisation och ansvar: Om hur organisatoriska
processer hindrar ansvarstagande, 1 uppl., Malmö: Liber.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Kelley, K. & Glavas, A. (2014). The effects of perceived Corporate Social Responsibility on employee attitudes. Business Ethics Quarterly, 24(2), ss. 165-202.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554). (2016). Stockholm: Justitiedepartementet.
Lee, M.P. (2008). A review of the theories of corporate social responsibility: Its evolutionary path and the road ahead. International Journal of Management Reviews, 10, ss. 53-73.
94
Levitt, T. (1958). The Dangers of Social Responsibility. Harvard Business Review, 36(5), ss. 41-50.
Maignan, I., Ferrell, O.C., & Hult, G.T.M. (1999). Corporate Citizenship: Cultural Antecedents and Business Benefits, Journal of the Academy of Marketing Science, 27(4), ss. 455-469.
Maitlis, S. & Stefanson, M. (2014). Sensemaking in Organizations: Taking Stock and Moving Forward. The Academy of Management Annals, 8(1), ss. 57-125
McWilliams, A. & Siegel, D. (2000). Corporate social responsibility and financial performance: Correlation or misspecification? Strategic Management Journal, 21(5), ss. 603-609
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Meyer, J.P., & Allen, N.J. (1991). A three-component conceptualization of organizational commitment. Human Resource Management Review, 1(1), ss. 61-89.
Meyer, J.P., Becker, T.E. & Vandenberghe, C. (2004). Employee Commitment and Motivation: A Conceptual Analysis and Integrative Model. Journal of Applied
Psychology, 89(6) ss. 991-1007.
Meyer, J. & Herscovitch, L. (2001). Commitment in the workplace: Toward a general model. Human Resource Management Review, 11, ss. 299-326
Mozes, M., Josman, Z., & Yaniv, E. (2011). Corporate social responsibility organizational identification and motivation. Social Responsibility Journal, 7(2), ss. 310-325.
Palmås, K. (2008). Socialt entreprenörskap: Ny sektor eller rebranding av ideellt arbete? Lundström, A. & Sundin, E. Perspektiv på förnyelse och entreprenörskap i offentlig
verksamhet. Örebro: Forum för småföretagarforskning.
95
Patriotta, G. (2003). Sensemaking on the shop floor: Narratives of knowledge in organizations. Journal of Management Studies, 40(2), ss. 349-375.
Peterson, D.K. (2004). The Relationship Between Perceptions of Corporate Citizenship and Organizational Commitment. Business & Society, 43(3), ss. 296-319.
Pinder, C.C. (1998). Work motivation in organizational behavior. Upper Saddle River: Prentice-Hall.
Porter, M.E. & Kramer, M.R. (2006). The link between competitive advantage and Corporate Social Responsibility. Harvard Business Review, 84(12), ss. 78-92.
Porter, M.E. & Kramer, M.R. (2011). The Big Idea: Creating Shared Value. CFA
Digest, 41(1), ss. 12-13.
Porter, L.W. Steers, R.M. Mowday, R.T. och Boulian, P.V. (1974). Organizational Commitment, Job Satisfaction and Turnover among psychiatric technicians. Journal of
Applied Psychology, 59(5), ss. 603-609.
Pratt, M. (1998). To be or not to be? Central questions in organizational identification. I Whetten, D. & Godfrey, P. (red.) Identity in Organizations: Building Theory through
Conversations, Sage, Thousand Oaks, s. 171-207.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: Om analysarbete i
kvalitativ forskning. 1 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Rouleau, L. & Balogun, J. (2011). Middle Managers, Strategic Sensemaking and Discursive Competence. Journal of Management Studies, 48(5), ss. 953-983
Rupp, D.E. (2011). An employee-centered model of organizational justice and social responsibility. Organizational Psychology Review, 1(1) ss. 72-94.
Rupp, D.E., Williams, C.A. & Aguilera, R.V. (2010). Increasing corporate social responsibility through stakeholder value internalization (and the catalyzing effect of new governance): An application of organizational justice, self-determination, and social
96
influence theories. I Schminke, M. (red.) Managerial ethics: Managing the psychology
of morality, New York: Routledge, ss. 69-88.
Ryan, M.R. & Deci, E.L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), ss. 68-78.
Schwartz, M.S. & Carroll, A.B. (2008). Integrating and unifying competing and complementary frameworks: The search for a common core in the business and society field. Business & Society, 47(2), ss. 148-186.
Skudiene, V. & Auruskeviciene, V. (2012). The contribution of corporate social responsibility to internal employee motivation. Baltic Journal of Management, 7(1), ss. 49-67.
SOS Barnbyar. (2017). Det här är SOS Barnbyar.
http://www.sos-barnbyar.se/om-oss/det-har-ar-sos-barnbyar/ (Hämtad 2017-04-07)
Stockholm Resilience Centre. (2017a). About us. http://www.stockholmresilience.org/about-us.html (Hämtad 2017-04-07)
Stockholm Resilience Centre. (2017b). Planetary Boundaries: Exploring the Safe
Operating Space for Humanity.
http://www.stockholmresilience.org/publications/artiklar/2010-03-13-planetary- boundaries-exploring-the-safe-operating-space-for-humanity.html
(Hämtad 2017-04-07)
Sustainability Indices. Dow Jones Sustainability Indices. Investment objective. http://www.sustainability-indices.com/index-family-overview/djsi-family- overview/index.jsp
(Hämtad 2017-05-23)
97
Tajfel, H. & Turner, J.C. (1986). The social identity theory of intergroup behavior. Psychology of Intergroup Relations, 5, ss. 7-24.
Turban, D.B. & Greening, D.W. (1997). Corporate social performance and organizational attractiveness to prospective employees. Academy of Management
Journal, 40(3), ss. 658-672.
Turker, D. (2009). How corporate social responsibility influences organizational commitment. Journal of Business Ethics, 89(2), ss. 189-204.
Vakola, M. & Nikolaou, I. (2005). Attitudes towards organizational change: What is the role of employees’ stress and commitment? Employee Relations, 27(2), ss. 160-174.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Vlachos, P.A., Panagopoulos, N.G. & Rapp, A.A. (2013). Feeling good by doing good: employee CSR-induced attributions, job satisfaction, and the role of charismatic leadership. Journal of Business Ethics, 118(3), ss. 577-588.
Visser, W. (2014). CSR 2.0. Transforming Corporate Sustainability and Responsibility. Heidelberg : Springer.
Watt, R. J. (1939). Social Responsibilities of Business: A Labor View. Annals of the
American Academy of Political & Social Science, 204(1), ss. 80-85.
Waddock, S. (2004). Parallel Universes: Companies, academics, and the progress of
corporate citizenship. Oxford: Blackwell Publishing.
Weick, K.E. (1995). Sensemaking in Organizations. Foundations for Organizational Science. London: SAGE Publications.
98
Weick, K.E., Sutcliffe, K. M. & Obstfeld, D. (2005). Organizing and the Process of Sensemaking. Organization Science, 16(4), ss. 409-421.
Wrzesniewski, A. (2003). Finding Positive Meaning in Work. I Cameron, K.S., Dutton J.E. & Quinn, R.E. (red.) Positive Organizational Scholarship. San Francisco: Berrett- Koehler Publishers, Inc., ss. 296-308.
Yin, R.K. (2007). Fallstudier: Design och genomförande. Malmö: Liber AB.
Young, A.P. (1939). Social Responsibilities of Business: A Manager’s View. Annals of
the American Academy of Political & Social Science, 204(1), ss. 86-92.
Zadek, S. (2004). The Path to Corporate Responsibility. Harvard Business Review. December, 82(12), ss. 125-132.
99
Bilagor
Bilaga 1 -‐ Intervjuguide
Inled inspelningen med: “Intervju den xxx med xxx på xxx ”
Inledning
• Kan du beskriva din roll i företaget? Kan du beskriva dina arbetsuppgifter? • Hur länge har du jobbat här?
• Kommer du ihåg hur det var när du sökte dig hit? Vad var det som lockade dig att söka dig till företaget?
Företaget
• Vad står (företagsnamn) för enligt dig? (Värderingar & Identitet) • Hur skulle du beskriva företagsnamn samhälleliga ansvarstagande?
• Varför, anser du, att (företagsnamn) arbetar så? Vilken innebörd lägger du i
företagsnamn samhälleliga ansvarstagande?
• Upplever du att (företagsnamn)s värderingar genomsyrar verksamheten och i så
fall hur märks det i organisationen?
• Koordineras arbetet med det samhälleliga ansvarstagandet centralt?
• Skulle du säga att (företagsnamn)s samhälleliga ansvarstagande skiljer sig från andra företags?
• Hur då? Tar (företagsnamn) ett större (mindre) ansvar än vad som förväntas av
samhället? Varför då, tror du?
Motivation & Organisatoriskt engagemang
• Kan du beskriva vad du motiveras av på jobbet?
• Är det dina arbetsuppgifter i sig eller resultatet av dem som motiverar dig? • Finns det några andra saker som motiverar dig på jobbet?
• Kan du berätta om något sammanhang när du känner dig extra engagerad i ditt
arbete?
• Vad grundar sig det engagemanget i?
• Vad motiverar dig till att arbeta för (företagsnamn)? Varför?
• Kan du beskriva din delaktighet i (företagsnamn) samhälleliga ansvarstagande? • Har (företagsnamn)s samhälleliga ansvarstagande någon del i din motivation?
100
• Upplever du att du är beredd att arbeta hårdare för (företagsnamn) med hänsyn
till företagets samhälleliga ansvarstagande?
• Vad tror du skulle göra dig ännu mer motiverad? SIT
• Kan du berätta om hur det är att vara en del av (företagsnamn)? • Identifierar du dig personligen med (företagsnamn) på något sätt? • Finns det någon mening med det? Hade något varit annorlunda?
• Skulle du säga att dina värderingar stämmer överens med (företagsnamn)s värderingar?
• Tycker du att det är viktigt att de stämmer överens?
• Kan du berätta om något tillfälle när du känner att ditt arbete på (företagsnamn) är meningsfullt?
• Du nämnde tidigare att (företagsnamn)s samhälleliga ansvarstagande (inte) skiljer sig från andra företags. Är det viktigt för dig hur (företagsnamn) står sig jämfört med andra företag vad gäller samhälleligt ansvarstagande?
• När (företagsnamn) utvecklar eller gör framsteg i sitt samhälleliga ansvarstagande, kan du beskriva vad känner du då?
• Nu har vi pratat lite om (företagsnamn)s ansvarstagande, motivation, och identitet, är det något annat som du upplever som en viktig del i (företagsnamn)s ansvarstagande för dig personligen?
Reservfrågor
• Tycker du att (företagsnamn) borde arbeta mer med sitt samhälleliga ansvarstagande?
• Är du stolt över att vara en del av (företagsnamn)? Varför?
• Kan du beskriva arbetsmiljön på (företagsnamn)? (relationer mellan medarbetare)
Stäng av inspelningen. Fråga om intervjupersonen har något att lägga till: • Känner du att du vill lägga till något?
• Är du nöjd?
• Hur kändes intervjun?
• Är det okej om vi kontaktar dig igen om vi skulle behöva det?