Nedan följer en sammanfattning av den analys som genomförts ovan samt ett försök att besvara de frågor som ställdes i början av studien. Här följer också en avslutande reflektion till studien samt förslag till vart framtida forskning kan ta vid.
5.1. Sammanfattning av analys
Resultatet visar på att samtliga respondenter anser att de nationella proven i viss mån kan bidra till en likvärdig och rättvis bedömning, framför allt i rollen som ett formativt stöd för läraren. De nationella proven ses som en chans för läraren att utvärdera sin egen undervisning, på egen hand såväl som tillsammans med andra lärare i sambedömning. Vad gäller sambedömning, så är det en stark rekommendation från respondenterna att använda sig av instrumentet för att lärarlag ska komma överens om hur man ska tolka styrdokumenten. Detta för att upprätthålla en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Också den forskning som förankrats i studien tillstyrker sambedömning som ett gott exempel.
Av resultatet framkommer att likvärdighet inte nödvändigtvis är detsamma som rättvisa. Tvärtom framhåller tidigare forskning att en likvärdig utbildning handlar om att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov och därför måste olika elever få olika mycket, vilket bekräftas av Gustafsson, Cliffordson och Erickson (2014) och av respondenterna. Det framstår som en problematik som inte har någon lösning med stort S. Likvärdighet är alltså inte ”millimeterrättvisa.” Å andra sidan skulle man kunna se det som just millimeterrättvisa eftersom elever i behov av extra stöd ska kompenseras för något som andra redan har. Om man ger mer åt de som har mindre blir det rättvist. Analysen visar att de nationella proven både kan öka olikheter mellan skolor eftersom ovidkommande faktorer tillåts påverka resultaten men att proven även kan kompensera för dessa olikheter om analysen av resultaten leder till förbättringsåtgärder.
Vad som också framgår i analysen är att det finns olika traditioner för hur nationella prov i olika ämnen är utformade, i vilken mån lärare och elever får chans att förbereda sig inför proven samt hur lång tid det tar att bedöma de olika proven. Analysen visar på att det fungerar bättre i de ämnen där de nationella proven har genomförts i många år. Proven i de
samhällsorienterade ämnena är de enda prov där det inte erbjuds någon muntlig del vilket kan ses som ett tillkortakommande.
Resultatet visar även på att provuppgifterna i de nationella proven i samhällskunskap i viss mån är komplexa och svåra att bedöma eftersom de på grund av sin form har svårt för att mäta elevernas förståelse. Detta eftersom de inte kan anses vara autentiska samt för att de inte ger eleverna den information som krävs för att de ska kunna ta sig an uppgifterna med samma förutsättningar. Detta innebär att likvärdigheten kan vara hotad. Analysen visar också att det är svårt, om inte omöjligt, att konstruera ett prov som ska passa alla. Respondenterna på skolnivå ser detta som en likvärdighetsbrist eftersom ovidkommande faktorer på individnivå tillåts påverka resultatet på systemnivå. Respondenterna på nationell nivå ser detta som en fungerande analys eftersom de nationella proven enligt respondenterna inte har som uppgift att ”jämna ut olikheter” utan att analysera faktiska skillnader i måluppfyllelse. Å ena sidan är det ett korrekt uttalande eftersom det är viktigt att se vilka skillnader som finns i skolorna. Å andra sidan kan man säga att detta kan öka skillnaderna i skolorna eftersom man inte tar hänsyn till alla faktorer som kan göra att likvärdigheten hotas på individnivå. Detta kan också ha sin förklaring i att den enskilda kommunen ansvarar för resursfördelning mellan skolorna vilken kan se olika ut från skola till skola. Alla ges helt enkelt inte samma förutsättningar att genomföra proven. Denna diskussion måste vidare forskning öppna upp för.
5.2. Slutsatser
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka på vilka sätt en samhällsfunktion som de nationella proven kan bidra till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Utifrån de intervjuer som genomförts har det framkommit att begreppet likvärdighet är motstridigt och kan ha olika innebörd beroende på vem man frågar. På nationell nivå har likvärdighet handlat om att alla elever ska ha lika tillgång till utbildning. På huvudmannanivå har det handlat om att alla elever ska ha likvärdiga förutsättningar för att gå i skolan, att kvalitet på utbildning inte ska handla om ett lotteri. Eleven ska inte ha tur om den hamnar i en bra skola eller i ett bra klassrum. På skolnivå har det handlat om elevernas olika förutsättningar på individnivå, det vill säga vilka faktorer på individnivå som måste kompenseras för så att alla elever får likvärdiga förutsättningar för att kunna genomföra till exempel de nationella proven.
Oavsett vilken angreppspunkt som olika aktörer använder sig av avseende likvärdighet, framkommer det i denna studie att de nationella proven kan bidra till en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning i flera avseenden. På skolnivå kan proven fylla en viktig formativ funktion för läraren, både i lärarens enskilda arbete och i samverkan med andra lärare. I lärarens enskilda arbete kan de nationella proven vara en fingervisning i hur eleverna ligger till samt en möjlighet för läraren att utvärdera sin undervisning. Detta bekräftas av samtliga respondenter. Tidigare forskning är kritiska till de nationella provens formativa funktion. Såväl Jönsson (2013) som Jönsson och Odenstad (2014) menar att lärare i relativt liten utsträckning kan ha nytta av de nationella proven eftersom proven bara har förmåga till att pröva en liten del av kunskapskraven medan lärares övriga bedömningshistorik är större till omfånget och därmed mer tillförlitlig. Min studie visar dock att de nationella proven kan ha en värdefull del i det formativa arbetet på såväl nationell nivå, huvudmannanivå som på skolnivå. Studien visar också att samverkan mellan och inom nivåer är en förutsättning för att denna funktion ska vara möjlig. Tidigare forskning förordar sambedömning som ett bra hjälpmedel i arbetet för samverkan. Såväl Jönsson (2013) som Jönsson och Odenstad (2014) hävdar att sambedömning kan bidra till en högre överensstämmelse i hur lärare tolkar kunskapskraven vilket kan leda till en ökad likvärdighet. Det kan också bidra till förbättrade kollegiala relationer och underlätta den enskilda lärarens arbete vilket också kan ge positiva effekter på likvärdigheten. Detta har också denna studie pekat på.
På huvudmannanivå samt på nationell nivå är provresultaten som underlag för en analys av grad i måluppfyllelse ett bra verktyg för att kunna upprätthålla likvärdigheten. På
huvudmannanivå kan den enskilda kommunen se vart det finns förbättringspunkter på skolorna och åtgärda problemen på plats. På nationell nivå ger det en analys över hur riket ligger till i måluppfyllelse, både vad gäller resultat och vilka skillnader det finns mellan skolor. Detta kan ge Skolverket ett underlag för de rekommendationer som myndigheten sedan delger på huvudmannanivå och skolnivå.
Om samtliga av dessa nivåer fyller sina funktioner kan de nationella proven bidra till en likvärdig och rättvis bedömning. Problemet är att det inte sällan brister på någon nivå. På nationell nivå kan Skolverket endast ge rekommendationer om hur skolor respektive lärare ska lägga upp sin undervisning, här finns ingen bestämmanderätt. Det innebär att det är osäkert i vilken grad Skolverkets rekommendationer påverkar olika aktörer. Detta bekräftas av såväl Lundahl (2009) som av Jönsson (2013) och Jönsson och Odenstad (2014). Om det till följd av Skolverkets rekommendationer utifrån provresultat föreligger förbättringsåtgärder kan de nationella proven bidra till likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Om det inte åtföljs av några åtgärder fallerar hela funktionen. På huvudmannanivå är principen densamma. Om provresultaten leder till förbättringsåtgärder kan de nationella proven även på huvudmannanivå bidra till en ökad likvärdighet men den funktionen blir otillgänglig om åtgärder uteblir. Detta leder till att lärare på den enskilda skolan blir bakbundna vilket leder till att eleverna inte får rätt förutsättningar för sin utbildning. Om dessa faktorer tillåts påverka provresultaten kan likvärdigheten vara hotad. Dessa brister gäller inte bara i samband med de nationella proven utan i hela det svenska skolsystemet. Det innebär att de nationella proven inte kan ses som den direkta orsaken till bristerna. Denna studie pekar likväl på att det finns brister i hur proven är utformade med avseende på vilken förberedelse elever och lärare får samt i vilken grad provuppgifterna ger eleverna tillräckligt med information för att de ska kunna genomföra proven med likvärdiga förutsättningar. Proven i samhällskunskap är begränsade till några få komplexa uppgifter som är svåra att tolka utifrån bedömningsanvisningar. Dessutom pekar tidigare forskning på att lärare nästan utan undantag gör individuella hänsynstaganden utifrån ovidkommande faktorer på individnivå. Därmed kan de nationella proven, precis som i allt annat bedömningsarbete, vara svåra att bedöma likvärdigt. Det bör därför diskuteras om en anonymisering av de enskilda proven, till exempel genom att översätta elevens identitet till en provkod, kan bidra till en ökad likvärdighet. Om lärarens bedömningsfärdigheter behövs mer forskning. För vidare forskning är det också av stort intresse att undersöka likvärdighet i skolan med decentraliseringen som angreppspunkt. Hur maktfördelningen påverkar olika skolors respektive olika elevers förutsättningar med resursfördelning och insättning av åtgärder (eller inte) och därmedelst hur maktfördelningen påverkar den likvärdiga skolan.
5.3. Avslutande reflektion
Denna studie har haft som sitt syfte att belysa problematiken i de nationella provens funktion av att bidra till likvärdig och rättvis bedömning. Genom arbetet har olika aktörer fått ge sina uppfattningar om problemet och också gett förslag på olika lösningar som har gett ett relevant bidrag till studien.
Som tidigare nämnts i kapitel två avseende metoden har studien inte syftat till att komma med ett rätt svar eller en lösning med stort L. Det har snarare varit min avsikt att just belysa en problematik som det behövs mer forskning om. Studien har också belyst de positiva effekter av de nationella proven som tidigare forskning är kritiska till. Detta tyder på att undersökningen har kunnat bidra med något nytt. Det är dock viktigt att poängtera att intervjustudiens smala omfång går att diskutera kritiskt. Vilka svar kan tre intervjuer egentligen ge på studiens stora frågor? Det är mycket riktigt ett begränsat svarsomfång som ryms i studien vilket inte kan sägas representativt för hela riket men den kan likväl vara en språngbräda för en långt bredare forskning. Man kan också fråga sig huruvida svaren hade blivit annorlunda om andra aktörer hade intervjuats, om annan empiri hade använts för studien? Svaret är säkerligen jakande eftersom kommuners såväl som skolors klimat ser olika ut. Man kan tänka sig att svaren hade
skiljt sig åt med avseende på resursfördelning, kompetens samt hur elevgrupperna ser ut. Om en annan kommun eller andra skolor hade agerat undersökningsobjekt hade svaren därmed säkert varierat. Jag vill dock hävda att problematiken med likvärdighet är att om den fallerar inom en kommun är hela rikets likvärdighet hotad. Dessutom är det svårt att genom intervjuer få representativeten säkrad eftersom alla kommuner och alla skolor ser olika ut. ”Svensk skola existerar inte,” hävdade en av respondenterna för denna studie och jag är villig att hålla med. Därför är också fortsatt forskning inom ämnet så viktig för att komma tillrätta med problematiken.
5.4. Framtida forskning
För en lärare är det viktigt att med kritiska ögon utvärdera sin egen prestation utan att för den sakens skull förminska sitt eget arbete. Därför tar utvecklingsarbetet aldrig slut och för utveckling krävs att man ifrågasätter samhällsfunktioner, andra och sig själv. Det har denna studie understrukit för mig. Detta innebär att diskussionen avseende de nationella proven inte kan ta slut i och med denna studies slut utan borde istället ta fart. För en framtida studie hade det varit intressant att utvidga intervjustudien till ett representativt antal deltagande skolor för Sverige samt att inkludera elevers utsagor i intervjuer. Detta för att se de variationer på skolor som respondenterna i denna studie diskuterar. Det hade också varit av intresse att utvidga intervjustudien för att se den formativa funktionens gångbarhet på andra skolor eller i andra kommuner. På vilket sätt används de nationella proven på andra skolor? Finns det andra hot mot likvärdigheten i de nationella proven på andra platser i Sverige? Detta hade varit intressant att undersöka i en större studie. Det hade också varit relevant att studera decentraliseringens påverkan på en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning för att utröna om den typen av maktfördelning är den mest fördelaktiga för det svenska skolsystemet.
Källförteckning
Auer, Anders (2006). Vad händer med likvärdigheten i svensk skola?: en kvantitativ analys av
variation i måluppfyllelse och likvärdighet över tid. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1550.pdf%3Fk%3D1550
Böhlmark, A. & Holmlund, H. (2011). 20 år med förändringar i skolan: vad har hänt med
likvärdigheten?. Stockholm: SNS. Hämtad från:
http://www.sns.se/sites/default/files/20_ar_med_forandringar_i_skolan.pdf
Carlson Ericsson, Ann & Sandqvist, Jonas (2007). Provbetyg-slutbetyg-likvärdig bedömning?:
en statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan 1998- 2006. Stockholm: Skolverket.
Gustafsson, J., Cliffordson, C. & Erickson, G. (2015). Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter /. Johanneshov: MTM. Hämtad från:
http://www.sns.se/sites/default/files/likvardig_kunskapsbedomning_web.pdf
Gustavsson, A., Måhl, P. & Sundblad, B. (2012). Betygssättning: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. (2015) Gruppen för de nationella proven i
samhällskunskap. Hämtad 10 januari, 2016, från Göteborgs Universitet,
http://ips.gu.se/forskning/forskningsprojekt/samhallskunskap
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. (3., [utök.] uppl.) Malmö: Gleerups utbildning. Jönsson, A. & Odenstad, C. (2014). Bedömning i SO: för grundskolan. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov?: framväxt, dilemman, möjligheter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.
Lundahl, C. (2015). Nationella prov i det tredje skolåret – vad har de egentligen för funktion?. Hämtad 27 december, 2015, från Skolöverstyrelsen, http://www.skoloverstyrelsen.se/?p=1210
Lundh, Staffan & Hwang, Sun-Joon (2003). Valfrihet och dess effekter inom skolområdet. Kalmar: Skolverket. Hämtad från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1155.pdf%3Fk%3D1155
NPSOPORTAL. (2015). Bakgrund och konstruktionsarbetet. Hämtad 10 januari, 2016, från NPSOPORTAL, http://www.npsoportal.se/bakgrund-och-konstruktionsarbetet/
NPSOPORTAL. (2015). Exempeluppgifter från proven 2014, åk 9. Hämtad 10 januari, 2016, från NPSOPORTAL, http://www.npsoportal.se/exempeluppgifter-fran-proven-2014-ak-9/
NPSOPORTAL. (2015). Fyra ämnen – åtta prov. Hämtad 10 januari, 2016, från NPSOPORTAL, http://www.npsoportal.se/fyra-amnen-atta-prov/
NPSOPORTAL. (2015). Information om kommande prov. Hämtad 10 januari, 2016, från NPSOPORTAL, http://www.npsoportal.se/provinformation/
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollagen. Hämtad 10 januari, 2016, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/
Skolverket (2014). Nationella prov. Hämtad 10 januari, 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov
Skolverket (2015). Bedömningsanvisningar skickas ut i efterhand. Hämtad 10 januari, 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/bedomning-av-nationella-prov
Skolverket (2015). Det här gör Skolverket. Hämtad 10 januari, 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/om-skolverket/det-har-gor-skolverket-1.61165
Skolverket (2015). Information till elever om ämnesproven i årskurs 9. Hämtad 10 januari, 2016, från Skolverket, http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/bestallning-och- hantering/grundskola/information-till-elever-om-amnesproven-i-arskurs-9-1.193085
Skolverket (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2015. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Nationella prov i skolan. Hämtad 10 januari, 2016, från Skolverket,
http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i-skolan
Skolverket (2015). Redovisning av uppdrag om relationen mellan provresultat och betyg i
grundskolans årskurs 6 och årskurs 9. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/sok?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fw s%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3409.pdf%3Fk%3D3409
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se Ellen Hermansson, lärarstudent med inriktning samhällskunskap, historia och religion.