Sammanfattning och Analys

Flera har berättat att de fått jobba hårt med att övertyga folk om sin affärsíde. De har känt att de blivit oseriöst bemötta och ifrågasatta. De har fått arbeta hårt med att övertyga banker, myndigheter vid ansökningar av finansiella medel. En respondent som var gravid och fick rådet att lägga ned sitt företag under graviditeten. Hon menar på att en man aldrig hade fått det rådet om han skulle ta föräldraledigt. Ett par av våra respondenter upplevde att de inte blev tagna på allvar förrän de hade en man i ryggen. Varför ansågs inte dessa kvinnor vara seriösa undrar vi författare? De var ju bevisligen seriösa i sina affärsidéer, idag driver de framgångsrika företag.

Enligt genussystemet så beror detta på att omgivningen har svårt att se kvinnor som chefer och företagsledare då det är en manlig domän Hirdman (1988, s. 7). Omgivningen som styr genussystemet anser att kvinnor är underordnade och sitter inte på de egenskaper som behövs. Detta genussystem kan därför tolkas som ett betydande hinder för kvinnorna i den entreprenöriella processen (Hirdman, 1988, s. 7 och Katz & Gartner, 1988, s. 433). Vår tolkning går i linje med Näsman (2000, s. III:148) där hon kommer fram till att genussystemet påverkat hennes respondenter som hinder och hon skriver att ”de behandlats respektlöst och

som luft av lokala näringslivsorganisationer”. En respondent ansåg att det var först när hon

tog in en man in i styrelsen som hon kände att hennes företagsamhet blev mer legitim vilket är ett exempel på att samhället ser på ”mannen som norm och överordnat” på det i det här fallet vertikala segregeringen (Hirdman 1988, s. 7-8). Med det menas att positioner i samhället är skilda åt och att kvinnor generellt har lägre befattningar. Därför kan män upplevas ha större auktoritet och tillförlitlighet . Detta är en tolkningsfråga och vi författare konstaterar att för denne respondent skedde en förändring med denna man som styrelseordförande

Samtliga respondenter svarar att de fått stort stöd av familjen och vänner. Men utanför den inre kretsen har flera av respondenterna har upplevt olika grader av avundsjuka, det har stuckit lite i ögat att en kvinna tar plats och tjänar pengar. Näsman (2000, s II:122) och Hertz (1986) ger även de några exempel på avundsjuka i omgivningen hos de intervjuade respondenterna i deras studier. Vi kopplar detta till genuskontraktet där dessa kvinnor beter sig på ett sätt som inte sig bör enligt kontraktet, vilket skapar oro och obalans i kontraktet (Hirdman, 2007, s. 216). Näsman (2000, s II:122) skriver att de kvinnliga entreprenörerna upplevde att grannar och andra i omgivningen gärna la spydiga kommentarer om de deras framgång.

En respondent anser att det finns motstånd från samhället och då inom området företagsstöd och att männens verksamhetsområden premieras framför kvinnornas. Några respondenter

talar om förlegade normer och jantelagen, som betyder bland annat att ”du ska inte tro att du är något” och att det är ”fult” att tjäna pengar. Detta kan upplevas som ett hot bland vänner och ”varför överhuvudtaget starta eget när man redan har ett fast jobb?” var en av kommentarerna som en av våra respondenter mötte. Detta skapade en distans och ett par respondenter upplevde att de gled isär från sina vänner. Vi kan koppla detta till genuskontraktet, genom att när kvinnor inte följer samhällets normer och det människor förväntar sig av dem blir omgivningen osäkra och obekväma. Omgivningen vet inte hur de ska möta detta nya faktum (Hirdman, 2007, s. 216). Näsman (2000, s. III:149) diskuterar ett liknande fenomen och kopplar det till genussystemet och normer. Hon anser att med tiden rubbas genussystemet, då fler och fler kvinnor träder in i dessa manliga domäner. Men folk i omgivningen kan känna sig obekväma och reagera på olika sätt. Detta går i linje med våra reflektioner över de svar vi erhållit från respondenterna. Även Holmquist & Sundin (2002, s. 31) talar om omgivnings osäkerhet och hur det kan utveckla avundsjuka, förargelse och negativitet. De anser även att när det blir vanligare med kvinnliga företagare och entreprenörer så förändras genussystemet.

Intervjuexempel på upplevda motstånden/hindren kopplade till genussystemet/kontraktet: o Att bli bemött annorlunda eftersom hon var kvinna och då en lägre ålder

o Att bli ifrågasatt av kunder eftersom hon vara kvinna i en mansdominerad bransch o Svårt att få lån - affärsidén blir inte betrodd

o Inget stöd av närmaste, i detta fall sambo (man) på grund av mycket arbete och borta hemifrån.

o Ointresse från banken sida avseende de ansökande företagens verksamhets och verksamhetsområde

o Svårigheter med att få en checkkredit, på grund av misstro från bankens sida. o Folks negativa åsikter och misstro

o Avund och negativitet från omgivningen

o Sambos åsikt om att hon ska ta hand om barn och hushåll

o Att bli ifrågasatt som entreprenör, avseende hur seriös man är och kapacitet

o Att bli ifrågasatt och inte betrodd av män avseende affärsidé på Entreprenörscentrum, Almi och liknande näringslivsorganisationer

o Bristande stöd från sambo/pojkvän med åsikt om att hellre jobba dagtid och vara hemma mer och sköta hus och barn.

o Känsla av att som ny företagare vara ”hotfull” inför sin omgivning, att vara kvinna och ta plats.

o Motstånd från samhället, med känsla av att män premieras framför kvinnor i samband med företagsstöd.

o Byråkrati i samband med graviditet och när företaget lades på ”is”. Myndigheter ifrågasättande från bland annat Försäkringskassan och Skatteverket.

o Att ge råd till gravid kvinna att lägga ned företaget.

o Ifrågasättande, trångsynthet och okänslighet med åsikter som ”starta eget gör man bara om man är arbetslös eller som en sista utväg”