Reliabilitet och validitet är viktiga kännetecken för forskare som använder den kvantitativa metoden. Inom den kvalitativa forskningsmetoden talar vi om validitet (intern och extern). Enligt Bryman (2009, s. 304 ff) så finns det olika forskare som för diskussioner om hur viktiga dessa begrepp är för den kvalitativa forskningen. De menar att en kvalitativ studie inte ska mätas och då är inte validitet viktigt. Det finns delade meningar om detta och vissa forskare menar på att en kvalitativ studie ska värderas efter andra kriterier än den kvantitativa. Dessa forskare föreslår att bedömning ska ske efter trovärdigheten och äktheten. Trovärdigheten delas in i fyra delkriterier, vilka samtliga har motsvarighet i den kvantitativa forskningen (Bryman, 2005, s. 306 ff)
Trovärdigheten delar de in i fyra delar:
1) tillförlitlighet (intern validitet), 2) överförbarhet (extern validitet),
3) pålitlighet (kan jämföras med reliabilitet) och 4) styrka och bekräfta (som objektivitet).
Äktheten delar de in i;
rättvisande bild,
ontologisk autencitet (ger studien en bättre förståelse av sin situation),
pedagogisk autencitet (bidrar studien att informanterna får en bättre bild),
katalytisk autencitet (har studien gjort att de som medverkat kan göra förändringar i sin situation) och
taktisk autencitet (har studien gjort att informanterna har bättre chans att vidta lämpliga förbättringsåtgärder) (Bryman, 2005, s. 309)
Verifiering av datamaterial är mycket viktigt för alla forskare för annars kan trovärdigheten ”sättas på spel”. För att forskningen ska vara trovärdig ska den grundas på erkända metoder och tillvägagångssätt. De traditionella sätten att bedöma om forskningen erhåller god kvalitet är (Bryman, 2005, s. 306 ff och Denscombe 2009, s. 378 ff):
Tillförlitlighet (eller intern validitet)
Ordets validitet avser om forskaren mäter det han/hon verkligen vill mäta och hur exakta är resultaten. Det vill säga hur noggrann forskaren varit i mätningen av data och är det rätt typ av data. Ett annat ord som används för validitet är trovärdighet eller tillförlitlighet (Denscombe, 2009, s. 380). Vi har i vår studie utgått från våra valda teorier när vi formulerat intervjufrågorna. Vid sammanställningen sållade vi bort svar som inte var relevanta för vår studie. Vi har av våra intervjusvar kunna få fram relevant fakta som gjort att vi kunna se mönster och formulera en slutsats, varför vi då anser att vi uppnått hög tillförlitlighet i vår studie.
Överförbarhet (ibland generaliserbarhet eller extern validitet)
Ett annat ord är överförbarhet eller extern validitet. Kan våra resultat eller fynd appliceras på andra liknande händelser eller företeelser. Ofta så baseras kvalitativa undersökningar på ett litet antal informanter och frågor uppstår hur representativa dessa är. En annan fråga som uppstår är att kan forskaren göra en generalisering med bara ett litet intervjuunderlag? Forskare är medvetna om detta och en del hävdar att det inte går att göra något åt detta, att det inte är deras sak att bestämma det. Medan andra forskare menar på att just deras studie och de framkomna resultaten från de få respondenterna är viktiga och värdefull. De hänvisar till att det är en speciell situation som gör den unik. Men majoriteten anser att det är viktig fråga. I och med generaliserbarhetsfrågan så väcks frågan om överförbarhet. Det vill säga om den information som forskaren fått fram i sin studie kan tillämpas på andra liknande fall. (Näsman, 2000, s. II:16; Bryman, 2005, s. 307 och Denscombe, 2009, s 382). Vårt anser att vår studie och våra resultat kan överföras till liknande studier, eftersom vårt studieområde fortfarande är relativt outforskat. Vår studie handlar dessutom om kvinnors entreprenörskap i en glesbygdsregion (län), varför det skulle kunna vara jämförbart till andra glesbygdsregioner (län).
Pålitlighet
Som en slags motsvarighet inom den kvantitativa metoden så föreslår forskare som Guba och Lincoln begreppet pålitlighet. De menar att forsknings ska ha ett granskande syn eller ”auditing”, likt den en revisor genomför, för att studien ska vara trovärdig. Genom att revidera samtliga faser i forskningsprocessen, från inledning och problemformulering till analysen så ökar kvaliteten på materialet. Guba och Lincoln menar vidare på att andra än forskarna kan sedan vara ”revisorer” och sidogranska materialet. Bryman menar på att detta tillvägagångssätt (valideringsteknik) inte är så vanlig då mängden kvalitativ data är omfattande (Bryman, 2005, s. 307). Vi har i vår forskningsprocess allteftersom granskat vårt studieresultat och ofta gått tillbaka i studien för att reflektera, vilket vi ser som att studien bör ses som pålitlig.
Styrka och bekräfta (eller objektivitet)
Detta betyder att forskning ska bedrivas neutralt/opartiskt och forskaren får inte inverka på resultatet i en studie. Datainsamlingen ska vara ärlig och ge en rättvisande bild. I all forskning så är det svårt att vara fri från inverkan från dem som utför en studie. Denscombe menar att all kvalitativa data måste genomgå en tolkningsprocess och data tillkommer genom att forskaren sätt att tolka informationen. Objektivitetsfrågan väcks genom att forskarens ”jag” är i fokus, det vill säga vilken inblandning har ”jaget” i tolkningen av data. Alla forskare har egna värderingar, fördomar, attityder och en egen övertygelse som inte kan uteslutas helt och hållet i analysprocessen. Det gäller för forskaren att försöka hålla distans och inte ta ställning till det han/hon forskar om under forsknings- och analysprocessen. För att nå största möjliga objektivitet så bör forskaren föra sin analys med ”öppet sinne” (Bryman, 2005, s. 307-308 och Denscombe, 2009, s. 384) . Detta tycker vi författarna att vi lyckats mycket bra med. Vi har hela tiden medvetet haft en tanke på att inte sätta på några ”genusglasögon” i något särskilt sammanhang. Vi har försökt att se på vår studie så objektivt som möjligt.
8 Litteraturförteckning
Amit, R. & Muller, E. (1995). Push and pull entrepreneurship, Journal of Small Business & Entrepreneurship, 12 (4), 64-80.
Andersen, Ib. (1998) Den uppenbara verkligheten - val av samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Upplaga 2:5, Lund: Studentlitteratur AB. Barret, M., & Moores, K. (2009). Fostering women’s leadership in family firms: ten lessons. Management Online Review. August. pp. 1-11, available at: www.morexpertise.com
Beugelsdijk, S & Smeets, R., (Nov 2008). Entrepreneural Culture and Economic Growth: Revisiting McClelland´s thesis. Vol 67. Issue 5. Pages, 915-939.
Bessant, J. & Tidd, T. (2011), Innovation and entrepreneurship. Second edition. 2007: John Wiley & Sons Ltd
Birley, S. (1989). Female entrepreneurs: are they different?’Journal of Small Business
Management, 27 (1), 32-37.
Björkqvist, K., (2011). Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik för
beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB
Brush, C. G., Manolova, T. S., & Edelman, L. F. (2008). Properties of emerging
organizations: An empirical test. Journal of Business Venturing, 23(5), 547–566
Bryman, A., & Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 1:1, Malmö: Liber ekonomi
Börjesson, L. (1992). Kvinnligt ledarskap. Stockholm: CE Fritzes AB.
Carter, N., Kolvereid, L. (1998). Women Starting New Businesses: The Experience in Norway and the United States. In Women Entrepreneurs in Small and Medium Enterprises, pp. 185–202. Paris: OECD
Carter, N. (1997), “Entrepreneurial processes and outcomes: the influence of gender”, in Reynolds, P. and White, S. (Eds), Economic Growth, Men, Women and Minorities, Quorum Books, Westport CT.
Carter, N., Gartner, W., Shaver, K. & Gatewood, E. (2003). The career reasons of nascent entrepreneurs, Journal of Business Venturing, 18(1), 13-19. http://dx.doi.org/10.1016/S0883- 9026(02)00078-2
Carter, S. (2000a), “Improving the numbers and performance of women-owned businesses: some implications for training and advisory services”, Education and Training, Vol. 42 No. 4/5, pp. 326-34.
Carter, S. (2000b), “Gender and enterprise”, in Carter, S. and Jones-Evans, D. (Eds), Enterprise and Small Business: Principles, Practice and Policy, London: Financial Times Prentice-Hall
Dareblom, J. (2002). Kvinnor vård och omsorg och företagande. (2002), s. 138-166
Ingår i bok: Sundin, E. & Holmquist, C. (2002), Företagerskan - om kvinnor och entreprenörskap. Angered: SNS förlag
Dareblom, J. (2005). Prat, politik och praktik – Om individers möten med strukturer i
en kommunal satsning på kvinnors företagande. Doktorsavhandling. Stockholm:
Handelshögskolan i Stockholm
Datainspektionens hemsida: (PDF PUL i forskning)
http://www.datainspektionen.se/Documents/faktabroschyr-pul-forskning.pdf. [Hämtad 2013- 05-18]
Datainspektionens hemsida:
http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/forskning/. [Hämtad 2013-05-18]
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Upplaga 2:4. Lund: Studentlitteratur AB
Driftig.nu: hemsida: Närverk för kvinnliga företagare: <http://www.driftig.nu/>
Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur Entreprenörskapsforums hemsida: Eklund, S. & Veijsiu, X. (2013). Studie om kvinnligt företagande:
<http://entreprenorskapsforum.se/aktiviteter/genomforda-aktiviteter/drivkrafter-att-starta- foretag-%E2%80%93-varfor-valjer-farre-kvinnor-an-man-att-bli-egenforetagare/> [Hämtad 2013-02-25],
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F.(2011). Att utreda, forska och rapportera. Upplaga 9:1. Malmö: Liber AB
EU´s hemsida om kvinnligt entreprenörskap
<http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/promoting-entrepreneurship/women/> [Hämtad 2013-05-01]
Fletcher, D. E. (2006a). Entrepreneurial Processes and the Social Construction of Opportunity. Entrepreneurship & Regional Development. 18 (5), s. 421-440. Företagarna I Västerbotten hemsida:
Gartner W.B., Brush, C.G. (1999) Entrepreneurship as Organizing - Emergence, Newness, and Transformation, Academy of Management Entrepreneurship Division Doctoral
Consortium, Chicago
Gatewood, J. Shaver, G. & Gartner, W. (1995). A longitudinal study of cognitive factors influencing start-up behaviors and success at venture creation, Journal of Business Venturing, 10, 371–391.
GEM:s (Global entrepreneurship monitor) hemsida: <http://www.gemconsortium.org/>
GEM national report 2012, Sweden
<http://www.gemconsortium.org/docs/2390/gem-sweden-2012-report-swedish>. [Hämtad 2013-04-23]
GEM report Womens report 2011
<http://www.gemconsortium.org/docs/768/gem-2010-womens-report>. [Hämtad 2013-04-24] Glaser & Strauss, (1967). The discovery of grounded theory: Strategies of Qualitative
Research, New York: Albine.
Glesbygdsverket, Tillväxtanalys 2010
<http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.6288e13b13a4f43c588441/1350482716726/tillva xtfakta_webb.pdf> [Hämtad 2013-04-24]
Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Falun : Natur och Kultur
Harvad universitets hemsida. About McClelland.
<http://www.isites.harvard.edu/icb/icb.do?keyword=k3007&panel=icb.pagecontent44003%3 Ar%241%3Fname%3Dmcclelland.html&pageid=icb.page19708&pageContentId=icb.pageco ntent44003> [Hämtad 2013-02-26]
Harvards Universitys hemsida: Harvards lista om tuffa utmaningar i samhällsforskningen <http://www.fas.harvard.edu/~socsci/Documents/HardProbsSocSciSummaryResultsandPollT ext_31March2011.pdf> [Hämtad 2013-05-13]
Hertz, L. (1986), The Business Amazons, Andre deutch, The Trinty Press Worcester, London Hisrich, R.D. and Brush, C.G. (1984), “The woman entrepreneur: management skills and business problems”, Journal of Small Business Management., Vol. 22 No. 1, pp. 30-7 Hirdman, Y. (2007). Gösta och genusordningen - feministiska betraktelser. Smedjebacken 2007: ScandBook.
Hirdman, Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Upplaga 1. Lund: Liber AB.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
Holmen & Tar min, (2011). Female entrepreneurship in Afghanistan Journal of
Developmental Entrepreneurship. Vol. 16, No. 3 (2011) 307–331
Holmquist,C.; Barle,A; Wennermark, K. (2011) Varför ska man främja kvinnors
företagande? NUTEK
Holmquist,C.; Barle,A; Wennermark, K. (2009) Varför ska man främja kvinnors
företagande? NUTEK
Holmquist, C.; Sundin, E. (2002) Företagerskan, om kvinnor och entreprenörskap Stockholm: SNS förlag
Hughes, K. (2006). Exploring motivation and success among Canadian women entrepreneurs,
Journal of Small Business Entrepreneurship, 19 (2), 117-120.
Hytti, U. (2005) New Meanings for Entrepreneurs: from Risk-Taking Heroes to Safe-Seeking Professionals. Journal of Organizational Change, 8 (6), 594-611.
Ismail H; Shamsudin M.; Chowdhury, M. An Exploratory Study of Motivational Factors on Women Entrepreneurship Venturing in Malaysia. Business & Economic Research (BER).
Jun2012, Vol. 2 Issue 1, p1-13.
Infotech Umeås hemsida: sökord: kvinnliga företagare i Umeå
http://www.infotechumea.se/natverk-for-it-kvinnor-vaxer [Hämtad 2013-04-19] Infovices hemsida: Gunnarsson, R., (2009). Vetenskapsteori.
<http://infovoice.se/fou/bok/10000025.shtml>, [Hämtad 2013-03-12]
Javefors Grauers, E (1999) AB Adam & Eva- en studie av familjeföretag inom Ica, doktorsavhandling, Linköping, Ekonomiska institutionen, Linköpings Universitet
Johansson Götebo, P (2001). Våga vara egen – om kvinnligt företagande. Nr 36. Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige.
Johanson Lindfors, M-J. (1993). Att utveckla kunskap Om metodologiska och andra vägval
vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur, s.76
Jordbruksverket, Entreprenörskap på landsbygden 2006, s. 9-13:
http://www.razormind.se/wp-content/uploads/2012/10/entreprenor_landsbygd.pdf
Katz , Gartner W. B, 1988, Properties of Emerging Organizations, Academy of Management
Review. 1988. Vol. 13, No. 3, s 429-441
Kets de, V. & M. F. R, (1977) The entreprenerurial personality: a person at the crossroads.
Journal of management studies. Vol. 14
Kirkwood, J. (2009). Motivational factors in a push–pull theory of entrepreneurship, Gender
in Management: An International Journal, 24 (5), 346-354.
Kirzner, I. (1973) Competition and Entrepreneurship, Chicago, University of Chicago Press
Upplaga 2.
Kovalainen, A. (1995) Kvinnors företagande i Finland och de nordiska länderna- likheter och
särskilda utvecklingstendeser. Pengar och livet- perspektiv på kvinnors företagande. Nutek
199:3 <http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1106> Krenovas hemsida: <http://www.krenova.se/>
Kurvinen, J. (2009). Imitation och omtolkning – entreprenörers identifieringsprocesser ur ett
genusperspektiv. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet, USBE, Gävle:
Genusforskarskolan och högskolan i Gävle.
Landström, H. (2009). Entreprenörskapets rötter. Upplaga 3:6. Lund: Studentlitteratur. Locke, E A. (1968). Toward a theory of task motivation and incentives. Organizational Behavior & Human Performance, Vol 3(2), 1968, 157-189. doi
Lundahl, U, Skärvad, P-H, (1999) Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund: Studentlitteratur, s. 62-63
Manolova, T. S., Edelman, L. F., Brush, C. G., Rotefoss, B. (2011). Properties of emerging organizations: Empirical evidence from Norway. Small Business Economics, 39 (3), 763-781. Manolova, T. S., Brush, C., Edelman, L. F., Shaver, K. (2012). Entrepreneurial expectancies and growth intentions of US women and men nascent entrepreneurs. Entrepreneurship and
Regional Development, Special Issue on Female Entrepreneurship, 24 (1-2), 7-27.
Maslow, AH. 1943. A theory of human motivation. Psychol. Rev. 50:370–96
McClelland, E., Swail, J., Bell, J. & Ibbotson, P. (2005). Following the pathway of female entrepreneurs: a six-country investigation, International Journal of Entrepreneurship
Behavior and Research, 11 (2), 1-28.
McClelland, D. C., (1967). The achievingsociety New York: The Free Press.
McClelland, D. C, Winter, D G, (1971). Motivation economic achievement, New York: The
Free Press.
McKay, R. (2001), “Women entrepreneurs: moving beyond family and flexibility”,
International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research., Vol. 7 No. 4, pp. 148-65.
Moult. S & Anderson, A, R. (2005) Enterprising woman: Gender and maturity in new venture creations and development Journal of Enterprising culture Vol. 13, No. 3 pp. 255-271. Mårtensson, B & Nilstun, T. (1988). Praktisk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur Nationalekonomiska institutionen Stockholms universitet
<http://www2.ne.su.se/ed/pdf/37-3-seav.pdf> [Hämtad 2013-02-25] Nationalencyklopedins hemsida, sökord motivation
Nationalencyklopdins hemsida, sökord entreprenör
http://www.ne.se/sok?q=entreprenör, [Hämtad 2013-03-04] New world encyklopedias hemsida (NWEN)
http://www.newworldencyclopedia.org/entry/David_McClelland, [hämtad 2013-02-24] Nationalencyklopdins hemsida, sökord hermeneutik
http://www.ne.se/hermeneutik [Hämtad 2013-03-09]
Näsman, B. (2000). Pappas flickor - entreprenöriella processer i kvinnoföretagandets
tillkomst Doktorsavhandling. Stockholm, Stockholms universitet, företagsekonomiska
institutionen.
Oeltjen, H. (1992), “Breaking barriers: dismantling the glass ceiling”, Women in Business, Vol. 44 No. 5, pp. 20-22.
Riksdagens hemsida: (PUL)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998- 204/?bet=1998:204. [Hämtad 2013-05-18]
Regeringens hemsida. Jämställdhetsplan för entreprenörskap.
<http://www.regeringen.se/sb/d/12016/a/127990> [Hämtad 2013-02-19] Regeringens hemsida (statistik se bilagor kap 9):
<http://www.regeringen.se/sb/d/15319/a/179358> [Hämtad 2013-05-01] <http://www.regeringen.se/sb/d/15319/a/179392> [Hämtad 2013-05-01] Region Västerbottens hemsida:
<http://regionvasterbotten.se/>
Repstad, P. (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Riksdag & departements hemsida
<http://rod.se/kvotering-ska-ge-fler-kvinnor-i-styrelserummen> [Hämtad 2013-02-20] Schumpeter, Joseph (1934). The Theory of Economic Development. Översatt från tyska av Redvers Opie. Cambridge: Harvard University Press Cambridge
Schubert, C. Cambridge Journal of Economics. Mar2013. Vol 37. Issue 2. P227-250. 24p Skolverkets hemsida:
<http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok- program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=ENT> [Hämtad 2013-02-06]
Sogetis hemsida om kvinnligt nätverk Win IT: <http://www.sogeti.se/winit>
Sundin, E. (1998), Genus i organisationer, i Czarniawska, B (Red.), Organisationsteori på svenska, Malmö: Liber ekonomi
Sundin E., och Holmquist C., (1989), Kvinnor som företagare, osynlighet, mångfald och
anpassning – en studie. Malmö: Liber förlag
Svenska dagbladets hemsida: Olsson, T., (2012)., 375 miljoner satsade - utan utvärdering. <http://www.svd.se/nyheter/inrikes/375-miljoner-utan-utvardering_7422264.svd>
[Hämtad 2013-02-20]
Tillväxtanalys, jämställdhet och integration i ett regionalt perspektiv
<http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.1ebc24b613b93da1e984e6/1357206124792/WP_ PM_2012_24.pdf> [Hämtad 2013-04-18]
Tillväxtverket (2012), företagens villkor 2011:
http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?ID=1789 [2013-05-19] Tillväxtverket hemsida. Kvinnors och mäns företagande – villkor och verklighet. <http://www.tillvaxtverket.se/download/18.30911b88136c4793e457f4/FVOV_12.pdf> [Hämtad 2013-03-17]
Tillväxtverket (2011) Kvinnor och mäns företagande, Västerbotten
<http://www.tillvaxtverket.se/download/18.30911b88136c4793e452b6/V%C3%A4sterbotten s+l%C3%A4n.pdf> [Hämtad 2013-05-19]
Tillväxtverkets hemsida (2013) Satsningen: Främja kvinnors företagande <http://tillvaxtverket.se/kvinnorsforetagande [Hämtad 2013-02-20]
Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005, Genusforskning i korta drag.
http://www.vr.se/download/18.ead945b11f699b5085800023426/1239886930831/Genusforsk ning_i_korta-drag.pdf . [Hämtad 2013-05-19]
Vetenskapsrådets hemsida: http://www.vr.se/etik/
Vetenskapsrådets dokument om god forskningssed (nov 2011): (s 16 och 18)
<http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forskn ingssed+2011.1.pdf.> [Hämtad 2013-05-07]
Vetenskapsrådets dokument om forskningsetiska principer – inom humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2013-05-14] Västerbottens handelskammare hemsida:
http://www.ac.cci.se/
Wagner, J. (2004) Nascent Entrepreneurs, Institute of the Study of Labor IZA Discussion
Wahl, A., Holgersson, A., Höök, P., Linghag, S. (2001). Det ordnar sig – Teorier om
organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Walker, D. and Joyner, B.E. (1999), “Female entrepreneurship and the market process: gender-based public policy considerations”, Journal of Developmental Entrepreneurship, Vol. 4 No. 2, p. 95.
Warren, L. (2004) Negotiating Entrepreneurial Identity – Communities of
Practice and Changing Discourses. [Elektronisk version] The International Journal
of Entrepreneurship and Innovation, 5 (1), 25-35
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Yetim, N. (2008). Social capital in female entrepreneurship. International Sociology. Vol. 23 No. 6 pp. 864-885.