Psykisk ohälsa, som oro, ångest och sömnsvårigheter, i unga år, får ofta konsekvenser i det vuxna livet och utgör en risk att utveckla allvarlig psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan innebära svårigheter att klara skolgång och introduktionen till ett arbetsliv; förutsättningarna för ett gott och långt liv. Den psykiska ohälsan i befolkningen ökar och utgör ett folkhälsoproblem som beräknas öka, så även hos barn och unga. Den psykiska ohälsan är också en socioekonomisk fråga och skiljer sig åt beroende på exempelvis vart man bor, könstillhörighet, ålder, ekonomiska förutsättningar, etnisk tillhörighet och sexuell
läggning.
(De grå pratbubblorna är hämtade från dokumentationen som gjordes vid analysseminariet den 20 september och 15 september).
I Dalarna finns 78 924 barn och unga i åldrarna 0 - t.o.m.
24 år, något fler pojkar än flickor. Länet har ett större befolkningsunderskott och större andel äldre än landet i sin helhet, viket innebär färre i arbetsför ålder som ska försörja allt fler äldre och barn och som dessutom utgör ett
kompetensförsörjningsproblem. Länet är beroende av en god psykisk hälsa hos befolkningen och en gynnsam start för alla.
Några av våra kommuner har en högre andel
ekonomiskt utsatta hushåll än riket i övrigt. Uppväxt i ekonomisk utsatthet har negativ effekt på välbefinnande och leder till ökad risk att drabbas av
hälsoproblem, skador, för tidig död både under barndom och i vuxenlivet.7
7 Region Dalarna Samling Social hållbarhet i Dalarna. Delrapport
Alla barn och unga i Dalarna ska känna sig
trygga och ges förutsättningar att utvecklas till goda samhällsmedborgare
29 Ca 9,5 % av unga i Dalarna, mellan 17 – 24 år, varken arbetar eller studerar. Psykisk ohälsa är en av de
identifierade riskfaktorerna för att hamna i den
situationen av utanförskap.
De som hamnar i den belägenheten har svårt att komma in i samhället igen.
Nästan var fjärde ung person som varken arbetar eller studerar saknar helt inkomst och för 82 % de som beviljas aktivitetsersättning är psykisk ohälsa det primära problemet. Aktivitetsersättning kan beviljas det året man fyller 19 och fram till det året man fyller 30 år. Utflödet från aktivitetsersättning är lågt!
I länet är det fler barn och unga som får sina insatser samordnade genom
Samordnad individuell plan (SIP) än i riket i övrigt, men det är oklart vilken kvalité som SIP:en håller, så att barn och unga känner sig delaktiga i samordningen av sina insatser.
Sammantaget när det gäller medicinering, kan sägas att det skrivs ut något mera ADHD mediciner, antidepressiva mediciner, sömnmedel och lugnande mediciner i Dalarna än i riket.
Fler flickor än pojkar, i Dalarna och ålder 0 - 24 år, får förskrivet antidepressiv behandling, sömnmedel och lugnade mediciner. När det gäller förskrivning av ADHD mediciner så är det fler pojkar än flickor som får medicinsk behandling både i
Dalarna och i riket.
Underlag hämtat från:
- SKL:s datainsamling av Nyckelindikatorer för barn och unga samanställda i s.k.
Faktablad 2017.
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/om- oss/overenskommelsen-for-psykisk-halsa-2017/gemensamma-nyckelindikatorer-for-barn-och-unga/
-Regeringens strategi inom området psykisk hälsa 2016 – 2020. Fem
fokusområden fem år framåt. Nationell samordnare inom området psykisk hälsa.
02 46 108 1214
A ve sta B o rlä n g e Fa lun Ga g n e f Hed e m o ra L e ksa n d L u d vika M a lun g -… M o ra Orsa Rät tvi k Smed je… S ä te r V a n sb ro Ä lvda len Dala rna Ri ke t
2. Andel unga 17-24
år som varken
studerar eller arbetar
30 Det finns ett stort intresse i länet för barn och ungdomsfrågor och för psykisk hälsa.
Sju familjecentraler har etablerats i länet och första linjens
insatser för barn och unga med psykisk ohälsa finns i alla våra 15 kommuner. Det finns pågående utvecklingsarbeten och projekt både regionalt och lokalt för förebyggande arbete och för tidiga insatser såväl som för evidensbaserade insatser till barn och unga som drabbats av psykisk sjukdom eller psykisk
funktionsnedsättning. Inom socialtjänstområdet saknas dock nationella riktlinjer men ett arbete med att utveckla en kunskapsbaserad praktik pågår.
Men, vad behöver vi ytterligare förbättra?
Ungas psykiska hälsa är på mångas läppar och vi har skapat många resurser i kommun och landsting men ingen tydlig modell för samordning av dessa resurser.
Första linjen är inte tillräckligt känd för de som behöver råd, stöd och behandling. I stället hör många av sig till BUP där tillgängligheten är låg och väntetiderna långa vilket kan innebära att barn och unga kan utveckla fler symtom. Målgruppen för BUP bör vara ca 5 % av barn och unga med psykisk ohälsa.
Området psykisk hälsa är komplext; det är många olika aktörer i länet inblandade i arbetet för ungas psykiska hälsa, men hur ska pusselbitarna fogas samman till en helhet? Det finns även organisatoriska utmaningar och stora skillnader i kommunernas förutsättningar.
Fördelningen av stimulansmedel gynnar exempelvis inte den lilla kommunen. Ytterligare en utmaning är att samordna arbete med psykisk hälsa på regional nivå när inga gemensamma medel är vikta för ett regionalt samlat arbete. Nationella satsningar som tangerar
varandra riskerar att utgöra parallella processer när de i realiteten utgör delar i samma pussel på samma vis som organisatoriska gränsdragningar riskerar att barn och unga inte får sina behov tillfredsställda.
I analysprocessen blir det påtagligt att det finns ett behov av möjligheter att samhandla, samorganisera och kanske också samlokaliseras.
Under 2016 års arbete utgjorde den regionala stödstrukturen arena för den analys och handlingsplan som arbetades fram. Detta återspeglas i att många av de
målområden som beskrevs riktade sig till fokusområden ”delaktighet och rättigheter samt ”utsatta grupper”. I och med årets arbete har analysen breddats och viktiga,
”förebyggande, främjande” och ”tidiga, tillgängliga” insatser har vuxit fram. I landstingets projekt ”Smarta flöden – Psykisk hälsa barn och unga” har en kartläggning genomförts som omfattar såväl kommuner som landsting samt planering av vidare utveckling av insatser inom området
Samordna era insatser centralt så
att den unge inte ska behöva leta/veta själv
… bort från stuprör och samsas kring barnet/den unge. Få
helhetssyn på alla nivåer – från politik till mötet med barnet
31