Artikel 1
Boman KK, Viksten J, Kogner P & Samuelsson U (2004) Serious Illness in Childhood: the Different Threats of Cancer and Diabetes from a Parent Perspective. Journal of Pediatric, 145(3), 373-9. Sverige.
Titeln innehåller mindre än 15 ord och ger en inblick i det fenomen som ska
undersökas.
Abstraktet (100-200 ord) beskriver studiens syfte, design, resultat och slutsats. Introduktionen presenterar en beskrivning av tidigare forskning och studiens
frågeställningar.
Syftet var att jämföra incidensen av sjukdomsrelaterat stress hos föräldrar med
barn som har cancer eller diabetes. Beskriver syftet tydligt.
Metoden var en kvantitativ studie. Metoden är lämplig mot syftet.
Urvalet bestod av 675 föräldrar varav 203 till barn med diabetes, 264 till barn
med cancer och 208 kontrollgrupp. Inklusions- och exklusionskriterier och bortfallet är tydligt beskrivna.
Datainsamlingen gjordes via enkäter som föräldrarna svarade individuellt på. Dataanalysen. Det användes olika statistika analyser såsom (ANOVA) och test (t-
test), bra beskrivning.
Resultatet. Olika aspekter presenteras i tabell. Föräldrarna med barn som lider av
diabetes visade högre grad av stress relaterad till olika faktorer som oro, förlust av kontroll, osäkerhet, m m.
Diskussionen. Forskarna tolkar sina fynd, presenterar sina brister och den
praktiska tillämpningen.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 2
Ginsburg KR, Howe CJ, Jawad AF, Buzby M, Ayala JM, Tuttle A & Murphy K (2005) Parents’ Perceptions of Factors That Affect Successful Diabetes
Management for Their Children. Pediatrics, 116(5), 1095-104. USA.
Titeln innehäller mindre än 15 ord, undersökningsgruppen och det centrala
fenomenet.
Abstraktet (100-200ord) introducerar läsaren i studiens syfte, metod, resultat och
slutsats.
Introduktionen presenterar tidigare forskning i ämnet och utvecklar studiens syfte. Syftet var att ta undersöka vilka faktorer föräldrarna uppfattar som mest
framgångsrika i omvårdnaden av diabetes. Syftet är tydligt beskrivet.
Metoden använde kvantitativa och kvalitativa aspekter under fyra faser. Metoden
ansågs lämplig gentemot syftet.
Urvalet gjordes också för varje fas separat som följande: 44 föräldrar i sju
fokusgrupper, 105 i 16 grupper, 799 av 1212 (som motsvarar bara 66 %- ej power) och 67 i tre grupper. Alla grupper beskrivs separat, likaså inklusions- och exklusionskriterier.
Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, semistrukturerade intervjuer,
fokusgrupper och Nominal Group Technique (NGT). Alla sätt är tydligt beskrivna.
Dataanalysen. Här redovisas i detalj alla instrument och test som har använts och
hur resultatet kommer att presenteras.
Resultatet presenteras i tabeller men också i löpande text. Faktorer som
föräldrarna associerar med framgångsrik hantering av diabetes är t ex om barnet vet vilken kost som påverkar blodsockret, om skolpersonalen har kunskap om diabetes, om barnet har en regelbunden kontroll av glykemi m m.
Diskussionen. Studiens resultat diskuteras gentemot tidigare forskning. Därmed
presenteras eventuella begränsningar och praktiska implikationer.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 3
Landolt MA, Ribi K, Laimbacher J, Vollrath M, Gnehm HE & Sennhauser FH (2002) Brief Report: Posttraumatic Stress Dissorder in Parents of Children with Newly Diagnosed Type 1 Diabetes. Journal of Pediatric Psychology, 27(7), 647- 52. Schweiz.
Titeln innehåller inte mer än 15 ord. Den avslöjar fenomenet som ska undersökas
och populationen.
Abstraktet (100-200ord) sammanfattar studiens syfte, metod, resultat och slutsats. Introduktionen ger en beskrivning av litteratur om tidigare forskning, studiens
teoretiska referensram och syfte.
Syftet var att fastställa frekvensen av posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och
dess symptom hos föräldrar med barn som har nyligen blivit diagnostiserade med diabetes typ 1. Syftet är tydligt beskrivet.
Metoden. Kvantitativ metod. Metoden är lämplig gentemot syftet. Urvalet bestod av föräldrar (37 mödrar och 36 pappor) till 38 barn.
Undersökningsgruppen är tydligt beskriven, likaså inklusions- och
exklusionskriterier. Sex föräldrar valde att inte delta p g a tidsbrist. Informanterna tillhörde inte samma socialgrupp.
Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkäter som skickades ut och som
föräldrarna svarade på individuellt. Datainsamlingen är tydligt beskriven.
Dataanalysen. I dataanalysen användes olika statistiska tester som Chi-test eller
Pearsson correlation.
Resultatet visar att 24 % av mammorna och 22 % av papporna till barn med
diabetes fyllde alla DSM-IV kriterier för PTSD.
Diskussionen. Studiens fynd tolkas mot tidigare forskning, likaså studiens
begränsningar och kliniska implikationer.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 4
Lowes L, Gregory JW & Lyne P (2005) Newly Diagnosed Childhood Diabetes: a Psychosocial Transition for Parents? Journal of Advanced Nursing, 50(3), 253-61. Storbritannien.
Titeln innehåller mindre än 15 ord, populationen och fenomenet som ska
undersökas.
Abstraktet (100-200ord) innehåller studiens syfte, bakgrund, metod, resultat och
slutsats.
Introduktionen redovisar tidigare forskning. Det finns en separat rubrik, bakgrund,
där presenteras studiens referensram och dess betydelse.
Syftet var att ta fram en teoretisk förståelse för föräldrarnas respons och
anpassning till det faktum att deras barn diagnostiserades med diabetes. Syftet är tydligt beskrivet.
Metoden var en kvalitativ longitudinell studie inspirerad av Heideggers
hermeneutiska fenomenologi. Metoden är lämplig gentemot syftet.
Urvalet bestod av 38 föräldrar till 20 ny diagnostiserade barn. 19 föräldrar deltog i
intervjuer vid 3 tillfällen (10 dagar efter diagnos, fyra månader och 12 månader efter diagnos), sju föräldrar deltog i en intervju fyra månader efter diagnostisering och 12 föräldrar deltog i en intervju 12 månader efter diagnostisering. Inklusion- och exklusionskriterier är tydligt beskrivna.
Datainsamlingen gjordes via djupa intervjuer med föräldrarna i barnens frånvaro. Dataanalysen beskrevs bra. Intervjuerna transkriberades, all text kodades.
Författarna redovisar för vilka hjälpmedel som har används och vidare för hur de kommer att presentera resultatet.
Resultat. Här redovisas studiens fynd utifrån två aspekter:
diagnostiseringsperioden och konsekvenserna av det med dess underrubriker. Föräldrarna var oförberedda för beskedet. Även efter 12 månader var de fortfarande oroliga inför framtiden och inför sjukdomens komplikationer.
Diskussion. Här tolkas studiens resultat och tidigare resultat. Det finns en separat
del som handlar om begränsningar, brister och praktisk tillämpning.
Referenslistan. Här presenteras studiens källor.
Artikel 5
Lowes L, Lyne P & Gregory JW (2004) Childhood Diabetes: Parents’ Experience of Home Management and the First Year Following Diagnosis. Diabetic
Medicine, 21(6), 531-8. Storbritannien.
Titeln omfattar mindre än 15 ord och ger en tydlig inblick i det fenomen som ska
undersökas.
Abstraktet (100-200ord) presenterar kortfattat studiens syfte metod, resultat och
slutsats.
Introduktionen innehåller fakta om tidigare forskning i ämnet och om studiens
syfte.
Syftet är att undersöka föräldrarnas upplevelser av att ha barn med typ 1 diabetes,
skötsel i hemmet och det första året efter diagnosen. Tydligt beskrivet syfte.
Metoden var en kvalitativ longitudinell studie. Metoden är lämplig mot syftet. Urvalet. Föräldrar till barn nyligen diagnostiserade med typ 1 diabetes som var
klinisk bra och vårdades hemma valdes från en pediatrisk avdelning. Det blev 38 föräldrar. Urvalsgruppen är väl beskrivet men inte bortfallet.
Datainsamlingen. Djupa intervjuer. Forskarna beskriver väl alla faser. Dataanalysen. Kvalitativ longitudinal studie inspirerad av hermeneutisk
fenomenologi och filosofisk perspektiv. Tillvägagångssättet är tydligt beskrivet.
Resultatet. Alla föräldrarna uppskattade sjukdomsinformationen som de har fått
och blev glada över att deras barn inte hade blivit inlagda. Resultatet redovisas tydligt för de olika tidskategorierna som identifierades.
Diskussionen. Studiens resultat jämförs gentemot tidigare forskning. Eventuella
begränsningar, betydelse samt vidare forskningsförslag redovisas med.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 6
Mellin AE, Neumark-Sztainer D & Patterson JM (2004) Parenting Adolescent Girls with Type 1 Diabetes: Parents’ Perspective. Journal of Pediatric
Psychology, 29(3), 221-30. USA.
Titeln består av mindre än 15 ord och presenterar urvalsgruppen och det centrala
fenomenet.
Abstraktet (100-200 ord) beskriver studiens syfte, metod, resultat och slutsats. Introduktionen tar upp litteratur om tidigare forskning, studiens syfte och
betydelse.
Syftet var att undersöka föräldrarnas uppfattning om inflytandet av diabetes typ 1
på familjen och att bättre förstå konflikten mellan barn-föräldrar, föräldrarnas oro, och coping strategier relaterade till skötseln av diabetes i tonåren. Tydligt
beskrivet syfte.
Metoden var en kvalitativ studie. Metoden är lämplig mot syftet.
Urvalet. Intervjuerna genomfördes med 30 föräldrar till 30 tonårsflickor mellan
13-20 år som hade diabetes sedan minst ett år tillbaka. Inklusion- och exklusionskriterier finns med i artikeln. Urvalsgruppen representerade befolkningens etniska struktur. Bortfallet är inte tydligt beskrivet.
Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer.
Dataanalysen skildras i detalj. Den insamlade datan skrevs ned och kodades med
hjälp av dataprogrammet NUD*IST och en induktiv metod för att få fram olika teman och subteman.
Resultatet. Subteman ledde till tre olika rubriker: utmaningar i att vara förälder till
ett barn med diabetes, positiva aspekter och copingstrategier.
Diskussionen. Studiens fynd jämförs med tidigare forskning. Vidare nämns
bristerna, praktiska tillämpningen och forsknings förslag.
Referenslistan. Här presenteras studiens källor.
Artikel 7
Powers SW, Byars KC, Mitchell MJ, Patton SR, Standiford DA & Dolan LM (2002) Parent Report of Mealtime Behavior and Parenting Stress in Young Children with Type 1 Diabetes and in Healthy Control Subjects. Diabetes Care, 25(2), 313-18. USA.
Titeln innehåller mer en 15 ord och beskriver tydligt det fenomen som ska
undersökas och populationen.
Abstraktet (100-200ord) ger en liten inblick i studiens syfte, metod, resultat och
slutsats.
Introduktionen belyser tidigare forskning och studiens tre hypoteser.
Syftet med studien var att undersöka föräldrarnas rapport om måltidsbeteende och
föräldraskapsstress hos föräldrar till förskoleelever som hade drabbats av diabetes typ 1. Den första hypotesen var att barn med typ 1 diabetes skulle kännetecknas av flera problem kring måltiderna än barn som inte lider av någon kronisk sjukdom. Den andra hypotesen var att föräldrar till barn med diabetes skulle uppvisa större föräldraskapsstress när de jämfördes med föräldrar till friska barn. Den tredje hypotesen var att det fanns ett samband mellan måltidsproblematiken och föräldraskapsstress.
Metoden. Kvantitativ metod. Forskarna testar olika hypoteser. Metoden är lämplig
gentemot syftet.
Urvalet. I studien deltog 40 barn (1-6 år) diagnostiserade med typ 1 diabetes och
deras föräldrar (n=40) som valdes ut från en barnavdelning. Forskarna hade även med en kontrollgrupp (n=40) som matchade undersökningsgruppen angående kön, etnicitet och ålder. Grupperna är tydligt beskrivna, likaså bortfallet och
anledningen till det.
Datainsamlingen. Föräldrarna som hade ansvaret för uppfostran fyllde i ett
frågeformulär. Behavioral Pediatrics Feeding Assessment Scale och Parenting Stress Index användes. Tydligt redovisat.
Dataanalysen. Den statistiska analysmetoden Multivariate Analysis of Variance
(MANOVA) användes för att mäta måltidsbeteende problematiken och föräldraskapsstress. Vällbeskrivet.
Resultatet. I resultatsdelen redovisas jämförelsen mellan de ovannämnda gruppers
uppfattningar kring måltidsproblematiken. Tydligt redovisat.
Diskussionen. Eventuella brister bias som kan uppkomma ses över. Därefter
föreslås vidare studier och vikten med det. Det anses att resultaten inte kan generaliseras p g a för liten urvalsgrupp. Bra genomgång.
Referenslistan. Här presenteras studiens källor.
Artikel 8
Seppänen SM, Kyngas HA & Nikkonen MJ (1999) Coping and Social Support of Parents with a Diabetic Child. Nursing and Health Sciences, 1(1), 63-70. Finland.
Titeln består inte av mer än 15 ord och den beskriver fenomenet som ska
undersökas och urvalsgruppen.
Abstraktet (100-200 ord) presenterar studiens syfte, urval, metod och resultat. Introduktionen. Här redovisas tidigare forskningsresultat, studiens behov och
syfte.
Syftet med studien var att undersöka coping hos föräldrar till barn som har
diabetes och vilket socialt stöd de har fått. Syftet var tydligt beskrivet.
Metoden som forskarna har använt är en longitudinell studie och fall
beskrivningar. Metoden är lämplig gentemot syftet.
Urvalet. Föräldrar till två flickor som har diabetes sen tidig barndom.
Livsförhållandena såg annorlunda ut för de två familjerna. Ena mamman jobbade, men inte den andre.
Datainsamlingen gjordes genom intervjuer och observationer under fyra perioder.
Forskarna beskriver vad de ville observera, vad de ville fråga, hur länge
intervjuerna varade och var. Tydligt beskrivet hur datainsamlingen har gått till.
Dataanalysen är tydligt beskriven och vilka kategorier de har kommit fram till. Resultatet beskrev 6 olika kategorier: misstro/tvivel, brist på information och
skuld, att lära sig omvårdnaden av diabetes, normalisering, osäkerhet och reorganisering.
Diskussionen. Här tolkas och jämförs studiens fynd med tidigare
forskningsresultat. Vidare redovisas det för studiens brister. Den praktiska tillämpningen finns inte beskriven. Forskarna anser att resultaten inte kan generaliseras eftersom dessa är unika fallbeskrivningar.
Referenslistan. Här presenteras studiens källor.
Kvalitetsbedömningen. Hög (20/22 poäng motsvarar 90 %), dock
Artikel 9
Streisand R, Swift E, Wickmark T, Chen R & Holmes CS (2005) Pediatric Parenting Stress Among Parents of Children with Type 1 Diabetes: the Role of Self-Efficacy, Responsibility and Fear. Journal of Pediatric Psychology, 30(6), 513-21. USA.
Titeln innehåller mindre än 15 ord och presenterar populationen och de fenomen
som studien vill undersöka.
Abstraktet (100-200ord) presenterar studiens syfte, metod, resultat och slutsats. Introduktionen tar upp tidigare forskningslitteratur, teoretiska referensram och
studiens hypotes.
Syftet var att undersöka den stress som föräldrarna upplever i omvårdnaden av
sina barn och faktorer relaterade till stress.
Metoden. Kvantitativ metod, olika hypoteser testas angående stress i
föräldraskapet. Metoden är lämplig gentemot syftet.
Urvalet bestod av 134 föräldrar till barn med typ 1 diabetes i åldern 9-17 år. Det
var enbart den föräldern som själv ansåg sig ha ansvaret för uppfostran och skötseln av sjukdomen som deltog i studien. De flesta föräldrar var gifta och tillhörde samma socialekonomiska klass. Bortfallet var på 20 % och detta p g a brist på tid eller intresse för studiens syfte.
Datainsamlingen. Både föräldrar och barn fyllde i ett frågeformulär med hjälp av
instruerad personal. Tydligt beskriven insamlingsmetod.
Dataanalysen. Det användes skalor som: Self-Efficacity Diabetes Scale, Diabetes
Family Responsability Questionnaire, Hypoglycemia Fear Survey och Pediatric Inventory for Parents. Planen för dataanalysen beskrevs tydligt.
Resultatet presenteras utifrån en bivariat analys och en multivariat analys.
Föräldrar med lägre effektivitet i diabetes vården, föräldrar som kände mer ansvar och oro för hypoglykemi visade högre nivåer av stress.
Diskussionen. Nya fynd diskuteras gentemot tidigare forskning. Studiens brister,
praktisk tillämpning och vidare forskningsförslag tas upp här.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 10
Sullivan-Bolyai S, Rosenberg R & Bayard M (2006) Fathers’ Reflections on Parenting Young Children with Type 1 Diabetes. The American Journal of
Maternal Child Nursing, 31(1), 24-31. USA.
Titeln innehåller mindre än 15 ord och den beskriver det fenomen som ska
undersökas och populationen.
Abstraktet (100-200 ord) innehåller syftet, studiedesignen metoden, resultatet och
kliniska implikationerna.
Introduktionen presenterar tidigare forskningsresultat, syftet och studiens
betydelse.
Syftet var att beskriva pappornas upplevelser i föräldraskapet och i omvårdnaden
av deras barn som lider av diabetes. Syftet var tydligt beskrivet.
Metod. Kvalitativ metod, ”fundamental” kvalitativ beskrivning (s 26). Metoden är
lämplig gentemot syftet.
Urvalet bestod av 14 pappor till barn som har fått diagnosen diabetes.
Informanterna var vita, gifta, i ungefär samma ålder, hade högskoleutbildning och heltidsjobb. Bortfallet är inte beskrivet.
Datainsamlingen genomfördes via djupa intervjuer efter en intervjuguide. Data
samlades in under 12 månader. Datainsamlingen är bra framställd.
Dataanalysen är också tydligt beskriven angående typ av program som användes
för att koda data och hur de gick till väga.
Resultat. Forskarna redovisar sina resultat som delades in i fyra kategorier:
chocken vid diagnostisering, omvårdnaden av diabetes, uppgifter och ansvar, och om ett aktivt deltagande i vården av sjukdomen.
Diskussion. I diskussionen tolkas studiens fynd och begränsningar. Den praktiska
tillämpningen presenteras i en tabell.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 11
Sullivan-Bolyai S, Deatrick J, Gruppuso P, Tamborlane W & Grey M (2003) Constant Vigilance: Mothers’ Work Parenting Young Children with Type 1 Diabetes. Journal of Pediatric Nursing, 18(1), 21-9.USA.
Titeln innehåller mindre än 15 ord och presenterar det fenomen som studien vill
undersöka och populationen.
Abstraktet (100-200 ord) innehåller studiens syfte, metod, resultat och slutsats. Introduktionen redogör för tidigare forskningslitteratur, studiens syfte och
betydelse.
Syftet var att beskriva det dagliga livet hos mammor som uppfostrar barn under
fyra år med diabetes typ 1. Syftet var bra beskrivet.
Metoden var en kvalitativ studie - deskriptiv naturalistisk undersökning. Metoden
är lämplig gentemot syftet.
Urvalet bestod av 28 mammor till barn under fyra år som har haft diabetes i minst
tre månader. Inklusions- och exklusionskriterier och bortfallet finns inte med.
Datainsamlingen. Mammorna intervjuades i sina hem. Allt är tydligt beskrivet.
Intervjuerna fokuserade på mammornas tankar. De pratade fritt, men intervjuaren hade vissa frågor som utgångspunkt.
Dataanalysen. Här presenteras vilket program (NUD*IST) som användes för att
koda och organisera den insamlade datan.
Resultatet. Här redovisas för studiens kategorier och subkategorier som kom fram.
De presenterar till och med en väldigt tydlig tabell. Mammorna upplevde ett stort ansvar för skötseln av diabetes och därför var de alltid försiktiga.
Diskussionen. Här diskuteras studiens resultat och tidigare resultat, den praktiska
tillämpningen och eventuella brister eller begränsningar.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.
Artikel 12
Sullivan-Bolyai S, Deatrick J, Gruppuso P, Tamborlane W & Grey M (2002) Mothers’ Experiences Raising Young Children with Type 1 Diabetes. Journal for
Specialists in Pediatric Nursing, 7(3), 93-103. USA.
Titeln består av mindre än 15 ord och presenterar urvalsgruppen och det centrala
fenomenet.
Abstraktet (mindre än 100 ord) introducerar studiens syfte, metod, resultat och
kliniska implikationer.
Introduktionen beskriver tidigare forskning, teoretisk referensram och studiens
frågeställningar.
Syftet var att undersöka dagliga upplevelser hos mödrar som uppfostrar barn i
fyraårsåldern och yngre med typ 1 diabetes. Tydligt beskrivet syfte.
Metoden. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod användes via en
beskrivande cross-sectional studie där mödrar till barn med eller utan diabetes jämfördes. Moder- barn observationer kompletterade metoden. Metoden är lämplig gentemot syftet.
Urvalet bestod av 25 mammor med barn under fyra år diagnostiserade med
diabetes för minst tre månader innan och 25 mammor med friska barn som kontrollgrupp. Inklusion- och exklusionskriterier finns med i artikeln.
Datainsamlingen gjordes via intervjuer där relationen mellan mamma och barn
observerades. Tydligt beskriven.
Dataanalysen gjordes med hjälp av dataprogrammet Statistical Package for the
Social Science och de statistiska analyser som användes var t-test och Chi-test.
Resultatet. Mödrar med barn som har diabetes är väldigt skickliga på att läsa
barnens antydningar i deras beteende. Forskarna jämför de två grupperna utifrån olika aspekter. Resultaten är mycket bra presenterade i tabeller och strukturerade i olika delar.
Diskussionen. Här tolkas studiens resultat mot tidigare forskning samt presenteras
bristerna och den praktiska tillämpningen.
Referenslistan. Här presenteras studiens källor.
Artikel 13
Tsamparli A & Kounenou K (2004) The Greek Family System When a Child Has Diabetes Mellitus Type 1. Acta Paediatric, 93(12), 1646-53. Grekland.
Titeln innehåller inte mer än 15 ord. Den avslöjar populationen och fenomenet
som ska undersökas.
Abstraktet som innehåller mellan 100-200 ord presenterar syftet, studiedesignen,
instrumenten, resultatet och slutsatsen.
Introduktionen innehåller tidigare forskning, teoretisk referensram, studiens syfte
och dess betydelse är mer utvecklat.
Syftet var att undersöka de sätt som familjer med ett barn som har drabbats av
diabetes hanterar svårigheter när det gäller den metaboliska kontrollen. Syftet är tydligt beskrivet.
Metoden var kvalitativ med intervjuer och observationer. Metoden är lämplig
gentemot syftet.
Urvalet bestod av 32 grekiska familjer vars barn har haft diabetes i mer än ett år
och går i skola eller förskola. Familjerna har svårigheter med att kontrollera sjukdomen och dess krav. Urvalet var jämnt när det gällde kön. Det fanns inga andra sjukdomar i familjen. Två familjer tackade nej. Urvalet och bortfallet var detaljerat beskrivna.
Datainsamlingen gjordes med hjälp av djupa intervjuer och observationer. Hela
familjen och varje familjemedlem intervjuades separat. Forskarna beskriver tydligt hur många gånger de träffades och hur länge dessa möten varade.
Dataanalysen. Det förklaras inte hur den insamlade datan har analyserats. Resultatet redovisar vilka egenskaper de undersökta familjerna har och hur de
hanterar situationen. Diabetes beskrevs som ”boss” (s 1649) och föräldrarna kände ansvar, oro och skuld för barnens metaboliska kontroll. De var konstant vaksamma/försiktiga och följde barnet överallt.
Diskussionen. Här tolkas och jämförs resultatet med tidigare forskning. Studiens
brister och praktiska tillämpningen redovisas.
Referenslistan finns med i slutet av artikeln.